Rapport Sida: 1 av 11 Dnr: Datum: 2013-12-05 Slutrapport om möjligheter att ta fram en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold KUSK interrreg Sverige Norge Rapporten er utarbeidet av Sara Andersson Arbetsförmedlingen Hans Ole Johnsen NAV Østfold
Sida: 2 av 11 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Fördjupningsstudie om möjligheten att utveckla en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold... 4 Mål... 4 Resultat... 5 Befintliga metoder... 5 Norge... 5 Sverige... 6 Danmark... 6 Öresundsbalansen... 6 Skillnader av avgörande betydelse... 7 Urval... 7 Intervjuformulär... 7 Yrkesklassificering... 7 Metod i avvaktan på anpassning av svensk datainsamling... 7 Yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold... 9
Sida: 3 av 11 Sammanfattning Det finns en vilja och ambition att främja tillväxten i gränsregionen mellan Sverige och Norge. Att företag kan hitta den arbetskraft det behöver för att kunna växa är central för tillväxten. Det finns en stor gränspendling redan idag av arbetskraft mellan Norge och Sverige. Något som ofta ses som negativt i Sverige, då det inom flera yrkesområden med brist i Sverige ökar konkurrensen. I Fyrbodal finns dock kommuner med de högsta arbetslöshetstalen i Sverige, såväl som de lägsta. Det finns många relevanta frågor att ställa i sammanhanget. Är det värt att satsa på ökad pendling och utbyggnad av kommunikationsmöjligheter mellan länderna för båda parter eller är det snarare så att det ökar konkurrensen länderna emellan? Ökad kunskap och analysmöjligheter på området som grund för politiska beslut är mycket viktigt. En del i detta underlag är att på ett enhetligt sätt analysera om det finns ett överskott av yrkesgrupper på ena sidan landgränsen där det finns ett underskott på andra sidan. Inom temat arbetskraft och kompetensförsörjning i KUSK-projektet har en fördjupningsstudie därför tittat på möjligheten att ta fram en gemensam yrkesbalans för gränsregionen. Resultatet visar att det i dagsläget inte går att göra en gemensam kvantifiering av brist och överskottsyrken, vilket är den långsiktiga målsättningen. Det går dock att ta fram information med hjälp av den statistik som finns på området. Resultaten visar som väntat att det är stor efterfrågan på samma yrkesgrupper i gränsregionen, men att det finns områden där ett ökat samarbete och gemensamma satsningar skulle kunna leda till att personer som står till arbetsmarknadens förfogande i Sverige, men inte finner ett jobb där skulle kunna arbetspendla till Norge istället. I denne rapporten kan vi desverre ikke presentere en optimal metode for å måle og presentere sammenlignbare data på norsk og svensk side om situasjonen på arbeidsmarkedet. Det er særlig ulike klassifiseringskoder i de to land som vanskeliggjør det. När Arbetsförmedlingen har implementerat den nya yrkesindelningen SSYK-12 (Standard för Svensk Yrkesklassificering 2012), bör arbetet med att vidarutveckla den påbörjade metoden för att ta fram en gemensam yrkesbalans för gränsregionen Fyrbodal och Östfold. Det är då viktigt att involvera de arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen och NAV som arbetar med förmedling av jobb över gränsen (Eureshandläggare), för att på bästa sätt finna vägar att sprida informationen såväl internt som externt till arbetsökande och arbetsgivare. En annan viktig del i det fortsatta arbetet är att involvera de båda myndigheternas representanter norr ut och ta fram motsvarande statistik för gränsregionen mot Värmland och Jämtland.
Sida: 4 av 11 Bakgrund Det övergripande syftet med KUSK-projektet är att ta fram underlag till analyser för att förbättra kunskaperna om förutsättningarna för att främja tillväxten i gränsregionen. Statistik och analyser av utbud och efterfrågan på arbetskraft är centrala hörnstenar i detta sammanhang. Fördjupningsstudien ger Økt kunnskap om arbeidsmarkedet i eget område som ikke dekkes av egne gjennomførte analyser vil også være nyttig for Arbetsförmedlingen og NAV. Fördjupningsstudie om möjligheten att utveckla en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold I Fyrbodal finns några av de kommuner som har den högsta arbetslösheten såväl som några av de kommuner som har bland de lägsta arbetslöshetstalen i Sverige. Eftersom det finns en stor efterfrågan på arbetskraft i Norge finns det ett stort intresse på båda sidor gränsen att undersöka om utbudet av arbetskraft i Fyrbodal matchar efterfrågan av arbetskraft i Östfold eller längre väster ut i Norge. En ökad rörlighet och integration i gränsregionen gynnar både företag och individer. Syftet med att skapa en gemensam yrkesbalans är att öka medvetandet om möjligheterna på arbetsmarknaden på båda sidor gränsen. Bättre och tydligare information om jobbmöjligheter och rekryteringsbehov i gränsregionen kan leda till ökad rörlighet samt bättre underlag för analyser och planering av kompetensförsörjning och utbildningsplanering i gränsregionen. Mål Målet med denna fördjupningsstudie är att ta fram en gemensam metod för att kvantifiera brist och överskottsyrken i gränsregionen för att på sikt ta fram en gemensam yrkesbalans. Målet är vidare att Arbetsförmedlingen och NAV går vidare med arbetet att kontinuerligt presentera en yrkesbanas för gränsregionen. Frågeställningar: Kan resultater fra bedriftsundersøkelsen fra NAV Østfold og prognosen fra Arbetsförmedlingen för Västra Götalands län benyttes som grunnlag for en «yrkesbalans»? Är en samordning med Öresundsbalansen möjlig? Finns det andre metoder for å identifisere mangel- (brist) og overskuddsyrker i grenseregionen?
Sida: 5 av 11 Resultat Projektet har tagit fram en första grov metod för att skatta brist- och överskottsyrken i gränsregionen. Metoden bygger på att statistik från ett flertal källor används, bland annat, yrkesstatistik insamlad av de statistiska centralbyråerna i länderna, uppgifter om nyanmälda platser och antal arbetslösa per yrkesgrupp. När implementeringen av SSYK- 12 är genomförd av Arbetsförmedlingen, bör arbetet med yrkesbalansen för Fyrbodal/Östfold fortsätta. Metoden kan förfinas ytterligare (se bilaga 1, Utvärdering av Öresundsbalansen). När arbetet tas upp igen, bör Eures-handläggare från de båda länderna delta i arbetet, för att utröna hur informationen på bästa sätt skall spridas bland medarbetare och kunder till Arbetsförmedlingen och NAV. En annan del i ett fortsatt arbete är att utvidga balansen till övriga gränsregioner med Norge. För svenskt vidkommande är Norge en viktig del av arbetsmarknaden i så väl Värmland som Jämtland. Motsvarande statistik bör även tas fram för dessa gränsregioner. Befintliga metoder I Norge såväl som Danmark kvantifieras brist på arbetskraft inom olika yrkesgrupper genom de nationella undersökningarna som utförs av NAV (Bedriftsundersökelse) samt den danske arbejdskraftbalance som utförs av Ramböll. I Sverige görs ingen kvantifiering av brist. Istället gör arbetsförmedlarna en bedömning av arbetsmarknadsläget för cirka 200 yrkesgrupper på den lokala arbetsmarknaden, enligt graderingen mycket stort överskott, överskott, balans, underskott eller mycket stort underskott. Nedan beskrivs de olika nationella undersökningarna med de olikheter som finns. En presentation av den danska företagsundersökningen görs också, eftersom samordning med det Dansk/Svenska projektet Örestatt är önskvärd. Norge NAV Østfold gjennomfører sin bedriftsundersøkelse hver vår. Undersøkelsen gjennomføres og i alle fylker og resultatene inngår i en samlet nasjonal undersøkelse. Det betyr også at det er lite rom for store regionale tilpassinger i undersøkelsen. NAV sender brev til litt mer enn 1000 virksomheter. De fleste svarer ved å logge seg inn på en internettbasert løsning, men noen svarer også ved å sende utfylte skjemaer pr post. Etternølere blir oppringt og svarer på spørsmålene ved et intervju. Vanligvis oppnås en svarprosent på over 70. For store arbeidsgivere med mer enn 100 ansatte tilstrebes det å få svar fra alle. Arbetsgivarna utgörs av ett urval av arbetsställen, stratifierat på bransch (NACE 2), storlek och geografisk belägenhet.
Sida: 6 av 11 Frågeställningen lyder: - Har företaget misslyckats med att rekrytera personal de senaste tre månaderna? Om svaret är jakande skall antal platser per yrke anges. Svaren viktas. Brist estimeras och kvantifieras genom en modell som tar hänsyn till arbetsställets geografiska belägenhet, näringsgren och antalet anställda. Ett konfidensintervall beräknas för varje brist estimat. Överskottsyrken kvantifieras ej. Resultatene fra undersøkelsen gir et bilde av nåsituasjonen og ett år fram i tid. Sverige I den svenska undersökningen som Arbetsförmedlingen genomför samlas uppgifter om brist in genom frågan: Har du upplevt brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Arbetsgivaren ombeds också kvantifiera antalet platser efter yrke. Sedan gör arbetsförmedlare bedömning av brist och överskott på cirka 200 yrkesgrupper. Hänsyn tas till antal inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen, samt uppgifter om nyanmälda platser. För privat sektor bygger undersökningen på ett urval av företag stratifierat på bransch, storleksklass och län (i Västra Götalands län fyra kommungrupper, varav en Fyrbodal). Arbetsställen med minst 5 anställda ingår i populationen och arbetsställen med fler än 100 anställda totalundersöks. Offentlig sektor skall totalundersökas (med undantag statlig sektor där ett urval av arbetsställen görs). Arbetsförmedlare genomför besöksintervjuer alternativt telefonintervjuer. Danmark I den danska företagsundersökningen samlas information om brist in genom att fråga arbetsgivare om de misslyckats rekrytera personal under de senaste 2 månaderna. Företagen får också besvara hur många platser per yrkesgrupp de misslyckats att rekrytera personal till. Populationen utgörs av arbetsställen med minst en anställd. Urvalet (proportionell allokering?) är stratifierat på 21 branschgrupper samt fem storleksklassgrupper (varav ingen storleksklass totalundersöks). Brist beräknas genom att antalet misslyckade rekryteringar summeras för varje yrkesgrupp. Datat vikas för att representera hela populationen och inte enbart stickprovet. Ett konfidensinterval som visar osäkerheten i bristen per yrke redovisas. Öresundsbalansen Idag beskriver Öresundsbalansen det aktuella läget för utbud och efterfrågan på arbetskraft i Öresundsregionen. Den visar jobbmöjligheter för cirka 200 yrken i Skåne och östra Danmark. För varje yrke analyseras om jobbmöjligheterna är mycket bra, bra, ganska bra eller mindre bra. Dessutom kan det uppstå en paradoxal situation där det både finns många arbetslösa och företag som saknar arbetskraft inom en viss yrkeskategori. Mer information om balansen finns på http://www.jobuddannelse.net/jobmuligheder.
Sida: 7 av 11 Balansen tas fram var 6:e månad baserat på data från stora intervjuundersökningar om företagens rekryteringssituation och från registerdata om jobbomsättning, arbetslöshet och sysselsättning. Intervjuundersökningarna riktas mot arbetsgivare i privat och offentlig sektor och genomförs i den danska huvudstadsregionen och på Själland på uppdrag av Beskæftigelsesregion Hovedstaden & Sjælland. I Skåne intervjuar Arbetsförmedlingen själv företagen inom ramen av sin prognosverksamhet. Skillnader av avgörande betydelse Urval I Sverige görs endast urval för privat och statlig sektor, medan ambitionen är att kommunal och landstingskommunal verksamhet skall totalundersökas på verksamhetsnivå. Detta medför i dagsläget att det inte går att göra några estimeringar av brist för hela arbetsmarknaden för svenskt vidkommande. Intervjuformulär I Sverige är bristfrågan mer diffust ställd än i Norge och Danmark. Arbetsförmedlingen frågar arbetsgivarna om de har upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna, medan NAV och Ramböll frågar om arbetsgivarna har misslyckats att rekrytera personal de senaste tre respektive två månaderna. Yrkesklassificering En god modell for sammenligning av data mellom Sverige og Norge er avhengig av at de to land benytter de samme klassifiseringssystemer. Arbeidsledige skal fordeles etter yrkesønske og ledige stillinger etter hva slags yrke man ønsker å rekruttere til. Norge har antagit en ny yrkesklassificering STYRK-08 (Standrard for yrkesklassifisering 2008), som bygger på den internationella yrkesindelningen ISCO-08 (International Standard Classification of Occupations 2008). För Svenskt vidkommande tar SCB den nya svenska yrkesnomenklaturen SSYK12 (Standard för Svensk Yrkesklassificering 2012), som bygger på ISCO-08, i bruk 1 januari 2014. Arbetsförmedlingen kommer under loppet av 2014 att övergå till SSYK-12. De stora skillnaderna mellan den nya och gamla yrkesindelningen gör att det inte är möjligt att nyckla yrkesdata mellan STYRK-08 och SSYK-96, varför det inte är möjligt att ta fram några resultat innan Arbetsförmedlingen har implementerat SSYK-12. Metod i avvaktan på anpassning av svensk datainsamling I Öresundsregionen har man tagit fram en gemensam metod för att skatta brist och överskottsyrken där man använder data från befintliga intervjuundersökningar om företagens rekryteringssituation samt statistik från registerdata om jobbomsättning,
Sida: 8 av 11 arbetslöshet och sysselsättning, i avvaktan på att Arbetsförmedlingen anpassar metoden för att möjliggöra kvantifiering. I detta fördjupningsprojekt inom KUSK har en liknande metod tagits fram som bygger på att man tittar på antalet sysselsatta inom yrkesgruppen, med hjälp av registerdata i relation till antalet arbetslösa, samt antalet nyanmälda platser. På denne måten kan man beregne et forholdstall mellom tilbud og etterspørsel etter arbeidskraft. I vår modell har vi valgt å beregne hvor mange nye stillinger som lyses ut pr. arbeidsledig. Det betyr at jo høyere forholdstallet er, jo større brist/mangel er det på tilgjengelig arbeidskraft. Arbeidsledige oppgitt yrkesønske Personer som registeres som arbeidsledige skal, både Sverige og Norge, oppgi hva slags yrker de kan tenke seg å gå til. Som oftest er det godt samsvar mellom det primære yrkesønsket og nødvendige kvalifikasjoner til yrket. Antall arbeidsledige vil av naturlige årsaker variere gjennom året, både fordi det finnes mange typiske sesongrelaterte yrker og fordi prosesser og systemer vil påvirke ledighetstallene. Etter at mange elever i skolene avslutter sin skolegang om sommeren, vil arbeidsledigheten f.eks. stige når mange av disse elevene registerer seg som arbeidsledige. I vår modell har vi valgt å benytte summen av helt arbeidsledige pluss deltakere i tiltak/program. Disse utgjør altså den ledige kapasiteten av arbeidskraft. Nyanmälda platser / tilgang på stillinger Arbetsförmedlingen og NAV administerer de mest brukte stillingsdatabasene i sine land. Det er tall fra disse databasene som vi ønsker å benytte for å kvantifisere tilgangen på nye stillinger i våre områder. Tilgangen på stillinger vil av flere årsaker variere fra måned til måned. Det finnes en rekke typiske sesongjobber og før sommerferien vil tilgangen på ferievikariater være høy. Tidsperspektivet. Kunnskap om arbeidsmarkedet er svært viktig både for NAV og Arbetsförmedlingen for å løse sine oppgaver. Man må kjenne til de naturlige svingningene i arbeidsmarkedet gjennom året og man må fange opp endringer i arbeidsmarkedet som skyldes konjunkturutviklingen eller i næringsstrukturen. Vår modell kan i prinsippet tjene som et barometer for tilstanden i arbeidsmarkedet både i et kort tidspersektiv fra måned til måned gjennom året og i et lengre perspektiv gjennom flere år.
Sida: 9 av 11 I våre eksempler i denne rapporten har vi valgt å måle balansen mellom tilbud og etterspørsel våren 2013. Yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold Selv om forutsetningene for direkte sammenligning av data fra Sverige og Norge enda ikke er til stede på grunn av ulik yrkesklassifisering har vi likevel valgt å presentere forholdstall for noen yrker. Yrkene er altså ikke helt sammenlignbare, men resultatene viser likevel noen trekk som kan være interessante. Tabellene nedenfor viser beregninger av forholdstall i Fyrbodal og Østfold. Yrkene er sortert etter den beregnede verdien i kollonnen lengst til høyre (stillinger/arbeidssøkere) Yrker med størst brist/mangel på arbeidskraft har høye verdier mens yrker der det er med et overskudd av ledig arbeidskraft har lave verdier. Datagrunnlag Tilgang på stillinger/nyanmälda platser i perioden januar mai 2013 beregnet månedsgjennomsnitt. Helt arbeidsledige + deltakere i tiltak/program ved utgangen av mai 2013. Yrker der færre enn gjennomsnittlig 10 nye stillinger er utlyst og samtidig færre enn 40 arbeidssøkere er utelatt i dette eksempelet.
Sida: 10 av 11 Tabell 1 Yrkesbalanse Fyrbodal Totalt antal inskrivna maj 2013 Stillinger pr mnd / arbeidssøkere SSYK Yrke Nyanmälda pl jan-mai 2013 Nyanm. Pr mnd 3231 sjuksköterskor, medicin/kirurgi 789 158 11 14,3 3233 geriatriksjuksköterskor 123 25 2 12,3 2340 speciallärare 53 11 1 10,6 3228 receptarier 51 10 1 10,2 9110 torg- och marknadsförsäljare 368 74 22 3,3 2233 akutsjuksköterskor m.fl. 122 24 8 3,1 2221 läkare 111 22 9 2,5 6111 odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare 60 12 6 2,0 3310 förskollärare och fritidspedagoger 191 38 30 1,3 5122 kockar och kokerskor 542 108 118 0,9 5227 demonstratörer, uthyrare m.fl. 293 59 64 0,9 2330 grundskollärare 238 48 52 0,9 5123 hovmästare, servitörer och bartendrar 632 126 148 0,9 3461 behandlingsassistenter m.fl. 135 27 32 0,8 5132 undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 1231 246 335 0,7 2492 socialsekreterare och kuratorer 85 17 25 0,7 2321 gymnasielärare i allmänna ämnen 76 15 23 0,7 9141 tidningsdistributörer m.fl. 53 11 17 0,6 3415 företagssäljare 215 43 78 0,6 2444 språkvetare, översättare och tolkar 52 10 22 0,5 5133 vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 1142 228 499 0,5 2145 civilingenjörer m.fl., maskin 62 12 41 0,3 7412 bagare och konditorer 63 13 62 0,2 5131 barnskötare m.fl. 323 65 336 0,2 3115 maskiningenjörer och maskintekniker 157 31 168 0,2 9130 köks- och restaurangbiträden 472 94 507 0,2 3121 datatekniker 83 17 119 0,1 4222 receptionister m.fl. 65 13 104 0,1 2131 systemerare och programmerare 24 5 46 0,1 5141 frisörer, hudterapeuter m.fl. 45 9 90 0,1 6113 trädgårdsanläggare m.fl. 46 9 103 0,1 8323 lastbils- och långtradarförare 56 11 143 0,1 4120 bokförings- och redovisningsassistenter 43 9 113 0,1 7241 elmontörer och elreparatörer 14 3 54 0,1 8334 truckförare 71 14 314 0,0 9122 hotell- och kontorsstädare m.fl. 112 22 539 0,0 7136 installationselektriker 14 3 73 0,0 5221 försäljare, dagligvaror 82 16 447 0,0 4190 övrig kontorspersonal 30 6 164 0,0 5222 försäljare, fackhandel 137 27 756 0,0 3462 fritidsledare m.fl. 10 2 57 0,0 3431 administrativa assistenter 27 5 172 0,0 9150 renhållnings- och återvinningsarbetare 31 6 200 0,0 7242 tele- och elektronikreparatörer m.fl. 6 1 41 0,0 4131 lagerassistenter m.fl. 54 11 374 0,0 7233 maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 9 2 63 0,0 7212 svetsare och gasskärare 33 7 232 0,0 4211 butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 15 3 118 0,0 9142 vaktmästare m.fl. 18 4 142 0,0 7137 fastighetsskötare 16 3 141 0,0 7123 byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 19 4 179 0,0 8332 anläggningsmaskinförare m.fl. 4 1 40 0,0 6129 övriga djuruppfödare och djurskötare 4 1 40 0,0 8283 montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 34 7 345 0,0 8321 bil- och taxiförare 11 2 114 0,0 8211 verktygsmaskinoperatörer 21 4 224 0,0 8281 fordonsmontörer m.fl. 35 7 396 0,0 9190 övriga servicearbetare 4 1 48 0,0 7129 övriga byggnads- och anläggningsarbetare 4 1 50 0,0 7231 motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 13 3 191 0,0 8322 buss- och spårvagnsförare 4 1 59 0,0 7224 slipare m.fl. 2 0 55 0,0 7121 murare m.fl. 0 0 42 0,0 9320 handpaketerare och andra fabriksarbetare 0 0 43 0,0 8232 maskinoperatörer, plastindustri 2 0 87 0,0 6140 skogsbrukare 0 0 45 0,0 7142 lackerare 1 0 59 0,0 8144 processoperatörer, papper 0 0 66 0,0 6121 husdjursuppfödare och husdjursskötare 0 0 73 0,0 2 yrke okänt 0 0 560 0,0
Sida: 11 av 11 Tabell 2 Yrkesbalanse Østfold Yrkesk ode (4- siffer) Stilling yrke (4-siffer) Tilgang Tilgang stillingerjan - stillinger mai 2013 gj.sn. Pr mnd Arb.søk Stillinger pr arb.søker 2330 Lektorer mv. i videregående skole 56 11 1 11,2 3114 Elektronikkingeniører 196 39 4 9,8 7411 Elektrikere 686 137 24 5,7 2223 Sykepleiere 275 55 10 5,5 2224 Vernepleiere 101 20 4 5,1 2342 Førskolelærere 92 18 6 3,1 2422 Høyere saksbehandlere i offentlig og privat virksomhet 94 19 10 1,9 7126 Rørleggere og VVS-montører 174 35 28 1,2 2341 Grunnskolelærere 91 18 18 1,0 5132 Bartendere 50 10 10 1,0 5131 Servitører 78 16 23 0,7 8332 Lastebil- og trailersjåfører 77 15 72 0,2 5321 Helsefagarbeidere 165 33 188 0,2 7231 Bilmekanikere 41 8 61 0,1 7233 Anleggsmaskin- og industrimekanikere 26 5 45 0,1 8342 Anleggsmaskinførere 30 6 55 0,1 4110 Kontormedarbeidere 38 8 70 0,1 5223 Butikkmedarbeidere 254 51 512 0,1 0000 Uoppgitt eller yrker som ikke kan identifiseres 50 10 101 0,1 7115 Tømrere og snekkere 55 11 119 0,1 5329 Andre pleiemedarbeidere 86 17 236 0,1 4311 Regnskapsmedarbeidere 20 4 56 0,1 9112 Renholdere i bedrifter 77 15 254 0,1 5414 Vektere 24 5 93 0,1 8344 Truckførere 29 6 163 0,0 5311 Barnehage- og skolefritidsassistenter mv. 78 16 447 0,0 8322 Bil-, drosje- og varebilførere 16 3 142 0,0 3511 Driftsteknikere, IKT 4 1 40 0,0 8160 Operatører innen næringsmiddelproduksjon 6 1 65 0,0 7131 Malere og byggtapetserere 8 2 88 0,0 9412 Kjøkkenassistenter 29 6 337 0,0 4321 Lagermedarbeidere og materialforvaltere 11 2 133 0,0 5312 Skoleassistenter 7 1 96 0,0 4322 Logistikkmedarbeidere 3 1 43 0,0 7549 Andre håndverkere 3 1 47 0,0 9621 Bud mv. 6 1 100 0,0 4313 Lønningsmedarbeidere 2 0 44 0,0-1 UKJENT 0 1 114 0,0 9333 Laste- og lossearbeidere 5 1 152 0,0 9334 Varepåfyllere 1 157 0,0 9212 Hjelpearbeidere i husdyrproduksjon 1 0 46 0,0 9313 Hjelpearbeidere i bygg 2 0 114 0,0 9329 Andre hjelpearbeidere i industri 3 1 272 0,0