Nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och utbildningens förberedelser

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och utbildningens förberedelser Författare Emelie Diseus Kerstin Norlander Handledare Lena Normark Examinator Barbro Wadensten Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vt 2012

ABSTRACT Aim: The aim of this study was to explore newly graduated nurses experiences of their first year in practice and whether the education prepares them for their profession. Method: The study is performed with qualitative interviews containing seven interviews. The interviews have been analyzed by manifest content analysis. Result: The main result shows that the education has given the nurses a solid foundation, still it acquires a more thorough education in medical areas to achieve the standards that are required in the ward. It is also told that the scientific method and general care is given too much focus. There is also stated that the course in pedagogy should be reconstructed. The nurses is experiencing difficulties with lack of knowledge in medical areas as well as administrative tasks. They think that the best way to prepare for the nursing profession is to obtain as much clinical practice as possible why they are requesting more time on the ward during the education. The nurses are experiencing a very stressful first time in the profession, but they also think that the employment is very rewarding. Administrative tasks, local routines and to obtain a general picture of the patient s medical and caring needs is perceived to be the most difficult parts of the profession. Conclusion: The newly graduated nurses experienced a positive anticipation, but also stress and worry about the new profession and responsibility. The education was considered to provide a basic knowledge of the profession. However, it was considered to be beneficial with a reconstruction of the nursing program to further achieve the requirements set for the newly graduated nurses. Keywords: Nurses, newly graduated, competence, professional role, education

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Dessa har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet har framkommit att utbildningen givit sjuksköterskan en god grund att stå på, men kräver mer medicinsk inriktning för att uppnå kraven som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det anses även att ett för stort fokus ligger på vetenskaplig metodik och allmän omvårdnad, samt att den nuvarande pedagogikkursen bör omstruktureras. Sjuksköterskorna upplever svårigheter på arbetsplatsen i form av bristande kunskap inom medicinska områden samt administrativa uppgifter. De önskar mer verksamhetsförlagd utbildning då de anser att detta är den mest fördelaktiga metoden för att förberedas inför sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskorna upplever sin första tid i yrket som stressig men mycket givande. De delar som upplevs vara svårast är administration, lokala rutiner samt att skapa en helhetsbild av patientens medicinska och omvårdnadsmässiga behov. Slutsats: De nyutbildade sjuksköterskorna upplevde en positiv spänd förväntan, men även stress och oro inför det nya yrket och ansvaret. Utbildningen ansågs ge en grundläggande kunskap för yrket. Dock ansågs en omstrukturering av sjuksköterskeprogrammet vara fördelaktigt för att i större utsträckning uppnå de kravs som ställs på den nyutbildade sjuksköterskan. Nyckelord: Sjuksköterskor, nyutexaminerad, kompetens, yrkesroll, utbildning.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 1 Dreyfusmodellen 1 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska 2 Etisk Kod 2 Känslor inför och under det nya arbetet 3 Problemformulering 7 Syfte 7 METOD 7 Design 7 Urval 8 Datainsamlingsmetod 9 Procedur 9 Bearbetning och analys 10 Etiska överväganden 11 RESLUTAT 11 Tiden före arbetet 12 De första känslorna som ny sjuksköterska 13 Utbildningen 18 DISKUSSION 21 Resultatdiskussion 22 Metoddiskussion 27 Etiska resonemang 29 Kliniska implikationer 29 Slutsats 29 REFERENSER 30 Bilaga 1 33 Bilaga 2 34

INTRODUKTION Dreyfusmodellen För att beskriva de olika stadier som den nyutexaminerade sjuksköterskan går igenom använder Benner (1993) Dreyfusmodellen, vilken beskriver utveckling av erfarenhet. Dessa består i novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert. Novisen saknar klinisk erfarenhet att grunda sina handlingar på. Detta gör att novisen agerar mycket utifrån uppsatta regler för olika situationer. Detta bidrar till begränsning i handlingarna samt minskar den individuella bedömningen (Bisholt, 2009). Novisen kommer dock under sin tid som yrkesaktiv att tillgodose sig erfarenhet och därigenom förflytta sig till en högre kompetensnivå. Avancerad nybörjare är steg två i Dreyfusmodellen. Denna person har deltagit i och klarat av att bemästra tillräckligt många verkliga situationer för att denne skall börja uppmärksamma återkommande och viktiga faktorer i specifika situationer. Dessa observationer är grunden till att lära sig se mönster i de olika fallen och därigenom utvinna kunskap och erfarenhet. Dock föreligger faktum att den avancerade nybörjaren ändå behöver stöd i sitt arbete, bland annat för att kunna prioritera på ett adekvat sätt (Benner, 1993). Enligt Benner (1993) blir sjuksköterskan kompetent först i det tredje stadiet. Detta inträder då individen arbetat under liknande omständigheter i ungefär två till tre år. Karakteristiskt i detta stadium är att sjuksköterskan nu har större förmåga till att organisera och planera sina insatser. Detta gör att sjuksköterskan bättre kan hantera akuta och oförberedda situationer, dock saknas fortfarande viss effektivitet och anpassningsförmåga. Då sjuksköterskan uppnår fjärde stadiet och således anses skicklig ses vården som en helhet där alla insatser syftar till att uppnå ett mål. Sjuksköterskan i fjärde stadiet agerar utefter tidigare erfarenheter snarare än efter inlärda regler. Den skickliga sjuksköterskan kan utan svårigheter identifiera situationer där patienten avgår från normalbilden. Slutligen kan sjuksköterskan uppnå expertstadiet. I detta stadium grundar sjuksköterskan sina bedömningar och handlingar till stor del utifrån sin intuitivförmåga. Dock kan situationer alltid uppkomma inom vården som inte ens experten tidigare upplevt. Vid dessa tillfällen används analytiska metoder med grunder i erfarenhet där en slutsats metodiskt försöker uppnås. Enligt Dreyfusmodellen är det den kliniska erfarenheten inom ett visst område som 1

avgör vilket stadium sjuksköterskan befinner sig på, snarare än vilken akademisk utbildningsnivå denne besitter (Benner, 1993). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska För den legitimerade sjuksköterskan finns flertalet olika lagar och förordningar som styr hur arbetet skall utföras. Enligt Socialstyrelsen (2005) skall arbetet vara kompetensbaserat, bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt präglas av ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan skall även arbeta självständigt och ha ett professionellt ansvar, varför den nyexaminerade sjuksköterskan har ett särskilt stort behov av en god introduktion. Sjuksköterskan har, enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005), tre huvudsakliga arbetsområden. Dessa områden är Omvårdnadens teori och praktik, Forskning, utveckling och utbildning, samt Ledarskap. Inom dessa områden finns flertalet olika delkompetenser som den legitimerade sjuksköterskan skall besitta. Sjuksköterskan skall, efter genomförd utbildning, inneha teoretisk och praktisk kunskap om hur omvårdnaden och den medicinska behandlingen kring patienten skall gå till, hur hon skall värdera och prioritera, samt veta hur dokumentation sker på ett adekvat, regelriktigt och sakligt vis. I beskrivningen står vidare att sjuksköterskan skall vara lyhörd och empatisk i sitt bemötande gentemot patienter och anhöriga, samt ge undervisning och information på ett sakligt och för mottagaren anpassat vis. Sjuksköterskan skall även ha förmåga att självständigt utfärda ordinerade behandlingar och vid oklara sådana ifrågasätta dessa. Vidare har sjuksköterskan till uppgift att tillgodose att gällande lagar, författningar och riktlinjer följs (Socialstyrelsen, 2005). Som en del av sjuksköterskans profession ingår det att bidra till utveckling av professionen såväl som den egna kompetensen samt arbeta efter evidens och beprövad erfarenhet. Sjuksköterskan skall även medverka i utbildandet och handledningen av studenter och medarbetare för att skapa en kompetensutveckling i vårdteamet. Sjuksköterskan skall ha förmåga att samverka med andra aktörer i vårdkedjan och medverka till att den patientcentrerade vården sker på ett kostnadseffektivt sätt (Socialstyrelsen, 2005). Etisk kod Sjuksköterskan har enligt International Council of Nurses (ICN) (2000) fyra grundläggande ansvarsområden. Dessa består i att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa 2

samt att lindra lidande. Detta innebär att god vård skall ges till alla oavsett etnisk bakgrund, kön, ålder, religion, handikapp, kultur, politisk åsikt eller social status. Den etiska koden skall användas av såväl studenter som arbetsaktiva sjuksköterskor under både studietid och arbetsliv. Koden beskriver fyra områden, vilka sammanfattar riktlinjerna för ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan och allmänheten innebär att sjuksköterskans primära ansvar är att ge människor vård där människan och dess rättigheter respekteras. Sjuksköterskan och yrkesutövningen syftar till att sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sitt sätt att utöva yrket och att genom livslångt lärande behålla sin yrkeskompetens samt att värdera sin och andras kompetens vid delegering. Sjuksköterskan och professionen innefattar utveckling av omvårdnad som vilar på en evidensbaserad kunskapsgrund. Sjuksköterskan och medarbetare medför att sjuksköterskan skall verka för ett gott samarbete med övrig personal. Känslor inför och under det nya arbetet Stress och oro I flertalet studier beskrivs att nyexaminerade sjuksköterskor har blandade känslor inför sin examen. De är stolta över att lyckas ta sin examen, men känner samtidigt en oro över att påbörja det nya arbetet. Ofta upplevs även en känsla av att vara oförberedd då de för första gången träder in i sjuksköterskeyrket samt att de upplever en känsla av stress (Adlam, Dotchin & Hayward, 2009; Berti, Braga, de Godoy, Spiri & Bocchi, 2008; Delaney, 2003; Newton & McKenna, 2007). De måste även i den nya rollen anpassa sig på olika vis för att kunna uppnå det som förväntas av dem som sjuksköterskor. Detta kan innebära exempelvis att interagera med andra professionsgrupper, lära sig hantera rädslan för att göra fel eller lära sig att prioritera patienter och uppgifter (Bisholt, 2009). Duchscher (2008) menar att dessa upplevelser är som värst de första veckorna av den första tiden. Denna tid har beskrivits av informanter med ord så som skräckslagen och livrädd. Det har även beskrivits att det under de första veckorna var vanligt att känna en obeveklig oro. Lindberg-Sand (1996) menar att studenterna redan under sista studietiden kände rädsla och nervositet inför det stora ansvar som väntade dem som sjuksköterskor. Sjuksköterskorna uppger att det stora ansvaret chockerade dem och kändes som en kalldusch. Övergångschock Duchscher (2008) visar även hon i sin studie att olika krav som ställs på den nyblivna sjuksköterskan kan upplevas som påfrestande under den första tiden av yrkeskarriären. Duchscher (2008) förklarar att detta kan yttra sig i form av en övergångschock. Detta beror 3

enligt författaren på att personen hastigt förflyttas från den trygga och välkända rollen som student till den nya rollen som sjuksköterska. Fenomenet beskrivs även av Lindberg-Sand (1996) i sin avhandling som då kallar stålbad. Den nya rollen medför nya relationer, ett stort ansvarstagande och krav på kunskap de förväntas besitta. Duchscher (2008) menar att övergångschocken påverkas av den nyblivna sjuksköterskans försök att hitta sin roll i en omgivning som de blivit förberedda för men ändå inte känner sig tillräckligt redo att möta självständigt. Studenter har även enligt Lindberg-Sand (1996) upplevt en kulturkrock då deras förväntningar på arbetslivet inte motsvarat de förväntningar de haft från studietiden. Vidare förklaras övergångschocken som att sjuksköterskan inte längre har en stabil grund att stötta sig mot, då den verkliga sjukhusmiljön ofta innebär mer ansvar än vad som tidigare upplevts under utbildningen. Det skyddsnät som funnits under utbildningen i form av en kontrollerande handledare finns inte längre där. Därav kontrollerar den nya sjuksköterskan sig själv i större utsträckning och ställer dessutom höga krav på att inte göra misstag. Detta kan ge en känsla av stress, osäkerhet och besvikelse (Duchscher, 2008; Lindberg-Sand, 1996). Lindberg-Sand (1996) beskriver i sin studie en kompetenshierarki där nyexaminerade sjuksköterskor upplever att vissa avdelningar kräver en högre kompetens. Sjuksköterskorna menar att det handlar om att våga prova på en avdelning med ansett större ansvar och svårare arbetsuppgifter. De som upplevde att de misslyckades under praktiken inom akutsjukvård valde i större utsträckning att börja arbeta inom äldreomsorgen. De upplevde där av en lindrigare verklighetschock. Självförtroende I en studie av Randle (2001) framkommer att självkänsla och självförtroende är viktigt för att utvecklas i rollen som sjuksköterska. Delaney (2003) betonar vikten av att redan under utbildningen öka det självständiga arbetet för studenterna, så att ängslan inför att börja arbeta som självständig sjuksköterska inte blir så stor. Lindberg-Sand (1996) påpekar också att studenter förväntar sig att arbetet till en början ska vara påfrestande och att det är en del av yrket. Hon menar även att positiv feedback under praktikperioder ökar studenternas självförtroende och gör att nervositeten inför ett självständigt arbete minskar. Santucci (2004) menar att då individen börjar sitt arbete som sjuksköterska lärs sådan kunskap in som är bortom det studenterna får lära sig under utbildningen. Den nya arbetsplatsens arbetsuppgifter upplevs vara på en högre nivå i svårhetsgrad och komplexitet än det som den 4

dåvarande studenten fått erfara tidigare. Författaren påpekar att den nya sjuksköterskan sällan är förberedd för det administrativa arbetet som väntar på avdelningen. Däremot påvisas att varje gång den nyutexaminerade sjuksköterskan träffar på nya upplevelser växer denne i sin roll då detta hjälper individen att utveckla ett eget självförtroende och identitet som sjuksköterska. Detta anknyter även till Benners (1993) beskrivning av sjuksköterskans yrkesmässiga utveckling. Grunder till sjuksköterskans självförtroende erhålls, enligt Randle (2001), genom kunskap, attityd, värderingar och medicinsk teknik. Självkänslan avgör hur väl man presterar och hur man uppträder mot patienter. Vidare menar Randle (2001) att sjuksköterskor försöker hävda sin ställning i den hierarkiska sjukhusmiljön då avsaknaden av maktposition samt ett förtryck från andra yrkesgrupper kan ge upphov till negativa känslor. Detta kan då uttrycka sig i ett maktutövande mot patienter, vilket studenter i studien av Randle (2001) vittnar om. Berti och medarbetare (2008) styrker detta då de menar att den nya sjuksköterskan kan uppleva det svårt att uppnå autonomi i sin yrkesroll då denne kan bli kritiserad och prövad av mer erfarna kollegor. Enligt Randle (2001) är det viktigt att utföra ett patientsäkert arbete och arbeta efter en patientcentrerad värdegrund. Då sjuksköterskan självständigt klarar av att lösa problem uppnås en bra yrkesmässig självkänsla och trygghet i yrkesrollen (Berti et al., 2008). Krock mellan teori och praktik I en studie av Morgan (2006), studeras vilka moment sjuksköterskestudenter anser är svårt att överföra från teoretisk undervisning till praktik. Studien utfördes som en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie där sex förstaårsstudenter valdes ut. I denna studie visas att det kan finnas svårigheter för sjuksköterskestudenter att under sin kliniska praktik sammankoppla den teoretiska kunskapen med praktiskt utförande. Detta kan underlättas genom rollspel, förevisningar, patientfall och frågestunder. Inlärning av medicinsk teknik kan påverkas både positivt och negativt av att studenter lär sig den korrekta metoden under utbildningen, men sedan observerar sjuksköterskor som använder alternativa metoder under sina praktikplaceringar. Även om de rutinerade sjuksköterskornas metoder är mer effektiva anser författaren att det är viktigt för studenter att lära sig ett korrekt tillvägagångssätt under utbildningen. Enligt Delaney (2003) är denna förvirring något som även drabbar den färdiga sjuksköterskan som under introduktionen får lära sig olika metoder och tillvägagångssätt av olika handledare. I slutändan måste dock den nya sjuksköterskan hitta sina egna metoder för att skapa struktur för dagen. 5

Introduktion För att underlätta den första tiden på avdelningen används ofta introduktion och handledning för den nyexaminerade (Dyess & Sherman, 2009). Danielsson & Berntsson (2007) påvisar dock i en svensk studie att det på olika sjukhus i Sverige förekommer en mycket kort introduktion, och ibland ingen alls, innan den nya sjuksköterskan börjar arbeta självständigt. Lindberg-Sand (1996) menar att övergångsperioden upplevdes värre då introduktionstiden varit kortare än förväntat och den nyexaminerade hade fått börja arbeta självständigt för tidigt. De sjuksköterskor som fått erfara detta upplevde det som en stor besvikelse. En amerikansk studie som har undersökt huruvida olika utformade introduktionsprogram är fördelaktiga för den nya sjuksköterskan menar att en kort introduktionstid ger en sämre upplevelse av första tiden (Dyess & Sherman, 2009). De menar att introduktionsprogram med fördel kan pågå i upp till tre till sex månaders tid. Flera sjuksköterskor i deras studie föredrog att ha kontakt med någon av de mer etablerade sjuksköterskorna den första tiden. Detta stödjer även Adlam, Dotchin och Hayward (2009) samt Turner och Goudreau (2011). Denna typ av mentorskap är något som varit sällsynt och saknat för de nyutexaminerade sjuksköterskorna i en svensk studie (Danielsson & Berntsson, 2007). Författarna menar att mentorskap kan underlätta övergången samt ge en god utveckling av den nya sjuksköterskans yrkesroll. Adlam och medarbetare (2009) har i en litteraturstudie utvärderat effekten av ett stödprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor. De anser att ett specialutformat stödprogram kan vara fördelaktigt för den nya sköterskan genom att hjälpa denna att bli mer säker i sin nya roll. För bästa utfall bör denna innehålla bland annat inlärande aktiviteter grundade på klinisk erfarenhet samt en väl strukturerad ledning. Även Turner och Goudreau (2011) har i sin studie kommit fram till att också seminarier under inskolningsperioden upplevs positivt av sjuksköterskorna. De kan då reflektera över sina nyvunna erfarenheter med mer erfarna sjuksköterskor men också med andra i samma situation. Enligt författarna ledde detta till att övergångschocken upplevdes som mindre påtaglig. Även Lindberg-Sand (1996) påpekar att sjuksköterskor som fått en strukturerad introduktion upplever det så kallade stålbadet lindrigare. Delaney (2003) påvisar i sin studie att det genom en utökning av inskolningsperioden hjälper de som tidigare inte kände sig tillräckligt förberedda att bli mer självständiga i sitt arbetssätt. Patterson och medarbetare (2008) menar i en australiensisk studie att det också är viktigt att de nyexaminerade studenterna kan acceptera sina begränsningar och acceptera hjälp från 6

andra för att gynna sin yrkesmässiga utveckling. Detta bekräftas av Berti och medarbetare (2008) som i sin studie menar att sjuksköterskan kan bygga upp sin yrkesmässiga autonomi genom samspel med andra yrkeskategorier och att lära sig sina egna begränsningar. Problemformulering Tidigare studier har visat att den nyblivna sjuksköterskan ställs inför en roll med stort ansvar och krav på kompetens. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) gäller samma kunskapskrav på alla legitimerade sjuksköterskor, vilket den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva som svårt att uppnå (Adlam, Dotchin & Hayward, 2009; Berti, Braga, de Godoy, Spiri & Bocchi, 2008; Delaney, 2003; Duchscher, 2008; Lindberg-Sand, 1996; Newton & McKenna, 2007). Trots att det finns studier inom området är det angeläget att vidare studera nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av den första yrkesverksamma tiden. Detta med fokus på deras reflektioner tillbaka på utbildningens innehåll i förhållande till de krav som ställs i klinisk verksamhet. Syfte Syftet med studien är att på kirurgiska avdelningar undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. METOD Design Den studie som utförts har en deskriptiv design och kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjufrågor. Den kvalitativa intervjuns syfte är att beskriva den intervjuades uppfattning och att tolka dennes mening (Kvale, 1997). Genom att använda sig av en semistrukturerad intervjuform har intervjuledaren möjlighet att göra förändringar i frågornas följd samt ställa följdfrågor på det som den intervjuade berättar. Informanten skall med fördel känna sig bekväm i situationen för att kunna tala så fritt som möjligt om sina upplevelser och tankar. En kvalitativ studie strävar, enligt Polit och Beck (2008), efter att se både djupet och helheten av ett fenomen. För att uppnå detta krävs ett stort material i form av berättelser och betraktelser från informanterna. Enligt Polit och Beck (2008) är deskriptiv design den metod man bör välja då syftet med studien är att beskriva egenskaper hos personer, grupper eller 7

händelser och fenomen. Denna undersökning är en del av en större studie där fler likadana undersökningar sammanställs. På grund av detta är inklusionskriterier, intervjufrågor och syfte med studien fastställt sedan tidigare. Urval De urvalskriterier som användes vid studien var att sjuksköterskorna skulle vara utbildade vid ett specifikt universitet, de skulle arbeta på ett specifikt sjukhus samt att de skulle ha arbetat som sjuksköterska i 6-18 månader. Dessa kriterier valdes då undersökningen är avsedd att undersöka hur väl utbildningen förbereder studenten för det kommande yrket i förhållande till de krav som ställs på den nyblivna sjuksköterskan. Då studien även syftade till att studera sjuksköterskans första upplevelser av yrket valdes de sköterskor som varit yrkesaktiva i mer än sex månader. För att informanterna skall ha upplevelserna färskt i minnet valdes att inte inkludera sjuksköterskor som arbetat längre än 18 månader. Vid kontakt med sjuksköterskorna svarade totalt åtta personer att de var intresserade att delta. Fem av informanterna valde att inte delta i studien vid förfrågan. En sjuksköterska hade blivit intervjuad tidigare för samma studie och blev där av exkluderad från undersökningen. Ytterligare en person hade inbokats för intervju men anslöt inte till avsedd tid, denna meddelade senare att denne inte längre var intresserad av att delta. Under en av intervjuerna framkom att den aktuella sjuksköterskan var utbildad vid ett annat universitet än det avsedda varför även denne uteslöts. Resterande tre personer fick inte författarna kontakt med, trots upprepade försök, varför de uteslöts. Totalt inkluderades sju sjuksköterskor till studien. Undersökningsgruppen Informanterna valdes ut genom ett strategiskt bekvämlighetsurval, vilket bland annat innebär att avdelningar i förväg valts ut samt att de sjuksköterskor som funnits tillgängliga tillfrågats om deltagande. Detta då syftet var att intervjua sjuksköterskor från kirurgiska avdelningar och då utbudet var begränsat försöktes så många som möjligt av de som var tillgängliga inkluderas. Namn på 19 sjuksköterskor vid olika kirurgiska avdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige erhölls av examinatorn för studien. En av sjuksköterskorna hade ännu inte påbörjat sin anställning och ströks då denne inte uppfyllde inklusionskriterierna. Åtta informanter valde att delta i studien. Dessa var mellan åldrarna 22 till 36 varav två var män och sex var kvinnor. De flesta av informanterna hade ingen erfarenhet av vårdarbete innan påbörjad utbildning, men hade arbetat som vårdbiträden och undersköterskor under 8

utbildningen. En informant hade arbetat sammanlagt ett och ett halvt år inom hemtjänsten innan påbörjad utbildning, och en annan hade arbetat en sommar som undersköterska innan utbildningen började. Datainsamlingsmetod Intervjufrågor erhölls av den ansvariga examinatorn för detta arbete då det ingår i en större studie. Detta då syftet är att informationen som utvinns ur den större studiens olika delar skall vara jämförbara och likvärdiga. Således användes intervjufrågorna erhållna av examinatorn under samtliga intervjuer. Intervjufrågorna redovisas i Bilaga 1. Ett formulär innehållande 13 frågor användes som ram för intervjuledaren under samtliga intervjuer. De tre inledande frågorna behandlade informantens bakgrund. Resterande frågor var av öppen karaktär och berörde första tiden på arbetsplatsen samt utbildningens innehåll i förhållande till de krav de nyexaminerade sjuksköterskorna ställdes inför på det nya arbetet. Utöver dessa ställdes kompletterande följdfrågor för att få mer uttömmande svar. Dessa varierade mellan intervjuerna beroende på informantens svar. En provintervju genomfördes gemensamt av författarna med en nyexaminerad sjuksköterska som inte uppfyllde inklusionskriterierna. Denna kontakt var personligen bekant med författarna varför denna valdes ut. Under denna intervju upptäcktes inga betydande brister gällande varken frågor eller intervjuteknik. Procedur Arton sjuksköterskor tillfrågades via mail om deltagande i studien och erhöll därigenom informationsbrev samt de intervjufrågor som skulle komma att användas under intervjun. Informationsbrev redovisas i Bilaga 2. En påminnelse skickades ut efter en vecka till de sjuksköterskor som inte svarat. Därefter söktes sjuksköterskorna via telefonsamtal till avdelningen vid flera tillfällen för förfrågan om deltagande i studien. Mailadresser till tre av de tänkta informanterna fungerade inte, dessa söktes istället enbart via telefon. Samtliga intervjuer genomfördes med båda författarna närvarande där de turades om att vara intervjuledare. Den passive intervjuaren medverkade genom att observera samt kunna bidra med ytterligare följdfrågor. Intervjuerna genomfördes i enskilda rum i ett bibliotek i anslutning till det aktuella sjukhuset. Två av intervjuerna valdes dock att genomföras på 9

informantens arbetsplats enligt dennes önskemål. Varje intervju spelades in på två olika medieenheter som efter varje tillfälle transkriberades på dator. Varje intervju tog mellan 10 och 17 minuter. Tid för intervjuerna fastställdes i samråd med informanterna och anpassades efter deras scheman. Bearbetning och analys Arbetet med intervjuerna påbörjas redan innan själva intervjun sätter igång. Som intervjuledare måste man i förväg införskaffa kunskap om det valda ämnet som då kan ligga till grund för den nya kunskap man förväntas förvärva genom intervjuerna. Dessutom krävs det viss kunskap i ämnet för att kunna ställa relevanta frågor som ger uttömmande svar (Kvale, 1997). En manifest innehållsanalys gjordes av intervjuerna. Detta innebär att intervjuerna analyseras genom att meningsenheter kondenseras och kodas samt delas in i kategorier. Detta görs då informationen som utrönas från intervjuerna innehåller människors upplevelser (Lundman & Hällgren Granheim, 2008). Intervjuerna lästes igenom av författarna flertalet gånger för att kunna urskilja nyanser i utsagorna. Betydelsefulla meningsenheter och stycken färgkodades beroende på innehåll, för att sedan kondenseras till ett mer koncist innehåll. Dessa kodades utifrån betydelsen av innehållet i stycket för att lättare kunna delas in i kategorier. Underkategorier och kategorier uppstod efterhand som intervjuerna analyserades, vari de olika koderna delades in. Då alla intervjuer analyserats hade 14 underkategorier samt tre kategorier utkristalliserats ur innehållet. Meningsenheter, koder och kategorier lästes igenom flertalet gånger. De olika kategorierna justerades för att bättre avspegla innebörden av koderna. Även flertalet koder flyttades mellan kategorier då deras innehåll inte stämde överens med kategorin. De olika koderna sorterades in i en tabell över kategorier och underkategorier, för att ge en bättre överskådlig blick. Kodernas innehåll kontrollerades åter mot meningsenheterna för att säkerställa korrekt betydelse och ytterligare justering av kategorier, underkategorier och koder gjordes. Ett exempel av analysarbetet redovisas i tabell 1. 10

Tabell 1. Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Men som sagt, jag Sjuksköterskeyrket Sjuksköterske- Learning tror att mycket av är till stor yrket är ett by doing sjuksköterskeyrket del lärlingsjobb, lärlingsjobb är ju lärlingsjobb. man lär sig på Man lär sig när plats. Man har man är på plats för nytta av teorin att det är mycket från skolan, men man saknar [ ] måste fräscha Men alltså, upp det. teoretiskt som man får i skolan, det är klart man har nytta av, fast man måste fräscha upp det. Kategori Utbildningen Etiska överväganden Vissa av uppgifter som framkommit under intervjuerna var av känslig karaktär och skulle därför kunna skada informanten om dennes identitet kom till känna. För att skydda deltagarnas identitet och åsikter har materialet enbart behandlats av författarna, och information som kommit fram i arbetet kan inte härledas till en specifik person. I arbetet presenteras varken namn eller uppgifter som gör att informanterna kan identifieras (Codex, 2011). Informanterna delgavs skriftlig och muntlig information om intervjuerna samt uppgiftshantering. RESULTAT Under analysarbetet utkristalliserades tre olika kategorier som sammanlagt innehöll 14 underkategorier. Samtliga kategorier och underkategorier redovisas nedan i tabell 2. Resultattexten nedan är indelad efter de kategorier och underkategorier som utkristalliserades under analysen. I texten förekommer citat. Den siffra som redovisas inom parentes efter varje citat syftar till vilken intervju det härstammar ifrån. Då denna symbol [ ] förekommer menas att citatet hör samman, men att ovidkommande information inte tagits med. 11

Tabell 2. Underkategorier Förväntningar inför arbetet Faktorer som ger god förberedelse Kategorier Tiden före arbetet Introduktionstiden Att börja arbeta Interprofessionellt samarbete Känsla av otillräcklighet Känsla av att vara oförberedd De första känslorna som ny sjuksköterska Ansvar och samordning Positiva aspekter på utbildningen Kunskapsbrist för specialinriktade avdelningar Learning by Doing Felfördelning av kurser i utbildningen Förbättringsförslag av utbildningen Utbildningen Ingen Florence Nightingale? Tiden före arbetet Förväntningar inför arbetet Innan informanterna påbörjar sitt arbete som sjuksköterska förekommer många blandade känslor. Bland annat upplever de en skräckblandad förtjusning över att börja sitt nya jobb. Flera av sjuksköterskorna uttrycker att de inte har några specifika förväntningar på arbetet, men ser fram emot ett roligt och socialt arbete med mycket människokontakt. Detta gäller inte endast själva patientkontakten utan även kontakt med arbetskamrater inom professionen och tvärprofessionellt samarbete. Viss oro uttrycks av en informant som menar att hon innan hon började arbeta oroade hon sig för att hon inte skulle hinna med, förstå eller klara av de uppgifter som hon skulle komma att ställas inför. En av informanterna förväntade sig inte att ansvaret och stressen skulle vara så påtaglig som den i realiteten är, trots att det flertalet gånger framkom under utbildningen Jag trodde inte att det skulle bli så stressigt som det är. 12

Jag trodde inte att man skulle ha så mycket ansvar som man har [ ]Även om de säger de hela tiden, så när man står där själv, så känner man sig ganska ensam (7). Faktorer som ger god förberedelse Något som enligt flera informanter ingav en trygghet inför att börja arbeta var att sedan tidigare känna till avdelningen, antingen genom att ha arbetat där tidigare som undersköterska eller haft praktik på avdelningen. Då första anställningen istället förläggs till en helt ny avdelning upplevs detta som en stor nervositet då personal, patientgrupper och avdelningsrutiner är okända för den nyutexaminerade sjuksköterskan. De många praktikperioderna som förekommer under utbildningen anses ge goda förberedelser inför arbetet. Bra praktikplaceringar inger en känsla av att informanterna känner sig mer förberedda inför det kommande yrket. En informant anser att det är underlättande att under dessa praktikperioder fått möjlighet att öva medicintekniska moment, så att dessa känns bekväma att utföra. De första känslorna som ny sjuksköterska Introduktionstiden Informanterna upplever att det på det aktuella sjukhuset finns en god beredskap för att introducera ny personal på arbetsplatsen. Den redan befintliga personalen är van att skola in alltifrån studenter och timvikarier till nyutexaminerade sjuksköterskor, vilket bidrar till en god upplevelse av introduktionsperioden. På en avdelning berättar en informant att det finns flertalet dokument och standardvårdplaner att ta del av, vilket underlättar att komma in i avdelningens rutiner Det finns ändå en beredskap för att man ska vara ny tycker jag. Dels att det är så mycket specialistvård som sker, så är det ju svårt att hålla koll även om man har jobbat länge. Det finns ändå information att få, det är en väldigt bra organisation tycker jag, som ställer upp för nya (2). Under en av intervjuerna framkommer även att trots dessa hjälpmedel måste det få ta tid att lära sig allt om avdelningen samt dess patienter och rutiner. En informant menar att sjuksköterskegruppen är sådan att de är mycket hjälpsamma mot varandra. Många uttrycker även att de upplevt det som lätt att våga fråga övrig personal om hjälp och stöd i situationer de inte känt sig bekväma Man måste våga fråga liksom, inte känna sig dum, och det kan man göra på min arbetsplats, och det känns så himla bra. För jag frågar om allt flera gånger för att det inte ska bli fel [ ] Då är det roligt att vara sjuksköterska. Då vågar man (5). En sjuksköterska upplevde att introduktionstiden var något kaotisk. Detta på grund av att hon skolades in under sommaren, då stor del av ordinarie 13

personal var på semester. Dock påpekar även hon att man på detta sjukhus är van att skola in ny personal. En annan informant uttrycker att den första tiden upplevdes mer som en förlängning av utbildningen Man får väl se det första året som en, inte praktik, men man får ju lära sig under tiden (4). Att börja arbeta Flertalet informanter uttrycker att den första perioden på arbetet är väldigt annorlunda jämfört med studietiden. Det finns inte längre någon handledare som ständigt går bakom, istället får den nyutexaminerade sjuksköterskan nu bestämma själv, ta eget ansvar och hitta sin väg Det är väldigt skönt jämfört med när man går på praktik [ ] och just den där känslan av att man får bestämma själv och ta ansvar, det blir så mycket roligare än när man har en som går efter en hela tiden och liksom tittar en över axeln. (5). De moment som anses lättast av informanterna är de praktiska medicintekniska momenten det lättaste är väl det här med de praktiska grejerna man gör som man får öva mycket på i skolan. Som att sätta nål och ta prover och sånt där som man inte behöver tänka mycket på (1). En informant påpekar att bemötandet av patienterna var det som hade upplevts som lätthanterligt under första tiden. Interprofessionellt samarbete Stödet som erhålls av arbetskamrater upplevs positivt av de nya sjuksköterskorna. Det anses positivt att få möjlighet att arbeta med erfarna undersköterskor som besitter kunskap av annan karaktär än de erfarna sjuksköterskorna. Flera informanter upplever det positivt att de vågar fråga alla arbetskamrater om hjälp och att det hela tiden finns någon att vända sig till då det upplevs som att den egna kunskapen inte räcker till. En informant menar att som sjuksköterska förekommer det både folk under en och över en som alla kan bidra med olika kunskap och erfarenheter. Känsla av otillräcklighet Informanterna uttrycker även att första tiden är nervös och stressig. Arbetet upplevs rörigt och att det är många olika delar att hålla reda på. Många erfar det svårt att få ihop alla dessa delar och se en helhetsbild. De anser att de inte känner sig tillräckligt förberedda och är livrädda att inte klara av det som förväntas av dem samt att första tiden kan vara något kaotisk. En informant uttrycker att hon upplevde att hon inte kunde någonting, trots tre års utbildning. Detta bekräftas av ytterligare en informant som på grund av nervositet inför ansvaret kunde 14

tänka sig att ha en längre studietid. Flertalet anser även att det tar upp till ett halvår att riktigt komma in i arbetet och känns sig bekväm i sin yrkesroll Det tog liksom typ ett halvår innan man känner att nu, nu har jag koll på rutinerna. Nu kan jag gå till jobbet och bara köra mitt race (6). En informant berättar att även många erfarna sjuksköterskor anser att hela det första året som sjuksköterska är en påfrestande period. Det är också vanligt att den nyutexaminerade sjuksköterskan har svårt att inte ägna tankar åt arbetet då de kommer hem. Detta kan enligt en informant påverka stora delar av det sociala livet även utanför sjukhuset. Men det har varit jätteroligt, men jobbigt psykiskt, att man tar med sig jobbet hem och när folk är dåliga, att man blir helt förstörd privat [ ] Det är svårt att släppa faktiskt, men annars är det bra. (7). Dock uttrycker samtliga sjuksköterskor att deras nya arbete är roligt och givande. Flertalet informanter vittnar om att de under första tiden stött på tillfällen då de upplevt att deras kunskap och kompetens varit bristfällig, vilket i sin tur leder till en känsla av stress När man känner att man inte har tillräcklig kompetens, då blir man stressad och då blir man otrygg (6). En annan sjuksköterska förklarar att hon efter ett år på samma avdelning fortfarande upplever att det är mycket som är nytt och som hon saknar kompetens för. Dessa svårigheter hanterar de nyexaminerade sjuksköterskorna genom att rådfråga mer erfarna kollegor samt kontakta jouren. Känsla av att vara oförberedd Informanterna upplever det även som svårt att hantera akuta och oväntade situationer. De känner därför stress över att de måste vara uppmärksamma på viktiga parametrar för att inte missa något. En informant uttrycker oro inför att missa symtom på kraftig försämring hos patienten Alltså, när de har ett hjärtstopp, då är det ju inte så mycket att göra, då är det bara att börja komprimera. Men du kan ju förebygga innan, det är det man är rädd att man ska missa i början, med alla parametrar och sådär (7). Även att veta vilka specifika åtgärder som skall utföras då en oväntad situation väl uppstår upplevs svårt för de nya sjuksköterskorna då de inte upplevt ett liknande scenario tidigare Det var en gång så satt jag och tog prover på en man, och sedan så, jag visste att han hade epilepsi, sedan så bara föll han ihop och började krampa och då vet man ju inte riktigt vad man ska göra (4). En informant uttrycker att de praktiska moment som inte utförts tidigare under utbildningen upplevs som svåra. Exempel på dessa är den tekniska hanteringen av bland annat PCA- och EDA-pumpar. Samma person menar att då det under första tiden i arbetet är mycket som skall 15

läras in bör utbildning inom dessa moment komma i ett senare skede för att på så vis underlätta detta. I en av intervjuerna framkommer att det förväntas av den nya sjuksköterskan att denne ska kunna instruera och lära ut olika omvårdnadsåtgärder till undersköterskor. Detta anser informanten vara orimligt då många av dessa omvårdnadsmoment är sådana som lärs ut tidigt i utbildningen, men sällan ges möjlighet att utföra i realiteten. Denna möjlighet till praktiskt lärande avgörs av vilken praktikplats studenten blir placerad på under utbildningen. En sjuksköterska påpekar även att det på avdelningen förekommer mycket prioriteringar, vilket upplevs som att utbildningen inte givit tillräckliga förberedelser för Man visste ju att man ska prioritera när man ska jobba, men man kanske inte riktigt förstod hur mycket det kan vara vissa gånger (2). En annan sjuksköterska uttrycker att trots oförberedelsen inför det stora ansvar den nya sjuksköterskan får axla, så växer man in i rollen. En informant spekulerar i att denna känsla av oförberedelse och kunskapsbrist kan bero på att den kunskap utbildningen givit har fallit i glömska. Det kan även förklaras genom att arbetet på sjukhusets olika avdelningar är väldigt specifikt och inriktat på enskilda patientgrupper För det man känner att man inte klarar av kanske kan vara som sagt av olika anledningar. Antingen så är det att man har läst om det men inte kommer ihåg riktigt, eller så är det att det är så specialiserat och en utbildning kan inte rikta in sig så mycket (5). Vidare påvisar intervjuerna att informanter upplever oförberedelse och bristande kunskap i medicin. De uttrycker att utbildningen lämnar ansvaret till studenterna att de på egen hand ska inhämta denna kunskap. Flertalet av informanterna anser att kraven som ställs på dem då de kommer ut i arbetslivet är högre än vad utbildningen förbereder dem för Och det är svårt att göra någon generell utbildning, men jag tror att kraven idag är mycket högre än vad utbildningen ger faktiskt (2). Det berättas om att det på avdelningarna förväntas att den nya sjuksköterskan skall besitta olika kunskaper som denne själv inte alltid anser sig fått ta lärdom av under utbildningen Nej du har så sjukt stora krav när du kommer ut som de tycker att du ska ha lärt dig på utbildningen som du ska kunna (7). 16

Ansvar och samordning Flera sjuksköterskor åsyftar att det i yrkesrollen ingår att agera som spindeln i nätet. Med detta menas samordning mellan olika yrkeskategorier och instanser, samt olika typer av administrativt arbete. En del av informanterna upplever framförallt administrationsarbetet i samband med förflyttning av patienter till olika vårdinrättningar som svårhanterligt. Detta i synnerhet då det upplevs som att ingen läkare vill ta det yttersta ansvaret för patienten Men det kan vara någon gång när vi ska skicka tillbaka en patient till ett boende, och så ska man tjafsa med sköterskan där, och få i ordning ordinationer som ändrats under sjukhusvistelsen [ ] Och våra kirurger vill inte ändra medicinerna, för det är inte deras jobb tycker de. Och då vet man inte riktigt vad man ska göra (1). Fortsättningsvis anser informanterna att det som upplevs svårast i början av arbetet är att se alla delar och att se helheten i vårdkedjan Men just det där att man har svårt att se alla delar när man är ny. Och även om man tror att man gör det så har man nog missat något (2). Detta kan bland annat innebära svårigheter med det administrativa arbetet så som att ha en god överblick över remisser och patienters återbesök och liknande. En informant upplever att hon under första tiden hade svårigheter med att finna en bra struktur inför ronden Och att ronda var en sådan där svår grej, att veta vad man ska ta upp och hinna träffa läkaren och säga rätt saker till honom eller henne, för att man ska få ut det mesta på ronden (5). Det framkommer även i en annan intervju att det är viktigt att sjuksköterskan är säker på sin sak, då doktorn främst verkar grunda sina beslut på den information som framkommer under ronden. Flera sjuksköterskor anser att arbetet innebär mer ansvar än de förväntat sig, och en informant har såsom åsikt att man som sjuksköterska har stor makt och att sjuksköterskan i stor utsträckning kan påverka läkarbeslut man har väldigt mycket att påverka i de här besluten, jag tror att den uppfattningen fick man inte riktigt på utbildningen [ ] man har väldigt mycket mer ansvar än man tror faktiskt (2). Det är svårt att komma in i rutiner, framförallt de som är outtalade på avdelningen, och att hitta rollen som sjuksköterska. Detta då skillnaden mellan att vara aktivt arbetande sjuksköterska är stor jämfört med att vara sjuksköterskestudent. Även om det är svårt att hitta sin roll och känna sig trygg i den menar en annan informant att detta är viktigt. I 17

sjuksköterskerollen ingår att man ska kunna prioritera, både patienter och insatser. Sjuksköterskan ska även kunna delge patienter information samt att kunna svara på frågor som uppstår kring undersökningar och liknande. Alla dessa delar av sjuksköterskerollen upplevdes till en början svårhanterliga av informanterna. En informant uttrycker även att allting måste få ta tid i början innan den nya sjuksköterskan kommit in i rollen och arbetsrutinerna. Det är bättre att låta det ta tid och på så sätt få en större förståelse för arbetet än att hasta igenom uppgifterna Allting tar ju mycket längre tid i början, bara att dela tabletter till tio patienter [ ] du måste ju kolla upp vartenda läkemedel innan du ger det (7). En annan sjuksköterska uttrycker att det under första tiden finns ett stort behov av att repetera den kunskap utbildningen givit då denna kunskap lätt kan falla i glömska. En sjuksköterska påpekar att de ibland åläggs uppgifter som är utanför deras ansvarsområde, vilket då gör att de känner att de inte har tillräcklig kunskap. Ytterligare en informant vittnar om organisatoriska svårigheter, där personalbrist och stress är återkommande problem. Denne menar att man ständigt arbetar i motvind och att klinikens samordning av patienter inte fungerar som den bör Som att vi får ner helt nyopererade patienter som inte alls ska ligga på vårdavdelning. De ska ligga på intensivvårdsavdelning. Och så kommer vi som nyexade sjuksköterskor och bara eeeh. Det känns som att man inte direkt har kompetens för det (6). Dock uttrycker denne informant att man på avdelningen arbetar med kompetensutveckling och ser till att sjuksköterskan erhåller den kunskap som saknas från grundutbildningen för arbete på den specifika avdelningen. Utbildningen Positiva aspekter på utbildningen Några av sjuksköterskorna anser det vara bra att utbildningen fokuserar på de grundläggande och vanligaste folksjukdomarna som ofta stöts på inom vården Men det är ju svårt, för det är så jäkla brett yrke liksom, sjuksköterska, om man ska få med allt [ ] så det är väl bra att man har fokuserat mer på grunden och går in djupare på de här grundsjukdomarna (1). Utbildningen anses även ge bred kunskap inför ett brett yrke och ger möjligheter till vidareutbildning inom flertalet olika specifika inriktningar inom vården. Mycket av det som lärs ut på universitetet bedöms av informanterna återkomma i arbetet. 18

Kunskapsbrist för specialinriktade avdelningar Flera av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever dock att utbildningen inte lever upp till de krav som ställs på sjuksköterskor som arbetar på mer avancerade avdelningar. Vissa anser bland annat att utbildningen är för basalt upplagd och enbart ger en grund, samt att avdelningarna på sjukhuset utför mycket specialinriktad vård som utbildningen inte täcker in det beror på vad du hamnar på för avdelning vad du behöver kunna liksom. Men det täcker ju inte så mycket, Det ger en liten grund. Det är egentligen vad utbildningen gör (7). De uppfattar därför att de inte fått tillräcklig kunskap från utbildningen gällande exempelvis hjärtarytmier och specifika patientgrupper. Detta upplever de att de fått lära sig under arbetets gång på avdelningen. learning by doing Under flertalet intervjuer framkommer att det är först då arbetet som färdig sjuksköterska påbörjats som relevant kunskap för yrket förvärvas Men som sagt, jag tror att mycket av sjuksköterskeyrket är ett lärlingsjobb. Man lär sig när man är på plats för det är mycket man saknar [ ] Men alltså teoretiskt som man får i skolan det är klart man har nytta av, fast man måste fräscha upp det (3). Även bra praktikplatser ger god förberedelse inför det kommande yrket. Informanterna menar att det är på dessa praktikplatser de till största delen lärt sig arbetet och hur organisationen är uppbyggd. Dock gör kortvariga praktikplaceringar att det är svårt att få en uppfattning och helhetsbild över den avdelning eller klinik man arbetar på Ibland var det såhär hattigt och korta veckor och då ska man hinna se hela verksamheten på den tiden, och ja, det är inte så lätt (5). Fördelning av kurser i utbildningen Fördelningen av kurser och upplägget av dessa var något som flertalet av sjuksköterskorna hade synpunkter på. En önskan fanns även om att ha praktik eller repetition av praktiska moment under slutet av utbildningen så att detta är färskt i minnet då det nya arbetet påbörjas. Flertalet av sjuksköterskorna påvisar även att mängden forskningsrelaterade kurser och uppgifter ges större fokus än vad som anses vara relevant i förhållande till yrket. Dock påpekas det att det är viktig kunskap för att hålla sig uppdaterad angående nya rön och inför vidare studier Vi har ju mycket vetenskaplig metodik och forskningstjosan också och det måste vi ju ha för det är ju sådan här dubbelexamen, kandidatexamen och yrkesexamen så då måste ju tyvärr den här vetenskapliga metodiken ingå [...] Även om det känns helt 19

irrelevant nu där jag jobbar, jag läser ju aldrig en artikel [ ] Men för min utbildning, jag tänker på sikt, är det ju bra att jag läst det (6). Flertalet informanter menar även att vissa kurser skulle behöva tillfördelas mer tid då dessa blir intensiva med mycket information på en begränsad tid. En längre tidsperiod för dessa skulle enligt informanterna bidra till en mer varaktigt kunskap Det var ju ganska så intensivt så det skulle ha behövts lite mer tid i sådant fall, om man skall tillgodogöra sig det man läste då (4). De kurser som främst påtalas av de nyblivna sjuksköterskorna som de önskar mer tid för är obstetrik, psykiatri, mikrobiologi och farmakologi. En sjuksköterska påpekar även att utbildningen i etik givits för stort fokus i jämförelse med vad denne anser nödvändigt för yrket. Förbättringsförslag av utbildningen Samtliga sjuksköterskor har synpunkter på vad som specifikt kan förbättras i utbildningen. Något som påtalas under de flesta intervjuer är att kursen i pedagogik anses vara viktig, men att den bör förändras för att vara mer givande och relevant för utbildningen och det kommande yrket Alltså, pedagogik är ett jätterelevant ämne, men det måste vara ett ämne inom pedagogik som har med vår utbildning att göra. Kanske att ha pedagogik om hur man hanterar en familj som är i sorg [ ] istället för att man får lära sig om gamla författare som har skrivit något för hundra år sedan (3). En annan informant uttrycker att Jag kan tycka att man som sjuksköterska behöver pedagogik i sin utbildning när man ska lära ut egenvård till patienter. Jag tror inte ens att det fanns något som hette egenvård i pedagogiken (1). En informant menar även att det skulle vara fördelaktigt med en kurs i ekonomi, då det är aktuellt att spara pengar inom vården. En annan informant anser att det behövs mer undervisning i folksjukdomar och dess kännetecknande symtom. De intervjuade sjuksköterskorna påtalar flertalet gånger att det behövs mer verksamhetsförlagd utbildning, mer praktiska moment och mer utbildning i medicin Jag tror att man hade vunnit på att ha mer praktik, för det är liksom... När man väl kommer ut så märker man att det är på praktiken som man faktiskt har lärt sig det som man måste kunna som sjuksköterska (1). En sjuksköterska menar dock att även om denne anser att mer praktik skulle vara fördelaktigt, skulle detta inte minska osäkerheten inför arbetet Men som jag sade, hur mycket praktik man än hade haft så sedan när man väl skall göra det själv så skulle man liksom ändå känna sig osäker (4) 20