Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram 2014

Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram 2014 Godkänd av landskapsstyrelsen 23.9.2013

2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för året 2014... 3 3. Utvärdering av genomförandet av landskapsprogrammet för 2011 2014... 5 4. Landskapets utvecklingsarbete år 2014... 13 4.1. Österbottens landskapsstrategi 2014 2017... 13 4.2. EU:s programperiod 2014 2020... 14 4.3. Vasa stadsregions INKA-förslag och tillväxtavtal i genomförandet av den nya landskapsstrategin... 16 4.4. De viktigaste helheterna som kräver finansiering/åtgärder av staten... 17 Bilagor Bilaga 1 Förhandlingsförslag från samarbetsområdet för landskapen Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten: Effektiverad beredskap inför och information om översvämningar Bilaga 2 Finansieringsplan Bilaga 3 De viktigaste trafikprojekten i Österbotten

3 1. Inledning Landskapsprogrammet och dess genomförandeplan är viktiga element i planeringen av regionutvecklingen. Enligt lagen om utveckling av regionerna (1651/2009), som trädde i kraft i början av år 2010, ska genomförandeplanen utarbetas i samverkan med statliga myndigheter, kommuner och andra som deltar i finansieringen av landskapsprogrammet. I genomförandet av landskapsprogrammet och dess genomförandeplan deltar alla för landskapets utveckling betydande aktörer, t.ex. Österbottens förbund, Österbottens och Södra Österbottens NTM-centraler, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, näringslivsbolag, kommuner, läroanstalter och företag. Om innehållet i landskapsprogrammets genomförandeplan föreskrivs i statsrådets förordning om utveckling av regionerna (1837/2009) 9. Enligt arbets- och näringsministeriets anvisningar (ANM/975/00.03.01.02/2013) kan man år 2013 vid tillämpningen av paragrafen beakta hur långt arbetet med det nya landskapsprogrammet har framskridit. Eftersom tyngdpunkterna i det nya landskapsprogrammet för Österbotten inte är fastställda och finansieringen under EU:s nya programperiod inte heller är klar, kommer denna genomförandeplan närmast att presentera en utvärdering av det nuvarande landskapsprogrammets genomförande och nuläget för utvecklingsarbetet i landskapet år 2014. Dessutom presenteras också de viktigaste helheterna i regionen som kräver finansiering eller åtgärder av staten. I utarbetandet av denna genomförandeplan har material insamlats från de regionala myndigheterna, de ekonomiska regionerna och högskolorna. Utöver dialogen med dessa aktörer har diskussioner förts också med bl.a. näringsbolagen i landskapet. Andra källor som använts är bl.a. de programdokument som styr regionutvecklingen, regionförvaltningsmyndigheternas strategidokument samt planer för infrastrukturprojekt. Under beredningsprocessen har diskussioner förts även med Södra Österbottens förbund och Mellersta Österbottens förbund, som hör till det lagstadgade samarbetsområdet. Tillsammans med dessa förbund utarbetades ett till centralförvaltningen riktat förhandlingsförslag Effektiverad beredskap inför och information om översvämningar (bilaga 1). Genomförandeplanen behandlades i landskapets samarbetsgrupp (MYR) 10.9.2013 och godkändes i landskapsstyrelsen xx.xx.2013. 2. Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för året 2014 Österbotten hör till de mest industrialiserade och internationella landskapen i Finland. Industrin står för mer än en tredjedel av värdeökningen och cirka en fjärdedel av arbetstillfällena. Av industriproduktionen går cirka 70 % på export. I Österbotten finns Nordens mest betydande energiteknologiska koncentration, som har en sammanlagd omsättning på kring 4 miljarder euro och som sysselsätter över 10 000 personer. Denna koncentration står för över 12 % av hela landets teknologiexport. Andra betydande industrigrenar är tillverkning av massa och pappersprodukter, kemisk industri, tillverkning av metallprodukter, livsmedelsindustri samt fordonsindustri. Industrin i Österbotten har en stor betydelse för hela landets välfärd. År 2011 var industrins förädlingsvärde per invånare högst i Österbotten i jämförelse med de övriga landskapen. I slutet av år 2012 visade industrin i Österbotten fortfarande en svagt sti-

4 gande trend och låg på en klart högre nivå jämfört med landet i övrigt. Också trenden för industrins exportomsättning visade en tydlig uppgång under hela år 2012. Under första kvartalet 2013 minskade omsättningen inom industrin med bara -0,2 % jämfört med året innan. Nedgången var större i alla andra landskap med undantag för Lappland. Trenderna bottnar i att det energiteknologiska klustret i Österbotten hade en god utveckling: de största branscherna inom klustret, tillverkningen av maskiner och apparater samt tillverkning av elapparater, hade en snabb tillväxt före recessionen i slutet av förra årtiondet och man klarade sig ur recessionen med en betydligt mindre nedgång än motsvarande branscher i det övriga landet. Under detta årtionde har omsättningsutvecklingen varit varierande. I slutet av år 2012 var omsättningstrenderna åter på väg uppåt och låg på en betydligt högre nivå än i landet i genomsnitt. Efterfrågan på metoder att spara energi och effektivera driften ökar allt snabbare globalt, så utsikterna för regionens energiteknologiska kluster är förträffliga. Även andra för Österbotten viktiga branscher har visat tillväxt. Omsättningen inom livsmedels- och dryckestillverkningen ökade med 15 procent under år 2012. Också båtbranschen återhämtar sig. Inom byggbranschen ökade omsättningen kraftigt fram till mitten av fjolåret men därefter sviktade utvecklingen något. Under första kvartalet 2013 låg tillväxten på cirka 1,5 procent. Inom handeln var utvecklingen år 2012 positiv fram till det tredje kvartalet på samma sätt som året innan. Under det första kvartalet sjönk omsättningen inom handeln 2,3 %. Jordbruket har fortfarande en stark ställning i Österbotten. Lantgårdarnas struktur utvecklas, men takten har i viss mån avtagit. En viss osäkerhet kan skönjas vad gäller framtiden. De höga energikostnaderna har en negativ effekt på växthusodlingens lönsamhet. Tack vare pälsskinnets goda prisnivå är pälsfarmernas ställning stark. För närvarande kan stämningarna och förväntningarna på framtiden sägas vara optimistiska särskilt i små och medelstora företag. Enligt en konjunkturbarometer som Företagarna i Finland, Finnvera samt arbets- och näringsministeriet låtit göra är utsikterna för små och medelstora företag i Österbotten bland de mest positiva i en jämförelse mellan landskapen när det gäller både omsättning, orderingång och personalstyrka. Som det nu ser ut förefaller läget i de stora energiteknologi- och livsmedelsföretagen vara stabilt. Finlands Näringslivs konjunkturbarometer från augusti 2013 målar däremot upp en något dystrare bild. Enligt den fortsätter konjunkturläget i tidigare Vasa län att vara sämre än normalt i alla huvudbranscher. Också förväntningarna på konjunkturen är enligt barometern dämpade även om de är mer positiva än i landet i genomsnitt. Enligt Näringslivets forskningsinstitut ETLAs prognos i april kommer Österbottens bruttonationalprodukt att öka med 1,2 procent under år 2013, medan ökningen i hela landet stannar vid 0,2 procent. Under de närmaste åren prognostiseras ökningen vara cirka 2-3 procent, alltså något snabbare än i hela landet. Framöver påverkas utvecklingen av de olika branscherna i Österbotten på ett avgörande sätt av hur man lyckas lösa de ekonomiska problemen i Europa och hur krisen påverkar näringslivet i området. EU är fortfarande ett viktigt exportområde för landskapet, trots att i synnerhet marknaderna i Asien under senare år har fått en avsevärt större betydelse. Även Kinas avstannade tillväxttakt och USA:s ökade skuldsättning ger anledning till oro. Den internationella industrin i Österbotten genererar välstånd men innebär också att näringsstrukturen är synnerligen konjunkturkänslig. Pressen att flytta produktion till länder med lägre produktionskostnader och närmare marknaden ökar hela tiden. Arbetslöshetsgraden har i Österbotten hållits på en lägre nivå än i landet i genomsnitt. Under början av år 2013 har arbetslöshetsgraden kontinuerligt varit lägst i Fast-

5 landsfinland, i genomsnitt 6,8 %. Arbetslöshetsgraden har ändå en ökande trend och arbetslösheten varierar regionalt inom landskapet. Korsnäs, Pedersöre, Närpes, Nykarleby och Larsmo har en arbetslöshet som ligger under fem procent. Däremot är arbetslösheten i Kaskö 14,3, där nedläggningen av Metsä-Botnias massafabrik fortfarande känns av. Också i de större städerna Jakobstad och Vasa är arbetslöshetsgraden något högre än i landskapet i övrigt. Antalet långtidsarbetslösa är oroväckande och ungdomsarbetslösheten har ökat på sistone. Hur sysselsättningsläget kommer att utvecklas framöver är oklart. Allmänt förväntas läget vara oförändrat eller försämras något under de följande sex månaderna. Riktas blicken ett år framåt är förväntningarna till övervägande delen mer positiva. Enligt ET- LAs prognos kommer sysselsättningsläget i Österbotten att förbättras under de närmaste åren och sysselsättningsgraden att hållas på en något högre nivå än i hela landet. Den allmänna osäkerheten gör ändå bedömningar och prognoser mindre tillförlitliga. Befolkningsökningen har under en längre tid varit positiv i Österbotten. I en jämförelse mellan landskapen år 2012 ökade folkmängden sjätte snabbast (med 557 personer, dvs. 0,3 procent) och i slutet av året hade Österbotten 179 663 invånare. Under det första kvartalet år 2013 har befolkningsökningen ändå minskat något jämfört med de tre föregående årens första kvartal. Befolkningsökningen fördelas rätt jämnt i Österbotten jämfört med många andra regioner. Av de 15 kommunerna i Österbotten sjönk folkmängden i endast fem kommuner under åren 2007 2012. Av dessa kommuner ligger tre, Närpes, Kristinestad och Kaskö, i Sydösterbotten. Sydösterbotten är också den enda ekonomiska region, där folkmängden har minskat jämnt redan under en längre tid. I de övriga ekonomiska regionerna, och i synnerhet i Vasaregionen, har utvecklingen under 2000-talet varit synnerligen positiv. Vasaregionen hör till de kraftigast växande regionerna i Finland. Folkmängden i Österbotten ökar tack vare den höga nativiteten och invandringen. Under de senaste åren har glädjande många flyttat till Österbotten från utlandet men i flyttrörelsen inom landet förlorar landskapet kontinuerligt invånare. På 2000-talet har Österbotten förlorat folk speciellt till Nyland, Egentliga Finland och Birkaland. Flyttningsöverskott fick Österbotten däremot mest från landskapen Södra, Norra och Mellersta Österbotten. 3. Utvärdering av genomförandet av landskapsprogrammet för 2011 2014 Genomförandet av Österbottens landskapsprogram 2011 2014 har följts upp årligen i samband med utarbetandet av genomförandeplanen. Dessutom har en extern utvärderare under vintern 2012 2013 evaluerat landskapsprogrammens genomförande och genomslagskraft i landskapen i Västra Finland och Egentliga Finland. Enligt den externa evalueringen har man i Österbotten huvudsakligen lyckats synnerligen väl i genomförandet av landskapsprogrammet. Aktörerna i området har i enkäter och intervjuer uppgett sig vara nöjda med måluppfyllelsen. I arbetet med landskapsprogrammet har man lyckats få fram helheter som är viktiga för hela regionen. Dessutom anses landskapsprogrammet spela en viktig roll i helhetsutvecklingen av landskapet. De viktigaste slutsatserna i den externa utvärderingen är följande:

6 Många av målsättningarna för de olika tyngdpunkterna i Österbottens landskapsprogram anses ha uppnåtts väl. Sämst har man lyckats i utvecklingen av informationssamhället (prioriterat område 3) samt gällande det fjärde prioriterade områdets tyngdpunkter Servicehelhet som tar ansvar för klientens och patientens hela vård- och servicekedja och Välfärd för liten och stor genom förebyggande åtgärder och gemensamt ansvar. Det finns ett behov av att utveckla programarbetet bl.a. när det gäller delaktigheten. Även om man i arbetet med landskapsprogrammet lyckades göra vissa val, kom det också i Österbotten fram ett behov av att utveckla programarbetet på alla fronter. Man önskade att arbetet med landskapsprogrammet skulle vara mer flexibelt, proaktivt och jämlikt. Liksom i andra landskap, har det också här varit en utmaning att få med företagen. Det finns anledning att fundera på hur de ledande kommunerna kunde få en mer central roll, i synnerhet då landskapsförbundets egna resurser enligt många av de intervjuade ansågs vara för små. Mer fokus på uppföljning och utvärdering. Intressenterna önskade speciellt bättre och mer effektiv dokumentation och analytisk input i programarbetet. Programdokumentet bör förtydligas och förenklas. Det ansågs också vara nödvändigt att koppla målen stramare till utvecklingsfinansieringen. Förutom de utmaningar som lyfts fram i utvärderingsrapporten har vissa problem i regionutvecklingsarbetet framkommit under uppföljningen av landskapsprogrammet och i projektutvärderingen. Ett av de centrala problemen i regionutvecklingsarbetet har att göra med hur verksamheten fortsätter efter att projektfinansieringen upphört. Under landskapsprogramperioden har många bra verksamheter utvecklats men bara en del av dem lever kvar efter att projektfinansieringen upphört. Ytterligare analyser behövs för att man inför följande landskapsprogramperiod och EU:s programperiod ska kunna dra lärdom av det som lyckats eller misslyckats. Ett annat problem gäller frågan huruvida de genomförda utvecklingsprojekten har varit genuint nyskapande och innovativa eller om de har legat nära den genomförande organisationens normala verksamhet. När regionutvecklingspengarna framöver oundvikligen kommer att minska, bör man än mer omsorgsfullt försäkra sig om att projektfinansiering används till verkliga språng i utvecklingen och inte till att få organisationers normala verksamhet att gå runt. Ett sätt att lösa ovannämnda problem på är att utnyttja samma metod som föreslagits i evalueringen av ERUF-programmet: att alla projekt förutsätts ha en långsiktig utvecklingsplan redan i början av projektet. Såväl i planeringsskedet som under genomförandet av projekt bör man fokusera tillräckligt på att säkra en fortsättning för den verksamhet som utvecklats inom projektet. Alltför ofta leder avslutningen av ett projekt till att ett nytt projekt startas, och man har inte lyckats göra verksamheten till en permanent del av de regionala aktörernas normala verksamhet. Förutom kvalitetsutvärderingen ingår även kvantitativa uppföljningsindikatorer i landskapsprogrammet. I tabell 1 presenteras landskapsprogrammets kvantitativa mål och färskaste uppföljningsdata.

7 Tabell 1. Landskapsprogrammets kvantitativa mål Konkurrenskraft och image Senaste uppgift Mål 2014 BNP/invånare 35 736 /invånare (2010), 107,2 % av hela landets nivå Omsättningstillväxt 5,0 % (2007 2011), 6. snabbast bland landskapen 100 % av hela landets nivå Bland de fem topplandskapen Omsättningstrend för centrala branscher i energiklustret (2005=100) Maskin och anläggning (12/2012): 203, hela landet 148 Elapparatur (12/2012): 141, hela landet 75 Snabbare tillväxt än i hela landet Antal företag 11 506 st. (2011) 11 500 st. Antal arbetsplatser 84 346 st. (2011) 85 000 st. Arbetskraft och kompetens Sysselsättningsgrad 72,8 % (2012) 75 % Arbetslöshetsgrad 6,0 % (2012) under 5 % Ekonomisk försörjningskvot 1,22 (2011) 1,2 Andel personer som avlagt examen efter grundstadiet av de 15 år fyllda Andel personer som avlagt högskoleexamen av de 15 år fyllda 66,0 % (2011) 67 % 27,0 % (2011) 27 % Tillgänglighet och balanserad regionstruktur Folkmängd 179 663 (2012) 184 000 Nettoflyttning i relation till befolkningen Naturlig befolkningsökning i relation till befolkningen 0,10 % (2012) 0,5 % 0,22 % (2012) 0,25 % Ökning av passagerarmängder på Vasa och Karleby Jakobstads flygplatser Välfärd, kultur och socialt kapital Vasa: 29,9 % Karleby Jakobstad: 8,6 % hela landet: 16,6 % (2011 2012) Snabbare tillväxt än i hela landet i genomsnitt Skattepliktiga inkomster 21 694 /invånare (2011), 95,3 % av hela landets nivå 97 % av hela landets nivå Sjuklighetsindex 87,8 (2009) under 90 Andelen utkomststödtagare i relation till befolkningen (25 64 åriga) 4,8 % (2011) under 5 % Naturens och miljöns välbefinnande Koldioxidutsläpp från industri och energiproduktion c. 2,4 milj. ton (2011) Utsläpp minskar

8 Nedan utvärderas genomförandet av landskapsprogrammet separat för varje prioriterat område. Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image Enligt den externa utvärderingen har man inom prioriterat område 1 framskridit bäst av alla prioriterade områden i landskapsprogrammet. De tyngdpunkter inom prioriterat område 1 som lyckats bäst enligt den enkät som ingick i utvärderingen är säkerställandet av verksamhetsbetingelser för näringslivet, stärkandet av spetsklustren och landsbygdsutvecklingen. Man har också lyckats rätt bra med att utveckla innovationssystemet och stärka entreprenörskapet. Överlag ser man främjandet av näringslivet, innovationsverksamheten och kompetensen som centrala teman i landskapsprogrammet och landskapsprogrammet anses ha en relativt stor roll i mobiliseringen av viljan att utveckla dessa. På basis av uppföljningen av landskapsprogrammet kan man säga att framsteg har gjorts under de senaste åren i synnerhet när det gäller energiklustret och marknadsföringen av det. Energiklustret i Österbotten har blivit mycket mer känt. Som exempel på detta kan man lyfta fram t.ex. det att Vasa med temat hållbara energilösningar godkändes som en av de fem städer som leder INKA-programmet (Innovativa städer). Vasas ställning som en nationell motor för hållbara energilösningar är alltså äntligen erkänd. Utvecklingen av de övriga centrala branscherna i Österbotten har lyckats med varierande framgång. De flesta branscher har utvecklats väl men till exempel utvecklingen av båtbranschen har delvis stampat på stället. Inom livsmedelsbranschen har däremot Martens trädgårdsstiftelses konkurs delvis försvårat utvecklingsarbetet i Sydösterbotten. Utvecklingen av innovationssystemet i Österbotten har till stora delar framskridit väl. En del av funktionerna i Vasa vetenskapspark, som företagskuvös- och innovationsombudsverksamheten, har blivit en permanent del av verksamheten vid högskolorna i Vasa. Vid Technobothnia, det gemensamma forskningscentret för högskolorna i Vasaregionen, har apparatuppsättningen och personalens kompetens kontinuerligt utvecklats bl.a. med hjälp av projektfinansiering. Verksamheten vid Vasa tekniska campus och Jakobstads högskolecampus har utvecklats med ERUF-finansiering. I Jakobstadsregionen har man strävat efter att utveckla innovationsmiljön med sådana åtgärder där nya innovationsprocesser har startats för att utvidga näringslivsbasen i regionen och för att gynna innovativt tänkande i företagen. I Sydösterbotten har det speciellt funnits behov av att lindra de problem som nedläggningen av Metsä-Botnias fabrik i Kaskö orsakade. I regionen har man också satsat på att utveckla kompetensnätverk mellan näringsliv och läroanstalter. Av tabell 1 framgår att de kvantitativa målen för prioriterat område 1 huvudsakligen håller på att uppfyllas. Gällande antalet arbetsplatser är målet inte ännu nått, men enligt ETLAs prognos kommer antalet arbetsplatser år 2014 att ligga mycket nära målet.

9 Prioriterat område 2: Arbetskraft och kompetens Enligt den externa evalueringen har man lyckats bra med att främja tyngdpunkterna inom prioriterat område 2. Speciellt gynnsamt har situationen utvecklats gällande tyngdpunkten Säkerställa kompetensen. Under den pågående landskapsprogramperioden har man inom prioriterat område 2 satsat speciellt på att förbättra sysselsättningen för unga, långtidsarbetslösa och invandrare, på att förebygga utslagning och på integrering av invandrare. Ett flertal ERUF- och ESF-projekt med dessa teman har genomförts. I landskapet har det bl.a. startats ett Welcome Office som betjänar invandrare och arbetsgivare. Dessutom har man under den pågående landskapsprogramperioden satsat på att säkerställa kompetensen. Det arbetas kontinuerligt för att antalet studieplatser ska vara tillräckligt bl.a. genom intressebevakning och genom att prognostisera behovet av arbetskraft och utbildning. Man har också strävat efter att förtäta samarbetet mellan högskolorna både inom landskapet och mellan de österbottniska landskapen. Högskolorna i Vasa har effektiverat sin utbildning inom energibranschen enligt näringslivets behov. Flera ESF-projekt har genomförts för att främja livslångt lärande, kvalitet i arbetsliv och utbildning samt en fungerande arbetsmarknad. Beredningen av en vuxenutbildningsstrategi för Österbotten har påbörjats. Rekryteringen av arbetskraft både i hemlandet och utomlands har fått stöd på olika sätt, och med hjälp av arbetskraftsinvandring har man delvis lyckats lösa landsbygdsföretagens rekryteringsproblem. Trots att man enligt den externa utvärderingen huvudsakligen har gått väl framåt med det prioriterade området för arbetskraft och kompetens och sysselsättningsläget i landskapet är bäst i Fastlandsfinland, är situationen fortfarande delvis bekymmersam. I landskapet har det satsats speciellt på att sysselsätta unga och långtidsarbetslösa men trots det har antalet arbetslösa unga och långtidsarbetslösa ökat på sistone. Inte heller invandrarnas sysselsättningsläge har än så länge förbättrats. Här inverkar naturligtvis den redan långvariga svaga ekonomiska situationen. Efter att Metsä-Botnias massafabrik lagt ned verksamheten har man i Kaskö vidtagit ett flertal specialåtgärder för att förbättra sysselsättningen. Resultaten av projekten har ändå förblivit klena. Trots ansträngningarna ligger arbetslöshetsgraden i Kaskö fortfarande betydligt högre än genomsnittet för landskapet eller hela landet. Också de egentliga kvantitativa målen för prioriterat område 2 förblir till stor del ouppnådda (tabell 1). De kvantitativa mål som gäller sysselsättning och försörjningskvot ser inte ut att förverkligas enligt förväntningarna på grund av den långvariga och svåra ekonomiska situationen. Enligt ETLAs prognos kommer både sysselsättnings- och arbetslöshetsgraden att ligga betydligt efter målsättningen år 2014. Däremot ser målen gällande utbildningsnivå ut att förverkligas. Andelen personer som avlagt högskoleexamen hade redan år 2011 nått det mål som ställts för år 2014. Också målet gällande andelen som avlagt examen efter den grundläggande utbildningen kommer sannolikt att uppnås före år 2014.

10 Prioriterat område 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur Enligt den externa utvärderingen har man inom prioriterat område 3 haft måttlig framgång som helhet, även om utvecklingen av den helhet som gäller informationssamhället värderas som något svagare. Inom prioriterat område 3 har vissa centrala projekt förverkligats väl, som Vasa norra infartsväg (Smedsby omfartsväg) och elektrifieringen av Vasabanan. Korsningsregleringarna på riksväg 3 i Laihela (rv 18) håller på att förverkligas. Byggnadsarbetena inom farledsprojektet i Jakobstad inleddes på hösten 2012. Planerna för Vasaregionens logistikområde är långt på väg. Det finns fortfarande ändå stora brister i landskapets regionstruktur och trafiksystem, som bör åtgärdas under de kommande åren. Enligt utkastet till trafiksystemplan för Österbotten 2040 är bristerna följande: De viktigaste utmaningarna i anslutning till markanvändningen Hållbara färdsätts konkurrenskraft i förhållande till personbilen. Byggande i samhällsstrukturens glesbygd och tätorternas utkanter och dess långsiktiga konsekvenser för gång-, cykel- och kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, ordnandet av service, kommunernas kostnader samt uppnåendet av utsläppsminskningsmålen. De största utmaningarna för kollektivtrafiken Utbudet av turer inom kollektivtrafiken utanför huvudvägarna och stadsregionerna. Hur ordna lönsam kollektivtrafik i glesbygden. Kollektivtrafikens servicenivå, konkurrenskraft och attraktionskraft i förhållande till personbilen för arbetsresor i stadsregionerna samt till Vasa hamn och flygplats. De största utmaningarna för landsvägstrafiken Det lägre vägnätets skick försämras. Hög anslutningstäthet och trafiksäkerhetsproblem i anslutningarna. Stort antal personskadeolyckor, mötesolyckor. Låg geometrisk standard på huvudvägarna. Förbindelsebrister i landsvägsnätet. Problem med trafikens funktionsduglighet framför allt i Vasa stadsregion. De viktigaste utmaningarna för järnvägstrafiken Den otillräckliga kapaciteten på Finlands huvudbana. Avsaknaden av tågmötesplatser och det stora antalet plankorsningar på Vasabanan. Seinäjoki-Kasköbanans dåliga skick och det stora antalet plankorsningar. Placeringen av Jakobstads bangård, avsaknaden av triangelspår i Bennäs och avsaknaden av elektrifiering på hamnbanan. Vasa hamnbana som går genom stadens centrum och avsaknaden av elektrifiering. De viktigaste utmaningarna för flygtrafiken och logistiken Förverkligandet av Vaasa Airport Logistics Center. Servicenivån på Karleby-Jakobstad flygplats. Bristen på företags- och logistikområden och deras läge framför allt i Vasa, Korsholm och Laihela.

11 De viktigaste utmaningarna för sjötrafiken och hamnarna Otillräckligt leddjupgående till hamnarna i Jakobstad, Kaskö och Vasa. Att trygga Kvarkentrafiken på lång sikt. Att de österbottniska hamnarna behåller sin konkurrensförmåga. För transportkedjornas del är trafikförbindelserna längs lands- och järnvägarna till hamnen en utmaning. I Österbotten har man satsat mycket på decentraliserade och förnybara energiformer samt på kompetensutveckling inom dessa sektorer. Flera Botnia-Atlantica-, ERUF- och landsbygdsutvecklingsprojekt har genomförts i syfte att främja produktion, användning och utveckling av vindkraft och bioenergi i landskapet. Också Österbottens energistrategi och åtgärdsprogram 2010 2020 bidrar till att driva på utvecklingsarbetet. Den snabba utvecklingen inom datatekniken skapar kontinuerligt nya arbetsmetoder och ger nya möjligheter till e-tjänster och e-handel. Ibruktagandet av dessa nya metoder har under landskapsprogramperioden underlättats inom både den privata och den offentliga sektorn genom olika projekt. När det gäller utbyggnaden av optiska fibernät ligger Österbotten etta i landet. Österbotten är det enda landskapet i Finland där mer än 50 procent av de stadigvarande bostäderna har tillgång till ett optiskt fiberabonnemang. De kvantitativa målen för prioriterat område 3 är främst indirekta mål för befolkningsökningen (tabell 1). Folkmängden i Österbotten ökar visserligen hela tiden, men man har inte nått de tillväxtsiffror som eftersträvats. Enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos uppnås målet för år 2014, 184 000 invånare, först år 2016. Passagerarantalet inom flygtrafiken har ökat på båda flygplatserna i landskapet. På Vasa flygplats har ökningen dessutom varit betydligt snabbare än i hela landet i genomsnitt. Prioriterat område 4: Välfärd, kultur och socialt kapital Inom prioriterat område 4 har utvecklingen enligt den externa utvärderingen varit skälig trots att det utvecklats sämst av alla prioriterade områden. Inom detta prioriterade område har framstegen enligt utvärderingen varit svagast inom tyngdpunkterna Servicehelhet som tar ansvar för klientens och patientens hela vård- och servicekedja samt Välfärd för liten och stor genom förebyggande åtgärder och gemensamt ansvar. En orsak till detta kan vara att vård- och servicekedjorna inte så lätt kan utvecklas med landskapets resurser, då de ligger mer på kommunernas ansvar. Många har säkert egna erfarenheter av vård- och servicekedjorna och eftersom temat dessutom är mycket värdeladdat kan också det ha bidragit till att svaren var kritiska. Det står ändå klart att det i Österbotten fortfarande finns en hel del att utveckla inom denna sektor. Trots resultaten i utvärderingsrapporten har också betydande framsteg gjorts inom prioriterat område 4. Utvecklingen av Medibothnia kompetenscenter för social- och hälsovården, Vasaregionens undervisnings- och forskningsklinik för social- och hälsovården och Vasa undervisningshälsovårdscentral har gått systematiskt framåt som planerat. Entreprenörskap inom välfärdsbranschen har utvecklats genom olika projekt. Arbetet med en välfärdsstrategi för landskapet har inletts. Också produktionen av välfärdskunskap om landskapet har gått bra framåt. Aktiva utvecklingsgrupper inom produktionen av välfärdskunskap sammanträder regelbundet och omfattande kartläggningar har gjorts, t.ex. den regionala hälso- och välfärdsundersökningen (ATH-undersökningen) som samlar information direkt av invånarna och en

12 välfärdsbarometer som kartlägger åsikterna bland yrkesfolk inom välfärdsbranschen. Forsknings- och innovationsnätverket för välfärdstjänster i Österbotten har vidareutvecklats speciellt genom projektet BoWer. Den centrala målsättningen för kulturens del var att genomföra Kulturprogram Österbotten 2009 2013. Barnkulturnätverket BARK och Regionala danscentret i Österbotten har kommit igång bra och fortsätter sin verksamhet. För den kvantitativa uppföljningen av prioriterat område 4 har några indikatorer gällande befolkningens välfärd valts ut (tabell 1). Den beskattningsbara inkomsten per invånare har stigit kontinuerligt i Österbotten liksom också dess andel av hela landets nivå. Det är dock en bit kvar till målnivån. Däremot har sjuklighetsindexet klart överskridit målnivån. Också andelen personer som fått utkomststöd har överskridit målet och andelen ligger betydligt under nivån i hela landet (6,9 %). Prioriterat område 5: Natur och miljö Enligt den externa evalueringen har målen inom prioriterat område 5 befrämjats relativt bra. Också uppföljningen av landskapsprogrammet avslöjar att största delen av tyngdpunkterna inom det prioriterade området för natur och miljö har främjats under den pågående programperioden. Det genomgående temat inom prioriterat område 5 är stävjandet av klimatförändringen. Som en del i det arbetet har man i landskapet börjat sammanställa en klimatstrategi. I fråga om att värna om vattnens goda status ligger de största utmaningarna i att genomföra förvaltningsplanen för Kumo älvs-skärgårdshavets-bottenhavets vattenförvaltningsområde och åtgärdsprogrammet för vattenvård som båda sträcker sig till år 2015. Ambitionen är att alla vatten ska ha uppnått en god status före år 2015. Uppdateringen av förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammen för åren 2016 2021 har påbörjats. Statsrådet godkänner de uppdaterade planerna och programmen år 2015. Vid den österbottniska kusten finns det mycket s.k. sura sulfatjordar, ur vilka surhet och metaller urlakas i vattendragen, där de ger upphov till omfattande skador. Den generella karteringen av sura sulfatjordar har framskridit enligt planerna och karteringen fortsätter i Geologiska forskningscentralens regi. Utöver karteringen har man utvecklat metoder som gör det möjligt att idka hållbart jordbruk på sura sulfatjordar. Även beredskapen inför översvämningar har hela tiden förbättrats i landskapet. Bedömningar av översvämningsområden har gjorts och kartorna över översvämningsrisker håller på att bli klara. Åtgärdsprogrammen färdigställs år 2015 och efter det bör tillräcklig finansiering reserveras för åtgärderna. Framöver bör tillräckliga satsningar på speciellt beredskap inför och information om översvämningar göras också på riksnivå. Därför har aktörerna i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten tillsammans utarbetat ett förhandlingsförslag till centralförvaltningen: Effektiverad beredskap inför och information om översvämningar (bilaga 1). För att samordna planeringen av havsområden i Österbotten har man fortsatt med att regionalt förverkliga den integrerade förvaltningen av skärgårds- och kustområden (ICZM = Intregrated Coastal Zone Management) enligt riktlinjerna i den nationella kuststrategin och den nationella havsplaneringen. I landskapet möts regelbundet en arbetsgrupp, vars mål närmast är att utbyta information mellan olika organisationer. Planeringen av havsområden har också utvecklats med hjälp av olika projekt.

13 Nätverket av naturskyddsområden har under den pågående landskapsprogramperioden utvecklats som ett samarbete mellan miljö- och skogsaktörerna bl.a. med hjälp av METSO-programmet. Skogscentralen har tillsammans med andra aktörer utarbetat en genomförandeplan som en del av de regionala skogsprogrammen för åren 2012 2015. Skyddet av myrar har främjats i enlighet med myr- och torvstrategin och beredningen av det riksomfattande kompletterande myrskyddsprogrammet startas år 2013. I utvecklingen av världsarvet Kvarkens skärgård gjordes ett viktigt framsteg år 2011, då en världsarvskoordinator anställdes för utvecklingsarbetet. Dessutom har man med hjälp av projektmedel strävat efter att utveckla bl.a. naturturismen och kundbetjäningsnätet i området. Från början av år 2013 började Kvarkens kundbetjäning och marknadsföring fungera som ett bestående avtalsenligt samarbete mellan Forststyrelsen och världsarvskommunerna. Något bestående statligt anslag har ändå fortfarande inte anvisats för förvaltning, guidning, vård eller basutredningar av världsarvet, vilket avsevärt försvårar utvecklingen av området En uppföljningsindikator för prioriterat område 5 är industrins och energiproduktionens koldioxidutsläpp. Utsläppen varierar mycket årligen i Österbotten, mellan ca 2 milj. ton och 4,5 milj. ton. Utsläppstrenden har ändå varit stigande också under de senaste åren. 4. Landskapets utvecklingsarbete år 2014 4.1. Österbottens landskapsstrategi 2014 2017 Beredningen av Österbottens landskapsstrategi 2014 2017 inleddes på våren 2013. Under beredningsprocessen utarbetas landskapsöversikten 2040 och landskapsprogrammet 2014 2017 samtidigt så att dessa två samlas i ett enda dokument, Österbottens landskapsstrategi. Landskapsstrategin bereds genom en öppen och interaktiv process, där representanter för olika myndigheter och andra aktörer samt medborgarna ges möjlighet att framföra sina åsikter. Det material som produceras under beredningsprocessen samlas på Österbottens förbunds webbplats på adressen www.obotnia.fi/landskapsstrategi. Synpunkter på arbetet kan framföras under hela beredningsprocessen. På hösten 2013 utarbetas ett utkast till landskapsstrategi och under den tiden behandlas strategins riktlinjer för utvecklingen och tyngdpunkter i kommunerna och i olika forum för förtroendevalda och tjänstemän. Det är dessutom möjligt för alla intresserade att diskutera strategin på webbtjänsten Dinasikt.fi. Det egentliga utkastet till landskapsstrategi behandlas i landskapsstyrelsen i december och efter det sänds dokumentet på officiell utlåtanderunda. Landskapsstrategin föreläggs landskapsfullmäktige för godkännande våren 2014. I utvärderingen av landskapsprogrammen i Västra Finland och Egentliga Finland under vintern 2012 2013 lyftes landskapsprogrammens svaga styrande verkan fram som ett problem. Att programmet till sin natur är ett samlingsdokument är en fördel, men programmets genomslagskraft är relativt liten på grund av att det är så omfattande. Ett annat väsentligt problem med landskapsprogrammen gäller aktörernas engagemang. Det är inte alltid självklart att aktörerna i regionen uppriktigt förbinder sig till de val som gjorts i programmet. På den punkten avvek Österbotten dock från de andra landskapen i utvärderingen, då den gemensamma synen på utvecklingen tydligt hade förstärkts under den pågående landskapsprogramperioden, i synnerhet i näringslivs- och innovationspolitiska frågor.

14 För Österbottens del konstateras i utvärderingsrapporten ytterligare att rekommendationen om precisering av tyngdpunkterna, som gavs redan i samband med utvärderingen av den föregående landskapsplanen, fortfarande är aktuell. Med hjälp av klara och utgallrade tyngdpunkter samt genom att få aktörerna i regionen att förbinda sig till de val som gjorts kan landskapsprogrammets styrande verkan öka i det praktiska regionutvecklingsarbetet. Utvärderingsrapportens rekommendationer kommer att beaktas i beredningen av den nya landskapsstrategin. En mer styrande verkan för landskapsstrategin eftersträvas genom fokusering på de allra viktigaste tyngdpunkterna. Det gäller att identifiera avgränsade utvecklingshelheter som systematiskt kan drivas framåt under de kommande åren. Landskapsstrategin behöver inte täcka all verksamhet inom regionutvecklingen, utan avsikten är att dra upp riktlinjer för de viktigaste utvecklingshelheterna. Tyngdpunkten ligger på att främja kompetens, näringsliv och innovationsverksamhet, för enligt utvärderingen är landskapsprogrammets genomslagskraft störst inom de områdena. 4.2. EU:s programperiod 2014 2020 Den nya EU-programperioden kommer att erbjuda huvudsakligen samma finansieringsinstrument för genomförandet av landskapsstrategin som under den pågående programperioden. Den finansiering som kanaliseras till regionen kommer ändå att minska betydligt, i synnerhet från strukturfonderna. Strukturfondsprogrammet för Fastlandsfinland Under åren 2014 2020 kommer användningen av strukturfondsmedlen i Finland att styras av strukturfondsprogrammet för Fastlandsfinland. Avvikande från den pågående programperioden kommer alla fastlandsregioner i Finland att följa ett gemensamt program som täcker både Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). När den nationella offentliga finansieringen räknas med disponerar Finland under den kommande strukturfondsperioden 2,6 miljarder euro för regional utveckling. Detta är 27 % mindre än under den pågående programperioden. Från programmets basfinansiering allokeras 10 % från ERUF och 25 % från ESF till riksomfattande teman. Resten av finansieringsmedlen fördelas så att Östra och Norra Finland får ca 71 % och Södra och Västra Finland ca 29 %. Prioriterade områden i strukturfondsprogrammet för Fastlandsfinland: Att öka små- och medelstora företags konkurrenskraft (ERUF) Att producera och utnyttja ny kunskap och kompetens (ERUF) Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (ESF) Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande (ESF) Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom (ESF) Det genomsyrande temat är att stöda övergången till en koldioxidsnål ekonomi, som får minst 25 % av ERUF-finansieringen.

15 I det stora hela ser det ut som om man med strukturfondsmedel kan främja många av de centrala utvecklingsmålen i Österbotten under den kommande programperioden. De små- och medelstora företagens tillväxt och internationalisering samt koppling till det regionala innovationssystemet har i arbetet med landskapsstrategin identifierats som viktiga utvecklingsobjekt under de närmaste åren. Också minskningen av ungdoms- och långtidsarbetslösheten samt en tryggad tillgång på kompetent arbetskraft är tyngdpunkter som bör få finansiering. Ett hot för de österbottniska utvecklingsmålen är att finansieringen från strukturfonderna uppskattas minska i Österbotten med upp till hela 30 40 %. Globaliseringen och befolkningsstrukturen med en större andel äldre ökar samtidigt utmaningarna, så det gäller att få mer till stånd med mindre finansiering. Detta förutsätter att utvecklingsfinansieringen riktas till färre strategiska tyngdpunkter. Detta beaktas också i den nya landskapsstrategin, där man tydligare än tidigare ska försöka gestalta och avgränsa de objekt som man framöver speciellt ska satsa på i det regionala utvecklingsarbetet i Österbotten. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Beredningen av programmet för utvecklingen av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 har förlöpt väl. Tyngdpunkterna i landsbygdsprogrammet har fastslagits på både programnivå och regional nivå. De regionala tyngdpunkterna har slagits fast i den regionala landsbygdsstrategi som utarbetats vid ELY-centralen i Österbotten, och de är lantbruket högre förädlingsgrad för livsmedel och närproducerad mat förnybar energi och energieffektivitet skogs- och träbranschen utveckling av entreprenörskap befolkningens välfärd en välmående natur och miljö. Förutom den regionala landsbygdsstrategin bereder ELY-centralen i Österbotten och Leader-aktionsgrupperna i regionen en regional landsbygdsutvecklingsplan, som styr allokeringen av landsbygdsprogrammets medel. Med finansiering från landsbygdsprogrammet kan man genomföra utvecklingsprojekt både för den allmänna verksamhetsmiljön och för företagsutveckling. Under den pågående programperioden har ca 4-5 miljoner euro per år kommit till Österbotten via landsbygdsprogrammet. Under nästa programperiod kommer EU:s finansieringsandel att förbli ungefär på samma nivå men den nationella finansieringen är fortfarande oklar. Överlag ger tyngdpunkterna i det nya landsbygdsprogrammet goda möjligheter för landsbygdsutveckling i Österbotten. Åtgärdsprogram för fiskerinäringen i Finland Investerings- och utvecklingsprojekt som gäller fiskerinäringen finansieras också under nästa EU-programperiod genom Europeiska fiskerifonden (EFF). Beredningen av ett nytt åtgärdsprogram för fiskerinäringen har inletts.

16 Programmet för gränsöverskridande samarbete Botnia-Atlantica Programmet för gränsöverskridande samarbete Botnia-Atlantica fortsätter som finansieringsinstrument för landskapsutvecklingen också under nästa EU-programperiod. Programområdet omfattar också i fortsättningen regioner i Finland, Sverige och Norge. I Finland utgörs det egentliga programområdet av landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten. I Sverige ingår Västerbottens län, Västernorrlands län och Nordanstigs kommun i programområdet och i Norge ingår Nordlands fylke. Programmet finansierar gemensamma projekt för de deltagande regionerna. Arbetsgruppen för programplanering av Botnia-Atlantica har prioriterat fyra tematiska mål: 1) Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2) Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. 3) Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 4) Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. Prioriteringarna har valts med utgångspunkt i medverkande regioners utvecklingsstrategier och med fokus på områden där ett tydligt gränsöverskridande mervärde finns för samarbete. 4.3. Vasa stadsregions INKA-förslag och tillväxtavtal i genomförandet av den nya landskapsstrategin Vasa stadsregion lämnade på våren 2013 in ansökningar till både programmet Innovativa städer (INKA) och tillväxtavtalsförfarandet. Arbets- och näringsministeriet valde sommaren 2013 Vasa till INKA-programmet. Vasa är en av fem stadsregioner med ledningsansvar för ett visst tema; i detta fall hållbara energilösningar. Med tanke på den långsiktiga utvecklingen av stadsregionen är det mycket viktigt att Vasa också blir vald till förfarandet med tillväxtavtal. Kärnan i Vasa stadsregions INKA-ansökan utgörs av tre teknologiteman som har en mycket stor global tillväxtpotential: smart energiproduktion, framtidens elnät och energieffektivitet. Inom INKA-programmet stöds dessa teknologiteman med satsningar på utveckling av innovationsverksamheten och högskolenätet samt på demonstrations- och pilotobjekt. Vasa stadsregions ansökan till tillväxtavtalsförfarandet har utarbetats med temat Energi för ett gott liv. De centrala åtgärderna i ansökan handlar om att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och utveckling av utbildningen samt på att förbättra de internationella förbindelserna och infrastrukturen. Tack vare en industristruktur med tyngdpunkt på energiteknologi är Vasaregionen ett av de mest lovande tillväxtområdena i landet. Det här märks redan nu i en gynnsam utveckling för många indikatorer, i synnerhet sådana som gäller ekonomisk tillväxt (kapitel 2). Därför är det ytterst angeläget att staten satsar stort på utvecklingsarbetet i enlighet med Vasaregionens tillväxtavtal och i samarbete med kommunerna och övriga aktörer i området. Det energiteknologiska klustret är motorn för landskapets näringsliv och förbättrandet av dess verksamhetsbetingelser har redan under en längre tid varit en av de centrala tyngdpunkterna i landskapsutvecklingsarbetet. Andra viktiga utvecklingsobjekt är de

17 små- och medelstora företagens tillväxt, internationalisering och innovationsverksamhet. Byggandet av laboratorier för gemensamt bruk samt demonstrations- och pilotobjekt är konkreta utvecklingsåtgärder som kräver ett tätt samarbete mellan företagen, högskolorna och den offentliga sektorn. Det kan konstateras att man i både Vasa stadsregions INKA-förslag och i tillväxtavtalsansökan har lyft fram teman som ligger väl i linje med tyngdpunkterna i landskapsutvecklingsarbetet och de spelar en viktig roll i tryggandet av hela landskapets utveckling, specialisering och tillväxtpotential. Det ligger i hela landskapets intresse att de projekt som ingår i ansökningarna framskrider och att de anvisas tillräcklig finansiering såväl nationellt som regionalt. Trots att de teman som lyfts fram i Vasa stadsregions INKA-förslag och tillväxtavtalsansökan stöder genomförandet av landskapsstrategin, så vill Österbottens förbund i detta sammanhang framföra sin oro för hur staten framöver sköter utvecklingen av de områden som inte ingår i något program. Regionalt utvecklingsarbete bygger på samsyn och gemensamma prioriteringar. När en del av landskapet utesluts från dessa diskussioner finns det en risk att till exempel de österbottniska högskolornas och forskningsenheternas möjlighet att ge resten av landskapet service blir ännu sämre. Dessutom gäller det att se till att det fortsättningsvis finns nationell finansiering att tillgå för att utveckla också resten av landskapet. 4.4. De viktigaste helheterna som kräver finansiering/åtgärder av staten Finansieringsplan för landskapsprogrammets genomförandeplan presenteras i bilaga 2. Arbets- och näringsministeriet - Genomföra projekten i Vasa stadsregions INKA-program och förslaget till tillväxtavtal. - Bygga ett laboratoriecenter i kvarteret Innohuset på Brändö i Vasa (6 milj. euro, mom. 32.20.40) - Genomföra pilotförfarandet för Städer med smart och grön tillväxt. - Utnämna Sydösterbotten till ett stöd-2-område för att få nya investeringar och arbetsplatser. - Trygga en tillräcklig nivå på landskapsutvecklingspengarna. Kommunikationsministeriet - Förverkliga trafikprojekten i bilaga 3 enligt föreslaget tidsschema. - Utveckla snabb tågtrafik Vasa Helsingfors. - Stödja ibruktagande av och tillgång till förnybara energikällor (underhåll och utveckling av det lägre vägnätet, terminaler).

18 Finansministeriet - Placera Statistikcentralens telefonintervjuenhet eller motsvarande funktion i Jakobstad eller Kristinestad. - Förlägga statens språkservicecentral i anslutning till Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finlands huvudkontor i Vasa. Undervisnings- och kulturministeriet - Öka antalet utbildningsplatser på alla utbildningsnivåer inom sektorer som prioriteras i landskapet (särskilt inom teknikbranschen samt social- och hälsovårdsbranschen). - Säkra verksamhetsbetingelserna för barnkulturnätverket BARK efter att UKM:s pågående finansieringsperiod tagit slut år 2013. - Säkra verksamhetsbetingelserna för Regioncentrum för dans i Österbotten efter att UKM:s pågående finansieringsperiod tagit slut år 2014. - Hålla kvar landsarkivet i Vasa. Social- och hälsovårdsministeriet - Stöda strukturella och funktionella reformer inom social- och hälsovårdssektorn. - Trygga kontinuiteten för utvecklingens substansområden och genomföra övriga KASTE-projekt. - Öka resurserna till Institutet för hälsa och välfärds regionenhet i Vasa så att SHM:s beslut från år 2009 (+ 12 årsverken) kan bli verklighet. - Öka forskningsresurserna vid Institutet för hälsa och välfärds regionenhet i Vasa (professur och specialforskare inom psykisk hälsa) och till enheten få en permanent expert på socialt arbete och social service i Norden som en gemensam resurs för kompetenscentrumet inom det sociala området (SONet BOTNIAs lagstadgade specialuppgift) och Vasa stad. - Få Vasaenhetens riksomfattande uppgifter (att arbeta för psykisk hälsa och stötta integreringen av invandrare) inskrivna i resultatavtalet mellan SHM och Institutet för hälsa och välfärd. - Med budgetmedel anställa tre experter (samprofessur för utvärdering av välfärdstjänsterna och arbetet för att öka välfärden, nordisk expert och en specialforskare inom psykisk hälsa) åren 2014 2015.

19 Jord- och skogsbruksministeriet - Genomföra samarbetsområdets samprojekt för beredskap inför och information om översvämningar (bilaga 1). - Inrätta en svenskspråkig enhet för Landsbygdsverket i Vasa med filialer i Sydösterbotten och Jakobstadsregionen. - Starta ett forsknings- och utvecklingsprogram inom teknik för fiskodling på öppet hav. - Utveckla infrastrukturen för privat skogsbruk (t.ex. strukturen på skogsbruksenheter, lägre vägnät, webbtjänster). Miljöministeriet - Kontrollera sura sulfatjordar i praktiken och utföra en riskkartering av jordarna. (2 milj. /år, mom.35.10.61). - Trygga en tillräcklig finansiering för vattendrags- och VA-arbeten. Det mest brådskande projektet är byggande av förbindelsevattenledning och överföringsavlopp i området Kovjoki-Pedersöre-Esse-Jakobstad-Kronoby. (5 milj., mom. 30.50.31). - Finansiera projektet för översvämningsskydd i Toby å och Solf å (1,7 milj., mom. 30.50.31). - Allokera årlig statlig finansiering för förvaltning, guidning och vård av samt basutredningar i världsarvet Kvarkens skärgård (300 000 /år, mom. 35.10.52). - Utveckla av området vid den nedlagda sjöbevakningsstationen på Valsörarna. - Utveckla och snabba upp planläggningsprocessen.

Bilaga 1 Projekt- eller förhandlingsförslag från landskapens samarbetsområden 2013 EFFEKTIVERAD BEREDSKAP INFÖR OCH INFORMATION OM ÖVERSVÄMNINGAR: Rådgivningsprojekt i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten I Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten orsakar snösmältningen, is- eller kravisproppar samt störtregn ofta svåra översvämningar eftersom terrängen här är flack och sjöarna få. Upprepade översvämningar, effektiverad markanvändning samt myndigheternas allt mindre resurser har ökat behovet av aktiv förberedelse för och snabb information om översvämningar. Behovet av förberedelser för översvämningar ökar också på grund av att ersättningsansvaret för översvämningsskador övergår till försäkringsbolagen i början av år 2014, då statens ersättningssystem upphör. Behovet av information gäller både översvämningar i vattendrag och översvämningar av dagvatten. Information behövs också om dammsäkerhet, för inom de tre österbottniska landskapen finns ett flertal dammar som klassificerats enligt dammsäkerhetslagen. Dessa dammar finns i huvudsak i samband med konstgjorda sjöar som byggts i syfte att förebygga översvämningar. På våren 2012 färdigställdes en för de tre österbottniska landskapen gemensam översvämningsskyddsguide för egnahemshus och man har i regionen utarbetat och håller på att utarbeta flera kartor över översvämningshot och översvämningsrisker, vilka utgör ett bra utgångsmaterial för projektet. Dessutom finns det översvämningsgrupper på bred bas utnämnda av jord- och skogsbruksministeriet i vattendragsområdena för Kyro älv, Lappo å och Laihela-Toby å samt en översvämningsarbetsgrupp i Lappfjärd-Storå som utnämnts av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Projektet är tätt kopplat till EU:s direktiv om hantering av översvämningsrisker och direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Projektet förverkligar Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens gemensamma miljöstrategi, vars huvudsakliga mål är bl.a. förbättrad vattenstatus och hantering av översvämningsrisker samt ökad miljömedvetenhet. Projektet främjar beredningen av den plan för hantering av översvämningsrisker som hör till de centrala resultatmålen för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten under åren 2014 2015. Projektet ska i första hand mobilisera medborgarna och övriga aktörer i regionen till att förutse flöden och översvämningar och förbereda sig för risksituationer. Projektet förbättrar tillgången till lättfattlig information om översvämningar i vattendrag och dagvattenöversvämningar samt dammsäkerhet. Projektet kartlägger metoder för hur man snabbt ska nå aktörerna i riskområdena när en översvämning hotar. Projektet främjar också hanteringen av dagvattenöversvämningar och samarbetet mellan olika aktörer. Organiseringen av projektet För samordningen av projektet Effektiverad information om och beredskap inför översvämningar ansvarar Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Regionens räddningsverk (Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Österbotten och Jakobstad), kommuner, landskapsförbund, 1