Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1
SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen bostad i Malmö och Lund uppgår 13 till 49 procent. Det är den lägst uppmätta andelen och kan ställas i relation till 3 då 64 procent bodde i egen bostad. Andelen unga vuxna som har flyttat hemifrån men bor i osäkra upplåtelseformer, det vill säga bor hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt eller på annat sätt, har ökat från 23 procent 3 till 31 procent 13. Andelen unga vuxna som bor i hyresrätt har minskat sedan 3. 3 bodde 41 procent i hyresrätt. 13 bor 28 procent i hyresrätt. procent bor i dag i bostadsrätt och en procent i eget hus. Vanligast är att få en hyresrätt genom att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag, vilket 34 procent svarade. Näst vanligast är att få sin bostad via kontakter, vilket 31 procent svarade. 18 procent svarade att de gått via en offentlig bostadsförmedling. 38 procent av de unga vuxna som har barn bor inte i egen bostad. Den vanligaste formen av osäkra boendeförhållanden är att bo i studentbostad. Näst vanligast är att bo i andra hand eller att dela bostad med kompisar. Andelen som delar bostad med kompisar har ökat mest under undersökningens tidsperiod. 15 procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. Nästan en av fyra, 24 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. Fler än en av fem unga vuxna, 21 procent, som flyttat hemifrån får hjälp av föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är en ökning med tre procentenheter sedan 3. 54 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet har inte mer än 5 5 kronor kvar att leva på varje ad efter att boendet är betalt. Det ligger under Konsumentverkets beräkningar på hur mycket en person mellan 18 och 3 år behöver för att klara sig. Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? En av fem unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 3 då motsvarande andel var 13 procent och 11 då motsvarande andel var 16 procent. I Malmö bor 24 procent av de unga vuxna hos föräldrarna, att jämföra med tolv procent av de som bor i Lund. 79 procent av de som bor hos sina föräldrar skulle absolut eller kanske vilja flytta hemifrån det närmaste året och 85 procent skulle absolut eller kanske vilja ha en egen bostad om de hade råd. Däremot uppger bara 5 procent av de absolut eller kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. Främsta skälet till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt. I jämförelse med förgående år anger fler att de inte har råd till ett eget boende som skäl. 43 procent av de unga vuxna som bor hos sina föräldrar anser det vara den bäst passande boendeformen. Motsvarande andel 11 var 46 procent. 56 procent anser att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i Malmö och Lund bor 6 3 unga vuxna ofrivilligt hos sina föräldrar. 26 procent av de som bor hos sina föräldrar tycker att hyresrätten är den bäst passande boendeformen. 16 procent anser att bostadsrätten är bäst passande och sju procent att det skulle passa bäst att dela bostad med kompisar. MALMÖ OCH LUND 2
Diagram 1: 27-åringarnas boendeförhållanden, 3 13, Malmö och Lund (procent) 7 6 64 5 53 52 49 4 Hos föräldrar 3 13 23 19 28 16 32 31 Egen bostad Övriga utanför föräldrahemmet 3 9 11 13 Undersökningsmetod Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen vartannat år sedan 1997 genomfört en undersökning av unga vuxnas boende. 13 års undersökning genomfördes mellan 15 januari och 21 februari 13. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan och 27 år i Sverige. År 3, 9, 11 och 13 har urvalet utvidgats för att möjliggöra särredovisning av förhållandena i Malmö och Lund. 13 har 511 personer i Lund och 596 i Malmö intervjuats. Totalt sett bor det 61 915 personer mellan och 27 år i Malmö och Lund. Undersökningen gjordes per telefon med en postal uppföljning till ett delurval av unga som inte svarade i telefon. Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval och resultatet visar på skattningar av verkliga förhållanden. I resultatredovisningen kommer därför statistiskt signifikanta och icke statistiskt signifikanta skillnader att uppges. Dessa avser ett 95-procentigt konfidensintervall. 1 Till rapporten finns en tabellbilaga som redovisar de tidsserier som nämns. I tabellbilagan redovisas också det svarsbortfall som överstiger en procent. För mer utförlig information om undersökningsmetoden och de frågor som ställdes, se den bifogade metodbilagan. Hur bor unga vuxna som har flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen bostad det vill säga bostadsrätt, eget hus eller hyresrätt med förstahandskontrakt uppgår i år till 49 procent. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 3 då den första undersökningen om unga vuxnas boende genomfördes. Då hade 64 procent en egen bostad. I takt med att allt färre unga vuxna har ett eget boende har andelen som bor hos sina föräldrar respektive andelen som bor i osäkra upplåtelseformer 2 ökat. 13 bor en av fem unga vuxna hemma hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan sättas i relation till 13 procent 3 och 16 procent 11. 31 procent bor i osäkra upplåtelseformer, vilket är en ökning med åtta procentenheter sedan 3. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. Andelen som bor i hyresrätt minskar Nära hälften, 49 procent, av de unga vuxna i Malmö och Lund bor i egen bostad. I Malmö är det vanligare att bo i egen bostad i jämförelse med Lund. I Malmö bor 55 procent i egen bostad, att jämföra med 38 procent i Lund. Skillnaden kan till stor del förklaras genom det faktum att fler bor i studentbostad i Lund än i Malmö. Även ålder och kön inverkar på boendeformen. I Malmö och Lund bor 35 1 Att ett 95-procentigt konfidensintervall används innebär att det är 95-procents sannolikhet att de skillnader som uppmätts inte beror på slumpen. 2 Med osäkra upplåtelseformer avses boende utan besittningsskydd, det vill säga boende hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt samt på annat sätt. Att ha besittningsskydd innebär att man har rätt att ha kvar till exempel en hyresrätt så länge man uppfyller sin del av hyresavtalet, det vill säga betalar hyran och sköter lägenheten. MALMÖ OCH LUND 3
procent av de unga vuxna mellan och 23 år i egen bostad, att jämföra med 62 procent av de som är mellan 24 och 27 år. Vidare har fler kvinnor än män en egen bostad, där andelarna är 53 procent respektive 45 procent. Samtidigt som andelen unga vuxna med egen bostad har minskat har andelen unga vuxna boende i hyresrätt minskat. 3 bodde 41 procent i hyresrätt, att jämföra med 28 procent 13; en minskning som är statistiskt säkerställd. Andelen som bor i bostadsrätt respektive eget hus har hållit sig på en mer konstant nivå. 13 bor procent av de unga vuxna i bostadsrätt, vilket är en lika stor andel som 3. 13 bor en procent i eget hus, att jämföra med två procent 3. Det råder även regionala skillnader vad gäller boendeformen. I Malmö är det betydligt vanligare att bo i hyresrätt än i Lund. I Malmö bor 33 procent av de unga vuxna i hyresrätt, att jämföra med 18 procent i Lund. I Malmö är det även något vanligare att bo i bostadsrätt. 21 procent av de unga vuxna i Malmö bor så, att jämföra med 18 procent i Lund. 31 procent har fått sin hyresrätt genom kontakter De som har en hyresrätt med förstahandskontrakt 28 procent av de unga vuxna i Malmö och Lund fick svara på en fråga om hur de fick tag på sin bostad. De flesta, 34 procent, svarade att de stått i kö hos ett specifikt bostadsbolag. 31 procent svarade att de fått sin bostad genom kontakter och 18 procent svarade att de fått sin bostad genom en offentlig bostadsförmedling. Övriga tillvägagångssätt som de unga vuxna har angett är bland annat Blocket, lägenhetsbyte alternativt flytta in hos en partner som har bostad. Bostadsbrist i Malmö och Lund Både i Malmö och i Lund råder det bostadsbrist och i Stormalmö råder det främst brist på bostäder för unga. 3 Alla kommuner har ett speciellt bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att kommunerna ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för att kommunens invånare ska leva i goda bostäder. 4 Kommunerna har alltså ett huvudansvar för planeringen av bostadsbyggandet, men staten har det yttersta ansvaret för att alla ska ha tak över huvudet. Med anledning av kommunernas bostadsförsörjningsansvar är det intressant att studera huruvida det finns offentliga bostadsförmedlingar respektive allmännyttiga bostadsbolag och hur de i så fall förmedlar sina bostäder. Kommunala bostadsförmedlingar är ett viktigt verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av för att leva upp till sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen. I Malmö finns den regionala bostadsförmedlingen Boplats Syd. Förmedlingen ägs av Malmö stad och utbudet består av både kommunala och privatägda lägenheter. Den större delen av de förmedlade lägenheterna ägs av Malmös kommunala bostadsbolag, MKB. Förmedlingen av lägenheterna sker efter kötid. Det innebär att lägenheten Diagram 2: Boendeförhållanden, eget boende, 3 13, Malmö och Lund (procent) 45 4 41 35 3 31 29 28 25 19 Hyresrätt Bostadsrätt 15 Eget hus 5 2 2 2 1 3 9 11 13 3 Boverket: Bostadsmarknaden 12 13 4 Lag (:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar MALMÖ OCH LUND 4
tillfaller den sökande som stått längst i kö och som uppfyller hyresvärdens krav. 5 I Lund finns det ett kommunalt bostadsbolag, LKF. LKF förmedlar sina lägenheter enligt kösystem. Ledig lägenhet erbjuds i första hand till sökande som är lundabo. Den som inte är lundabo erbjuds först därefter. 6 Hyresbostäder finns, förutom hos det kommunala bostadsbolaget, även hos privata fastighetsägare och bostadsföretag. 7 Fler än tre av tio som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad Fler än tre av tio unga vuxna, 31 procent, som har flyttat hemifrån bor inte i egen bostad. Dessa bor i stället i osäkra upplåtelseformer, det vill säga delar bostad med kompisar, bor i studentbostad, hyr ett rum, har en bostad i andra hand, bor hos anhörig eller på något annat vis. Den vanligaste formen av osäkra boendeförhållanden är studentbostaden. Huruvida studentbostaden ska ses som en egen bostad eller inte är en fråga som kan diskuteras. I denna rapport betraktas dock studentbostaden som en osäker upplåtelseform då besittningsrätten är villkorad, det vill säga de unga vuxna har endast möjlighet att bo kvar så länge de studerar. Dessutom, om man som student halkar efter i studierna kan studiemedlet dras in och följaktligen riskeras bostaden. Tolv procent av de unga vuxna i Malmö och Lund bor i studentbostad. Näst vanligast är att bo i andra hand eller hos kompisar, där sju procent bor i respektive boendeform. Andelen som delar bostad med kompisar har ökat mest; från tre procent 3 till sju procent 13. I förhållande till förgående undersökning 11 har andelen som delar bostad med kompisar ökat från fem procent till sju procent, medan andelen som hyr rum eller liknande har minskat från fyra procent till två procent. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. I Lund är det betydligt vanligare än i Malmö att unga vuxna i bor i osäkra upplåtelseformer. I Lund bor 5 procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån inte i egen bostad, att jämföra med 21 procent i Malmö. Skillnaden kan framförallt förklaras genom att en större andel, 29 procent, bor i studentbostad i Lund, i jämförelse med bara fyra procent i Malmö. I Malmö är det i stället något vanligare att bo i andra hand. Åtta procent i Malmö bor i andra hand, att jämföra med sex procent i Lund. Det ska även tilläggas att andelen som bor hos kompisar i Lund har ökat från sex procent 11 till tio procent 13; en ökning som är statistiskt säkerställd. Boendet varierar också med civilstånd. Av de som är gifta eller samboende bor 74 procent i egen bostad, att jämföra med 33 procent av de som inte är gifta eller samboende. Viktigt att notera är även det faktum att 38 procent av de unga vuxna som har barn inte bor i egen bostad. 8 Diagram 3: Osäkra upplåtelseformer, 3 13, Malmö och Lund (procent) 14 12 8 6 4 2 1 1 7 3 5 1 1 1 1 12 12 9 3 9 11 13 8 5 4 2 1 12 7 7 2 2 1 Anhörig Kompisar Studentbostad Hyr rum eller liknande Andra hand Annat 5 Information från Boplats Syds hemsida, boplatssyd.se 6 Information från LKF:s hemsida, lkf.se 7 Information från Lunds kommuns hemsida, lund.se 8 Detta inkluderar både de som bor hos föräldrar och de som har flyttat hemifrån men inte bor i egen bostad. MALMÖ OCH LUND 5
Det är dock troligt att fler unga vuxna än vad dessa siffror indikerar bor i osäkra boendeförhållanden. Detta då man kan anta att den andel som exempelvis bor i andra hand underskattas då dessa sannolikt i mindre utsträckning är skrivna där de bor, flyttar oftare, och således är svårare att få kontakt med. Ett mörkertal vad gäller andelen som bor i osäkra boendeförhållanden är alltså inte osannolikt. De som har egen bostad bor större än de som bor i osäkra upplåtelseformer De unga vuxna som inte bor hemma i föräldrahemmet fick svara på en fråga om hur stort de bor, räknat i antal rum. Hur stort man bor varierar beroende på om man har egen bostad eller inte. 23 procent av de som ha en egen bostad bor i högst ett rum och kök, att jämföra med 45 procent av de som inte har en egen bostad. Den vanligaste bostadsstorleken för båda grupperna är två rum och kök. Vid en tidsjämförelse ser man att både gruppen med egen bostad och gruppen som bor i osäkra upplåtelseformer har fått större utrymme. 3 bodde 72 procent av de med egen bostad i minst två rum och kök, att jämföra med 76 procent 13. 9 3 bodde 41 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer i minst två rum och kök, att jämföra med 54 procent 13. Det ska även tilläggas att det råder regionala skillnader vad gäller bostadsstorleken. I Malmö bor en större andel i minst två rum och kök, i jämförelse med Lund. Bostadsstorleken för de som är sammanboende eller gifta utan barn i Malmö och Lund har däremot minskat. 3 bodde tio procent av den nämnda gruppen i högst ett rum och kök, att jämföra med 14 procent 13. 3 bodde 42 procent i mer än två rum och kök, att jämföra med 35 procent 13. Skillnaderna är inte statistiskt säkerställda. 15 procent av de som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda Det finns flera olika sätt att definiera trångboddhet och några absoluta mått på trångboddhet finns inte. Vad som kan antas vara en acceptabel utrymmesstandard varierar i stället beroende på till exempel vilken relation man har till de människor man bor med. Ett enkelt sätt att mäta trångboddhet är dock att räkna på relationen mellan antal rum och antal boende, utan att bry sig om hur gamla de boende är eller i vilka relationskonstellationer de lever i. Gör man så, och räknar med att det bör finnas minst ett rum per individ, kan man se att 15 procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. Detta är en ökning sedan 11 då 14 procent var trångbodda. Utrymmesstandarden ser alltså ut att ha minskat något. Trångboddheten ökar också ju fler man är som delar bostad. Av de tvåpersonhushåll som finns i Malmö och Lund bor elva procent av de unga vuxna som har lämnat föräldrahemmet i ett rum och kök. Av trepersonhushållen bor 19 procent i ett eller två Diagram 4: Bostadsstorlek för sammanboende eller gifta utan barn, Malmö och Lund, 3 13 (procent) 6 5 48 46 42 43 53 5 4 3 32 35 Högst 1 rok 2 rok 15 14 Mer än 2 rok 3 9 11 13 9 Ökningen är inte statistiskt säkerställd. Ökningen är statistiskt säkerställd. MALMÖ OCH LUND 6
rum och kök och i de hushåll som består av fyra eller fler personer bor 38 procent i bostäder som består av mellan ett och tre rum och kök. Det ska tilläggas att det i dessa uträkningar inte ingår bostäder som är mindre än ett rum och kök, exempelvis bostäder med ett rum men med delad kokvrå eller kokskåp. Detta då man kan anta att dessa svarande bor i studentboenden och delar således inte själva rummet med flera personer. Skulle dessa inkluderas skulle andelen unga som ser ut att vara trångbodda öka. Boendekostnaderna är högre för de som har en egen bostad än de som bor i osäkra upplåtelseformer I undersökningen ställdes frågan om hur mycket man betalar för sitt boende. Månadskostnaderna varierar beroende på om man har egen bostad eller inte. procent av de som har eget boende betalar som mest 2 8 kronor i aden. 36 procent betalar mellan 2 8 och 4 kronor i aden och 44 procent betalar över 4 kronor i aden. Bland de som har lämnat föräldrahemmet men inte bor i egen bostad, det vill säga de som bor i osäkra upplåtelseformer, betalar 28 procent som mest 2 8 kronor i aden. 54 procent betalar mellan 2 8 och 4 kronor i aden och 17 procent betalar över 4 kronor i aden. Detta resultat tyder på att de som har en egen bostad har en högre adskostnad än de som bor i osäkra upplåtelseformer. Man bör ha i åtanke att det i den sistnämnda gruppen ingår de som hyr hela bostäder, men också de som hyr delar av bostäder eller studentrum. Vid en tidsjämförelse kan man se att andelen som betalar mer än 4 kronor i aden för boendet har ökat för gruppen med eget boende, medan en omvänd trend syns för gruppen som bor i osäkra upplåtelseformer. Det ska också tilläggas att adskostnaderna skiljer sig åt beroende på om bostaden ligger i Malmö eller i Lund. I Malmö betalar 41 procent mer än 4 kronor i aden, att jämföra med 21 procent i Lund. Denna skillnad kan sannolikt förklaras genom det faktum att fler i Malmö bor i eget hus och fler i Lund bor i studentbostad. Nästan en av fyra unga vuxna uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt En relativt stor andel, 75 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån anser sig klara sina boendekostnader utan problem. 11 Men för den delen ska inte övriga glömmas bort. 24 procent av de unga vuxna uppger sig klara sina kostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. 12 Hur man anser sig klara sina boendekostnader varierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. 79 procent av de med egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader utan problem, att jämföra med 69 procent av de som bor i osäkra upplåtel- Diagram 5: Boendekostnad på mer än 4 kronor/ad, 3 13, Malmö och Lund (procent, 13 års penningvärde) 5 45 4 35 3 25 15 5 45 44 42 4 22 23 18 17 3 9 11 13 Eget boende Övriga utanför föräldrahemmet 11 Motsvarande andel för 3 var 71 procent. Ökningen är inte statistiskt säkerställd. 12 21 procent uppger att de klarar sina boendekostnader nätt och jämt och fyra procent uppger att de inte klarar boendekostnaderna så bra alternativt mycket dåligt. Observera att detta är avrundade värden. MALMÖ OCH LUND 7
seformer. 21 procent av de med egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. Motsvarande andel för de som bor i osäkra upplåtelseformer är 3 procent. Vidare är det fler i Lund än i Malmö som uppger sig klara sina boendekostnader utan problem. Fler än en av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga Fler än en av fem unga vuxna, 21 procent, som flyttat hemifrån får hjälp av föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är en ökning med tre procentenheter sedan 3. Samtidigt tyder resultatet på att de som bor i osäkra upplåtelseformer är mer beroende av sina föräldrars och anhörigas ekonomiska stöd än de som bor i egen bostad. 25 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer får hjälp av föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende, att jämföra med 18 procent av de med egen bostad. Ser man till hela gruppen unga vuxna, det vill säga även de som bor hemma hos sina föräldrar, råder stora skillnader beroende på ålder och civilstånd. 37 procent av de mellan och 23 år får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att klara sitt uppehälle eller boendekostnader, att jämföra med procent av de mellan 24 och 27 år. Av de gifta eller samboende får 18 procent hjälp, att jämföra med 34 procent av de som inte är gifta eller samboende. Mer än hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt Hur mycket man har kvar att röra sig med när boendet är betalt varierar mycket beroende på huruvida man har en egen bostad eller inte. Den grupp som har egen bostad har mer kvar att röra sig med än den grupp som flyttat hemifrån men inte har en egen bostad. Detta beror sannolikt på skillnader i inkomster mellan de som bor i egen bostad respektive de som inte bor i egen bostad. En större andel av de som heltidsarbetar bor i egen bostad än de som exempelvis studerar eller är arbetslösa. Fattigdom är ett gtydigt begrepp. När man diskuterar skäliga levnadsnivåer i Sverige finns dock två vanligt förekommande referensvärden: riksnormen för försörjningsstöd, som fastställs varje år av regeringen, och Konsumentverkets beräkningar av adskostnader för olika typer av hushåll. Riksnormen för försörjningsstöd ligger till grund för en del av det ekonomiska bistånd som socialtjänsten ger till ekonomiskt utsatta hushåll. Den grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar och ska spegla en skälig konsumtionsnivå. Enligt riksnormen behöver en ensamboende 3 88 kronor varje ad för att betala sådant som mat, hygienartiklar och förbrukningsvaror. Arbetsresor, hushållsförsäkring och medlemskap i A-kassa ingår inte i riksnormen. Motsvarande summa för den som ingår i ett tvåpersonshushåll är 3 18 kronor. 13 Enligt Konsumentverkets beräkningar behöver en person mellan 18 och 3 år runt 6 5 kronor varje ad för att ha råd med mat, hemförsäkring, tele- Diagram 6: Så mycket har unga vuxna som flyttat hemifrån kvar att röra sig med när boendet är betalt, Malmö och Lund, 13 (procent) 4 35 34 3 25 15 8 16 13 17 5 Under 1 8 kr/ 1 8-3 kr/ 3 1-4 3 kr/ 431-5 5 kr/ 5 51-6 7 kr/ Över 6 7 kr/ 13 Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 13 MALMÖ OCH LUND 8
fon, kollektivtrafik och andra basala kostnader. Summan varierar något med kön, bostadsort och boendeförhållanden (sam- eller enboende) och inkluderar inte exempelvis hälso- och sjukvård. Beräkningarna ska inte innebära en mycket låg standard, men inte heller någon lyxnivå. 14 Detta innebär att mer än hälften av de unga vuxna i Malmö och Lund som lämnat föräldrahemmet har mindre pengar kvar att röra sig med när boendet är betalt än vad Konsumentverket tycker är rimligt. 15 Intressant att notera är också det faktum att nästan en av fyra, 24 procent, av de unga vuxna som har barn har mindre än 1 8 kronor i aden kvar att röra sig med när boendet är betalt. 16 Motsvarande andel för de som inte har barn är nio procent. Hur ga unga vuxna bor kvar hemma? En av fem unga vuxna bor hos sina föräldrar. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 3 då motsvarande andel var 13 procent och 11 då motsvarande andel var 16 procent. 17 Det ska dock påpekas att skillnaden mellan Malmö och Lund är stor. I Malmö bor 24 procent av de unga vuxna hemma hos sina föräldrar, att jämföra med tolv procent av de som bor i Lund. Denna skillnad kan sannolikt förklaras genom att en stor andel av unga vuxna flyttar till Lund från andra orter för att studera och har således inte möjlighet att bo kvar hemma. Åldern har också betydelse. 32 procent av de mellan och 23 år bor hemma hos sina föräldrar, att jämföra med åtta procent av de mellan 24 och 27 år. Det är också en större andel av männen, 24 procent, som bor hemma hos sina föräldrar, i jämförelse med 16 procent av kvinnorna. Detta är en trend som återkommit varje år sedan undersökningens start 3. Kvinnor bor i stället i högre utsträckning än män i egen bostad. Främsta skälet till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt Av de som bor hos sina föräldrar uppger 61 procent att de absolut skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året. 18 procent uppger att de kanske skulle vilja det. 73 procent uppger att de absolut skulle vilja ha en egen bostad nu om de hade råd och tolv procent uppger att de kanske skulle vilja ha det. Däremot är det bara 26 procent av de som bor hos sina föräldrar som absolut skulle ha råd med en egen bostad idag och 24 procent som kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad. Vid en tidsjämförelse ser man att andelen som uppger sig ha råd med egen bostad har minskat från 56 procent 3 till 5 procent 13. Minskningen är inte statistiskt signifikant. Diagram 7: Vilja och möjlighet att lämna föräldrahemmet, 3 13, Malmö och Lund (procent) 9 8 7 6 5 4 3 87 82 85 86 81 82 85 79 56 53 51 5 3 9 11 13 Skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året Skulle vilja ha en egen bostad nu om hade råd Skulle ha råd med en egen bostad i dag 14 Konsumentverket: Koll på pengarna 13 15 54 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet i Malmö och Lund har mellan och 5 5 kronor kvar i aden att röra sig med när boendet är betalt. 44 procent har över 5 5 kronor kvar. 16 Tio procent av de unga vuxna i Malmö och Lund har barn. 17 Ökningarna är statistiskt säkerställda. MALMÖ OCH LUND 9
Diagram 8: Främsta skälen till att bo hos föräldrarna, 13, Malmö och Lund (procent) 8 73 7 6 5 53 43 4 32 3 22 11 Jag vill bo med mina föräldrar Jag vill bo med mina syskon Det är billigt och praktiskt Jag har inte råd till ett eget boende Jag kan inte få tag i en bostad där jag vill bo Annat Observera att flera svarsalternativ fick anges. På frågan om vilka som är de främsta skälen till att man bor hos sina föräldrar (med möjlighet att ange flera svarsalternativ) svarade 53 procent att de inte har råd till ett eget boende. Det är en statistiskt säkerställd ökning sedan 3 då motsvarande andel var 4 procent. 43 procent uppger att de inte kan få tag i en bostad där de vill bo och 73 procent uppger att det är billigt och praktiskt som skäl. Att det är billigt att bo hos sina föräldrar syns också i svaren gällande hur mycket man betalar i adskostnad. 5 procent av de som bor hos sina föräldrar betalar ingenting och tre procent betalar över 4 kronor i aden. 6 3 unga vuxna bor ofrivilligt hos sina föräldrar 43 procent av de unga vuxna som bor hemma hos sina föräldrar anser det vara den bäst passande boendeformen. Motsvarande andel 11 var 46 procent. 56 procent anser att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i Malmö och Lund bor 6 3 unga vuxna ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. På andra plats i rangordningen kommer hyresrätten. 26 procent av de som bor hos sina föräldrar tycker det är den bäst passande boendeformen. 16 procent anser att bostadsrätten är den bäst passande boendeformen och sju procent svarar att det skulle passa bäst att bo hos kompisar. De som bor hemma hos sina föräldrar, men inte anser det vara den bäst passande boendeformen, har lägre krav på bostadens storlek än de som redan flyt- tat hemifrån och har en egen bostad. Tre procent säger sig vilja ha högst ett rum och kokvrå, 27 procent ett rum och kök och 5 procent svarar att de vill ha två rum och kök. De som bor hemma hos sina föräldrar, men inte anser det vara den bäst passande boendeformen, har också lägre betalningsförmåga än hela den grupp som anger att det skulle passa dem bäst att bo utanför föräldrahemmet. 18 53 procent av förstnämnda kan betala högst 4 kronor i aden för en bostad utanför föräldrahemmet. Motsvarande andel för hela gruppen är 48 procent. Det ska dock påpekas att frågan om hur mycket man har möjlighet att betala för en bostad har ett stort svarsbortfall. Detta kan tolkas som en indikation över den osäkerhet ga unga känner inför att förutse och planera sina ekonomier. Betalningsförmågan kan jämföras med de genomsnittliga hyrorna för en- och tvårumslägenheter i Malmö och Lund. En hyresrätt på ett rum och kök i Malmö kostade 12 i genomsnitt 3 9 kronor i aden. En tvåa kostade i genomsnitt 5 5 kronor i aden. I Lund kostade en etta i genomsnitt 3 9 och en tvåa i genomsnitt 5 kronor. Hyror varierar dock mycket, bland annat beroende på när huset är byggt och om det har renoverats. En enrumslägenhet i Malmö byggd 5 eller senare kostade 12 i genomsnitt 5 3 kronor i aden och en tvåa i genomsnitt 7 3 kronor. I Lund låg 18 Denna grupp inkluderar även de som bor hos föräldrarna. MALMÖ OCH LUND
genomsnittet på 5 kronor för en etta och 7 kronor för en tvåa. 19 Slutsats och kommentarer till undersökningen Vem minns inte första natten i det egna boendet? Känslan av att äntligen bryta sig fri och att få vara vuxen på riktigt. Men alla kan omöjligen minnas. För alla har inte fått chansen. Att som ung vuxen kunna bo i ett eget boende borde inte vara en lyx för ett fåtal. Det borde vara en självklarhet för alla. Självklarheten ligger i att bostadsfrågan är avgörande för hur vi lever våra liv. Bostaden är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna utveckla sina drömmar, sin självkänsla och i förlängningen hela samhällets välmående. I dag fostras unga människor in i en kultur som kräver total anpassningsvilja. Andelen osäkra anställningar ökar, lönen är oförutsägbar och lägenheten är tillfällig. Att samtidigt bli vuxen och självstyrande är en ekvation som svårligen går ihop. Att ha en bostad är en grundläggande förutsättning för att livet ska fungera även för unga vuxna. Men resultatet av denna undersökning visar att ambitionen om en bostadspolitik som skulle bidra till jämlika och värdiga levnadsstandarder har kommit på skam till för för osäkra boendevillkor och att allt fler unga vuxna bor hos sina föräldrar. Andelen unga vuxna som bor i egen bostad har minskat. I år bor 49 procent i egen bostad, vilket är den lägst uppmätta andelen någonsin. En bidragande orsak till detta är att andelen unga vuxna med egen hyresrätt har minskat. Samtidigt ökar andelen som bor i osäkra boendeformer och andelen som bor hos sina föräldrar. Fler än tre av tio unga vuxna bor i osäkra upplåtelseformer och en av fem bor hos sina föräldrar. Men en fungerande bostadsförsörjning är inte bara en grundläggande förutsättning för att individens liv ska fungera. En fungerande bostadsförsörjning är också en förutsättning för att Sverige som land ska kunna utvecklas med full sysselsättning och tillväxt. Flexibla boendeformer och en god bostadsförsörjning är av central betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden och för att bygga Sverige starkt. Hyresrätten, som är ett flexibelt boende, underlättar möjligheten till rörlighet på arbetsmarknaden och torde därmed vara en boendeform av stort samhällsintresse. Hyresrätten är också den boendeform 19 Information från Hyresgästföreningens hyresdatabas. Vad gäller nyproduktionen har uppgifter hämtats från lägenheter där det funnits uppgift om byggår. Det kan således finnas en felmarginal. som unga vuxna boende hos sina föräldrar i hög grad efterfrågar. Ändå har regeringen under det senaste decenniet genomfört en rad reformer som gynnar ägda bostäder framför hyrda. Bland annat har det statliga stödet till nybyggnad av hyresrätter avskaffats, medan ränteavdrag och ROT-avdrag införts för den som äger sitt hem. Lägg därtill att fastighetsskatten förändrats till för för det ägda boendet. En överbeskattning av hyresrätter jämfört med bostadsrätter och egnahem sker således. Detta resulterar i att det inte byggs tillräckligt ga hyresrätter i Sverige och att de som byggs kostar alldeles för mycket. Konsekvenserna av denna skattediskriminering av hyresrätten får de unga vuxna betala. Detta genom osäkra boendevillkor och att 6 3 unga vuxna människor, som förväntas stå på egna ben, ofrivilligt bor hemma hos sina föräldrar. I rapporten har de svarande i undersökningen benämnts unga vuxna just därför att de faktiskt är vuxna. Föräldrarnas försörjningsansvar upphör när barnen går ut gymnasiet. De unga vuxna som ingår i undersökningen förväntas således att stå på egna ben. Att kunna flytta hemifrån, och allra helst till en egen bostad, är en primär del i processen att bli självstyrande i sitt eget liv. Att inte kunna planera framtiden längre än vad den tillfälliga bostaden tillåter får förstås konsekvenser. Om de unga vuxna ska kunna hjälpa till att utveckla och bygga Sverige starkt är det hög tid att politikerna ger dem en plats i samhället. En plats som varken är tillfällig eller i andra hand. Referenser Boverket: Bostadsmarknaden 12 13 Lag (:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Boplats Syds hemsida, boplatssyd.se Lunds kommuns hemsida, lund.se LKF:s hemsida, lkf.se Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 13 Konsumentverket: Koll på pengarna 13 Hyresgästföreningens hyresdatabas Karolina Lemoine, utredare Hyresgästföreningens riksförbund MALMÖ OCH LUND 11