The occupational structure in Sweden 2008 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
|
|
- Linnéa Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AM 33 SM 1001 Yrkesstrukturen i Sverige 2008 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2008 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag Störst andel av de anställda arbetade som Vård- och omsorgspersonal De två största yrkena i riket var Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. där individer var anställda. Båda yrkena dominerades av kvinnor. Jämfört med 2005 har andelen män minskat med en procent inom Undersköterskor, sjukvårdbiträden medan män anställda som Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. ökade med tre procent. Skillnader i yrkesstrukturen mellan inrikes och utrikes födda På den svenska arbetsmarknaden var drygt tolv procent av de anställda i åldrarna utrikes födda. Det yrke som hade flest antal utrikes födda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. med anställda, en ökning med tre procent jämfört med Inom yrket var 21 procent födda utomlands. Det näst största yrket för utrikes födda var Hotell- och kontorsstädare m.fl. där individer var anställda och där utrikes födda utgjorde 41 procent. I Stockholms kommun var andelen utrikes födda inom detta yrke 80 procent. Stockholmsregionen hade högst andel anställda i yrkesområden med högre kvalifikationskrav Stockholmsregionen var den region som hade de klart högsta andelarna anställda inom yrkesområdena med Arbete som kräver teoretisk specialkompetens och Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. I Stockholmsregionen var det 23 procent som var anställda inom yrkesområdet Arbete som kräver specialkompetens och 21 procent inom Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. Detta jämfört med 18 respektive 17 procent för samma yrkesområde i riket. Rodrigo Espinoza, SCB, tfn , rodrigo.espinoza@scb.se Freja Lundgren, SCB, tfn , freja.lundgren@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie AM Arbetsmarknad. Utkom den 2 mars URN:NBN:SE:SCB-2010-AM33SM1001_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
2 SCB 2 AM 33 SM 1001 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Yrkesstrukturen i riket Könssammansättningen inom olika yrken 5 Yrkesfördelningen på den svenska arbetsmarknaden för inrikes och utrikes födda 7 Regionala skillnader 10 Tabeller Anställda år efter yrke, kön och medelålder Anställda år inom varje läns största yrken fördelade på kön, a Yrken med högst andel anställda över 60 år, b Yrken med lägst andel anställda över 60 år, a. Yrken med högst andel anställda utrikes födda, b. Yrken med lägst andel anställda utrikes födda, Fakta om statistiken 25 Detta omfattar statistiken 25 Definitioner och förklaringar 25 Så görs statistiken 26 Statistikens tillförlitlighet 27 Bra att veta 27 Annan statistik 27 In English 29 Summary 29 List of tables 29 List of terms 29
3 SCB 3 AM 33 SM 1001 Statistiken med kommentarer Yrkesstrukturen i riket 2008 En tredjedel av de anställda arbetade inom yrkesområden som kräver högskolestudier Tabell 1 visar yrkesstrukturen 2008 efter yrkesområde, enligt Svensk yrkesnomenklatur (SSYK96) på ensiffernivå. Det största yrkesområdet för anställda, år, var Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. Två av tio anställda hade ett yrke inom detta område. Yrkesområdet omfattar yrken som Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl., Hovmästare, servitörer och bartenders och Butikskassörer. Det andra och tredje största yrkesområdet var Arbete som kräver kortare högskoleutbildning samt Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens. Båda områdena omfattar yrken som kräver högskolekompetens till exempel Läkare, Sjuksköterskor, Ingenjörer. Totalt arbetade drygt var tredje anställd inom dessa två områden. De två minsta yrkesområdena var Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske samt Militärt arbete. Tabell 1. Antal anställda år efter yrkesområde i riket 2008 Yrkesområde 1 Totalt Antal kvinnor Antal män Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Militärt arbete Uppgift saknas Totalt SSYK1 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).
4 SCB 4 AM 33 SM 1001 Diagram 2 visar yrkesstrukturen efter yrke (SSYK96 fyrsiffernivå) för de 30 största yrkena i riket De två största yrkena, Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. och Vårdbiträden personliga assistenter m.fl. hänförs båda till yrkesområdet Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. Båda dessa yrkesgrupper var klart kvinnodominerade med 93 procent kvinnor och 7 procent män, respektive 84 procent kvinnor och 16 procent män. Största yrket med mansdominans var Företagssäljare med 72 procent män och 28 procent kvinnor. Diagram 2. De 30 största yrkena i riket för anställda år, 2008 Antal kvinnor: Antal män: Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl Övrig kontorspersonal Företagssäljare Systemerare och programmerare Lagerassistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Verktygsmaskinoperatörer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Datatekniker Fastighetsskötare Övr. maskinoperatörer o montörer Läkare Handpaketerare och andra fabriksarbetare Övr. ingenjörer och tekniker Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Hotell- och kontorsstädare m.fl. Skötare och vårdare Försäljare, dagligvaror Köks- och restaurangbiträden Bokförings- och redovisningsassistenter Adm. i offentlig förvaltning Administrativa assistenter Övriga sjuksköterskor Kockar och kokerskor Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Universitets- och högskollärare
5 SCB 5 AM 33 SM 1001 Könssammansättningen inom olika yrken Kvinnors och mäns yrken Överst på listan över de 20 vanligaste yrkena bland kvinnor 2008, som visas i tabell 3, fanns Undersköterskor, sjukvårdsbiträden. Totalt sett hade antalet anställda i yrket ökat med anställda jämfört med Näst vanligaste yrket bland kvinnor var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. med anställda, en minskning med anställda jämfört med Yrket fanns med på tolfte plats på männens lista över största yrken. Största yrket för män, tabell 4, var Företagssäljare som hade ökat med anställda jämfört med Yrket fanns med på 18:e plats på kvinnornas lista. De mest mansdominerade yrkena hittar man bland Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl., Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer och Installationselektriker. Inom dessa yrken fanns det en procent anställda kvinnor. Tabell 3. De 20 största yrkena för anställda kvinnor, år 2008 Yrke 1 Antal Kv M Kv M Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Barnskötare m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Övrig kontorspersonal Försäljare, fackhandel Grundskollärare Hotell- och kontorsstädare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Skötare och vårdare Försäljare, dagligvaror Köks- och restaurangbiträden Administrativa assistenter Övriga sjuksköterskor Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Administratörer i offentlig förvaltning Företagssäljare Socialsekreterare och kuratorer Receptionister m.fl Banktjänstemän och kreditrådgivare SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). Tabell 4. De 20 största yrkena för anställda män, år 2008 Yrke 1 Antal M Kv M Kv Företagssäljare Systemerare och programmerare Lastbils- och långtradarförare Lagerassistenter m.fl Verktygsmaskinoperatörer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Försäljare, fackhandel Fastighetsskötare Datatekniker Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Övriga ingenjörer och tekniker Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Installationselektriker Övriga maskinoperatörer och montörer Maskiningenjörer och maskintekniker Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Handpaketerare och andra fabriksarbetare Försäljare, dagligvaror Övrig kontorspersonal Buss- och spårvagnsförare SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).
6 SCB 6 AM 33 SM 1001 Jämnare könsfördelning bland utrikes födda Det största yrket för anställda som är utrikes födda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl där individer var anställda, en ökning med anställda jämfört med Likt för riket är Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. det mest kvinnodominerade yrket bland utrikes födda. Den mest mansdominerade yrket var Lagerassistenter m.fl. medan den jämnaste fördelningen mellan kvinnor och män som är utrikes födda var Läkare. Generellt sett var könsfördelningen något jämnare bland utrikes födda än inrikesfödda Tabell 5. De 20 största yrkena för utrikes födda anställda, år 2008 Yrke 1 Totalt Kv M Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Hotell- och kontorsstädare m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Köks- och restaurangbiträden Barnskötare m.fl Läkare Försäljare, fackhandel Lagerassistenter m.fl Verktygsmaskinoperatörer Grundskollärare Övrig kontorspersonal Övriga servicearbetare Skötare och vårdare Kockar och kokerskor Buss- och spårvagnsförare Övriga maskinoperatörer och montörer Förskollärare och fritidspedagoger Systemerare och programmerare Universitets- och högskollärare Försäljare, dagligvaror
7 SCB 7 AM 33 SM 1001 Yrkesfördelningen på den svenska arbetsmarknaden för inrikes och utrikes födda Större andel av de utrikes födda i yrken med lägre kvalifikationskrav än bland inrikes födda Tabell 5 visar att utrikes födda i större utsträckning än inrikes födda var anställda i yrken med lägre kvalifikationskrav, oavsett utbildning och kön. Minst skillnad med avseende på yrkeskvalifikation var det för forskarutbildade. Där hade över 80 procent av både de som var inrikes födda och utrikes födda en anställning i ett yrke som normalt kräver teoretisk specialistkompetens. Å andra sidan arbetade mer än dubbelt så många av de utrikes födda med forskarutbildning i yrken med lägre krav på kvalifikationer än de inrikes födda. Störst andel med ett yrke inom ledningsarbete var det bland inrikes födda män, lägst andel var det bland utrikes födda kvinnor. Inrikes födda kvinnor och utrikes födda män hade i ungefär lika stor utsträckning ett yrke inom ledningsarbete, i förhållande till utbildningsnivån. Tabell 5. anställda i yrken med olika kvalifikationskrav efter kön, utbildning samt födelseland 2008 Kön Yrkeskvalifikation Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Kort eftergymnasial utbildning Lång eftergymnasial utbildning Forskarutbildning Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Kvinnor Ledningsarbete Arbets om normalt kräver teoretisk specialistkompetens kortare högskoleutb gymnasiekompetens utan krav på utbildning Militärt arbete Uppgift saknas Antal (anställda) Män Ledningsarbete Arbets om normalt kräver teoretisk specialistkompetens kortare högskoleutb gymnasiekompetens utan krav på utbildning Militärt arbete Uppgift saknas Antal (anställda)
8 SCB 8 AM 33 SM 1001 Stor andel utrikes födda bland Hotell- och kontorsstädare På den svenska arbetsmarknaden var tolv procent av de anställda i åldrarna utrikes födda. en i befolkning som är utrikes född var 16 procent. I storstadskommunerna var en något större andel utrikes födda än i riket. I Stockholm och Malmö var 18 procent utrikes födda av de anställda i åldrarna år, i Göteborg var 16 procent utrikes födda. Bland de tio största yrkena i riket var Hotell- och kontorsstädare m.fl. det yrket med störst andel utrikes födda, 41 procent. I storstadskommunerna skiljde sig fördelningen en del mot riket. I Stockholms kommun var andelen utrikes födda i yrket 80 procent. Även i storstadskommunerna Göteborg och Malmö var en högre andel utrikes födda inom yrket jämfört med riket. Även inom yrken som Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl., Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. och Barnskötare m. fl. var andelen utrikes födda betydligt större i storstadskommunerna än i riket. Lägst andel fanns i yrket Företagssäljare där endast sex procent av de anställda var utrikes födda. Tabell 7. en utrikes och inrikes födda i de tio största yrkena i riket Yrke 1 Totalt Antal anställda Inrikes födda Utrikes födda Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl Övrig kontorspersonal Företagssäljare Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Systemerare och programmerare Hotell- och kontorsstädare m.fl SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).
9 SCB 9 AM 33 SM 1001 Tabell 8. en utrikes och inrikes födda i de tio största yrkena för riket i storstadskommunerna (dagbefolkning) 2008 Yrke 1 Totalt Antal anställda Inrikes födda Utrikes födda Stockholm Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl Övrig kontorspersonal Företagssäljare Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Systemerare och programmerare Hotell- och kontorsstädare m.fl Göteborg Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl Övrig kontorspersonal Företagssäljare Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Systemerare och programmerare Hotell- och kontorsstädare m.fl Malmö Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl Övrig kontorspersonal Företagssäljare Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Systemerare och programmerare Hotell- och kontorsstädare m.fl SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).
10 SCB 10 AM 33 SM 1001 Regionala skillnader Jämfört med övriga landet återfanns i Stockholmsregionen större andelar anställda i yrkesområden med högre kvalifikationskrav Stockholmsregionen var den region som hade de klart största andelarna anställda inom yrkesområdena med Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens och Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. I Stockholmsregionen var 23 procent anställda inom yrkesområdet Arbete som kräver specialistkompetens och 21 procent inom Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. Detta jämfört med 18 procent för motsvarande yrkesområden i riket. Service-, omsorgs- och försäljningsarbete var rikets största yrkesområde och så var fallet i alla regioner utom Stockholmsregionen där det var det tredje största yrkesområdet. Störst andel var det i Mellersta Norrland där 23 procent av de anställda hade ett yrke inom yrkesområdet. Därefter följer Norra Mellansverige och Övre Norrland med 22 procent vardera. Småland med öarna och Norra Mellansverige var de regioner med högst andel anställda inom Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbetare m.m. med 15 respektive 14 procent. Detta kan jämföras med Stockholmsregionen där endast fem procent av de anställda arbetade i ett yrke inom yrkesområdet. I riket arbetade tio procent i yrkesområdet. Tabell 6. anställda år (dagbefolkning) i yrkesområdet efter region Yrkesområde 2 Syd-sverige Västsverige med Småland öarna Östra Mellansverige Ledningsarbete Arb. som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutb Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arb. inom jordbruk, trädgård, skogsbruk o. fiske Hantverksarb. inom byggverksamhet o. tillverkning Process- o. maskinoperatörsarb., transportarb Arb. utan krav på särskild yrkesutb Militärt arbete Uppgift saknas anställda Antal anställda Yrkesområde 2 Stockholm Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Ledningsarbete Arb. som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutb Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arb. inom jordbruk, trädgård, skogsbruk o. fiske Hantverksarb. inom byggverksamhet o. tillverkning Process- o. maskinoperatörsarb., transportarb Arb. utan krav på särskild yrkesutb Militärt arbete Uppgift saknas anställda Antal anställda Regionindelningen NUTS2 finns beskriven i MIS 2008:1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari SSYK1 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).
11 SCB 11 AM 33 SM 1001 Tabeller
12 SCB 12 AM 33 SM Anställda år efter yrke, kön och medelålder Employed persons aged years by occupation, sex and mean age, 2008 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Driftchefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Driftchefer inom tillverkning, el-, värme-/vattenförsörjning m.m Driftchefer inom byggverksamhet Driftchefer inom handel, hotell/rest., transport/kommunikation Driftchefer inom finans. verksamhet, fastighetsbolag, ftg.tjänster m.m Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m Verksamhetschefer inom utbildning Verksamhetschefer inom vård och omsorg Övriga drift- och verksamhetschefer Ekonomichefer och administrativa chefer Personalchefer Försäljnings- och marknadschefer Reklam- och PR-chefer Inköps- och distributionschefer IT-chefer Forsknings- och utvecklingschefer Övriga chefer inom specialområden Chefer, m. ftg inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Chefer, m. ftg inom tillverkning, el-, värme/vattenförsörjning m.m Chefer, m. byggftg Chefer, m. ftg inom handel, hotell/rest., transport/ kommunikation Chefer, m. ftg inom finans.verksamhet, fastighetsbolag, ftgstjänster m.m Chefer, m. enheter inom offentlig förvaltning m.m Chefer, m. enheter inom utbildning Chefer, m. enheter inom vård och omsorg Chefer, övriga m. ftg och enheter Fysiker och astronomer Meteorologer Kemister Geologer, geofysiker m.fl Matematiker Statistiker Systemerare och programmerare Övriga dataspecialister Arkitekter och stadsplanerare Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning Civilingenjörer m.fl., elkraft Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Civilingenjörer m.fl., maskin Civilingenjörer m.fl., kemi Civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi Lantmätare Övriga civilingenjörer m.fl Biologer Farmakologer m.fl Agronomer och hortonomer Jägmästare m.fl Läkare Tandläkare Veterinärer Apotekare Logopeder Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister Barnmorskor
13 SCB 13 AM 33 SM (Forts) Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga Avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning Akutsjuksköterskor m.fl Barnsjuksköterskor Distriktssköterskor Andra sjuksköterskor med särskild kompetens Universitets- och högskollärare Gymnasielärare i allmänna ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen Lärare i estetiska och praktiska ämnen Grundskollärare Speciallärare Skol- och utbildningskonsulenter m.fl Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens Revisorer m.fl Personaltjänstemän och yrkesvägledare Marknadsanalytiker och marknadsförare Organisationsutvecklare Övriga företagsekonomer Advokater och åklagare Domare Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister Övriga jurister Arkivarier, museitjänstemän m.fl Bibliotekarier m.fl Nationalekonomer Sociologer, arkeologer m.fl Filosofer, historiker och statsvetare Språkvetare, översättare och tolkar Journalister, författare, informatörer m.fl Skulptörer, målare m.fl Kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik Koreografer och dansare Regissörer och skådespelare Formgivare Präster Administratörer i offentlig förvaltning Administratörer i intresseorganisationer Psykologer m.fl Socialsekreterare och kuratorer Laboratorieingenjörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Elingenjörer och eltekniker Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Maskiningenjörer och maskintekniker Kemiingenjörer och kemitekniker Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi Kartingenjörer m.fl Övriga ingenjörer och tekniker Datatekniker Dataoperatörer Fotografer Ljud- och bildtekniker Kopplingstekniker, radioassistenter m.fl Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker Maskinbefäl Fartygsbefäl m.fl Piloter m.fl
14 SCB 14 AM 33 SM (Forts) Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga Flygledare Flygtekniker Byggnads- och brandinspektörer Säkerhetsinspektörer m.fl Lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl Skogsmästare m.fl Arbetsterapeuter Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl Dietister Optiker Tandhygienister Sjukgymnaster m.fl Djursjukvårdare Receptarier Övriga terapeuter Sjuksköterskor, medicin/kirurgi Operationssjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Röntgensjuksköterskor Övriga sjuksköterskor Biomedicinska analytiker Förskollärare och fritidspedagoger Andra lärare och instruktörer Värdepappersmäklare Försäkringsrepresentanter Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl Reseproducenter Företagssäljare Inköpare Värderare och auktionister Banktjänstemän och kreditrådgivare Övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl Agenter Speditörer Platsförmedlare och arbetsvägledare Övriga agenter m.fl Administrativa assistenter Boutredare Redovisningsekonomer m.fl Tulltjänstemän Taxeringstjänstemän Socialförsäkringstjänstemän Övriga tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Poliser Behandlingsassistenter m.fl Fritidsledare m.fl Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl Presentatörer i radio, TV m.m Musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning Cirkus- och varietéartister m.fl Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl Inspicienter, rekvisitörer m.fl Pastorer Dataregistrerare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter
15 SCB 15 AM 33 SM (Forts) Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga Lagerassistenter m.fl Transportassistenter Biblioteksassistenter m.fl Brevbärare m.fl Övrig kontorspersonal Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl Bank- och postkassörer Croupierer m.fl Pantlånare Inkasserare m.fl Resebyrå- och turistbyråtjänstemän Receptionister m.fl Telefonister Trafikinformatörer m.fl Flygvärdinnor m.fl Tågmästare m.fl Guider och reseledare Storhushållsföreståndare m.fl Kockar och kokerskor Hovmästare, servitörer och bartendrar Barnskötare m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Skötare och vårdare Tandsköterskor Övrig vård- och omsorgspersonal Frisörer, hudterapeuter m.fl Begravningsentreprenörer Övrig servicepersonal, personliga tjänster Brandmän Väktare och ordningsvakter Kriminalvårdare Övrig säkerhetspersonal Fotomodeller m.fl Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Kaféföreståndare Kioskföreståndare Bensinstationsföreståndare m.fl Bil-, båt- och husvagnsförsäljare Demonstratörer, uthyrare m.fl Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Trädgårdsodlare Trädgårdsanläggare m.fl Husdjursuppfödare och husdjursskötare Fjäderfäuppfödare Övriga djuruppfödare och djurskötare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Skogsbrukare Fiskodlare Fiskare Jägare Gruv- och bergarbetare Stenhuggare m.fl Murare m.fl Betongarbetare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl
16 SCB 16 AM 33 SM (Forts) Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga Anläggningsarbetare Övriga byggnads- och anläggningsarbetare Takmontörer Golvläggare Isoleringsmontörer Glasmästare VVS-montörer m.fl Installationselektriker Fastighetsskötare Övriga byggnadshantverkare Målare Lackerare Skorstensfejare och saneringsarbetare Gjutare Svetsare och gasskärare Tunnplåtslagare Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare Riggare och kabelsplitsare Dykare Smeder Verktygsmakare m.fl Verktygsuppsättare Slipare m.fl Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Flygmekaniker och flygreparatörer Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Elmontörer och elreparatörer Tele- och elektronikreparatörer m.fl Distributionselektriker Finmekaniker Musikinstrumentmakare m.fl Guld- och silversmeder Drejare m.fl Glashyttearbetare m.fl Glasgravörer Dekorationsmålare Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m Text- och bildoperatörer m.fl Etsare och gravörer, tryckmedier Privatbokbindare Screen- och schablontryckare Slaktare, styckare m.fl Bagare och konditorer Provsmakare och kvalitetsbedömare Möbelsnickare m.fl Korgmakare och borstbindare Skräddare, modister och ateljésömmerskor Körsnärer Tillskärare Sömmare Tapetserare Garvare och skinnberedare Skomakare m.fl Operatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggning Brunnsborrare m.fl Ugnsoperatörer m.fl Valsverksoperatörer
17 SCB 17 AM 33 SM (Forts) Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga Värmebehandlingsoperatörer Tråddragare m.fl Gjuterioperatörer Processoperatörer, glas och keramiska produkter Sågverksoperatörer Processoperatörer, träfiberindustri Processoperatörer, pappersmassa Processoperatörer, papper Processoperatörer, kemisk basindustri Driftmaskinister m.fl Industrirobotoperatörer Verktygsmaskinoperatörer Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror Maskinoperatörer, läkemedelsindustri och hygienteknisk industri Maskinoperatörer, ammunitions- och sprängämnesindustri Maskinoperatörer, ytbehandling Maskinoperatörer, fotografiska produkter Övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Maskinoperatörer, gummiindustri Maskinoperatörer, plastindustri Maskinoperatörer, trävaruindustri Maskinoperatörer, tryckeri Maskinoperatörer, bokbinderi Maskinoperatörer, pappersvaruindustri Maskinoperatörer, garnberedning Maskinoperatörer, vävning och stickning Symaskinoperatörer Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning Maskinoperatörer, skoindustri m.m Övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri Maskinoperatörer, kött- och fiskberedning Maskinoperatörer, mejeri Maskinoperatörer, kvarnindustri Maskinoperatörer, bageri och konfektyrindustri Maskinoperatörer, frukt- och grönsaksberedning Maskinoperatörer, sockerindustri Maskinoperatörer, te-, kaffe- och kakaoberedning Maskinoperatörer, bryggeri m.m Maskinoperatörer, tobaksindustri Fordonsmontörer m.fl Montörer, el- och teleutrustning Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Montörer, träprodukter m.m Montörer, papp- och textilprodukter m.m Övriga maskinoperatörer och montörer Lokförare Bangårdspersonal Bil- och taxiförare Buss- och spårvagnsförare Lastbils- och långtradarförare Förare av jordbruks- och skogsmaskiner Anläggningsmaskinförare m.fl Kranförare m.fl Truckförare Däckspersonal Torg- och marknadsförsäljare Hembiträden m.fl
18 SCB 18 AM 33 SM (Forts) Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga Hotell- och kontorsstädare m.fl Fönsterputsare Köks- och restaurangbiträden Tidningsdistributörer m.fl Vaktmästare m.fl Mätaravläsare Renhållnings- och återvinningsarbetare Övriga servicearbetare Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Grovarbetare inom bygg och anläggning Handpaketerare och andra fabriksarbetare Godshanterare och expressbud
19 SCB 19 AM 33 SM Anställda år inom varje läns största yrken fördelade på kön, Employed persons aged years in each county s largest occupations, by sex, 2008 Län Yrke Antal Kvinnor Antal män Stockholms län Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Systemerare och programmerare Barnskötare m.fl Företagssäljare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Datatekniker Övrig kontorspersonal Försäljare, fackhandel Försäljare, fackhandel Lagerassistenter m.fl Totalt i länet Totalt i länet Uppsala län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Universitets- och högskollärare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Verktygsmaskinoperatörer Barnskötare m.fl Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Förskollärare och fritidspedagoger Lastbils- och långtradarförare Grundskollärare Systemerare och programmerare Totalt i länet Totalt i länet Södermanlands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lagerassistenter m.fl Barnskötare m.fl Valsverksoperatörer Förskollärare och fritidspedagoger Lastbils- och långtradarförare Skötare och vårdare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Totalt i länet Totalt i länet Östergötlands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Barnskötare m.fl Systemerare och programmerare Förskollärare och fritidspedagoger Företagssäljare Grundskollärare Lagerassistenter m.fl Totalt i länet Totalt i länet Jönköpings län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Lagerassistenter m.fl Övrig kontorspersonal Företagssäljare Grundskollärare Övriga maskinoperatörer och montörer Totalt i länet Totalt i länet Kronobergs län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Företagssäljare Skötare och vårdare Lagerassistenter m.fl Övrig kontorspersonal Byggnadsträarbetare, 800 Totalt i länet Totalt i länet
20 SCB 20 AM 33 SM 1001 Forts. 2. Anställda år inom varje läns största yrken fördelade på kön, 2008 Cont. 2. Employed persons aged years in each county s largest occupations, by sex, 2008 Län Yrke Antal Kvinnor Antal män Kalmar län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Skötare och vårdare Handpaketerare och andra fabriksarbetare Grundskollärare Övriga maskinoperatörer och montörer Totalt i länet Totalt i länet Gotlands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Lastbils- och långtradarförare 300 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 300 Barnskötare m.fl. 600 Försäljare, fackhandel 300 Övrig kontorspersonal 500 Fastighetsskötare 300 Grundskollärare 400 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 300 Totalt i länet Totalt i länet Blekinge län Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Övriga maskinoperatörer och montörer Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Militärer Förskollärare och fritidspedagoger Övriga ingenjörer och tekniker 700 Grundskollärare Lastbils- och långtradarförare 700 Barnskötare m.fl Maskinmekaniker, maskinmontörer och m 700 Totalt i länet Totalt i länet Skåne län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Företagssäljare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Systemerare och programmerare Förskollärare och fritidspedagoger Lastbils- och långtradarförare Barnskötare m.fl Lagerassistenter m.fl Övrig kontorspersonal Försäljare, fackhandel Totalt i länet Totalt i länet Hallands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Lastbils- och långtradarförare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lagerassistenter m.fl Barnskötare m.fl Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Företagssäljare Försäljare, fackhandel Verktygsmaskinoperatörer Totalt i länet Totalt i länet Västra Götalands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Företagssäljare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lagerassistenter m.fl Barnskötare m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Systemerare och programmerare Övrig kontorspersonal Verktygsmaskinoperatörer Totalt i länet Totalt i länet
21 SCB 21 AM 33 SM 1001 Forts. 2. Anställda år inom varje läns största yrken fördelade på kön, 2008 Cont. 2. Employed persons aged years in each county s largest occupations, by sex, 2008 Län Yrke Antal Kvinnor Antal män Värmlands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Övriga maskinoperatörer och montörer Barnskötare m.fl Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Grundskollärare Företagssäljare Totalt i länet Totalt i länet Örebro län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Lastbils- och långtradarförare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lagerassistenter m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Verktygsmaskinoperatörer Barnskötare m.fl Företagssäljare Övrig kontorspersonal Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Totalt i länet Totalt i länet Västmanlands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lagerassistenter m.fl Barnskötare m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Företagssäljare Övrig kontorspersonal Systemerare och programmerare Totalt i länet Totalt i länet Dalarnas län Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Barnskötare m.fl Valsverksoperatörer Förskollärare och fritidspedagoger Lagerassistenter m.fl Grundskollärare Verktygsmaskinoperatörer Totalt i länet Totalt i länet Gävleborgs län Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Verktygsmaskinoperatörer Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Övrig kontorspersonal Fastighetsskötare Barnskötare m.fl Övriga ingenjörer och tekniker Totalt i länet Totalt i länet Västernorrlands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Lastbils- och långtradarförare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Systemerare och programmerare Förskollärare och fritidspedagoger Företagssäljare Barnskötare m.fl Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Grundskollärare Försäljare, fackhandel Totalt i länet Totalt i länet
22 SCB 22 AM 33 SM 1001 Forts. 2. Anställda år inom varje läns största yrken fördelade på kön, 2008 Cont. 2. Employed persons aged years in each county s largest occupations, by sex, 2008 Län Yrke Antal Kvinnor Antal män Jämtlands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Lastbils- och långtradarförare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 800 Förskollärare och fritidspedagoger Fastighetsskötare 600 Barnskötare m.fl Företagssäljare 600 Grundskollärare 900 Försäljare, fackhandel 600 Totalt i länet Totalt i länet Västerbottens län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Lastbils- och långtradarförare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Universitets- och högskollärare Förskollärare och fritidspedagoger Systemerare och programmerare Barnskötare m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Skötare och vårdare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Totalt i länet Totalt i länet Norrbottens län Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Förskollärare och fritidspedagoger Ugnsoperatörer m.fl Hotell- och kontorsstädare m.fl Motorfordonsmekaniker och motorfordons Grundskollärare Anläggningsmaskinförare m.fl Totalt i länet Totalt i länet
23 SCB 23 AM 33 SM a Yrken med högst andel anställda över 60 år, a. Occupations with largest share of employees over 60 year Yrke 1 över 60 år Körsnärer 20,0 53 Speciallärare 19,5 51 Boutredare 18,2 48 Högre ämbetsmän och politiker 17,6 53 Receptarier 17,4 48 Kartingenjörer m.fl. 17,2 49 Drejare m.fl. 16,7 48 Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. 15,9 47 Biblioteksassistenter m.fl. 15,7 48 Verksamhetschefer inom utbildning 15,5 51 Totalt 7,1 41 3b Yrken med lägst andel anställda över 60 år, b. Occupations with lowest share of employees over 60 year Yrke 1 över 60 år Koreografer och dansare 0,4 35 Maskinoperatörer, tobaksindustri 0,6 35 Cirkus- och varietéartister m.fl. 0,9 37 Hovmästare, servitörer och bartendrar 1,4 31 Värdepappersmäklare 1,4 39 Fotomodeller m.fl. 1,4 34 Militärer 1,5 41 Croupierer m.fl. 1,6 29 Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl. 1,8 35 Brandmän 1,9 42 Totalt 7,1 41
24 SCB 24 AM 33 SM a. Yrken med högst andel anställda utrikes födda, a. Occupations with highest share of foreign-born employees Yrke 1 utrikes födda Koreografer och dansare 43,2 Bagare och konditorer 41,8 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 40,6 Hembiträden m.fl. 38,0 Maskinoperatörer, garnberedning 36,0 Körsnärer 33,3 Språkvetare, översättare och tolkar 33,0 Skräddare, modister och ateljésömmerskor 32,5 Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 31,9 Buss- och spårvagnsförare 30,2 Totalt 12,0 4b. Yrken med lägst andel anställda utrikes födda, b. Occupations with lowest share of foreign-born employees Yrke 1 utrikes födda Militärer 1,9 Flygledare 2,1 Brandmän 2,3 Skogsmästare m.fl. 2,3 Poliser 2,4 Förare av jordbruks- och skogsmaskiner 2,4 Anläggningsmaskinförare m.fl. 2,7 Dykare 2,9 Driftchefer inom byggverksamhet 3,1 Distributionselektriker 3,2 Totalt 12,0
25 SCB 25 AM 33 SM 1001 Fakta om statistiken SCB:s yrkesregister syftar i första hand till att ge årlig information om den arbetande befolkningens fördelning efter yrkesgrupper och att belysa yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer. Statistiken, som är totalräknad, kan även brytas ner till låg regional nivå. Uppgifter om yrke används till en mängd skiftande ändamål, bl.a. yrkesmedicinsk och samhällsvetenskaplig forskning, utbildnings-, sysselsättningsoch samhällsplanering, prognoser samt hälso- och sjukvårdsplanering. Det finns även ett betydande behov av yrkesuppgifter från olika intresseorganisationer inklusive arbetsmarknadens parter. Av särskilt intresse är jämställdhetsaspekter. Detta omfattar statistiken Yrkesregistret är ett register på individnivå som omfattar samtliga personer folkbokförda i Sverige fyllda 16 år den 31/12 referensåret. Yrkesregistret ersätter den insamling av yrkesuppgifter från individer som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar, (FoB). Den senaste genomfördes hösten Första årgången av yrkesregistret avser förhållandena under 2001 och publicerades i oktober Registret innehåller bakgrundsinformation avseende individer och företag. Däribland ingår kön, ålder, födelseland, utbildning, förvärvsinkomst samt sektor och bransch för det företaget som personen ansetts ha arbetat på i november referensåret. Officiell statistik publiceras för anställda i åldern år. SSYK bygger på den internationella yrkesindelningen ISCO-88 och EUvarianten ISCO-88(COM) och är publicerad i serien Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1998:3. (Se även Yrkesuppgifterna i 2008 års register är klassificerade enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) på fyrsiffernivå, vilket motsvarar 355 klasser. Under uppbyggnadsskedet avseende åren var registret mindre detaljerat, tresiffernivå, motsvarande totalt 113 klasser. Från och med 2005 publicerades uppgifterna på fyrsiffernivå, förutom civilingenjörer och ingenjörer som fortfarande redovisades på tresiffernivå då uppgifterna inte bedömdes hålla tillräcklig kvalitet för att redovisas på fyrsiffernivå redovisas även civilingenjörer och ingenjörer för första gången på fyrsiffernivå Definitioner och förklaringar Anställda: är en delmängd av förvärvsarbetande se sysselsättningsschemat nedan. Yrkesregistret redovisar endast yrkesuppgift för anställda år.
Privat sektor, arbetare
Privat sektor, arbetare Yrkesgrupp Kön Månadslön 0000 samtliga yrken Kvinnor 20 603 Män 23 015 Totalt 22 412 411 kontorssekreterare och dataregistrerare Kvinnor 23 668 Totalt 23 316 412 bokförings- och
Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.
Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2007 för 323 jobb, för hela landet och för olika regioner där sådan statistik
Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke år 2006 År 2006 Antal Grundlön Månadslön
Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke år 2006 År 2006 Antal Grundlön Månadslön anställda inkl rörliga tillägg 0000 samtliga yrken 3 628 800 24 000 25 000 0110 militärer 8 800 29 100 29 900 1110
Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke år 2005 År 2005 Yrke Antal Grundlön Månadslön
Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke år 2005 År 2005 Yrke Antal Grundlön Månadslön anställda inkl rörliga tillägg 0000 samtliga yrken 3 550 200 23 300 24 300 0110 militärer 10 700 28 400 29 700
Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2008
Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2008 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS) Antal Grundlön Månadslön anställda inkl rörliga tillägg Samtliga sektorer 0000 samtliga yrken
Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige
Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2008. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått
Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner
Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer
Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke och kön år 2013 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS)
Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke och kön år 2013 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS) Sektor Yrke År 2013 Antal anställda Grundlön Månadslön Samtliga sektorer 0000 samtliga yrken män 1
(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)
Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2010 Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått
Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2009
Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2009 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS) Sektor Yrke Kön Antal Grundlön Månadslön anställda inkl rörliga tillägg Samtliga sektorer
Sydsverige (Blekinge och Skåne län) Norra Mellansverige (Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län)
Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2009. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått
Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2010
Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2010 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS) Sektor Kön Antal Grundlön Månadslön anställda inkl rörliga tillägg Samtliga sektorer 0000
Bristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer
Statistikinfo 2011:13
Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade
Bristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bild 2 Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg
The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 1401 Yrkesstrukturen i Sverige 2012 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Egna företagare. 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 ES/FRS
ES/FRS 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 Egna företagare Yrkesuppgifter för egna företagare saknas i stor utsträckning i Yrkesregistret och ingår inte i den officiella statistiken.
The occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 1101 Yrkesstrukturen i Sverige 2009 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129
Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer
Antal av Radetiketter Dossienr
Radetiketter Antal av Dossienr Soldater m.fl. 32 Övriga servicearbetare 30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl 29 Övrig servicepersonal 29 Militärer 17 Butikssäljare, fackhandel 16 Butikssäljare,
The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 1201 Yrkesstrukturen i Sverige 2010 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän
AM 33 SM 1501 Yrkesregistret med yrkesstatistik 2013 Yrkesstrukturen I Sverige The Swedish Occupational Register with statistics 2013 I korta drag Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga
Bristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken IT-strateger, IT-analytiker Systemerare, programmerare Servicetekniker (IT) Datatekniker (nätverkstekn) Bild 2 Lantmätare VVS-ingenjörer Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer bygg
The occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 1301 Yrkesstrukturen i Sverige 2011 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde
Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel
Förändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009
Bild 1 Maskinoperatörs/monteringsarb Metallhantverk o reparatörer Kundservicearbete Gruv bygg o anläggning Transport o maskinförararbete Servicearbete Servicearbete utan yrkerutb. Processoperatörsarbete
The occupational structure in Sweden 2007 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 0901 Yrkesstrukturen i Sverige 2007 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2007 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register
AM 33 SM 0501 Yrkesstrukturen i Sverige 2003 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register I korta drag
Lönespridning. Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn 2008-01-31
Lönespridning Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn 2008-01-31 Innehåll 1 Inledning...3 2. Sammanfattning av resultat...4 3. Insamlingsmetodik...5 3.1 Grundmaterial...5
Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING. Yrken inplacerade i SWklassifikationssystem.
Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING. Yrken inplacerade i SWklassifikationssystem. (http://w1.861.telia.com/~u86119281/omr40r.pdf) Innehåll: * Yrken enligt SSYK 96 inplacerade
The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 0701 Yrkesstrukturen i Sverige 2005 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF
Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik JULI, 2012 VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Tjänstemän och arbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system
Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1
Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken
Bristindex inom datayrken
inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare PC-Tekniker Datatekniker (nätverkstekniker) Civilingenjörer m.fl. bygg o anläggning Byggnadsingenjörer o byggnadstekniker
Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen
Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-
Näringslivets yrkesklassificering NYK 2004 Statistik Juli, Arbetare
Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juli, 2012 Arbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter och utgår från SSYK (Standard
Migrationsverkets författningssamling
Migrationsverkets författningssamling ISSN 1650-2515 Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka
Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken
Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB
Migrationsverkets författningssamling
Migrationsverkets författningssamling ISSN 1650-2515 Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka
Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland
Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive
Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001
Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All
Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen
Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016
Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad
Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara
Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling
Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och analys... 1 2 Inledning och syfte... 3 3 Inflyttade 2013... 4 3.1 Social bakgrund
Yrken i Västra Götaland
Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt
Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,
Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp
Arbetsmarknaden. 2013 och framåt
Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?
Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30
Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar som äger rum av arbetskraftens kompetensmässiga
Arbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013
AM 52 SM 1401 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2013 I korta drag Medellönen var 26 410 kronor i kommunerna 2013 Den genomsnittliga
Jämförelse mellan yrkesregisterversion 2007 och 2008 med tonvikt på klassificeringssystemet AID
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(9) Jämförelse mellan yrkesregisterversion 2007 och 2008 med tonvikt på klassificeringssystemet AID Följande dokument ger en översikt över vilka stora förändringar som har skett
Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011
Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.
Sveriges Byggindustrier
Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik April, 2004 Sveriges Byggindustrier Tjänstemän Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne
Sjukskrivning i olika yrken
Social Insurance Report Sjukskrivning i olika yrken ersatta från Försäkringskassan per anställd år 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Avdelningen för Analys och prognos
Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt
Vem kan jobba till 67?
DELRAPPORT INFÖR LOs PENSIONSUTREDNING Vem kan jobba till 67? En rapport om medelpensioneringsåldern i olika LO yrken Författare: Renée Andersson, utredare vid LOs arbetslivsenhet Inledning LO-kongressen
Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck
1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin
APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring
APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar
Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011
AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga
Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan
Rubrik Beviljade arbetstillstånd innevarande år Senast körd 2010-10-01 08.10 Siffrorna omfattar både Migrationsverkets samt Sveriges ambassaders och konsulats beslut Siffrorna omfattar inte idrottsutövare,
Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007
AM 62 SM 0801 Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 Salaries of non-manual workers in the private sector 2007 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2007 års uppgifter avseende månadslöner per utbildningsinriktning
Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad
Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar
Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län
2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet
NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet
NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna
Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor
Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor SSYKkod Yrke Arbetstagarorganisation Arbetsgivarorganisation Avtal 1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 1221 Driftchefer inom jordbruk, trädgård,
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2014-01-31 Tertial 3, 1 september-31 december 2013 Sida: 2 av 36 Sida: 3 av 36 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2014-01-31 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Grums Hammarö Ann Mannerstedt, arbetsmarknadsanalytiker Inskrivna arbetslösa i oktober 2016 som
PM Dok.bet. PID
1 (6) PM Analysavdelningen Nils Holmgren Typfallsberäkningar av pension för de vanligaste yrkena Syftet med beräkningarna är att ge en ungefärlig uppfattning om förväntad pension för de vanligaste yrkena
50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025
50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion Introduktion Hur ser behoven av kompetens
För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke
För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning
Sjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård
Sjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård Metod Analysen baseras på data från SCB Definitionen kortidssjukskrivna= 1-89 dagar Defintionen långtidssjukskrivna= 90 eller fler dagar Data finns tillgänglig
Yrkesregistret med yrkesstatistik Kvinnor och män i olika yrken?
AM 33 SM 1002, korrigerad version, 2012-02-29 Yrkesstrukturen i Sverige 2008 Yrkesregistret med yrkesstatistik Kvinnor och män i olika yrken? The occupational structure in Sweden 2008 Occupational statistics
Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen
Jobbmöjligheter i Jämtlands län Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län 2017 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrke-och-framtid.html De 10 största yrkena 16-64
Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015
Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv
JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län 2014. Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Örebro län 2014 1 Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd 1 2014-01-27 10:37:42 Ökade chanser att få jobb Arbetsmarknaden i länet förbättras och fler jobb förväntas tillkomma.
Låt lönerna bli lönsamma
Låt lönerna bli lönsamma Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Vi arbetar för att Sverige ska ha världens bästa chefer. Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Låt lönerna bli lönsamma 3 Vikten av att kunna göra
LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer
Den omöjliga lönekarriären LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Lönekarriärbarometer 2013 Därför gör vi en lönekarriärbarometer 3 Vikten av att kunna göra lönekarriär
Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting
Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting Marianne Leckström marianne.leckstrom@skl.se www.skl.se/gis Först ett tips Sektionschefstjänst för Infrastruktur och fastighet på SKL är ledig. - Geodata,
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Kalmar län 2017 Ronnie Kihlman, utredare Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Totalt ingick cirka 450
Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck
Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012
Fakta om löner i våra medlemsföretag
JANUARI 2014 KAJSA LINDELL Fakta om löner i våra medlemsföretag Övergripande lönestatistik avseende september 2013 Innehåll 1. Inledning...2 2. Lönenivåer 2013...3 3. Löneutveckling....4 4. Lönespridning
Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010. Medarbetare
Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010 Medarbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter och utgår från SSYK
Average hourly wages of manual workers in the private sector Högst lön i industrin, lägst lön i hotell- och restaurangbranschen
AM 57 SM 0401 Löner för arbetare inom privat sektor 2003 Average hourly wages of manual workers in the private sector 2003 I korta drag Högst lön i industrin, lägst lön i hotell- och restaurangbranschen
Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån
Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden
& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.
Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Förord I denna rapport
Sjukersättning och yrke
Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm
prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009
prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen
ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet
ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727 Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Box 720 SE 405 30 Göteborg ANVISNINGAR
ISSP 1998 - MORAL, VÄRDERINGAR OCH RELIGION II SSD 0716. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet
ISSP 1998 - MORAL, VÄRDERINGAR OCH RELIGION II SSD 0716 Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Box 720 SE 405 30 Göteborg ANVISNINGAR
Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal
Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Vad påverkar matchningseffektiviteten? Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning
JOBBPULS 2013. Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län
JOBBPULS 213 Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län Jobbpuls 213 är en uppdatering av rapporten Jobbpuls, som ursprungligen togs fram 211 inom projektet Konkurrenslyftet. Jobbpuls
JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare
Susanne Gullberg Brännström, SCB, tfn 019-176166, susanne.gullbergbrannstrom@scb.se Mariette Thell, SCB, tfn 019-176600, mariette.thell@scb.
AM 33 SM 1601 Yrkesregistret med yrkesstatistik 2014 Yrkesstrukturen I Sverige The Swedish Occupational Register with statistics 2014 I korta drag Vanligaste yrket i riket var underskötersköterskor, men
Näringslivets yrkesklassificering NYK 2005 Statistik April 2012
Näringslivets yrkesklassificering 2005 - NYK 2005 Statistik April 2012 Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter och utgår från SSYK (Standard
Average hourly wages of manual workers in the private sector 2004
Löner för arbetare inom privat sektor 2004 Average hourly wages of manual workers in the private sector 2004 I korta drag Högst lön i gruv- och mineralutvinningsindustrin, lägst lön i hotell- och restaurangbranschen