Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund
Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar tidigast hösten 2011) SJVFS 2004:62 21 i SJVFS 2004:62 hänvisar till SNFS 1994:2 ( Ytterligare bestämmelser om spridning av avloppsslam.. )
SNFS 1994:2 Gränsvärden anges för sju tungmetaller resten har vi ingen kontroll på. Utgångspunkten för reglerna är att det inte ska finnas någon negativ påverkan på mark, växtlighet eller människa via metaller i 1000-års perspektivet. (ur Rapport 4418 från Naturvårdsverket, LRF, VAV 1995)
SJVFS 2004:62 reglerar stallgödsel och andra organiska gödselmedel Tillförd mängd max 22 kg P/ha (8 ) Dokumentationsskyldighet (13 ) Fördelning över spridningsarealen (17 ) I 27 har man missat slam (andra organiska gödselmedel) avseende nedbrukning inom 4 timmar
Rutiner för slamspridning Rutiner för slamspridning i Lunds kommun antogs av miljönämnden september 2007 Enhetlig hantering av slamärenden Spridning av slam är miljöfarlig verksamhet Miljönämnden har tillsynsansvar Föreläggande vid all slamspridning Förbud i Lunds kommun fr.o.m. 2010
Kontroll av information om slammet Reningsverk / slamentreprenör skall informera miljöförvaltningen om planerad slamspridning Varifrån kommer slammet? Vilket ARV? Spårbarhet är viktig! Analyser av metallhalter i slammet Uppfyller slammet gällande gränsvärden? Analysintyg om att salmonella ej påvisats
forts. Slammets näringsvärde skall redovisas (N,P) Max en 5-årsgiva får spridas - max 22 kg P/ha Hur många kg N resp. P /ha innebär spridningen Vilket fält karta med fastighetsbeteckning Analys av jord från fältet (Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, Zn) Markanalys rätt metod måste användas!
forts. Markens fosforklass skall anges Nedbrukning snarast, dock senast inom 4 timmar Efterföljande gröda? Areal? 100 m skyddsavstånd till permanentboende Upplag av slam får inte förekomma inom eller i anslutning till spridningsområdet
forts. Vägar får inte förorenas vid transporter Kopia på transportförsäkran och spridningsförsäkran skickas till miljöförvaltningen ARV skall redovisa ett kontrollprogram Revaq-slam likställs med annat slam vid Revaq slam likställs med annat slam vid handläggning
Problem Fel analysmetod vid markanalys t ex att man använt 2M salpetersyra i st f den föreskrivna metoden (SS 02 83 11) där 7M skall användas. Detta innebär att man bara redovisat hälften av kadmiuminnehållet Krav på spårbarhet följs inte alltid Information till miljöförvaltningar bör omfatta allt slam oavsett utspädningsgrad
Förslag - ny förordning Naturvårdsverkets förslag på metoder för återföring av fosfor ur avloppsfraktioner: 1. fortsatt spridning av slam på åkermark 2. fosfor utvinns ur aska två metoder redovisas
forts. ny förordning Krav på informationsplikt till miljöförvaltningar Miljönämnden i Lund anser att avloppsfraktioner inte skall få spridas på åkermark eller annan produktiv mark. Det är inte försvarbart att först samla ihop avloppsfraktioner för att sedan sprida ut föroreningarna där vi skall odla våra livsmedel
Ny kunskap debatteras
Nr 9, 2010
Ny kunskap bör beaktas i besluten Vid handläggning av slamärenden är målet att miljön/åkermarken/hälsan inte skall ta skada i ett långsiktigt perspektiv (1000 år) Slam är farligt för miljö- och hälsa ur flera aspekter Brist på kunskap har gjort att dessa risker inte uppmärksammats Ny kunskap ger bättre beslutsunderlag
Vad är slam? ett gödselmedel eller ett riskabelt kemiskt avfall som man sprider på åkrar för att bli kvitt ett besvärligt avfall? Ur brev från Kemikalieinspektionen daterat 2011-05-26 Naturvårdsverket har vid förfrågan uppgett följande: Vi anser att slam är ett avfall. Det uppstår i en reningsprocess och det finns ett kvittblivningsintresse. Att man sedan återvinner det genom att sprida det på åkrar förändrar inte den bedömningen. Det uppfyller inte kraven för att vara en biprodukt eftersom det bland annat inte uppstår som en restprodukt i en industriprocess och inte är färdigt att användas. Bland annat krävs hygienisering innan användning.
Slam är ett avfall! Eftersom slam är ett avfall kan vilka miljö- och hälsofarliga ämnen som helst få förekomma i slammet utan att de behöver deklareras Därmed är det omöjligt att överblicka vilka ämnen som kan hamna i miljön, tas upp av växter eller återfinnas i livsmedel Slam skall behandlas som avfall och inte försöka avyttras som en gödselprodukt
Varför är det olämpligt att tillåta att slam sprids på åkermark? Slam är det som blir över på reningsverken efter rening av avloppsvatten Slam innehåller de föroreningar man inte vill ska nå recipienten Slam innehåller nästan hela periodiska systemet m.fl. föroreningar Endast i undantagsfall undersöks förekomst och halt av föroreningar och det är ännu ovanligare att effekter på miljö- och hälsa undersöks
Forts. Undersökningar visar att föroreningar tas upp av grödan Undersökningar från Ohio visar att tre vanliga läkemedel och två rengöringsmedel g tas upp av sojabönor på mark som tillförts dessa ämnen via slam, halterna i sojaplantorna var högre än i slammet vilket visar att ämnena ackumulerats i växten (http://www environmentalhealthnews org/ehs/newscience/soy (http://www.environmentalhealthnews.org/ehs/newscience/soyplants-accumulate-drugs-antibacterials-from-biosolids/)
Kadmium Kadmiumhalten i livsmedel måste minska för folkhälsans skull För att uthålligt få minskning av Cd-halten i jordar måste Cd-halten i gödsel vara lägre än 12 mg Cd/kg P Dagens Revaq-slam innehåller i snitt ca 35 mg Cd/kg P Revaq har som mål att Cd/P kvoten ska minska till 17 mg Cd/kg P fram till år 2025 All slamspridning innebär ackumulering av kadmium i jorden!
Mineralgödsel NPK-gödsel från Yara innehåller max 12 mg Cd/kg P (i genomsnitt 7 mg Cd/kg P under 2011) Yara står för 60% mineralgödselförsäljningen i Sverige (160 000 ton) Gödsel från Uralchem (70 ton) <5 mg Cd/kg P Gödsel från Fertiva (20 ton) 10-20 mg Cd /kg P
Produktvalsprincipen, MB 2 kap 4 En rättsregel som man är skyldig att följa Varken verksamhetsutövare tö eller tillsynsmyndighet kan välja bort regeln Mineralgödsel och stallgödsel är bättre än slam som fosforgödselmedel Fosfor i mineralgödsel och stallgödsel är lättillgängligt för växter
Fosfor ett grundämne Fosfor tar inte slut men kan hamna på fel ställe (ex Loussajärvis botten) Fosfor i slam är hårt bunden till fällningskemikalier och svårtillgängligt för växterna Slam är inget värdefullt fosforgödselmedel men den fosfor o som hamnar a i slammet bör tas tillvara Det finns redan idag metoder som gör det möjligt att utvinna fosfor ur slam
Mullbildande ämnen Slam innehåller lite mullbildande ämnen som mineralgödsel inte gör men väl stallgödsel Det finns inga undersökningar med avseende på metallernas hämmande effekt på mykorrhizasvamparnas tillväxt
Slutligen Varför sprids slam huvudsakligen på arrendemark?