MATTIAS MALMER / VD Sänka skepp
Solen klev upp över kyrktorn, kranar och taksiluetter. Måsarna nere i hamnen bråkade och vågorna slog lojt mot Stenpiren. Inte långt därifrån syntes en sjökapten och någon sorts medhjälpare klädd i blå overall. De lustiga figurerna bar ner rostigt gammalt skrot i det skinande vita och blå fartyget som låg förtöjt längst ute på piren. Dova dunsar hördes inne från lastrummet, det var tidig lördag morgon. Jag tänker på alla dessa möten, handslag och ansikten som passerar i ens liv. Alla affärer och intensioner. Alla tidiga mornar på vägen till jobbet, kalla höstar, grönskande vårdagar. Alla glädjeämnen, men också dagarna man försöker att få livspusslet att gå ihop. Tillsammans formar det ett sätt att leva. Att vara företagare. Och visst känner man extra stolthet över att få vara med och bygga på det som farfar en gång startade strax efter andra världskriget. För 65 år sedan bildades Järnmalmer, vårt familjeföretag. Det är synd att jag aldrig hann träffa honom, farfar. Vi hade nog haft mycket att prata om. Det finns en stjärnhimmel av minnen och händelser som man bär med sig, som till slut stelnar till erfarenheter och kunskap. På något sätt har den här historien blivit stjärnan som lyser allra starkast för mig. Plötsligt stod han där bland berg av förvriden metall, klippta järnbitar och skrothögar. En ung sjökapten i sina bästa år. Med vit skjorta och veckade kostymbyxor. Till och med kaptensmössan bar han stolt på huvudet när han kom in på vår anläggning. Han var entreprenören som hade satsat allt och förverkligat en barndomsdröm. Han hade investerat i en stor sightseeingbåt, en fabriksny juvel från Italien med blankslipade däck och mahognylister. Den var elegant och vacker. Men vattnet i hamnbassängen hade stigit de senaste dagarna och båten kunde inte längre ta sig under den skoningslöst låga bron i Göteborg som gjorde skäl för sitt namn, Osthyveln. På andra sidan låg kanalsystemet där premiärturen snart skulle högtidlighållas med ballonger och ståhej. -Tack för att du kom ner. Jag vet att det är tidigt och att det är helg, han svepte blicken över högarna och bergen av skrot samtidigt som vi gick. -Som jag sa på telefon, fortsatte han, -så behöver jag sänka mitt skepp, trycka ner det helt enkelt. Han var effektiv, rörde sig snabbt och jag fick pinna på för att hålla jämna steg. Han hade en speciell energi. En kraft som är svår att beskriva. -Det italienska kromet och det blankputsade däcket kommer att få sig en omgång men goda råd är dyra, jag måste ner med flera ton skrot i båten. Som ballastvikter, lade han till. -Det här svider ska du veta, han sänkte rösten. -Kan du hjälpa mig? Han stannade och tittade på mig med hoppfulla ögon. Det var en fin känsla att stå där uppe på bron till slut. Sommaren var som vackrast och än hade staden inte vaknat. Jag såg hur det breda italienska skeppet sakta närmade sig och nästan ljudlöst gled in under de nitade balkarna och rostiga tvärstagen under bron och in i kanalernas värld. Får man åka med någon gång?, ropade jag till avsked när hela fartyget passerat. Han skrattade från aktern och vinkade adjö. Jag stod i mitt blåställ hängandes med armarna på broräcket och såg honom sakta försvinna. Jag hade mött en sann entreprenör och jag fick förmånen att få hjälpa honom en liten bit på hans långa resa. Med nio år av oavbruten tillväxt slog Järnmalmer försäljningsrekord 2013/2014. Vi passerade 400 miljoner kronor i omsättning. För tredje gången på kort tid blev vi också utsedda till ett av Sveriges snabbast växande företag i Dagens Industris årliga gaselltävling. Följ med på vår resa ut i Europa med det nystartade dotterbolaget Järnmalmer International. Och så uppmärksammar vi att Järnmalmer fyller 65 år. Trevlig läsning!
Järnmalmer i siffror Järnmalmer slog försäljningsrekord verksamhetsåret 2013/2014. Omsättningen landade på SEK410 miljoner, en ökning med knappt 25% jämfört med året innan. Det är nionde året i rad företaget ökar sin försäljning och omsättningen har mer än fyrdubblats under samma period. Åtta av de senaste nio tillväxtåren har visat lönsamhet och resultatet efter finansnetto uppgick till SEK12,6 miljoner för verksamhetsåret 2013/2014. Den fortsatt positiva utvecklingen i koncernen beror främst på ökad försäljning av järnskrot såsom räls, omvalsningsprodukter och tungt smidesskrot till Fjärran Östern, Pakistan och Indien. Parallellt har vi sett ett ökat flöde av material från bland annat Ryssland och de baltiska staterna. Järnmalmer har investerat i nya maskiner, administrativa system och effektivisering på våra anläggningar för att möta morgondagens behov och utmaningar. Vår övertygelse är att konjunkturen kommer att vara fortsatt svag med hård konkurrens inom vår bransch under 2015. Ett illavarslande tecken är fallande malmpriser från redan låga nivåer som signalerar överskott av råmaterial för ståltillverkningen i världen. Vi vill ta tillfället i akt att tacka våra samarbetspartners, kunder, leverantörer och inte minst vår personal som funnits med på vår långa resa. Järnmalmer har byggt en stark plattform inför framtiden och vi har aldrig varit starkare än vad vi är i dag.
Marknad Den geopolitiska utvecklingen i världen med krig och oroshärdar har bidragit till en osäker och instabil skrotmarknad, där utvecklingen stundtals har varit dramatisk under året. Under 2014 har marknaden för järnskrot inledningsvis varit relativt stabil. Parallellt har järnmalmspriserna gått ner och prisskillnaden mellan malm och skrot var under det första halvåret större än på flera år. Nytt stål tillverkas som bekant av järnmalm, järnskrot eller av en mix av de båda råvaruslagen. Vi har under året sett järnmalmspriserna successivt sjunka från nivån USD130 per ton ner till USD70 per ton för 63% järninnehåll. Det är framför allt Kinas minskade efterfrågan som framkallar raset. Kina tillverkar idag ungefär hälften av allt stål i världen. Skrotandelen i deras produktion är endast cirka 11% och det medför att skrotbaserade verk får svårt att konkurrera med sina färdiga produkter. Under den andra halvan av 2014 försämrades förutsättningarna rejält och hösten präglades av kraftiga prisfall på järnskrot världen över till följd av en allt mer försvagad järnmalmsmarknad. Vi får gå tillbaka till år 2009 för att se motsvarande prisnivåer på järnskrot. Parallellt med sjunkande malmpriser har marknaden också påverkats negativt av att aktörer på den kinesiska marknaden i allt högre grad spottar ut stora lager med s.k. billets på världsmarknaden, dvs. limpor av nytt stål med en känd materialanalys till priser som bara legat en bit över prisnivån för järnskrot. Priserna på metaller sjönk under årets inledning föranlett av svag ekonomisk utveckling i Kina som står för knappt hälften av konsumtionen av koppar, nickel och aluminium i världen. De kinesiska myndigheterna svarade med åtgärdspaket och ekonomisk stimulans gav vind i seglen och prisnivåerna på basmetallerna steg och normaliserades. Rostfria kvaliteter rusade i höjden under våren 2014 till följd av exportförbud av nickelmalm i Indonesien. Politisk oro i världen såsom i Syrien, Ukraina och Irak har satt sin prägel på prisnivåerna för metaller under årets andra hälft och vi har sett en marknad med en nedåtgående trend framför allt på nickel som föll kraftigt under höstmånaderna. Vår bedömning är att stålkonjunkturen fortsatt kommer att försvagas under 2015, där malmpriserna redan är historiskt låga. En indikation som pekar i den riktningen är att kontrakt på Dalian Commodity Exchange för framtida leveranser av järnmalm under 2015 och början av 2016 ligger på nivåer runt USD70 per ton. Metallmarknaderna är mer svårbedömda, men många indikatorer talar för fallande marknader även här. Smältpunkten för järn ligger på 1535 C. Trots det så känns järnmarknaden iskall. Prisförändring på aluminium (alloy) 2014 Källa: LME-börsen Prisförändring på nickel 2014 Källa: LME-börsen 2200 22000 USD/ton 2000 1800 1600 USD/ton 19000 16000 13000 10000 8000 Prisförändring på koppar 2014 Källa: LME-börsen SEK/ton Prisförändring på svenskt stålskrot 2014 Källa: JBF 1200 1100 1000 900 800 700 600 USD/ton 7000 6000
Återvinningsbranschens utmaningar Kameror, väktare, elstängsel och larm. Metallstölder, polishundar, gripanden och beslag. Det är vår vardag. Människor står på perrongerna och väntar på tåg som inte kommer. Orsaken är kopparstölder. Byggen står still för att kablarna till byggkranarna är avklippta. Containrar får köras hem tomma för att någon redan tömt dem. Gravar skändas på kors och föremål av metall. Till slut fick vi nog. Vi skrev en debattartikel och reaktionerna lät inte vänta på sig. Kommentarer, tankar och liknande historier strömmade in från alla håll. Vi möttes av stor uppslutning från kunder, leverantörer, myndigheter och kollegor. Det finns en bred vilja att bekämpa den här typen av problem som inte bara berör skrotbranschen utan hela samhället och dess infrastruktur. Artikeln nedan publicerades i Göteborgs-Posten den 4 juni 2014. På ett sätt är det en ovanlig dag. Det första inbrottet sker en kvart innan arbetsdagen är slut. Klockan 16.45 springer två män in på anläggningen, den ena utrustad med en bultsax och inbrottsverktyg i högsta hugg. De utgår från att ingen är kvar. Jag konfronterar männen på vår anläggning för järn- och metallskrot. Det är två sorgliga individer. Solkiga, smutsiga, höga som hus. Aggressiva. Jag begär legitimation då de olovligen har tagit sig in på en återvinningsanläggning genom att klippa upp staketet. -Jag ska döda dig, säger den ena mannen och måttar ett knytnävslag mot mitt huvud. Signalerna till SOS Alarm känns långa, jag är ensam och jag försöker prata med mannen för att lugna ner honom. Han pratar osammanhängande och gör snabba utfall mot mig. Äntligen kommer jag fram på telefonen och hinner hastigt berätta att jag har påträffat två inbrottstjuvar, att de är aggressiva, den ena försöker slå ner min telefon och hotar att döda mig. Operatören säger att de inte har någon bil att skicka. Inte just nu i alla fall. Männen vänder om och springer hastigt därifrån under samtalet och jag blir stående kvar med telefonen i handen. Mannen som just hotade mig till livet orsakade en kabelbrand utanför vårt staket bara två veckor tidigare. Polisen kom vid det tillfället till platsen och mannen förhördes. Vi utsätts för inbrottsförsök i princip varje dygn. Staketfirman lagar staket nästan dagligen. Vi har kameror, larm inomhus, larm utomhus, väktare som ronderar, vi patrullerar området med livet som insats i väntan på att de sista trådarna till elstängslet ska monteras. Vi påträffar tjuvar vid i princip varje tillfälle som vi kommer till anläggningen utanför ordinarie arbetstid. Ofta är de beväpnade. Med knivar, yxor och andra tillhyggen. Ofta är de påverkade. Nere på botten utan att ha något att förlora. Då känns stunderna långa när man står med dessa människor i väntan på polisen. På vardagar, helger, kvällar och mörka nätter. Man försöker prata med dessa trasiga människor, försöker förstå deras öden och liv. Man skäms över samhället att det inte görs mer. Sen kommer de, polispatrullerna. Ibland efter en halvtimma eller en timma. Ofta med hundpatrull och flera bilar. Det fanns givetvis andra ärenden som var högre prioriterade. I de fall förövarna grips släpps inbrottstjuvarna mestadels kort därefter utan att bli intagna till polisstationen. Ofta möts man av kommentaren: tyvärr det finns inget vi kan göra. Polisen är lika frustrerade som vi ska tilläggas. Dagen efter är de tillbaka igen. Samma personer. Samma insatser. Vad kostar inte alla dessa polisutryckningar? Brandbilar som kommer i ilfart när kabelbrännarna tappar kontrollen och elden sprider sig ohämmat? Vad kostar det inte för alla företag som ska lappa staket och skydda sig? Vad blir kostnaderna för alla produktionsstopp och stillestånd? När polisen tar tjuvarna inne på anläggningen blir det olaga intrång och i bästa fall försök till stöld. Det ger i praktiken ingen påföljd. När polisen inte hinner fram utan tjuvarna har hunnit ut med godset går det inte att bevisa att de har stulit materialet. De har givetvis bara hittat grejorna, kabelstumparna, kopparrören etc. Vi får då frågan om vi känner igen materialet. När vi säger att materialet kommer från oss, att vi sett när materialet burits ut, får vi frågan: känner du igen den här skruven på det här röret? Kan du med säkerhet säga att det här kommer från er? Rättssäkerheten i första rummet, självklart men inom återvinningsbranschen blir konsekvensen att man väldigt få gånger kan lagföra någon för de återkommande stölderna. Och så är man där, i en situation där man aldrig kommer åt problemet. I Göteborg finns det handlare som köper stöldgods. Kontant handel och generösa öppettider. Inga besvärande frågor. Dessa köpställen marknadsförs inom kriminella kretsar. Det blir ett kluster för missbrukare, missanpassade människor som fortsätter sitt destruktiva liv som möjliggörs genom metallstölder. Samhället gör för lite åt de här mängdbrotten, anmälningar tas emot och läggs ner i stor utsträckning. De ärenden där gripanden sker leder ytterst sällan till åtal. Och till slut kommer man till den punkten att man slutar att anmäla, det lönar sig ändå inte. Man får till slut ställa sig frågan om vi lever i ett rättssäkert samhälle, där man uppenbarligen inte har resurser att bekämpa den här typen av brottslighet. Vi som representerar en seriös verksamhet inom skrotåtervinning vill inget hellre än att få en genomlysning av branschen för att få bort de oseriösa aktörer som köper stöldgods, häleriledet. På så sätt kan man få bukt med de här sorgliga människorna som lever på våra anläggningar för att finansiera sitt missbruk. Och de som tjänar pengar på det. Jag dröjde mig kvar en kort sekund den där dagen. Där bland skrothögarna långt från andra människor som kan rycka in om något händer. Jag tänkte på vad som hade hänt om det där knytnävsslaget hade träffat mig i huvudet. Hade jag alls kommit hem till dopförberedelserna för vår dotter? Mattias Malmer / VD på Järnmalmer
Järnmalmers första huvudkontor Järnmalmer 65 år Per Malmer, styrelseordförande Järnmalmer har varit verksamt i 65 år. Vi har hanterat och återvunnit många hundratusen ton järn- och metallskrot genom åren. Vi har tillryggalagt mer än 1 miljon arbetstimmar. Vi har överlevt varvskris och oljekris. Lågkonjunkturer och valutaras. Med anledning av detta uppmärksammar vi företagets historia och själ genom tankar, berättelser och skildringar som formar oss till det företaget vi är idag och den värdegrund vi står för. Läs gärna mer på www.jarnmalmer.se/65 Järnmalmer expanderar med nytt bolag Efter tio års närvaro på den ryska marknaden kändes det naturligt för oss att starta upp Järnmalmer International Oy. Anton Kaznakov, bolagets vd har en lång erfarenhet av internationell skrothandel och kommer från en ledande position i ett av de ledande skrotföretagen i St. Petersburgsregionen. Järnmalmer International Oy, som är ett helägt dotterbolag, kommer att stärka våra inköpskanaler främst i Ryssland och Baltikum. Förhoppningen är också att vi ska vidareutveckla våra avsättningsmöjligheter på den internationella marknaden. Vi tror satsningen är nödvändig för att vi långsiktigt ska kunna vara konkurrenskraftiga på den globala råvarumarknaden. Den operativa styrkan innebär också att Järnmalmer kan ha egen personal på plats med kort varsel i princip var som helst på jordklotet för att skapa kontaktytor, förhandla affärer och bygga ett internationellt varumärke.
www.jarnmalmer.se