Vetekornet Nummer 1 2008 Tema SKULD & FÖRSONING Rikard skuldbelägger ingen efter förlamningen s. 4-5 Långt framskridna planer på ändrad kyrkoorganisation s. 6-7 Pernilla kände både skam och skuld under uppväxten s. 8
Kyrkoherden på kornet Jag hoppas att du har god kontakt med din fantasi. Det är nämligen din fantasi som ger dig riktig närkontakt med verkligheten. Ibland får vi för oss att det är tvärtom; att den gör oss verklighetsfrånvända, men så är det alltså inte. Fantasin är antagligen en av de mest fantastiska gudagåvor du fått. Utan den skulle du aldrig kunna leva dig in i en annan människas situation, aldrig kunna känna medlidande. Odla därför din fantasi, använd den. Samvetet är en liknande gudagåva. Den klassiska betydelsen av begreppet samvete brukar vara att veta någonting inom sig själv. Jag undrar hur pass själv man egentligen är, inom sig själv. Vad händer om vi vrider och vänder lite mer på begreppet? Samvete; veta samma sak, veta tillsammans med någon annan, vara ömsesidigt medvetna. Tänk om samvetet är när Guds Ande vittnar tillsammans med vår ande, om det som är sant och äkta - vi liksom vet tillsammans. I så fall är mitt dåliga samvete det jag upplever, när jag inte är sann och äkta, när jag inte är mig själv, när jag sagt eller gjort något, som jag inte är menad att säga eller göra. Då blir jag splittrad och det riktigt sliter i mig. Känner du igen känslan? Det dåliga samvetet är egentligen väldigt bra. En oerhört viktig signal. Det ger visserligen skuldkänslor, men om skulden är verklig, så är det ju för väl att vi känner av den, för då kan vi ju göra något åt den. Eller snarare låta Gud göra något åt den; försona och förlåta. Han säger inte: Äsch, det gör inget, det har ingen betydelse! Det vore en lögn. Han sopar den inte under mattan och låtsas som ingenting, för då skulle vi bara snubbla över den igen så småningom. Nej, han försonar den och förlåter, som sagt. Vill du vara med om hur han gör det, så finns det inget bättre sätt, än att vara med och leva sig in i påskfirandet - Jesu lidande, död och uppståndelse - i våra kyrkor. Varje söndag är för övrigt en liten påskdag. Många människor går dessutom till bikt inför påsk. Då får man möjlighet att, under tystnadspliktens trygghet, sätta ord på sin skuld. Precis som när man ätit något olämpligt och fått i sig något man inte borde, och måste kasta upp det. Lika befriande är det att få ur sig de där orden, när man hör sig själv formulera sin skuld, för att sedan också få höra att man är förlåten. Sedan har vi det här med skam. Det tycker jag är tragiskt. Varför ska det överhuvudtaget behöva finnas skam? Det är bara falska skuldkänslor. Skuld, det är på riktigt, och är det som jag själv drar på mig. Skam, det läggs på mig av någon annan. Andras blickar, andras tonfall. I värsta fall får jag för mig att det är mitt eget fel att andra gör mig illa. Det är det aldrig. Det går inte att bli av med skam, genom att be om förlåtelse, eftersom skam inte behöver förlåtas. Däremot kan vi med Guds hjälp och på Guds uppdrag, befria varandra från skam, genom att visa varandra uppskattning, medkänsla och förståelse. Peter Åström Kyrkoherde Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om inte vetekornet faller i jorden och dör så förbliver det ett ensamt korn, men om det dör bär det mycken frukt. (Joh 12:24) Vetekornet nr 1 2008 Tema skuld och försoning Vad är synd för dig? Konfirmandassistenterna Kristina Ekström, Anna Ericsson, Tim Bornhede och Jessica Taylor har funderat över vad de anser är synd. Ansvarig utgivare: Peter Åström Produktion: Lindwalls Text & Bild Klassons Mediabyrå Redaktionsgrupp: Maj Karlsson, Ellinor Gillisson, Jan-Erik Ericsson, Roger Johansson, Marianne Dahlberg, Anette Madeland Tryck: Prinfo Bergs, 7500 ex Tim Bornhede: Psykiska kränkningar och när man bryter mot lagar och regler. Att få någon att känna sig ovärdig är också synd. Kristina Ekström: Synd är när man gör något som drabbar andra på ett negativt sätt och även mot sig själv. Omslagsbild: Rikard Gass skuldbelägger ingen, trots att han blev förlamad efter en bilolycka med en onykter förare. Jessica Taylor: När man skadar någon, exempelvis genom mobbning. Det är synd. Anna Ericsson: Att man ljuger för dem som man gillar bäst. De tio budorden finns också med i tankarna. 2
Del 2: Det här jobbar jag med i pastoratet! Bodil vill göra det där lilla extra Hon vill fixa och pyssla och göra det hemtrevligt för andra. Är som klippt och skuren för sitt arbete som värdinna i Församlingsgården i Vetlanda. Jag stortrivs med mitt arbete, säger Bodil Lövgren. Bodil är fembarnsmamma. Var hemma med sina barn när de växte upp och började studera först när minste sonen var åtta år. Jag arbetade som undersköterska innan barnen kom. Men trodde inte att jag var något för arbetsmarknaden när jag varit hemma i så många år. Hon är mycket glad för sitt arbete som församlingshemsvärdinna i Vetlanda. Ett arbete som hon går till med glädje varje dag. Jag tycker så mycket om att göra det hemtrevligt för personal och besökare. Och här har jag verkligen möjlighet till det. Bodil städar samtliga lokaler i Församlingsgården med hjälp av kyrkvaktmästare Inger Lindberg, som hon jobbar så bra ihop med. Bodil börjar sitt arbetspass varje morgon klockan sju och då är det städning som gäller. Sedan är det olika sysslor, såsom tvätt av dukar och handdukar som tar vid. Varje dag gör hon det trevligt för personalen och ordnar med fika. Men ofta kommer det också människor utifrån som ska bjudas på kaffe med dopp och då och då mat. Och ibland kommer biskopen på besök. Då vill jag alltid göra det där lilla extra för dem som kommer. Det är viktigt för mig att alla känner att det finns en omtanke bakom, säger Bodil. Det är Bodil Lövgren som ser till att det är städat och att maten är på bordet när det bjuds in till fest i Församlingsgården i Vetlanda. OM BODIL LÖVGREN Ålder: 50 år Anställningsår: 7 år Motto: Att ha en omtanke om andra människor. Största intresset: Ungdomar i scoutrörelsen i Kvillsfors där jag är aktiv. I Aposteln Johannes fotspår Välkommen med på en studiecirkel om aposteln Johannes! Plats: Vetlanda församlingsgård Introduktionskväll: 28 februari kl 18.30-20.30. Övriga kvällar blir i april och maj 2008. Möjlighet att resa till Grekland och Turkiet: 3-10 augusti 2008 (Obs! Inte 5-12 aug som det stod i förra numret av Vetekornet.) För folder och info: Anette Madeland 070-2315410 Välkomna! önskar Anette och Göran Madeland. 3
I år är det 20 år sedan som Rikard Gass svävade mellan liv och död efter en bilfärd med en berusad förare. Han klarade livet, men blev förlamad i både ben och armar. Han har en stor inre kraft och djup som han låter komma fram genom sina dikter och målningar. Det är viktigt att inte gräva ner sig. Jag lägger inte skulden på någon annan människa. Rikard åkte bil med en onykter förare - blev totalförlamad Jag skuldbelägger ingen När Rikard Gass var 17 år åkte han bil med en onykter förare. Istället för nyårsfest hamnade Rikard på sjukhus totalförlamad. Efter några veckor fick han beskedet att han aldrig mer skulle kunna gå. Men jag kan inte lägga skulden på någon annan människa. Jag måste förlåta mig själv för att jag satte mig i den bilen. Det var nyårsafton 1988. Rikard satt i baksätet i bilen bakom föraren, som hade druckit alkohol. De hade bara ett hundratal meter kvar till diskoteket i Eksjö då föraren inte observerade ett vägarbete utan körde rakt in i ett parkerat lastbilssläp. Jag minns inget förrän jag vaknade dagen efter av att jag hade väldigt ont. Då var jag på väg i en ambulans från sjukhuset i Eksjö till Linköping. Rikard opererades i åtta timmar. Blödningar och svullnader uppstod i operationsområdet vilket innebar att han fick svårt att andas och lades i respirator. Det tog tre till fyra veckor innan jag kunde andas riktigt. Fick andas genom en slang som opererades in i halsen. Han minns hur han försökte att tala, men fick inte fram några ord. För att förstå Rikard fick de läsa av hans läppar. Min mamma och pappa fanns med mig hela tiden. Jag lyssnade på allt som hände, men jag kunde inte göra mig hörd, säger Rikard som då hade drabbats av total förlamning, punkterad lunga och bruten överarm, fick sondmatas och dropp. På frågan om hur han orkade igenom den svåraste tiden, svarar han: För att klara det delar kropp och själ sig. Sedan plockar man tillbaka själen gradvis. När man mår bättre växer man på nytt. Första tiden efter olyck- 4
an hade jag svårt att bearbeta krisen av att råkat ut för ett sådant trauma. Det tog år innan jag känslomässigt kunde bearbeta det. För övrigt så är jag nog inte bättre nu än innan, bara mer känslomässigt mogen. De tre övriga grabbarna som fanns i bilen på olycksnatten klarade sig utan större skador. Föraren dömdes och fick två månaders fängelse. Rikard fick ett livslångt handikapp. Det är viktigt att inte gräva ner sig. Jag kan inte lägga skulden på någon annan människa. Jag måste förlåta mig själv för att jag satte mig i den där bilen. Under åren har Rikard varit ute mycket och informerat ungdomar om faran att göra andra illa och att själv råka illa ut. Han som körde olycksnatten har säkert svårt att leva med det. Jag kan inte lägga skulden för min skada på honom, säger Rikard. Utan mina föräldrar och syskon hade jag inte klarat det Medverkat i en bok Jag möter Rikard hemma i hans mycket smakfulla hem i Vetlanda. Han visar runt och berättar hur han tog god tid på sig att välja inredningen i villan. Hans ögon utstrålar värme och godhet när han berättar om alla de fina människor som han har fått möta under åren. Han har utbildat sig inom data och jobbat mycket med media och i sin tur fått förmedla sina kunskaper till andra. Jag har varit mycket engagerad i RTP, Riksförbundet för Trafik-, Olycksfall- och Polioskadade. Det har inneburit många resor till Stockholm där jag deltagit i konferenser. Idag arbetar han på Ädelfors folkhögskola som webbmaster. Ett arbete han stortrivs med och som bland annat innebär att han sköter uppdatering av skolans hemsidor. Rikard avbryter samtalet och kör rullstolen till sitt arbetsrum. Där har han en ryggsäck med böcker. Visar en bok som Ungdomsrådet i RTP tagit fram, byggd på Rikards idéer. I boken medverkar han och tre andra skadade ungdomar. Rikard skriver: Naken vill jag leva. När jag klätt av mig mina egna och andras fördomar möter jag verkligheten precis som den och jag är. Då kan jag leva, det vill säga, fri och okonstlad. Då vågar jag visa vem jag är. Det här är jag. Det verkar inte finnas någon begränsning på vad Rikard kan åstadkomma. Trots att han även är förlamad i händerna lyckas han att sköta sitt arbete som webbmaster, skriver dikter och målar. Flera vackra akvarellporträtt pryder väggarna i hans hem. Jag återkommer till olyckan och frågar Rikard om när han blev medveten om vad olyckan innebar för hans framtid. Det var nog efter en till två veckor som en sjuksyster kom in till mig och förklarade att jag hade fått en ryggmärgsskada. Du kan inte gå mer, sa hon och allt blev helt svart. Det var så svårt att ta in. Jag blev alldeles tom och ledsen. Likadant var det när jag första tiden var ute och föreläste. Då kunde det komma en stor tomhet efteråt. Men så berättar Rikard om hur det senare växte fram något annat ur tomheten. I den tomma känslan fann jag en total närvaro till livet. Men då när jag fick beskedet att jag inte skulle kunna gå mer var det en katastrof. Utan mina föräldrar och syskon hade jag aldrig klarat det. Min trygga uppväxt har hjälpt mig vidare. Jag är yngsta barnet och har alltid fått bejaka mig själv. Min själ har alltid fått näring och det har jag haft nytta av. Intervjun börjar närma sig sitt slut och det är lunchdags. Ta kycklingen i frysen, säger Rikard till Johanna, som är en av hans assistenter. Jag gillar att komponera olika maträtter att ha i frysen, säger Rikard och betonar att han tar ansvar för livet, precis som alla andra. Det är en del av min integritet. Det här är mitt liv. Jag vill ta vara på gåvan jag fått. Trots att Rikard Gass är förlamad i ben och armar klarar han ändå av att jobba som webbmaster, att skriva dikter och måla. Flera vackra akvareller som Rikard själv har målat pryder väggarna i hans hem. Strömmen Livet är som film, jag ser endast på. Lever som ett rim, men jag längtar så. Vågar inte bryta det oskrivna manus. Det är meningen att man ska flyta, men jag sjunker i detta eviga brus. Vill ha mina egna tankar, se vad jag ser. Känna vad jag känner, le när jag ler. Vill kunna gå i dimma, ändå kunna se ljuset skimra. Rikard Gass, 1997 5
ARTIKELSERIE - KYRKA I FÖRÄNDRING Nävelsjö kan försvinna u Stiftsadjunkt Peter Bexell är medveten om att de små församlingarna i Vetlanda pastorat vill fortsätta som egna församlingar, men menar att det kan bli svårt i en framtid. Det kan bli stora förändringar i Vetlanda pastorat i framtiden. En fråga som väckts är att Nävelsjö kanske kan gå över till Landsbro i Lannaskede Pastorat och Ekenässjön bli egen församling. Stiftsadjunkt Peter Bexell och stiftskonsulent Mikael Glimsjö förklarar att samhället i dag kräver att det finns mycket kompetens hos arbetsgivaren. För att församlingarna ska klara kraven måste det finnas större enheter. I Alseda pastorat håller man på att bearbeta ett förslag om att göra en sammanslagning av de fem församlingarna till en eller två församlingar och i Myresjö-Lannaskede pastorat funderar man på att slå ihop de fem församlingarna till en enda. Det här är tänkt att ske 2010, säger Peter Bexell och framhåller att en sammanslagning gör att det blir en mer slagkraftig organisation. När detta är genomfört kommer blickarna att riktas mot Vetlanda. Ja, det blir omkring 2014 och då handlar det om att göra ett pastorat i Vetlanda kommun, säger Peter Bexell. Föra tron vidare Mikael Glimsjö framhåller att det kommer att bli förändringar i alla pastorat i stiftet. När han får frågan om det är tänkt att Nävelsjö, som idag är egen församling, ska gå till Landsbro i framtiden, svarar han: Det är en fråga som har diskuterats, men det är ännu många frågetecken. Nävelsjö kan lika gärna gå till Vetlanda. Vi vet ännu inte förrän vi har talat med församlingsfolket. Och då kan det bli så att Ekenässjön, som i dag bildar en församling med Vet- Om vi mister Nävelsjö vill vi ha Bäckse Då ska vi ha Bäckseda, sa kyrkoherde Peter Åström med glimten i ögat, när han av stiftsledningen fick höra att Nävelsjö kan komma att ingå i Lannaskede pastorat. Peter Åström är medveten om att det kan finnas en logik i att flytta över Nävelsjö till Lannaskede pastorat med tanke på hur vägarna går och vart barn åker för att gå i skolan. Men han tror inte att det kommer att bli aktuellt. Vi vet ju att Lannaskede pastorat har som mål att göra en omfattande församlingsreglering redan 2010. Nävelsjö borde ha kommit upp lite tidigare, i så fall. Vad gäller Ekenässjön som egen församling inom Vetlanda pastorat menar han att det i alla fall skulle vara mycket mer naturligt än vad församlings- och pastoratsgränsen mellan Vetlanda och Bäckseda är. Gränsdragningen mellan Vetlanda och Bäckseda är gåtfull för mig. När jag har talat med folk och frågat var gränsen går har jag fått många olika bud. Jag har sedan fått ta reda på det genom kyrkobokföringen. Han har haft kontakt med många Vetlanda- och Bäcksedabor som inte har kontroll på vilken församling man tillhör. Ibland tror man att det inte existerar Vad är synd och vad är samvete? Roger Wannerö: Att medvetet göra någon illa anser jag är synd. Samvete är vad som är rätt eller fel. Sonny Svensson: Synd är att skada någon annan. Samvetet är bra att ha som ledstjärna. 6
r pastoratet landa, kan bli en egen församling. Peter Bexell säger att Ekenässjön fungerar som en egen församling redan i dag. Men det kanske finns andra församlingar som inte gör det. Han är mån om att påpeka at stiftsstyrelsens tanke är att det ska finnas församlingar som kan föra tron vidare. Han är medveten om att de små församlingarna i Vetlanda pastorat vill fortsätta själva, men menar att det kan bli svårt. Visst, fortsätter folk att gå i kyrkan då är de en församling. Det är detta som är poängen, avslutar Bexell. Men till sist är det stiftsstyrelsen som beslutar. da i stället någon gräns. Det har tagit tid för mig att förstå hur det egentligen är. Faktum är att Bäckseda bröt sig loss från Vetlanda pastorat 1995 för att bilda eget pastorat. Att återställa Bäckseda till Vetlanda skulle vara mest naturligt tycker Peter Åström. Att skaffa sig en bankskuld för att investera i ett företag är bara positivt då det skapar arbetstillfällen och intäkter för samhället, säger bankdirektör Olle Hagström. Den världsliga skulden Den som skuldsätter sig via sin bank hamnar sällan snett, säger Olle Hagström, bankdirektör på Handelsbanken i Vetlanda. Olle Hagström har varit i bankvärlden i snart 40 år. Han har många gånger sett hur människor genom att ta lån har fått möjlighet att förverkliga sina drömmar. De allra flesta skulder som människor skaffar sig genom banken är för sitt boende, men också för att köpa företag och utveckla produkter. Det känns fint att se människor som får vara med och bygga upp en framtid genom företag som man köper och vidareutvecklar på det lokala planet. Utan ett lån i banken skulle det kanske inte vara möjligt, säger Olle Hagström, som dock inte är positiv till de sms-lån man kan skaffa sig snabbt på telefon. Han betonar att personerna bakom skulden som man skaffar sig i banken är oerhört viktiga. Vi tittar på hur mycket skuldsättning de tål. Är det så att intäkterna täcker kostnaderna och går med vinst är det inga problem. Men ibland händer det att vi måste säga nej och det är naturligtvis tråkigt, avslutar Olle Hagström. Johan Aronsson: Synd är att stjäla och ljuga. Synd är också avundsjuka och när man är elak mot andra människor. Staffan Bardh: Synd är att vara otrogen mot den man älskar, precis som våldet i samhället och att ge sig på oskyldiga människor. När det gäller samvetet så finns det hos mig. Inge Svensson: Att skada en medmänniska med förtal och skvaller är en grov synd. Det är samvete att inte skada någon medmänniska i själen. Alla är jämlika. 7
Pernilla Gustafsson fick känna på skamkänslor när hon växte upp. Skolkamraterna hånade henne för att hon inte hade lika fina kläder som de andra. Hon lärde sig att skydda sig genom att ta på en mask som alltid visade en glad flicka. I dag är hon fyrabarnsmamma och vill ge sina barn så mycket kärlek hon kan. Här med minsta dottern Emilia. Pernilla växte upp med skam och skuld När hon växte upp kände hon en skam för att hon inte hade det som andra kamrater. Jag var smutsig och hade inte rätt kläder och min mamma gick aldrig på föräldramöten. Men i dag lägger jag ingen skuld på min mamma. Vi försonades för flera år sedan och blev de goaste vänner innan hon dog förra året, säger Pernilla Gustafsson. När Pernilla var åtta år räddade hon livet på sin sex år äldre syster som försökte att begå självmord genom att ta tabletter. På sin pappas begravning några år senare fick hon plötsligt sex syskon till. Pappan, som bara kommit på besök då och då till Pernilla och hennes fyra äldre syskon, levde med en stor familj på annan ort. Jag minns hur chockad jag blev, säger 8 Pernilla som förvånas än i dag över mammans stora kärlek till hennes pappa. Tänk dig att med öppna ögon skaffa fem barn med en man som var gift på annat håll, säger hon. Pernilla upplevde tidigt att hon inte hade det som andra. Jag kände skam över att jag aldrig kunde ta hem några skolkamrater. Hemma var det alltid stökigt och bråkigt. Jag skämdes för att jag inte hade lika fina kläder som mina skolkamrater och att mamma aldrig gick på föräldramöten. Jag kände mig alltid ensam, men tog på mig en mask som visade ett glatt ansikte utåt trots att hjärtat grät. Jag har ett ansvar för mitt liv För tre år sedan började hon gå i personlig utveckling. Det har hjälpt mig så oerhört mycket. Nu förstår jag mamma på ett annat sätt. Det var inte så lätt för henne. Hon var ju ensam med hela ansvaret. Pernilla har fyra barn och det var när hon själv fick barn som relationen med mamman blev mycket bättre. Jag har gått vidare i livet utan bitterhet. Det känns så bra att jag och mamma, som dog i höstas, försonades för flera år sedan och blev de bästa vänner. Pernilla är stolt över att hon har klarat sig bra i livet. Jag har haft det jobbigt tidvis, men vägrat att ge upp. Jag har ett ansvar för mitt liv och kan inte skylla på en svår barndom.
9
Medling vid brott - en chans att försonas Lagen om medling med anledning av brott vänder sig i första hand till unga lagöverträdare. Mari Granath, medlare för Höglandet, har sett vilken positiv inverkan medlingen har på gärningspersonen. Från och med 2008 är det obligatoriskt för kommunerna att kunna erbjuda medling mellan gärningsperson i åldern 12 och 21 år och brottsutsatt. Mari Granath är anställd som medlare för hela Höglandet och finns i polishuset i Eksjö. Medlingen fyller flera funktioner, bland annat den att gärningspersonen har möjlighet att be om ursäkt. När Mari Granath får in en polisrapport bjuder hon in gärningspersonen till en neutral plats. Där ger hon en kortfattad information om vad medlingen går ut på. Gärningspersonen får berätta hur det gått till och ganska ofta leder samtalet till en medling, som är frivillig. Det är viktigt att känna av gärningspersonen och veta att det blir tryggt om gärningsperson och brottsoffer träffas, säger Mari Granath. Om gärningspersonen säger ja bjuder hon in den brottsutsatte. Då talar de om hans eller hennes version. Det är ofta två versioner som går isär. När de två ska mötas arrangerar Mari Granath ett möte under ordnade former. Då är det viktigt att jag är tydlig med att man får tala, var och en, och att det sker under tystnadsplikt. På frågan om det förekommer dramatik i samband med att gärningsperson och brottsoffer möts, svarar Mari Granath: Det är väldigt sällan, men det är klart att det är känslosamt. De fall som har varit aktuella har bland annat varit misshandel, sexuellt ofredande, snatteri och stöld. Medlingen fyller flera funktioner, en är att ge gärningspersonen möjligheten att berätta sin version och be om ursäkt. Sedan tar man under mötet upp hur man ska bemöta varandra i fortsättningen och konsekvenserna av det som har hänt. Ofta har gärningspersonen inte insikt i hur den brottsutsatte drabbats och reagerat. Mari Granath har sett hur medlingen har en positiv inverkan på gärningspersonen. Är det klart att de har gjort gärningen är de positiva. Det är min uppfattning att det finns få onda människor. Vad är synd och vad är samvete? Tora Franzén: Att såra någon, exempelvis genom förtal. Synd kan också vara något som man borde ha gjort. Samvetet är vår inre röst. Gunvor Lindqvist: Att ge sig på oskyldiga människor anser jag är synd. Samvete är när man själv känner att man sårat någon. 10
Ny barnverksamhet i Nävelsjö I mitten av oktober förra året startade Svenska kyrkan upp barnverksamhet i en av kyrkans byggnader som ligger på skolgården i Nävelsjö. Hit är alla föräldrar och barn välkomna som vill leka, pyssla och umgås. Här kan barnen leka fritt, säger ledarna Annika Persson och Tord Sandell. Linda Filipsson har kommit med sina barn Sam 9 månader och Loke 4 år. Det känns jätteviktigt att få komma hit, säger Linda. Det tycker också Anna Svensson, som sitter och målar vattenfärger tillsammans med sin fyraåriga dotter Matilda. Det här är ett väldigt bra sätt att lära känna sina grannar, tycker Anna. Det blir både tid till lek och lite stillhet i Nävelsjö där Svenska kyrkan nu startat upp barnverksamhet varje onsdag. Matilda med mamma Anna Svensson och Linda Filipsson medbarnen Sam och Loke tycker att det är trevligt att få träffas tillsammans. Tord Sandell skojar här med lille Arvid Karlsson. Arvid vill gärna vara med Matilda och leka. Nathalie Axelsson: Att ljuga för en kompis tycker jag är synd och ger dåligt samvete. Björn Karlsson: Då tänker jag i större perspektiv på olämpliga saker exempelvis som att stjäla. Samvetet säger till om man har gjort något som är fel. Philip Bergkvist: Jag anser att synd är att bryta mot de tio budorden. Gör man något fel tynger samvetet ner. 11
Vad är synd och vad är samvete? Josefin Karlsson: Att stjäla och såra människor exempelvis med ord är synd. Att känna av samvetet är viktigt. Då vet man att man har gjort fel. PASTORSEXPEDITIONEN Kyrkoskrivare Birgitta Nygren besökstid måndag, tisdag, torsdag, fredag kl. 10-12 76 37 70, e-mail vetlanda.pastorat@svenskakyrkan.se PRÄSTER Kyrkoherde Peter Åström 76 37 73 mobil 070-6203969 bostad 168 78 email peter.astrom@svenskakyrkan.se Komminister Runo Bengtsson 76 37 74 mobil 070-620 39 64 bostad 171 70 e-mail runo.bengtsson@svenskakyrkan.se Komminister Tua Gidhagen 76 37 85 mobil 070-620 39 68 bostad 302 72 e-mail tua.gidhagen@svenskakyrkan.se Komminister Ingabritta Gustafsson 76 37 75 mobil 070-622 91 18 bostad 0474-601 00 e-mail ingabritta.gustafsson@svenskakyrkan.se DIAKON Eva Anglevåg 76 37 81 mobil 076-863 39 33 e-mail eva.anglevag@svenskakyrkan.se UNGDOMSDIAKON Anette Madeland 76 37 72 mobil 070-231 54 10 e-mail anette.madeland@svenskakyrkan.se MUSIKER Ulla Bengtsson Bostad 17170 mobil 070-626 05 47 e-mail ulla.m.bengtsson@svenskakyrkan.se FÖRSAMLINGSPEDAGOG Clas Jonsson 76 37 80 mobil 070-607 45 60 e-mail clas.jonsson@svenskakyrkan.se FÖRSAMLINGSASSISTENT Ewa Willberg 76 37 82 mobil 070-562 07 04 e-mail ewa.willberg@svenskakyrkan.se PEDAGOGER Ingela Andersson 763779 Daniel Hein 763779 Emma Asserholt 763779 Tord Sandell 763779 KYRKOMUSIKER Organist Fredrik Albertsson Kantor Charlotte Waldo Kantor Ingabrith Appelberg 76 37 83, e-mail fredrik.albertsson@svenskakyrkan.se 76 37 84, e-mail charlotte.waldo@svenskakyrkan.se Bostad 165 49, e-mail ingabrith.appelberg@svenskakyrkan.se Elin Fyhrlund: Synd är när man gör något som man kommer att ångra. Då slår också samvetet till. Notiser i korthet Söndagen den 17 februari klockan 16.00 kommer Björkö och Nävelsjö kyrkokörer att ge en musikgudstjänst Han gick den svåra vägen tillsammans i Björkö kyrka. Den 15 mars, dagen före palmsöndagen, kommer det att bli palmafton i Nävelsjö bygdegård. På programmet står det underhållning av något slag och något gott att äta. Samma musikgudstjänst kommer körerna att bjuda på i Vetlanda kyrka söndagen den 16 mars klockan 18.00. Lördagen den 19 april klockan 23.00 firas U2-mässa i Vetlanda kyrka. Men redan under kvällen blir det festival i Församlingsgården till förmån för fadderbarn. Kantor Heléna Svenson 305 50 mobil 070-684 06 24 e-mail helena.svenson@svenskakyrkan.se KAMERALA AVDELNINGEN Kyrkokamrer Harriet Hagström 76 37 76 e-mail harriet.hagstrom@svenskakyrkan.se Assistent Karin Thuresson 76 37 77 e-mail karin.thuresson@svenskakyrkan.se FÖRSAMLINGSGÅRDEN Vaktmästare Inger Lindberg 76 37 78 mobil 073-632 04 34 e-mail inger.lindberg@svenskakyrkan.se Husmor Bodil Lövgren 76 37 78 e-mail bodil.lovgren@svenskakyrkan.se KYRKOGÅRDSCHEF Roger Ljungqvist 105 00 mobil 070-675 94 88 e-mail roger.ljungqvist@svenskakyrkan.se Jan-Olof Albihn (bitr. kyrkogårdschef) 105 00 mobil 070-511 28 67 Exp.tid måndag-fredag 10-11 UPPSTÅNDELSEKAPELLET Håkan Fingal 76 19 67 Bo Lindgren 76 19 67 KYRKOVAKTMÄSTARE Vetlanda: Inger Lindberg 76 37 78 mobil 073-632 04 34 kyrkan 139 46 Ekenässjön: Per Johnsson 305 50 mobil 070-390 17 06 Näsby: Ellinor Gillisson 911 83 mobil 070-578 72 85 Nävelsjö: Rolf Karlsson 620 63 mobil 070-339 18 77 Björkö: Kerstin Antonsson 314 44 mobil 070-831 18 18 VILDVINET Anneli Josefsson 188 41 mobil 076-863 39 39 Britt Eriksson 188 41 LÄTTEBO FÖRSKOLA Förest. Anna-Lena Karlsson 309 05 12