Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter



Relevanta dokument
Reflektioner från föregående vecka

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Övningsuppgifter, sid 1 [21] totalanalys - facit, nivå C

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Seminarium 4 (kap 16-17)

Kostnads- och intäktsanalys

» Industriell ekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Kostnads- och intäktsanalys

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10]

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Företagsekonomi Facit övningsuppgifter lönsamhetsberäkningar

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Företagsekonomi, tentamen #2 sid 1 [10]

Kalkylering. Daniel Nordström

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Entreprenörskap, tentamen #1 - facit sid 1 [10]

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

IEK415 Industriell ekonomi E

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

De generella kalkylproblemen

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Företags- och Personalekonomi G88

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Affärskoncept för ökad lönsamhet

Företags- och Personalekonomi G88

tentaplugg.nu av studenter för studenter

SVECASA Simulerat prov

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Affärskoncept för ökad lönsamhet

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

6 uppgifter och totalt 70 poäng

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

1Målet med detta kapitel är att du ska

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Reflektioner från föregående vecka

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR Uppgift 1 (10 poäng)

Affärskoncept för ökad lönsamhet

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Fråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p)

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Exempelsamling TPYT02

6 Kostnadsbegrepp, resultat och verksamhetsvolym

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Företagsekonomi, tentamen #3 sid 1 [10]

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

REDOVISNINGENS GRUNDER

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Avsättningar: Rörelsekostnader: Särintäkt: Särkostnad: Avskrivningar: Utgift: Utbetalning: kostnad: inkomst: inbetalning:

Transkript:

Vad kostar det att ha en bil? Kalkylobjekt: Det objekt för vilket vi beräknar kostnader och intäkter

Exempel på bilkalkyl (Konsumentverket) Kostnad/mil: 73.900 37 kr/mil 2.000 Verksamhetsvolym

Tänk på att kalkylen bygger på individuella förutsättningar (skatt, värdeminskning etc..) att kostnader per mil är oerhört beroende av hur många mil som kostnaden slås ut på

(Företagets) kostnadsstruktur Rörlig kostnad: Kostnad vars totalbelopp förändras när verksamhetsvolymen ändras Fast kostnad: Kostnad vars totalbelopp inte förändras när verksamhetsvolymen förändras Total Rörlig kostnad + Fast kostnad = Totalkostnad (TRK + TFK = TK)

Vad är verksamhetsvolym? Antal producerade enheter Antal transaktioner Antal studenter Antal serverade gäster Antal passagerare Antalet kunder etc

Exempel på bilkalkyl (Konsumentverket) Vilka kostnader är fasta och vilka är rörliga?

Olika typer av rörliga kostnader Proportionell rörlig kostnad Progressivt rörlig kostnad Degressivt rörlig kostnad

Proportionellt rörligt kostnad Rörlig kostnad vars totalbelopp förändras proportionellt mot verksamhetsvolymen TRK RK/st

Progressivt rörligt kostnad Rörlig kostnad vars totalbelopp förändras snabbare än verksamhetsvolymen TRK RK/st

Degressivt rörligt kostnad Rörlig kostnad vars totalbelopp förändras i långsammare takt än verksamhetsvolymen TRK RK/st

The Experience Curve

Olika typer av fasta kostnader Helt fasta kostnader Halvfasta kostnader

Helt fast kostnad Fast kostnad vars totalbelopp är helt oförändrat när verksamhetsvolymen ändras TFK FK/st

Halvfast kostnad Fast kostnad vars totalbelopp förändras vid vissa volymer när verksamhetsvolymen ändras

Att beräkna rörliga och fasta kostnader High-Low-method: Välj två perioder med hög resp. låg verksamhetsvolym. Utgå från totalkostnaden resp. period t ex: Verksamhetsvolym Total kostnad Låg volym 5.000 22.000 Hög volym 10.000 32.000

Att beräkna rörliga och fasta kostnader (32.000 22.000) Skillnad i kostnad 10.000 Rörlig kostnad/st : = = Skillnad i volym 5.000 2 (10.000 5.000) Totala fasta kostnader kan erhållas vid vilken som helst av volymerna t ex: 2 x 5.000 + TFK = 22.000 TFK = 12.000

Resultatanalys Totala intäkter (TI) Totala kostnader (TK) = Resultat TI (TRK + TFK) = Resultat Pris/st x Volym (RK/st x volym + TFK) = Resultat

Break-even diagram Totala intäkter Break even Totala kostnader Kritisk intäkt Totala fasta kostnader Kritisk volym

Exempel Antag, att ett företag planerar att anordna en konsert. Beräknade fasta kostnader (artister, lokalhyra, annonsering) uppgår totalt till 900.000 kr. De rörliga kostnaderna består av kostnader för lunchpaket till publiken. Kostnaden för detta uppgår till 150 kr/besökare. Biljettpriset har satts till 300 kr/besökare. a) Hur många besökare krävs för att evenemanget inte skall gå med förlust? b) Hur många besökare krävs för att få en vinst på 450.000 kr? c) Vilket blir resultatet om man får 8.000 besökare? d) Vilket pris skulle man behöva ta för att få ett resultat på 450.000 kr vid 8.000 besökare och kostnader enl. ovan? e) Hur många ytterligare biljetter måste säljas för att täcka en tillkommande annonseringskostnad i TV på 120.000 kr?

Exempel - lösning a) Antag, X besökare 300 x X (150 x X + 900.000) = 0 X = 6.000 b) Antag X besökare 300 x X (150 x X + 900.000) = 450.000 X = 9.000 c) Resultat: 300 x 8.000 (150 x 8.000 + 900.000) = 300.000 d) Antag pris X kr/st X x 8.000 (150 x 8.000 + 900.000) = 450.000 X = 318,75 e) Antag X st 300 x X (150 x X + 120.000) = 0 X = 800

Break-even diagram Faktisk intäkt Totala intäkter Säkerhetsmarginal Totala kostnader Kritisk intäkt Totala fasta kostnader Säkerhetsmarginal Kritisk volym Faktisk volym

Säkerhetsmarginal Volym: Intäkt: Faktisk volym kritisk volym Faktisk intäkt kritisk intäkt Säkerhetsmarginal i %: (Faktisk total intäkt - Kritisk total intäkt) Faktisk total intäkt x 100

Täckningsbidrag/st Täckningsbidrag/st (TB/st)= Pris/st RK/st Ex. Pris: 75,50 kr/st Rörlig kostnad: 58,75 kr/st Täckningsbidrag/st: (75,50 58,75) = 16,75 kr/st

Täckningsbidrag/st Täckningsbidraget/st anger varje försåld enhets bidrag till att täcka de fasta kostnaderna

Break-even diagram - TTB Break even Totalt täckningsbidrag Totala fasta kostnader

Break-even (kritisk) volym Kritisk volym = Totala fasta kostnader Täckningsbidrag per styck

Täckningsgrad (TG) Täckningsg rad = Täckningsbidrag per styck Pris per styck Täckningsg rad = Totalt täckningsbidrag Totala intäkter Täckningsgraden uttrycks som en procentsats

Vad säger täckningsgraden? Täckningsgraden anger den takt som intäkterna ger upphov till bidrag att täcka de fasta kostnaderna. Om TG = 20%, så betyder det att varje försåld enhet bidrar med 0,20 kr för att täcka fasta kostnader.

Break-even (kritisk) intäkt Kritisk intäkt = Totala fasta kostnader Täckningsgraden

Antaganden vid resultatplanering Förändringar i kostnader beror endast på en faktor Intäkt och rörlig kostnad per styck är konstanta Fast kostnader är konstanta Kostnader kan indelas i rörliga och fasta Försäljningsvolym är lika med producera volym En vara/tjänst (ev. stabil kombination av varor/tjänster)

Relevant område

Exempel Försäljningspris/st: Rörlig kostnad/st: Fast kostnad: 5.000 kr 3.000 kr 4.000.000 kr a) TTB och resultat vid 2.500 st? b) Kritisk volym c) Täckningsgrad? d) Kritisk intäkt?

Exempel a) TB/st: (5.000 3.000) = 2.000 kr TTB: 2.000 x 2.500 = 5.000.000 kr Resultat: 5.000.000 4.000.000 = 1.000.000 kr b) Kritisk volym: 4.000.000 2.000 = 2.000 c) TG: (5.000 3.000) 100 5.000 = 40% 4.000.000 0,40 d) Kritisk intäkt: = 10.000. 000