BBIC i Örebroregionen slutrapport..

BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare?

Bakgrund och förutsättningar Starkt förändringstryck i alla regionens 12 kommuner Stark regional samordning nätverk, arbetsgrupp och stöd från IFO-chefer Stöd från Länsstyrelsen med statliga utvecklingsmedel

Politikerna och BBIC Metod: Fokusgrupp med ett litet antal politiker och en enkät genomfördes 2009 Resultatet: Positiv inställning till BBIC och till socialtjänstens arbete med barn som far illa Oro för socialarbetarnas arbetsbelastning och oro för hur samverkan fungerar i svåra ärenden

Socialarbetarna och BBIC Metod: Två enkäter om arbetssätt och inställning en före BBIC och en två år senare Resultat: Båda enkäterna visade i hög grad en positiv inställning till BBIC

Socialarbetarna och BBIC Resultat första enkäten: Rädsla för att formulär och manualer skulle försvåra mötet med klienter Problem med tidsbrist Medarbetare med starkt negativ inställning Resultat andra enkäten: Datorkrångel Tidsbrist och stress Behov av fördjupning

Socialtjänstens organisation och BBIC - studien Implementeringsstudien genomfördes 2007/2008 kommunerna hade erhållit provlicens sedan ca ett år tillbaka Intervjuer av nyckelpersoner i de 12 kommunerna Granskning av planer och andra dokument Frågor kring processen, formulärens användning, grundprinciperna Anknytning till den studie som Staffan Johansson genomfört i pilotkommunerna; konceptets legitimitet och justerbarhet, kännedom och efterfrågan hos berörda, tillräckliga resurser, organisering av utvecklingsarbetet, mottagligheten i kommunen och avgörande lokala händelser som påverkat.

Socialtjänstens organisation och BBIC - resultat Kraftfull process pågick generellt i länet Hög användningsgrad av formulären Formella beslut på plats Genomgående starkt intresse på alla nivåer Upptagenhet av formulären och att passa in verkligheten i dessa IT-strul Kompetensbehov samtal med barn, BBICs teoretiska och värderingsmässiga grund Regionala stödprocessen viktig förutsättning

Socialtjänstens organisation och BBIC - slutsats Kommunerna måste planera för att BBIC ska bli mer än ett antal formulär som ska fyllas i.

Egenutvärderingarna - metod Utgångspunkt från länsstyrelsens granskningsformulär 2007. Omarbetades stämde inte med BBIC. Behov av metodförbättring. Självgranskning instrument för det egna lärandet av den egna praktiken. Enkäten innehåller tre huvudsakliga delar: bakgrund och formella aspekter; frågor utifrån grundprinciperna; frågor utifrån belysningsgrad. Tre studier 2008, 2009 och 2010. Många kommuner avsatt heldagar för kollegialt lärande. Sammanställning och bearbetning.

Egenutvärderingarna - resultat Låga och försämrade resultat på vissa aspekter av föräldraförmågan. Utvecklingen av belysningsgraden av barns behovsområden varit positiv. God kvalitet på analys och bedömning men triangeln som analysinstrument används inte så flitigt. Stärkt inflytande för barnen men mer hänsyn tas fortfarande till föräldrarna oavsett ålder på barn. Bedömning av behov av barns behov av skydd brister och har försämrats i familjer där våld förekommer. Miljö och beteende är inte relevanta kategorier av barn som far illa.

Aspekter av föräldraförmåga ej belyst

Egenutvärderingarna - resultat Mycket låga och försämrade resultat på vissa aspekter av föräldraförmågan. Utvecklingen av belysningsgraden av barns behovsområden varit positiv. God kvalitet på analys och bedömning men triangeln som analysinstrument används inte så flitigt. Stärkt inflytande för barnen men mer hänsyn tas fortfarande till föräldrarna oavsett ålder på barn. Bedömning av behov av barns behov av skydd brister och har försämrats i familjer där våld förekommer. Miljö och beteende är inte relevanta kategorier av barn som far illa.

Barns behovsområden ej belyst

Analys och bedömning 99%kan följa hur handläggaren kommit fram till sin bedömning. 97% bedömningen är relevant eller mycket relevant 82% tydlig eller mycket tydlig koppling mellan bedömningen och valet av insats. (I ytterligare 10% finns en sådan koppling även om den inte är så tydlig.) Samspelet mellan triangelns tre sidor används i analysen i cirka hälften av utredningarna.

Föräldrar och barns delaktighet Föräldrars kunskap om barnets situation vägs in i knappt åtta av tio utredningar. Barns kunskap om sin situation vägs in i 54%. I åldersgruppen 7 18 år har den vägts in i två av tre bedömningar. Föräldrarnas inställning till förslagen är belysta i 81%. I tre av fyra utredningar är man överens med föräldrarna. Barnens inställning till förslagen är belysta i mer än hälften av de utredningar där detta är relevant. I 77% av dessa är man överens med barnen vilket är en betydligt högre siffra än tidigare år.

Utredningar som saknar skyddsbedömningar vid uppgift om våld i familjen 2008 2009 2010 28 % 37% 55%

Miljö och beteende inte relevanta kategorier Majoriteten av de utredningar som inleds med uppgifter om oro för barnets beteende innehåller också uppgifter om en problematisk miljö för barnet. Anledning till inledande av utredning procent 2008 2009 2010 Barnets beteende 47 54 53 Barnets miljö 77 65 73 Ansökningar 33 35 32 Totalt 156 154 158

Slutsatser och resultat Implementeringen av BBIC är lyckad i Örebroregionen Barnperspektivet har stärkt i socialtjänsten men. Barnens behovsområden är väl belysta men. Hög kvalitet vad gäller analys och bedömning Triangeln används inte som analysinstrument Uppdelningen på orsaker i barnets miljö respektive beteende är inte relevant Brister när det gäller bedömningar av barns behov av skydd i samband med våld Brister när det gäller bedömningen av flera aspekter av föräldraförmågan

Våra egna reflektioner Det starka förändringstrycket har varit viktigt för processen Viktigt att kunna ta hänsyn till kommunernas olika förutsättningar Stödet från regionförbundet när det utbildning, uppföljning och nätverk har varit viktigt Viktigt att betona BBIC:s grundprinciper och ge möjlighet till fördjupning i detta Ett kontinuerligt förbättringsarbete är nödvändigt

Hur går vi vidare? Nödvändigt att kontinuerligt granska tillämpningen av BBIC Kritik och reflektion behövs Behov av översyn och reformering Viktigt att ta diskussionen på allvar om BBIC-systemet som tungt, tidskrävande och byråkratiskt

Marie Gustafsson Marie.gustafsson@regionorebro.se Ingmar Ångman Ingmar.angman@degerfors.se