Återrapportering samverkansmedel

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2009-07-31 Dnr 60106-2009-FPSP 1 (39) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering samverkansmedel Politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga - Återrapportering enligt regleringsbrevet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

Sammanfattning För 2009 har regeringen beslutat att högst fem procent av sjukpenninganslaget (anslagsposten 21 under anslaget 19:1), får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. De tillgängliga medlen för samverkan har minskat från 1 193 mkr under 2008 till 1 030 miljoner under 2009. Enligt Försäkringskassans prognos kommer dessa medel att förbrukas under 2009. I enlighet med regeringens prioriteringar så har det inte skett någon tilldelning av medel till övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63. Enligt Försäkringskassans bedömning har de samlade åtgärder som genomförts med samverkansmedlen bidragit till att utgifterna för sjukskrivning har minskat. Antal samordningsförbund har ökat från 72 förbund under 2008 till 81 förbund under första halvåret 2009. Totalt 166 kommuner ingår nu i samordningsförbund. Samtliga län har nu samordningsförbund utom Halland och Gävleborg. I och med bildandet av ett nationellt råd samt en arbetsgrupp har aktörerna förbättrat stödet till förbunden. För 2009 har Försäkringskassan avsatt 250 miljoner kronor till finansiell samordning inom ramen för samordningsförbund. Av de 81 samordningsförbunden som idag finns, finansierade 70 förbund sammanlagt 438 aktiviteter under första halvåret 2009. Kostnaden för dessa aktiviteter kommer enligt förbundens egna prognoser att uppgå till 453 miljoner kr för hela 2009, varav hälften är statens del av finansieringen. I dagsläget finns 10 nystartade förbund som ännu inte har kommit igång med någon verksamhet. Enligt samordningsförbundens prognos för hela 2009 kommer cirka 30 500 individer att omfattas av aktiviteter finansierade av samordningsförbund Enligt Försäkringskassans bedömning stämmer samordningsförbundens målgrupper väl överens med regeringens intentioner. Knappt hälften av förbundens verksamheter vänder sig till målgruppen arbetslösa, sjukskrivna och/eller personer som uppbär försörjningsstöd. Övriga verksamheter vänder sig till mer specifika målgrupper, till exempel individer med psykisk ohälsa, individer med komplex och långvarigt utanförskap, individer som riskerar långvarigt utanförskap samt individer med språksvårigheter eller andra integrationsproblem. Många aktiviteter riktar sig till unga vuxna, ibland unga vuxna med specifika problem. Fem aktiviteter vänder sig till enbart kvinnor, en aktivitet vänder sig enbart till män. De individinriktade verksamheterna syftar till att såväl förbättra som att uppnå förmåga till egen försörjning och många ger även stöd till individen att komma ut på arbetsmarknaden. Många av aktiviteterna har det gemensamt att de innehåller någon typ av coachning mot arbetsmarknaden. Flera innehåller andra individstödjande insatser. Förbundens administrativa kostnader varierar mellan förbunden. Snittkostnad för ett samordningsförbunds administrativa kostnader är 1 032 000 kronor för 2009. Samordningsförbunden har till Försäkringskassan redovisat cirka 250 uppföljningar och utvärderingar, av dessa är knappt hälften avslutade medan övriga fortfarande pågår. Drygt 170 av de redovisade uppföljningarna och utvärderingarna genomförs av externa parter. Dels har man gett uppdrag till universitet och högskolor, dels har man använt sig av andra externa utvärderare. Vissa förbund använder sig av en självvärderingsmodell med en extern medbedömare. Drygt 40 sådana självvärderingar har genomförts eller pågår. En uppföljning av verksamheter som samordningsförbunden i Västra Götaland finansierar visar att de flesta deltagarna, 55 %, hade sin huvudsakliga försörjning genom 2

kommunen då de startade i aktiviteten, 25 % hade huvudsaklig försörjning från Försäkringskassan samt 10 % via Arbetsförmedlingen. Vid avslut har 38 % egen försörjning. Enligt en sammanfattning av cirka 25 genomförda samhällsekonomiska utvärderingar uppvisar en mycket stor andel av projekten en god samhällsekonomisk lönsamhet. Mediantiden för payoff är nio månader för de 25 utvärderingarna. Lönsamheten per deltagare är cirka 22 000 kronor på kort sikt. Under 2009 har överenskommelser gällande 48 projekt hittills tecknats mellan Försäkringskassan och landsting inom ramen för finansiell samordning mellan enbart sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. Aktiviteterna består i de flesta fall av en förstärkt närvaro av Försäkringskassans personal på landstingens vårdenheter. Innehållet i och omfattningen av denna närvaro varierar mellan olika projekt. Det rör sig bland annat om att utveckla strukturer för effektiv samverkan med sjukskrivna, stödja läkares och medicinska teams kompetensutveckling med försäkringsmedicinska kunskaper, finnas tillgänglig för frågor från både vårdpersonal och patienter och vara en länk mellan vårdenheten och Försäkringskassans handläggare. 3

1. INLEDNING...5 1.1 Uppdrag i regleringsbrevet...6 2. EKONOMISK REDOVISNING...7 3. SAMVERKAN ENLIGT HANDLINGSPLANEN MED ARBETSFÖRMEDLINGEN...9 4. ALTERNATIVA INSATSER FÖR LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA...9 5. SAMVERKAN ENLIGT LAG OM FINANSIELL SAMORDNING...10 5.1 Utvecklingen av antalet samordningsförbund...10 5.2 Det nationella stödet till samordningsförbunden...11 5.2.1 Nätverksträffar...11 5.2.2 Information på hemsidan...12 5.2.3 Information/utbildning om SUS (sektorsövergripande uppföljningssystem)...12 5.2.4 Informationsträffar...12 5.3 Aktiviteter finansierade av samordningsförbunden...12 5.3.1 Målgrupper...13 5.3.2 Beskrivning av aktiviteter...14 5.3.3 Administrativa kostnader...15 5.4 Uppföljning och utvärdering av förbundens verksamhet...16 5.4.1 Statskontorets uppföljning av Finsam...17 5.4.2 Sammanställning av uppföljnings och utvärderingsinsatser...18 5.4.3 Resultat från uppföljning i Västra Götaland...18 5.4.4 Samhällsekonomisk utvärdering och analys...19 5.4.5 Utvärderingsinsatser utförda av Universitet, högskolor samt externa aktörer...20 6. FINANSIELL SAMORDNING MELLAN SJUKFÖRSÄKRING OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...20 6.1 Målgrupper...21 6.2 Beskrivning av aktiviteter...21 7. SYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV SAMVERKAN (SUS)...22 BILAGOR...24 Bilaga 1. Samordningsförbund aktuell sammanställning...24 Bilaga 2: Resultat från uppföljning i Västra Götaland...26 Bilaga 3. Samhällsekonomisk utvärdering...31 Bilaga 4: Utvärderingsinsatser utförda av Universitet, högskolor samt externa aktörer...37 4

1. Inledning Försäkringskassan har en central roll i arbetet med att minska utanförskapet genom sin roll som försäkringsgivare av sjukförsäkringen. Sedan början av 2000-talet bedrivs inom socialförsäkringsadministrationen ett brett arbete för att minska sjukförsäkringens kostnadsutveckling och vända tidigare tendens till utslagning av enskilda individer. Att stärka den försäkringsmässiga prövningen är huvudinriktningen för myndighetens arbete mot utanförskapet. Andra aktörers insatser är samtidigt av största vikt för att bidra till att minska utanförskapet. Detta gäller särskilt Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, hälso- och sjukvård samt kommuner. För ett framgångsrikt arbete mot utanförskapet krävs att alla aktörer agerar utifrån sina respektive ansvarsområden och samverkar på en strukturell nivå. Försäkringskassans samverkan med andra berörda myndigheter skapar goda förutsättningar för att både underlätta en snabb återgång i arbete och för att socialförsäkringen ska förblir en väl integrerad del i de offentliga trygghetssystemen. Som en del av arbetet med att minska sjukskrivningarna och öka möjligheterna för personer med sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning att rustas för, återgå till eller att komma in på arbetsmarknaden får Försäkringskassan sedan 2003 använda fem procent av sjukpenninganslaget för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Enligt Försäkringskassans bedömning har de samlade åtgärder som genomförts med samverkansmedlen bidragit till att utgifterna för sjukskrivning har minskat 1. De uppföljningar och utvärderingar av samverkansaktiviteter som Försäkringskassan har gått igenom stödjer denna bedömning. För 2009 har regeringen beslutat att 1 030 miljoner kronor (anslagsposten 21 under anslaget 19:1), får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. I enlighet med regeringens intentioner finansieras följande samverkansformer med dessa samverkansmedel: Samverkan enligt handlingsplanen med Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har sedan 2003 en årligen uppdaterad handlingsplan som stöd för den enskildes återgång i arbete. Verksamheten ska bidra till att antalet som återfår arbetsförmåga och får ett arbete ska öka. Alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har av regeringen den 24 januari 2008 fått i uppdrag att under 2008 och 2009 bedriva en försöksverksamhet vars syfte är att undersöka om alternativa aktörer snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att komma åter i ett reguljärt arbete. Försöket riktar sig till personer bosatta i Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten som har varit sjukskrivna i mer än två år eller uppbär tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning bedrivs av finansiella samordningsförbund. Parterna som deltar i denna samverkansform är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting. De åtgärder som får finansieras enligt denna lag ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. 1 Försäkringskassans Budgetunderlag för 2010-2012 (Dnr 13440-2009), 5

Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård. Från och med 2008 finns möjlighet till finansiell samordning mellan enbart sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen genom finansiell samordning verka för att förbättra behandling och rehabilitering så att den enskildes arbetsförmåga kan återställas. I föreliggande rapport ges en helhetsbild av Försäkringskassans användning av samverkansmedlen. Rapporten redovisar hur de medel som avsatts för samverkan fördelats mellan de olika aktiviteterna; sammanfattar kort de samverkansaktiviteter som redovisats i separata rapporter till regeringen och redovisar uppdragen som rör finansiell samordning av rehabiliteringstjänster samt finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård. Det är viktigt att möjliggöra en uppföljning av de insatser som sker inom ramen för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassans uppdrag att ta fram och vidareutveckla ett nytt uppföljningssystem är därför en central uppgift under det kommande året. En kort redovisning av detta arbete ges också i rapporten. På grund av att samverkansformerna är så olika i sin karaktär och har så skilda målgrupper görs ingen jämförelse av resultatet mellan de olika samverkansformerna. Samverkan enligt handlingsplanen är direkt målinriktad till arbete eller studier och det finns en maximal gräns för hur länge man är inskriven. Många andra samverkansaktiviteter, till exempel inom ramen för samordningsförbunden, är mer förberedande till sin karaktär och omfattar också andra målgrupper som står längre från arbetsmarknaden. Det kan behövas flera olika aktiviteter/åtgärder innan individen kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller vara aktuell för samverkan enligt handlingsplan. De olika samverkansformerna kompletterar varandra och avser att utgöra en kedja av insatser för att individen ska kunna stå till arbetsmarknadens förfogande eller komma åter i arbete/studier. 1.1 Uppdrag i regleringsbrevet Följande uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev för 2009 för politikområde ersättning vid arbetsoförmåga redovisas i denna rapport: Uppföljning av samverkan och finansiell samordning Försäkringskassan ska redovisa resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassan ska också redovisa hur samtliga samverkansmedel har använts uppdelat på de olika verksamheterna med avseende på: - kostnader, fördelat mellan förvaltningskostnader och kostnader för åtgärder, - målgrupper, - insatser, samt - resultat av vidtagna åtgärder, bl.a. i form av antal och andel i subventionerat respektive osubventionerat arbete. I resultatredovisningen ska i möjligaste mån de olika samverkansformerna jämföras med varandra. En första redovisning ska lämnas senast den 3 augusti 2009 och en samlad redovisning lämnas i anslutning till årsredovisningen för 2009. 6

2. Ekonomisk redovisning De ekonomiska uppgifter som redovisas baseras på den fördelning av samverkansmedel som Försäkringskassan gjort för 2009, Försäkringskassans prognos för förbrukningen av samverkansmedel samt utfallet för första halvåret 2009. 1 Tillgängliga samverkansmedel har minskat från 1 193 miljoner kronor 2008 till cirka 1 030 miljoner kronor för 2009. Eftersom samverkansmedlen användes i sin helhet under 2008 gjorde regeringen bedömningen att det var nödvändigt att ange en prioriteringsordning för vad dessa medel får finansiera. Regeringen anger därför i Budgetpropositionen 2008/2009:1 att samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård bör prioriteras. Vidare ska Försäkringskassan också avsätta medel för försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna och finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 2 Försäkringskassan har i sin fördelning av de tillgängliga medlen utgått ifrån denna prioritering. Sett som andel av de tillgängliga medlen för samverkan har de prioriterade samverkansformerna fått en något större tilldelning 2009 än 2008, däremot har inga medel avsatts för övrig samverkan i enlighet med prop. 1996/97:63. En faktura som avser verksamhet 2008 har betalats under 2009, därav ett utfall på 225 000kr för denna samverkansform, som från och med 2009 är avslutad Fördelningen av de medel som finns tillgängliga för samverkan under 2009 jämfört med den slutliga förbrukningen 2008 framgår av diagram 1. Diagram 1: Fördelning av samverkansmedel 2009 jämfört med andel av slutlig förbrukning av samverkansmedel 2008. 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 2008 2009 10,0% 0,0% Pila genomgång av ärenden Handlingsplanen med AMS (inkl Pila 2008) Alternativa insatser Samordningsförbund Två-parts Finsam Centrala medel Nutek Övrig samverkan prop 63 Källa: Agresso Enligt Försäkringskassans prognos kommer de tillgängliga medlen att förbrukas även under 2009. 1 Det ekonomiska utfallet är hämtat från ekonomiredovisningssystemet Agresso. 2 Budgetproposition 2008/2009:1 7

Nedan finns prognos och utfall för de olika samverkansformerna redovisade. Tabell 1: Tilldelade medel 2009, förbrukning av samverkansmedel januari-juni samt prognos för 2009, tkr. Samverkansform Tilldelade medel* Utfall januari - juni Prognos 2009 Handlingsplanen med AMS 660 000 295 328 660 000 Alternativa insatser 50 000 20 219 50 000 Samordningsförbund 250 000 156 449 250 000 Två-parts Finsam 60 000 12 454 60 000 Centrala medel 10 000 1 130 10 000 Tillväxtverket (Nutek) 10 000 10 000 10 000 Övrig samverkan prop 63 225 225 Summa 1 030 000 472 323 1 030 000 Källa: Agresso * I fördelningen av medel på olika åtgärder ingår förutom direkta kostnader även en fördelning av indirekta kostnader i enlighet med Försäkringskassans redovisningsmodell. Redovisningsmodellen används för fördelning av indirekta kostnader på olika finansieringskällor och överensstämmer med Ekonomistyrningsverkets rekommendationer för fördelning av sådana kostnader. Omfördelning av samverkansmedel mellan kostnadsposter och/eller områden kan vid behov ske efter beslut av Försäkringskassan. Försäkringskassan har inte tagit ställning till om en omfördelning ska ske under 2009. De tillgängliga medlen för samverkan följer utvecklingen av sjukpenninganslaget då 5 procent årligen anslås till samverkan. De resurser som finns för arbetet med samverkan och finansiell samordning kommer därmed att minska i takt med minskade sjukpenningutgifter. Konsekvensen blir svårigheter att finansiera nya samordningsförbund och utveckla de befintliga. Dessutom riskerar samverkan inom ramen för handlingsplanen med Arbetsförmedlingen på sikt att få en mindre omfattning. Även om antalet sjukskrivna förväntas minska till följd av sjukförsäkringsreformen kommer en stor efterfrågan på rehabiliteringsinsatser i samverkan att finnas under de närmaste åren. 1 För en effektiv verksamhet inom samordningsförbunden måste en långsiktigt stabil finansiering säkras. Försäkringskassan har i en skrivelse (Dnr 55786-2008) till regeringen hemställt om förändrade principer för finansiering av Försäkringskassans kostnader avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. För att skapa stabilitet och långsiktighet i Försäkringskassans arbete med samverkan inom rehabiliteringsområdet föreslås också i Försäkringskassans budgetunderlag (Dnr 13440-2009), som ett alternativ till skrivelsens förslag, att en andel av de tilldelade medlen på sjukpenningsanslaget permanent överförs till förvaltningsanslaget för finansiering av samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Övriga åtgärder, till exempel finansiell samordning, som finansieras genom medel på sjukpenningsanslaget föreslås fortsatt finansieras på detta anslag. Men storleken bör årligen fastställas utifrån val av åtgärder och ambitionsnivå. I juni lämnade Nationella rådet för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet in en hemställan till regeringen om förändrade principer för finansiering av samordningsförbunden, 1 Försäkringskassans budgetunderlag 1010-2012 (Dnr 13440-2009) 8

innehållet i denna framställan är i enlighet med Försäkringskassans tidigare skrivelser (Dnr 58985-2009). 3. Samverkan enligt handlingsplanen med Arbetsförmedlingen För verksamhet enligt handlingsplanen får sammanlagt 660 miljoner kronor användas och verksamheten ska omfatta minst 15 000 nya deltagare under 2009. Målet på nationell nivå är att minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, senast 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller ska påbörja en utbildning. Målet för genomsnittstid till arbete eller utbildning är längst 200 dagar för såväl kvinnor som män. Resultatet till arbete eller utbildning t o m maj 2009 är 36 %, en sänkning med två procentandelar jämfört med resultatet för 2008. Den genomsnittliga tiden för att gå till arbete eller utbildning är för perioden januari till maj 257 dagar, vilket är en ökning med 4 dagar. Inflödet till samverkan har under perioden januari-maj 2009 ökat med 35 % jämfört med samma tid 2008. Enligt Försäkringskassans bedömning har det nuvarande arbetsmarknadsläget påverkat resultatet. Kvinnor har generellt sämre resultat än män. Ett arbete har påbörjats på uppdrag av den nationella samverkansgruppen för att försöka utjämna dessa skillnader. Med anledning av införandet av rehabiliteringskedjan har samarbetsformer kring de grupper som inte längre kommer att ha ersättning från sjukförsäkringen utvecklats och tydliggjorts i en bilaga till den nationella handlingsplanen. Det gäller för gruppen anställda som inte kan återgå till sin arbetsgivare och som erbjuds kontakt med Arbetsförmedlingen under dag 91-180. För personer vars ersättning dras in eller avslås finns sedan 2006 en rutin för så kallade överlämningsmöten. Samverkan enligt handlingsplanen redovisas i separat rapport till regeringen (dnr 51637-2009). 4. Alternativa insatser för långtidssjukskrivna Regeringen har gett i uppdrag åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att inom ramen för en försöksverksamhet pröva alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Syftet med försöksverksamheten är att pröva om man genom att anlita alternativa aktörer, som får ersättning utifrån prestation och resultat, snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att återfå arbetsförmågan och erhålla ett reguljärt arbete. Försöksverksamheten riktar sig till personer som varit sjukskrivna i mer än två år, personer med tidsbegränsad sjukersättning samt personer med aktivitetsersättning. Försöket ska bedrivas i Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten under åren 2008 och 2009. Under denna period ska minst 1 500 personer ta del av insatser hos de alternativa aktörerna. Medel för försöksverksamheten uppgår till totalt 70 miljoner kronor. Av de totalt upphandlade platserna, finns avtal om cirka 1500 platser med privata aktörer och cirka 200 platser med sociala företag. Försöksverksamheten ska både effekt- och processutvärderas. Effektutvärderingen görs av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och processutvärderingen av Malmö Högskola. Försöksverksamheten kommer att avrapporteras i särskild rapport till regeringen (dnr 006166-2008). 9

5. Samverkan enligt lag om finansiell samordning Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan inom rehabiliteringsområdet. Finansiell samordning bedrivs av finansiella samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett landsting samt en eller flera kommuner. Finansiell samordning ska underlätta en effektiv resursanvändning. Av resurserna till den finansiella samordningen ska Försäkringskassan bidra med statens andel motsvarande hälften av de avsatta medlen, landsting och kommunen ska bidrag med var sin fjärdedel. Ett samordningsförbund kan beskrivas som en egen myndighet utan myndighetsutövning. Det består av en styrelse som ska besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt finansiera insatser. De åtgärder som får finansieras utförs hos respektive huvudman och ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. Genom att ordna ett väl fungerande samarbete inom ramen för samordningsförbunden ökar medborgarnas tilltro till de samverkande myndigheterna. Åtgärderna som finansieras ska syfta till att återställa eller öka den enskildes funktionsoch arbetsförmåga. Även insatser som är av förebyggande karaktär kan finansieras av förbundet. Målgruppen för den finansiella samordningen utgörs av individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Samordningsförbundet ska också stödja samverkan genom att till exempel finansiera gemensamma team hos huvudmännen. Ett centralt perspektiv i samordningsförbundens verksamhet är de lokala behoven. 5.1 Utvecklingen av antalet samordningsförbund Vid halvårsskiftet 2009 var 81 samordningsförbund i drift. Det har skett en ökning med 9 förbund under första halvåret 2009. 166 kommuner ingår nu i samordningsförbund, att jämföra med 141 kommuner vid årsskiftet. Samordningsförbunden omfattar olika stora geografiska områden, allt från en kommun till ett helt län. Det län som idag har flest samordningsförbund är Västra Götaland med 19 förbund. Flera samordningsförbund för diskussioner med ytterligare kommuner för en utvidgning av förbundet. Dessutom finns planer för start av ytterligare förbund under 2009. I Hallands och Gävleborgs län finns ännu inga samordningsförbund, men i Halland pågår diskussioner om bildande av förbund. För 2009 har Försäkringskassan avsatt 250 miljoner kronor till finansiell samordning inom ramen för samordningsförbund. En sammanställning av de samordningsförbund som bildats fram till och med juni 2009 finns i bilaga 1. Nuvarande lagstiftning medger inte bildandet av samordningsförbund över länsgränserna. Nationella rådet har i en hemställan till regeringen (Dnr 59985-2009) föreslagit lagändring för att möjliggöra bildandet av samordningsförbund över länsgränser. 10

5.2 Det nationella stödet till samordningsförbunden Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting (nedan benämnda de nationella aktörerna ) har sedan 2005 haft en informell tjänstemannagrupp, nationell nätverksgrupp, med uppdrag att stödja utvecklingen av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Både från samordningsförbund och i Statskontorets rapport 2008:7 Fyra år med Finsam har framhållits behov av ett utvecklat nationellt stöd till samordningsförbunden. Förbunden har behov av stöd vad gäller administrativa, juridiska och ekonomiska frågor samt stöd till ett systematiskt erfarenhetsutbyte mellan förbunden. För att tillgodose förbundens behov beslutade de nationella aktörerna i oktober 2008 att ersätta den nationella nätverksgruppen med en tydligare och mer formell organisation av det nationella stödet till samordningsförbunden. Ett Nationellt råd för finansiell samordning inrättades därför under slutet av 2008. Det nationella rådet har till uppgifter att: utgöra ett forum för gemensamma ställningstaganden i strategiska frågor utgöra ett forum för samlade diskussioner om det gemensamma uppdraget och för att söka samfällda lösningar av problem och frågor bibehålla en gemensam målsättning med samverkan bidra till en ökad kunskapsuppbyggnad inom området För att det nationella rådet ska kunna arbeta effektivt har en arbetsgrupp bildats. Arbetsgruppen har dels till uppgift att bereda ärenden till det nationella rådet, och ska dels stå för det operativa stödet till samordningsförbunden. Arbetsgruppens uppgifter är att: bereda principiella och strategiska frågor till rådets möten bistå samordningsförbunden med svar på juridiska, ekonomiska och organisatoriska frågor anordna konferenser för information till och erfarenhetsutbyte mellan samordningsförbund ansvara för underhåll av handbok till samordningsförbunden utgöra en organisation för den fortsatta administrationen och utvecklingen av det sektorsövergripande uppföljningssystemet, SUS 5.2.1 Nätverksträffar De nationella aktörerna anordnade i april en nationell nätverksträff för samtliga samordningsförbund. Samordningsförbunden i Norrbotten var medarrangörer till konferensen som hölls i Piteå. Även representanter från områden där diskussion pågår om bildande av förbund var inbjudna till konferensen. Konferens syfte var att sprida information från de nationella aktörerna, skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan befintliga och kommande samordningsförbund, sprida goda exempel samt ge stöd till förbunden i övrigt. 11

5.2.2 Information på hemsidan På hemsidan www.finsam.se samlas all information som berör förbunden. Hemsidan, som är under utveckling, uppdateras kontinuerligt av Försäkringskassan. Där finns bland annat en aktuell sida med samtliga samordningsförbund samt kontaktpersoner till dessa. På hemsidan finns också lagtext, en av SKL framtagen idéskrift samt en handbok som ska vara ett stöd för både nya och redan etablerade samordningsförbund. Handboken innehåller information avseende vanliga administrativa, ekonomiska och juridiska frågor som väcks i samband med bildande samt drift av samordningsförbund. Allt material från de nationella nätverksträffarna finns också tillgängliga på hemsidan. Nationella Rådet använder hemsidan som kommunikationskanal till förbunden. Via en mail-adress, finsam@forsakringskassan.se, kan också samordningsförbunden komma i kontakt med Nationella rådets arbetsgrupp. 5.2.3 Information/utbildning om SUS (sektorsövergripande uppföljningssystem) Försäkringskassan har huvudansvaret för hemsidan www.susam.se. Där samlas användarstöd samt annat material om uppföljningssystemet SUS. För att komplettera det användarstöd som ligger på hemsidan har under 2009 utbildning i hur man använder SUS genomförts på flera orter i Sverige. Cirka 100 personer har utbildats, dessa har i sin tur utbildat sina kollegor hos respektive huvudman. 5.2.4 Informationsträffar Representanter för det Nationella Rådet medverkar vid informations-/diskussionsträffar i områden som planerar start av samordningsförbund. Vid förfrågan deltar en representant för det Nationella Rådet även vid dialogträffar hos redan bildade samordningsförbund som önskar få stöd i olika frågor. 5.3 Aktiviteter finansierade av samordningsförbunden Av de 81 samordningsförbund som idag är i drift finansierar 70 förbund sammanlagt 438 aktiviteter under 2009. Kostnaden för dessa aktiviteter kommer enligt förbundens egna prognoser att uppgå till cirka 453 miljoner kronor för hela 2009, varav hälften är statens finansiering. Tio förbund är nystartade och har ännu inte kommit igång med någon verksamhet, uppgifter saknas helt för ett förbund. De flesta förbunden finansierar mellan 1 och 10 aktiviteter, endast några få förbund finansierar flera aktiviteter. Tabell 2. Antal aktiviteter per samordningsförbund 1 5 aktiviteter 35 samordningsförbund 6 10 aktiviteter 26 samordningsförbund 11 15 aktiviteter 7 samordningsförbund 16 20 aktiviteter 1 samordningsförbund 21 25 aktiviteter 1 samordningsförbund Enligt prognos för hela 2009 kommer cirka 30 500 individer att omfattas av aktiviteter som finansieras av samordningsförbunden (prognos saknas dock för cirka 20 aktiviteter). De 306 aktiviteter där individer deltar har en sammanlagd budget på cirka 12

390 miljoner kronor. Genomsnittskostnad per deltagare i dessa aktiviteter är cirka 12 700 kronor. Kostnaden per deltagare varierar kraftigt beroende på vilken målgrupp aktiviteten riktar sig till. Huvuddelen av de aktiviteter som är mer kostnadskrävande riktar sig till unga vuxna, individer med långvariga psykiska problem eller unga vuxna med långvariga psykiska problem. 5.3.1 Målgrupper Målgruppen för Finsam är enligt lagen 1 individer som är i behov av samordnade insatser från flera av de samverkande parterna. Det är alltså individer som har stödbehov som inte kan tillgodoses inom en enskild myndighet. Enligt regeringens beräkningar 2004 uppgår målgruppen för all partnersamverkan (t.ex. även insatser inom ramen för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) till 280 000 individer, motsvarande 5 % av befolkningen i arbetsför ålder. Enligt Statskontorets rapport Fortsättningen med Finsam 2 har samordningsförbundens målgrupper stämt överens med regeringens intentioner. Det är även Försäkringskassans uppfattning efter en genomgång av alla aktiviteter som finansieras av samordningsförbunden. Huvuddelen av samordningsförbunden vänder sig till målgruppen arbetslösa, sjukskrivna och/eller personer med försörjningsstöd. Totalt 162 aktiviteter riktar sig till arbetslösa, arbetslösa med försörjningsstöd eller arbetslösa med försörjning från sjukförsäkringen. De mer specifika målgrupper som samordningsförbunden finansierar insatser är till exempel: Individer med psykisk ohälsa I 63 aktiviteter arbetar man med psykisk ohälsa, beroendeproblematik, individer med socialpsykiatrisk problematik eller kognitiva funktionshinder. Individer med komplex och långvarigt utanförskap 51 aktiviteter inriktas på arbete med individer som varit länge borta från arbetsmarknaden, som har komplex problematik och står långt från arbetsmarknaden Individer som riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap. 27 aktiviteter är inriktade på denna riskgrupp. Individer vars språksvårigheter och övriga problem att integreras i samhället skapar hinder mot egen försörjning. 16 aktiviteter fokuseras på denna problematik. Många samordningsförbund finansierar verksamheter som vänder sig speciellt till unga individer (huvudsakligen åldrarna 18-29 år) med varierande former av problematik. Totalt beräknas 5 900 individer, fördelat på 115 aktiviteter, delta i denna typ av insatser under 2009. Av dessa individer beräknas cirka 1 192 individer (cirka 20 procent av de unga) delta i aktiviteter som inriktar sig på unga med beroendeproblematik, socialpsykiatrisk problematik eller övrig psykisk ohälsa. 1 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabilitering 2 Fortsättningen med Finsam (2006:6) 13

Nio aktiviteter riktar sig enbart till kvinnor. Det rör sig om kvinnor med varierande problematik såsom psykisk ohälsa, långvarigt beroende av försörjningsstöd och beroendeproblematik samt invandrarkvinnor som behöver stöd till egen försörjning. En aktivitet riktar sig i huvudsak till män, ett manscentrum för män som behöver stöd i krissituationer. 5.3.2 Beskrivning av aktiviteter Regeringens intentioner när det gäller insatser inom ramen för Finsam är att de kan vara såväl resursförstärkning av parternas ordinarie verksamhet som finansiering av tidsbegränsade aktiviteter eller projekt. Det kan vara utbildning och information för olika personalgrupper, kartläggningar och analyser, insatser riktade direkt mot individer samt uppföljningar och utvärderingar. De individinriktade verksamheterna syftar till att såväl förbättra som att uppnå förmåga till egen försörjning och många ger även stöd till individen att komma ut på arbetsmarknaden. Följande grupper av aktiviteter har identifierats som de vanligaste som finansieras via samordningsförbunden: Coachning mot arbetsmarknaden Många aktiviteter har som gemensamt att de innehåller inslag av coachning mot arbetsmarknaden. Här ryms ett brett spektra av insatser där individen ofta ges möjlighet att tillsammans med en handledare/coach formulera en plan för återgång i arbete. Aktiviteterna kan ske i grupp eller individuellt, med utgångspunkt i olika pedagogiker och i varierande omfattning integrerat med andra typer av aktiviteter, t.ex. arbetsträning. Behoven hos målgruppen styr aktiviteternas innehåll. Aktiverande och motiverande De flesta aktiviteter innehåller stödjande insatser som riktar sig till individ. Många insatser syftar till att aktivera, stödja och motivera individer i olika målgrupper. Vissa av dessa aktiviteter syftar inte till att individen omedelbart ska ut på arbetsmarknaden, utan kan istället initialt ha ett mer aktiverande syfte som i olika utsträckning är förberedande inför mer arbetsinriktade insatser. Detta sker ofta via åtgärdspaket som innehåller flera typer av delinsatser och som även innebär aktiva åtgärder från flera myndigheter. Det kan röra sig om att individen erbjuds att delta i gruppaktiviteter, stödsamtal, fysisk aktivitet och vägledning och att de involverade myndigheterna möts och samordnar åtgärder för individen. Strukturövergripande Denna typ av insatser riktar sig inte direkt till individ. Arbetet bedrivs istället strukturövergripande inom förbundets område. Det kan röra sig om förstudier, kartläggningar och behovsinventeringar samt interna och externa informationsoch utbildningsinsatser som bland annat riktar sig till huvudmännens personal. Ett samordningsförbund använder regelbundna frukostmöten som en kanal för att informera om förbundets verksamhet samt skapa en arena för dialog. Totalt 132 struktursövergripande aktiviteter, motsvarande cirka 30 % av samtliga, har rapporterats. 14

Utöver ovanstående tre aktivitetsgrupper satsar samordningsförbunden också i mindre omfattning på följande aktiviteter. Flera av dessa aktiviteter återfinns även som delar i ovan beskrivna insatser: Aktiviteter som enbart syftar till att skapa strukturer för att effektivt kunna erbjuda individer arbetspraktikplatser. Dessa ingår ofta som en del i ovanstående coachningspaket. Aktiviteter som enbart fokuseras på utredning, kartläggning och identifiering av rehabiliteringsbehov. De flesta samordningsförbund genomför kartläggningar och inventeringar av individer som kan vara i behov av samordnade insatser. Flera samordningsförbund har dessutom aktiviteter som inriktas på att kartlägga individer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning samt förlängd sjukpenning. Syftet med dessa aktiviteter är att klargöra vilka individer som är i behov av samordnade insatser för att klara egen försörjning när ersättningen upphör. Särskilda insatser på medicinsk rehabilitering i form av exempelvis smärtrehabilitering eller kognitiv beteendeterapi genomförs i en liten del av aktiviteterna. Handläggare från Försäkringskassan arbetar en del av sin arbetstid på vårdcentraler och deltar där bland annat i resursteam. 5.3.3 Administrativa kostnader De kostnader som inte omfattas av aktivitetskostnaderna är de administrativa kostnaderna. Inom ramen för de administrativa kostnaderna finns de övergripande kostnader för samordningsförbundens egen administration. Samordningsförbundens totala administrativa kostnader fördelar sig enligt tabellen nedan. Diagram 2: Fördelning av administrativa kostnader 80 000 000 kr 70 000 000 kr 60 000 000 kr 50 000 000 kr 40 000 000 kr 30 000 000 kr 20 000 000 kr 10 000 000 kr 0 kr Kringkostnader Personal Övrigt Totalt Kringkostnader är de kostnader som förbunden har för lokaler, städning, telefoni, kontorsmaterial mm. Personalkostnaderna inkluderar arvoden till ledamöter i styrelser och revisorer, lönekostnader för anställd personal (förbundschef/samordnare etc.), kompetensutveckling av styrelse samt personal i samordningsförbundet, köp av ekonomi- och annan administration samt registrering i uppföljningssystemet SUS. 15

Övriga kostnader innefattar informationsmaterial, köp av utvärderingar etc. Förbundens administrativa kostnader varierar mellan förbunden. De administrativa kostnaderna tenderar att vara proportionellt större för de små samordningsförbunden än för de större. Enligt samordningsförbundens egna prognoser kommer de administrativa kostnaderna att uppgå till drygt 72 miljoner kronor för 2009. Snittkostnaden för ett samordningsförbunds administrativa kostnader är 1 032 000 kronor för 2009 (uppgifter saknas för 2 samordningsförbund samt för 7 nystartade förbund). 5.4 Uppföljning och utvärdering av förbundens verksamhet I regeringens proposition Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2002/03:132) betonas vikten av att den finansiella samordningen följs upp och utvärderas av samverkansparterna på lokal nivå. Enligt 7 i Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har samordningsförbundet till uppgift att svara för uppföljning och utvärdering av de rehabiliteringsinsatser som förbundet finansierar. Uppföljningen/utvärderingen görs ibland av en person som är anställd på förbundet och ibland av externa experter, till exempel universitet och högskolor. Statskontoret fick 2004 uppdraget att utvärdera verksamheten på nationell nivå, en sammanfattande beskrivning ges nedan under rubriken Statskontorets uppföljning av Finsam. Det är svårt att uttala sig om effekterna av samordningsförbundens verksamhet. Utvärderingen av i vilken utsträckning samverkansinsatserna har bidragit till att sjukskrivna återfått arbetsförmågan kompliceras av många faktorer: I många fall syftar den samverkan som finansieras av samordningsförbunden till att Försäkringskassan tillsammans med övriga parter ska utveckla sjukskrivningsprocessen. Många av de effekter som uppstår är därmed långsiktiga och förväntas även få effekter i parternas ordinarie verksamhet. Fokus på hela sjukskrivningsprocessen bidrar också till att det blir svårt att härleda ett resultat till en specifik aktivitet. Exempel på sådana aktiviteter är: o Kartläggning och analys av behov, problem och flaskhalsar i de olika systemen. o Koordinering av insatser som ges av huvudmännen (t ex genom bedömningsteam), för en effektiv rehabiliteringsprocess (minska passiv väntan på insatser). o Myndighetsgemensamma handlingsplaner för de individer som är i behov av stöd, för att skapa en effektiv och funktionell rehabiliteringsprocess. o Kompetensutveckling av huvudmännens personal, med fokus att förbättra samarbetet mellan olika personalgrupper. o Förstärkning av ordinarie verksamhet genom extra personalresurser hos någon av huvudmännen De individer som får ta del av insatser som finansieras av ett samordningsförbund ska enligt lagens förarbeten stödjas till möjlighet till egen försörjning. Men insatserna behöver inte innebära att individen når fram till egen försörjning, det kan handla om att förbättra förmågan att utföra förvärvsarbete, alltså nå en bit på vägen till egen försörjning. Det omedelbara målet för en sådan aktivitet är ofta att individen ska kunna klara av en annan rehabiliteringsinsats 16

eller kunna gå in i samverkan inom ramen för handlingsplanen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. En tidigare undersökning som genomförts av Försäkringskassan (Försäkringskassan 2006b) visar att individer som blir föremål för samverkan ofta har en komplex problembild som försvårar återgång i arbete. När en individ inte medger att personuppgifter får registreras i SUS finns det inte någon möjlighet att, i forskningssyfte, identifiera dessa individer och jämföra dem med individer med liknande egenskaper som inte varit föremål för samverkan. Förebyggande insatser ska ge effekt över längre tid och är bland annat därför svåra att mäta resultat av. Randomiserade studier är den mest tillförlitliga typen av experimentella studier. Den typen av studier är svåra att genomföra inom ramen för samordningsförbundens verksamhet och saknas för närvarande. 5.4.1 Statskontorets uppföljning av Finsam Statskontoret fick 2004 uppdrag att följa upp och utvärdera finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Inom ramen för utredningsuppdraget har Statskontoret publicerat fyra rapporter 1,2,3,4, som belyst olika aspekter av Finsam samt en avslutande rapport 5 med en redogörelse för iakttagelser och slutsatser som kan dras angående resultaten av Finsam. Statskontoret hade uppdraget att slutredovisa en effektutvärdering. Men på grund av ett antal metodologiska problem genomförde Statskontoret inte en utvärdering utan en kvantitativ uppföljning. Som underlag för sin analys genomförde Statskontoret telefonintervjuer med ett begränsat urval, 1 145 personer, av Finsam-deltagare. Intervjusvaren kompletterades med registeruppgifter om deltagarna. Statskontorets huvudsakliga slutsatser och iakttagelser från den sista rapporten kan kort sammanfattas i följande punkter: Deltagarnas förvärvsfrekvens har ökat efter Finsam-insatserna. Det går däremot inte att klarlägga i vilken utsträckning som ökningen av förvärvsfrekvensen enbart beror på Finsam-insatserna. En överväldigande majoritet av deltagarna ansåg att insatsen var bra. Finsam-insatserna bör förbehållas de grupper som inte kan få sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda inom ordinarie verksamheter eller annan samverkan. Det finns anledning att överväga om målgruppen för Finsam bör avgränsas i högre grad än för närvarande 1 Den första tiden med Finsam (2005:10) 2 Fortsättningen med Finsam (2006:6) 3 Finsam rapport 3 (2007:6) 4 Fyra år med Finsam (2008:7) 5 Effekter av Finsam? (2008:16) 17

5.4.2 Sammanställning av uppföljnings och utvärderingsinsatser Samordningsförbunden har till Försäkringskassan rapporterat vilka uppföljnings- och utvärderingsinsatser som genomförts. Förbunden har redovisat cirka 250 uppföljningar och utvärderingar, av dessa är knappt hälften avslutade, drygt hälften pågår, några få är planerade men har ännu inte startat. Från sju samordningsförbund saknas uppgift om de har genomfört några uppföljningar eller utvärderingar. Drygt 170 av de redovisade uppföljningarna/utvärderingarna genomförs av eller tillsammans med externa parter. Dels har man gett uppdrag till universitet och högskolor och dels har man använt sig av andra externa utvärderare (se avsnitt 5.4.4 och 5.4.5). Vissa förbund använder sig av en självvärderingsmodell med en extern medbedömare. Drygt 40 sådana självvärderingar har genomförts eller pågår. En utvärderare som använts av många samordningsförbund är företaget payoff.nu. Erfarenheter och slutsatser av de 25 samhällsekonomiska utvärderingar företaget slutfört under de senaste två åren, samt lika många pågående utvärderingar, finns i bilaga 3, en sammanfattning finns under avsnitt 5.4.5. Samordningsförbunden följer själva upp sin verksamhet genom SUS, DIS och andra uppföljningssystem. Dessutom genomför förbunden även egna utvärderingar. Resultat från den uppföljning som samordningsförbunden i Västra Götaland gör med hjälp av DIS redovisas i avsnitt 5.4.3 samt i bilaga 2. 5.4.3 Resultat från uppföljning i Västra Götaland DIS Deltagare i samverkan är ett uppföljningssystem som har utarbetats av Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). Syftet är att göra en strukturerad uppföljning där samma variabler för deltagare används i alla aktiviteter för att förbunden skall få överblick över verksamhetens resultat. I Västra Götaland finns idag 19 samordningsförbund, där 45 av länets 49 kommuner ingår. Alla förbunden använder DIS som uppföljningsinstrument. Förbunden har sammanlagt ett 90-tal olika samverkansaktiviteter för deltagare. Resultatet av dessa samverkansaktiviteter redovisas i bilaga 2. Här nedan följer en sammanfattning av rapporten. Under perioden 090101-090630 har 8 270 individer deltagit i samverkansaktiviteter i länet. 4 599 deltagare startade och 3 835 avslutade någon samverkansaktivitet under perioden. Samverkansaktiviteterna finns inom ett brett spektra av rehabilitering. Syfte, arbetssätt, organisering och metoder visar stor variation. 10 aktiviteter har som syfte att göra tvärsektoriella och tvärprofessionella bedömningar som möjliggör samsyn på individens behov av insatser. Detta ger i sin tur större träffsäkerhet i planering av fortsatta rehabiliteringsinsatser. Cirka 10 aktiviteter bedriver förebyggande verksamheter, där deltagare med sviktande hälsa kan få stöd för att förhindra eller förkorta sjukskrivning. De flesta aktiviteterna, cirka 70 stycken, innehåller verksamheter som syftar till att såväl förbättra som att uppnå förmåga till egen försörjning och många ger även stöd till individen att komma ut på arbetsmarknaden. Cirka 1700 deltagare avslutade första halvåret 2009 samverkan med fokus på förebyggande/främjande insatser, bland annat tidiga insatser i form av tvärprofessionella 18

team på vårdcentraler och dessa individer finns inte i redovisningen nedan. Den verksamheten följs upp med andra variabler vid avslut. Resultaten är aggregerade för hela länet oavsett syfte med insatsen. Av de övriga 2120 deltagarna hade de flesta (55 %) då de startade i aktiviteten sin huvudsakliga försörjning genom kommunen. 25 % hade huvudsaklig försörjning från försäkringskassan samt 10 % via arbetsförmedlingen. Vid avslut hade 38 % fått egen försörjning. Gruppen med försörjningstöd från kommun har den största minskningen. Av deltagare som avslutade sin samverkansaktivitet under första halvåret 2009 hade 46 % varit 3 månader eller kortare tid i insatsen medan 13 % varit längre än ett år. Diagrammet nedan visar situationen för dessa 2120 individer då de avslutat sitt deltagande i en samverkansaktivitet. Diagram 3: Status vid avslut Annan orsak 18% Status vid avslut Uppgift saknas 1% Arbete 23% Ej rehab mot arbete i dagsläget 12% Rehab 22% Arbete m afstöd 4% Utbildning 10% Aktuell hos af 10% 5.4.4 Samhällsekonomisk utvärdering och analys Ett antal samordningsförbund har gett företaget payoff.nu i uppdrag att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av aktiviteter som finansieras. För att genomföra utvärderingarna använder sig företaget av modellen NyttoSam. Med stöd av NyttoSam genomför payoff.nu utvärderingar och analyser av projekt och verksamheter som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som ska leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation före en åtgärdsperiod och jämföra med motsvarande situation efter åtgärden beräknas de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. I bilaga 2 redovisas erfarenheter och slutsatser som bygger på cirka 25 utvärderingar som företaget genomfört sedan hösten 2007. Sammanfattningsvis kan konstateras att en mycket stor andel av de projekt som utvärderats uppvisar en god samhällsekonomisk lönsamhet. Mediantiden för payoff är nio månader för de 25 utvärderingarna. Lönsamheten per deltagare är cirka 22 000 kr på kort sikt (ett år) och på lång sikt är bara ett projekt olönsamt. I de flesta aktiviteterna är det Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans insatser som leder till de goda resultaten för samhället som helhet. 19

De projekt som har den sämsta lönsamheten är i första hand s.k. bedömningsprojekt där målsättningen på kort sikt normalt inte är att få in deltagarna på arbetsmarknaden. 5.4.5 Utvärderingsinsatser utförda av universitet, högskolor samt externa aktörer Många samordningsförbund har anlitat högskolor, universitet eller andra externa parter för att utvärdera sina verksamheter och projekt. Försäkringskassans sammanställning visar att cirka 100 sådana utvärderingar pågår eller har avslutats, förutom de utvärderingar som görs/har gjorts av payoff.nu, vilka redovisas under 5.4.4. I drygt 40 utvärderingarna med självvärdering medverkar också en extern medbedömare. Av de cirka 100 utvärderingar som utförts av högskolor, universitet eller andra externa parter har man uppgett att cirka 30 är processutvärderingar, 20 är effektutvärderingar, 5 är både effekt- och processutvärderingar och resterande 45 utvärderingar utgörs av andra typer av utvärderingar eller rapporteringar. Försäkringskassan har tagit del av ett antal avslutade och pågående utvärderingar. Innehållet i dessa utvärderingar skiljer sig åt vad gäller inriktning, omfattning och karaktär. Mer om dessa utvärderingsinsatser finns att läsa i bilaga 4. 6. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälsosjukvården Från och med 2008 finns möjlighet till finansiell samordning mellan enbart sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen genom finansiell samordning verka för att förbättra behandling och rehabilitering så att den enskildes arbetsförmåga kan återställas. Viktiga målgrupper är sjukskrivna med psykisk ohälsa eller smärtor i rörelseorganen. Insatserna finansieras inom ramen för de fem procent av sjukpenninganslaget som får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. De statliga medlen för finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård får användas för åtgärder på samma sätt som i den försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård som bedrevs under åren 1993 till 1997 (proposition 1991/92:105). Det innebär att medlen kan användas för satsningar inom hälso- och sjukvården som bedöms leda till kortare sjukskrivningar och därmed till minskade sjukförsäkringsutgifter. En samverkansinsats ska bygga på en överenskommelse mellan Landstinget och Försäkringskassan. Överenskommelsen ska reglera hur den enskilda insatsen ska bedrivas, hur var och en av parterna ska utöva inflytande, formerna för beslutsfattande samt hur insatsen ska följas upp. 60 miljoner kr har anslagits för finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälsooch sjukvård för 2009. Hittills har överenskommelser rörande 27 064 516 kr och 50 projekt tecknats mellan Försäkringskassan och berörda landsting. 20