Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet



Relevanta dokument
Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Gödselmarknad En inomhussport

Höga mineralgödselpriser varför och hur länge?

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

Avloppshantering och miljömålen

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Det lönar sig att kalka

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Pekka Kultti

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Priser på jordbruksprodukter september 2018

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Energieffektivisering i växtodling

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Priser på jordbruksprodukter mars 2018

Kraftig ökning av spannmålspriserna

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Priser på jordbruksprodukter juni 2018

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Nyfiken på ekologisk mat?

Matens klimatpåverkan

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Aktuellt inom spannmåls- och oljeväxthandeln

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Priser på jordbruksprodukter september 2017

Priser på jordbruksprodukter augusti 2018

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Policy Brief Nummer 2013:2

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Priser på jordbruksprodukter oktober 2017

Novarbos ekologiska gödselmedel

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?

Priser på jordbruksprodukter april 2018

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Priser på jordbruksprodukter november 2018

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Mat, miljö och myterna

Priser på jordbruksprodukter maj 2019

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter mars 2019

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Priser på jordbruksprodukter april 2019

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Den linjära ekonomins utveckling

Ekologiskt fotavtryck

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Landsbygdsprogrammet

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Sida 1(6)

Priser på jordbruksprodukter februari 2018

SLC:s miljöprogram UTKAST

Priser på jordbruksprodukter juni 2017

Jordbrukets klimatpåverkan

Östersund 17 september 2013

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Priser på jordbruksprodukter maj 2018

Utveckling av samhällsindikatorer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Priser på jordbruksprodukter januari 2019

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Ecolan Agra ORGANIC

För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige

Hushållens konsumtion 2012

Klimatneutralt jordbruk 2050

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Priser på jordbruksprodukter mars 2017

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Marknadsöversikt Greppa marknadenprojektet, Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Transkript:

Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget, som verkar överallt i världen: Försäljning till 120 länder, kontor i 50 länder och över 30 produktionsanläggningar. Huvudprodukter: Mineralgödsel, industrikemikalier och miljöskyddsprodukter Personal: Globalt ca 7 600 och i Finland nästan 900 personer. Omsättning 2009: Ca 7,7 miljarder euro. Grundat 1905.

Yaras globala nätverk Stor fabrik Försäljningskontor Antal fabriker/ terminaler/ lager Verksamhet i ca 50 länder, försäljning till över 120 länder, över 30 produktionsanläggningar och ca 200 terminaler/lager.

Yara i Finland I Finland har vi producerat gödsel redan i 90 år. Yara Suomi är ett dotterbolag till Yara sedan 2008. Yara har fyra produktionsanläggningar i Finland: Nystad, Harjavalta, Siilinjärvi och Karleby. I Siilinjärvi ligger dessutom den enda fungerande fosfatgruvan i Västeuropa. Yaras Kotkaniemi forskningsanstalt ligger i Vichtis. I Finland arbetar ca 900 personer.

Marknadsläget för gödselmedel Läget på den globala spannmålsmarknaden var i slutet av sommaren exceptionellt. Priset på vete steg i juni-augusti med 100 USD. Efterfrågan på gödsel visade från början av säsongen en stark uppåtgående trend. I slutet av augusti sålde Yara Finland redan leveranser för oktober. Yara tog timeout på försäljningen i syfte att vänta på att situationen ska lugna sig. Yaras gödselförsäljning avbröts i ett flertal länder i Europa. I Finland avbröts försäljningen av åker- och skogsgödsel för två veckor. Försäljningsavbrottet gällde förhandsförsäljning. Leveranserna till gårdarna fortsattes utan avbrott. Gödseln för höstsådden levererades. Försäljningen inleddes på nytt 31.8 2010 och priserna steg med 6,5 %. Spannmålspriserna har fortfarande hållits på hög nivå, men höjningen har stabiliserats. Efterfrågan på gödselmedel är fortfarande stor i Europa. Priserna på både gödselmedel och dess råvaror har stigit. Author 29/10/2010 Page 6

Prisbildningen på gödsel Världsmarknadspriserna på råämnen och energi. Priset på ammoniak har stigit med ca en fjärdedel sedan gödslingsårets början. Priset på fosfor (DAP) har stigit med ca en femtedel. Råämnespriset på kalium (MOP) har i stort sett behållits oförändrat. Den globala balansen mellan efterfrågan och utbud. De höjda priserna på spannmål har ökat intresset för odling och för att höja skördarna. Efterfrågan på gödsel har ökat. Author 29/10/2010 Page 7

Behovet av gödsel globalt sett Det har uppskattats att jordens befolkning ökar med ca 40 %, dvs. till 9,2 miljarder, fram till år 2050 (FN -07). Behovet av livsmedel fördubblas fram till år 2050. Livsmedelsproduktionen borde öka med 50 % före år 2030 (FAO, Agra Europe -08). Den odlingsyta per person som står till buds för livsmedelsproduktion minskar, varför jordbruket bör effektiveras t.ex. med hjälp av gödsel. Den ökande befolkningen samt den minskade odlingsyta per capita som står till buds för livsmedelsproduktion (IFA)

Den globala efterfrågan på gödsel (miljoner ton växtnäring) 2007 2008 2009* ändring 2010** ändring 2011** 2014** N 100,5 99.5 101,8 +2.3 % 103,9 +2,1 % 106,1 111,7 P 2 O 5 38.8 34,4 36,0 +4,6 % 38,6 +7,2 % 40,0 43,7 K 2 O 28,8 24,1 22,1-8,6 % 26,6 +20,5 % 28,5 31,9 Ʃ 168,0 158,1 159,8 +1,1 % 169,0 +5,8 % 174,7 187,3 *=uppskattning, **= prognos Källa: IFA Author 29/10/2010 Page 9

Spannmålsproduktionen ned 2% - Spannmålslagren har minskat klart Spannmålsproduktion och -konsumtion Spannmålslagrens tillräcklighet Miljoner ton Dagar Produktion Konsumtion Lagren minskat från 81 dagar i maj till 70 dagar Källa: USDA, oktober 2010

Priserna på kväve (ammoniak, urea) och fosfor (DAP) 2000-2010 Källor: Fertecon, Fertilizer Week, FMB, The Market 25 Oct 2010 Page 11

Priserna på kalium (MOP och SOP) 2000-2010 Källor: Fertecon, Fertilizer Week, FMB, The Market 25 Oct 2010 Page 12

Priserna på vete och kväve (CAN) 2000-2010 Källor: CBOT, Fertecon 25 Oct 2010 Page 13

Yaras gödsel har ett litet klimatavtryck

Yaras gödselprodukter har nu klimatavtrycksgaranti Yara ger klimatavtrycksgaranti på de gödselprodukter Yara tillverkar och säljer i Finland. Yara garanterar att gödselns klimatavtryck är under 4 kg koldioxidekvivalenter per kilo kväve. I gödselproduktionen kan klimatavtrycket minskas: genom att förbättra energieffektiviteten genom att ta i bruk ny katalytteknologi Yaras fabriker har en energieffektivitet som hör till de bästa i världen. Den garanti Yara ger baserar sig på den katalytteknologi Yara utvecklat. Under 2009 installerades det katalysatorer i Yara Finlands alla tre salpetersyrefabriker i Nystad och Siilinjärvi. Utsläppsminskningen per fabrik är 90 %. Tack vare den nya teknologin har klimatavtrycket av Yaras gödsel minskat med 35-40%.

Hur kan jordbrukarna minska sina klimatfotspår? Genom förbättrade odlingsmetoder kan man i jordbruket minska klimatutsläppen med ytterligare 10-30 %: Genom att dra försorg om åkerns skick: dikning och kalkning Gödsla balanserat utgående från växtens behov Precisionsgödsling Genom att undvika ytgödsling med urea och biologisk gödsel. Inmyllning så snart som möjligt Genom att iaktta växtligheten under växtperioden och vid behov tilläggsgödsla Onödig nedtrampning av åkern ska undvikas Dra försorg om växtskyddet Skörd och höstbearbetning under gynnsamma förhållanden Skogarna är effektiva kolfällor och skogsgödsling binder koldioxid.

TraP-projektet Metoder att minska vattendragsbelastningen inom jordbruket: Fosfor

Forskningsprojektet TraP (2008-2010) Gipsbaserade produkter för minskning av jordbrukets fosforbelastning Ett samarbetsprojekt mellan Yara och Tekes. I samarbete SYKE Finlands miljöcentral, MTT Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, TTS Research, Luode Consulting, VHSVY Vantaanjoen ja Helsingin seudun vesiensuojeluyhdistys, 20 jordbrukare på olika håll i Finland Sedan 2010 Helsingfors universitet, TEHO /Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Helsinki SUMMIT / BSAG -löfte: behandling av 100 ha i Skärgårdshavets utflödesområde

TraP- Huvudresultat 1. Åkergips 1. Belastningen av markbunden fosfor minskar med 60 % 2. Avrinningen av fosfor som löst sig i markvätskan minskar med 50 % 3. Förbättrar användbarheten av markens fosfor för växterna 4. Gipset kan spridas med kalkspridare 5. Är en ekonomiskt effektiv miljöåtgärd 2. Boskapsgödselgips (+MgO) 1. Överför 70-90 % av boskapsgödselns fosfor till utfällning 2. Möjligt att sprida rejektvatten med låg fosforhalt på åkrar med hög fosforhalt 3. Möjligt att sprida rejekt med hög fosforhalt som fosforgödsel 4. Behandlingen kräver inga nya maskininvesteringar

Tack!