Hur går den mindre kommunen från vision till verklighet?

Datum 2016-10-26 1(7) Dokumentation av session från konferensen Gestaltning och PBL 2016 Hur går den mindre kommunen från vision till verklighet? Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan, ÖP, för Katrineholms kommun. ÖP 2030 - del staden antogs i kommunfullmäktige 2014 och nu pågår arbetet med landsbygden och kransorterna. Syftet med sessionen var att skapa diskussion och berätta hur man arbetar i Katrineholms kommun. Ett exempel på kommunens arbetsätt är omvandlingen av Katrineholms stortorg. Sara Eresund, planarkitekt som arbetar med översiktsplaner, och Erik Bjelmrot, planeringschef i Katrineholms kommun, berättade om kommunens arbete. Moderatorer var: Adam Laurin, Boverket Övriga medverkande var: Erik Bjelmrot, Katrineholms kommun avdelnings chef för avdelningen planering och byggande Sara Eresund, Katrineholms kommun, planarkitekt

2(7) Referat från presentationer och diskussioner från de två sessionspassen: Katrineholm ligger i Stockholms närhet och har cirka 33 000 invånare. Av dessa bor 17 procent i staden och resten på landsbygden. Bostadsbrist råder i kommunen. Katrineholms torg ligger väldigt centralt vid stationen och var för länge sedan en livlig handelsplats. Genom åren har torget förändrats- från parkeringsplats till dagens ganska folktomma torg. Torget användes inte särskilt mycket och upplevdes som dött och öde. Hösten 2012 genomfördes en omfattande medborgardialog i samarbete med Katrineholms Kuriren. Målet var att få veta hur Katrineholmarna ville ha sitt framtida torg. Kommunen har haft en översiktsplan från 1991. 2013 påbörjades arbete med en ny översiktsplan. Det sågs som mycket viktigt att ha en medborgardialog innan man påbörjade arbetet med översiktsplanen. Kommunen övergripande tanke var att alla skulle vara delaktiga, alla skulle få plats. Katrineholm ville ha en förtätning. Kommunen tittade på olika förtätningsområden och använde sig av bestämda strategier inför översiktsplanen. Det var viktigt med flera faktorer så som nära staden- känslan -det skulle vara cykelvänligt, den blandade staden med en tät stadskärna, men även en stad som innehöll grönområden. Frågor kommunen ställde var bland annat, hur ser ni på staden, hur ser ni på torget, hur får man aktivitet där, är det tryggt att gå över torget? Man använde sig av nya vägar för att få fram olika grupps åsikter. Kommunen ville nå olika generationer, inte bara de vanliga grupperna som kom till samrådsmötena. Kommunen ville bland annat få fram barnperspektivet och besökte förskoleklasser. Utgångspunkten var att staden inte bara är för de vuxna och att det bor många barn i staden. Sexåringar från två förskoleklasser djupintervjuades, de fick också bygga modeller. Barnen byggde fantasirika modeller. Det blev många färglada hus, till exempel svamphus. Sexåringarna uppskattade naturen och ville ha skog vid skolan. De ville även ha varierande lekplatser, nu tyckte de att allt såg likadant ut. För att nå flera grupper användes även webben. Kommuninvånarna fick fylla i vilka grönområden användes och på vilka sätt. Invånarna markerade på en karta genom att sätta pluppar. Arbete med torget byggda på de tidigare undersökningarna, nu fortsatte man genom att kommunen tog sig ut till platsen torget. Kommunens representanter var närvarande på torget samtidigt med en utställning med montrar. På landsbyggden bjöds det till mer traditionella möten, men för att nå olika grupper försökte man utöver mötena även att vara på olika ställen som kanske inte är så traditionella i det här sammanhanget, såsom till exempel, stadens Ica maxi, sjukhuset, SFI -klasser och gymnasieskolan. Som tidigare nämndes samarbetade kommunen med Katrineholms Kuriren. Resultatet blev en artikelserie om torget. Fem lördagar i rad, kunde man läsa i tidningen om hur det har sett ut, hur det ser ut och om de olika förslagen för torget. Kommunen ville provocera lite genom att visa hur det skulle kunna bli genom att ställa bilar på torget. En morgon när invånarna vaknade var det fullt med

3(7) bilar på torget. Då blev det väldigt verkligt för många och kommunen fick mycket åsikter om att man inte ville tillbaka till en parkering på torget. Nästa steg var att tillvara ta alla medborgarförslag för stortorgets utformning. Bland annat tyckte invånarna att det skulle vara ett levande torg med folkliv, uteserveringar och aktiviteter. Man ville också skapa en södersida, torget är nämligen vänt mot norr, och en byggnad som skulle skapa rumslighet. Kommunen frågade sex olika arkitektkontor om förslag för själva torget. Förslagen visades för allmänheten. En omröstning ägde rum där ett arkitektförslag vann, men man ville även ha en byggnad. Kommunen funderade hur man nu skulle gå vidare. Skulle man kontakta en byggare som man brukar? Kommunen tyckte det var för viktigt och gick ut med en tävling. Man ville ha ett landmärke men med ett maxpris för kvadratmeter. Det kom 135 förslag från 7 länder. En jury bestående av länsarkitekter, Sweco, Sveriges arkitekter och medborgarepresentanter inrättades. Invånarna fick anmäla sitt intresse genom att man åter tog hjälp av Katrineholms Kuriren. Ett förslag som hette Klädd till fest vann, ett hus i guldfärger. Kommunen hyrde en lokal där man visade alla förslagen, en del synpunkter som kom var att byggnaden tog för mycket plats på torget. Kommunen markerade då med sprayburkar den plats byggnaden tog. Då blev det mycket tydligare var byggnaden skulle stå och hur stor plats den skulle ta. På ett efterföljande samråd kom det bara 13 yttranden. Slutsatser Katrineholms kommun menar att det skulle ha kommit många fler synpunkter om inte allt förarbete hade gjorts. De slutsatser kommuner drog var att det var mycket viktigt med en medborgardialog innan förslag, delaktighet och påverkan, förankring hela vägen. Även andra faktorer vara lika viktiga som exempelvis tydlighet med visualisering och att kommunen involverat många aktörer, bland dessa lokaltidningen. På minussidan kan läggas att det är en lång process som tar tid, återkoppling kan komma långt efter. Det är också svårt att göra alla nöjda. Diskussion Vad blir det nya husets innehåll? Det ska bli en restaurang och andra publika lokaler på botten våningen och bostäder på övre plan. Vilka partier är involverade? Alla partier är involverade. Hur var stödet av chefer? När vi tar fram ett gestaltningsprogram är det den största utmaningen att få fram ett dokument med tyng som är förankrat av chefer och politiker. Kommunen har haft lätt att göra saker, eftersom man haft alla med på tåget, om inte politiker och chefer är med är det ett problem. Politiker i kommunen vill också att det händer saker. Förvaltningen är ute på torget två gånger om året med

4(7) olika teman. Nu senast har man gjort en park av en gata, då är förvaltningschefen som driver och fixar ekonomin. Vissa få hörs mycket om byggnader på torget men de positiva kommentarerna kommer inte alltid fram. Har det varit svårt att få ihop alla synpunkter i inledningsskedet? Det var mycket jobb som lokaltidningen gjort. Omröstning var enkelt gjort med streck och inte svårt att sammanställa. Hur skulle det fungerat om det hade varit en privat markägare? Kommunen tar kommandot i gestaltningsfrågan så får exploatörer komma sedan istället för tvärtom. Hur träffade ni barnen? Vi kontakte rektorerna i gymnasiet, och fick hjälp. Eleverna kom in i projektet när de läste ett relevant ämne. I Katrineholm åker sexåringar bil med sina föräldrar och vet inte om hur staden ser ut. Vi valde sexåringar för att de inte var så färgade. Vi tyckte att den åldersgruppen var bra, men i framtiden kommer vi att testa lite olika åldrar. Man får provocera barnen eftersom de är så medvetna om regler. Bilar kör på gatan människor går på trottoaren. Enkäter gick inte alls lika bra. Det blev inte så många som svarade. Vad får man för effekter eller sociala vinster? invånarna ville ha en byggnad för att få en attraktiv stad, motverka den otrygga känslan, nu det är resultat. Ni måste haft en tanke med vad ni ville ha, har ni fått ändra inriktning, hur lätt var det kill your darlings? Vet inte om vi hade så mycket färdigt tänkt vad man ville ha. Inte från politiker och inte från kommunen. Det finns fortfarande vissa som vill ha parkering. Tänk om fler ha velat ha parkering, vet inte hur man skulle ha hanterat det då. Hur förhåller sig det torget till de andra torgen i Katrineholm? Katrineholm är inte större än att alla åker in. Kulturmiljöanalys gjordes innan tävlingen. Det var ett underlag, det ska anpassas till kulturmiljöanalysen. Som det är nu används torget till försäljning. Det sociala kan bara bli bättre. Har kommunen exkluderat i förslag vissa värden, till exempel musik? Men vi vill ha musik och kommer att ha en scen, men inte större arrangemang. Kommer ni ha fler öppna tävlingar nästa gång? Tävlingen var öppen för alla arkitektkontor, hade vi till exempel bara haft 5 valda arkitektkontor skulle kanske inte det kontoret som nu vann kommit med. Hur är det med lokaler i bottenplanet? Fastighetsbolaget tycker det är väldigt intressant läge. Det blir kvartersmark i detaljplanen. Har ni några mekanismer som gör att den unga arkitekten får fortsätta att projektera? Ja det har varit ett fortsatt uppdrag till dem, även att utreda buller och annat.

5(7) Har ni avsatta pengar för torget, för att det är dyrt? Ja, socialdemokraterna tillsammans med moderaterna har majoriteterna, man litar på dem att det blir finanserat. Hur tänkte ni kring förtätningen där? Det har varit bebyggt där på samma plats för 80 år sedan år sedan. Det var det och inte ljusförhållanden som styrde. Byggnaden blir på norrsidan. Kommer det bli det guldfärgade huset? Ja Hur säkerställer ni för det? Vi har väldigt detaljerade bullerbestämmelser och gestaltningsbestämmelser. Det kanske är lättare med sådant med en liten kommun, jag tänker på medborgardialogen och er närvaro ute på torget. Hur många projekt håller ni på med samtidigt? 30 planprojekt plus översiktsplaner och vi är tre stycken. Vi har en projektavdelning som mest har hanterat detta med torget. Har ni haft med Trafikverket? Vi måsta ta diskussion med dem, vi har haft förslag och dialog med andra utanför Trafikverkets område. Viktigast att ha bra översiktplaner, var vill kommunen, var vill vi ha bostäder. Då blir det lättare för Trafikverket att se var det behövs cykelvägar osv. Katrineholms landsbyggd känner sig eftersatta annars. Hur bestämde ni er för den formen för allmän tävling? Vi har haft en representant med från Sveriges arkitekter, det var mycket bra samarbete. Skulle ni ha gjort något annorlunda? Vi hade en prislapp på vad det skulle kosta, svårt när man hade så många förslag och inte visste vad de det skulle kunna kosta. Vi har haft länsarkitekten med från början. Gestaltningsmässigt har det inte varit några problem, nära kontakter, bra diskussioner. Översiktsplanen för staden blev antagen 2014, för landbyggdden ska antas nu. Ungdomarnas perspektiv, likaså en har en hållbar vision mot de äldre. Cykelgarage har byggts, ingår i strategin för hållbart resande. Politikerna säger att vi inte ska försämra för bilarna vi tjänstemän säger att vi satsar för cyklar och gångtrafik. Det blir nu mycket mindre tung trafik, jobbat med politikerna med vad en attraktiv stad är. Jobbar även mycket med attraktivitets-begreppet. Jobbar med politiker, hur gör ni då? Mycket fortlöpande kontakter, kommer till kommunstyrelser, har seminarier som vi bjuder in till. För samhällsbyggnadschefen är avgörande att ha en närhet till politiker. Vid Ulricehamns stadsförnyelseprojekt, jobbade man på två fronter, ville gå ut att påverka folks beteende, till exempel inte köra ut för att

6(7) köpa en kvällstidning. Kommunen har haft cykelambassadörer. Bland annat delat ut sadelskydd och liknande. Vad är en gestaltad miljö på landsbyggden? Attraktiva lägen vid sjöar, förtätning i orterna, men detta inte lika realistiskt. Inte förtätning på landsbyggden. Landsbyggdens eget initiativ behövs. Angående utvärdering, hur långt har man analyserat möjligheter att kunna ha publika lokaler som till exempel resturanger och bostäder ihop, är det en bra idé? Det har varit restaurang där tidigare på den sidan sedan förut, handelsanalyser har inte gjorts. Handel och bostäder finns där på andra sidan. Marken ägs av kommunen? Hur blir det i den nya detaljplanen? Marken ägs av kommunen. Det blir kvartersmark i den nya detaljplanen. Hur säkras resultatet i detaljplanen? Det måste regleras så mycket det går. Om det är kommunalfastighetsbolag då är det säkrat, men om det är privat måste fastighetsbestämmelserna vässas till, men vi måste se över hur långt man kan gå. Har ni gestaltningsprogram? Vi kan styra genom markanvisningar, men vill för en bra kulturmiljö säkra genom kulturmiljöanalyser. Detta måste säkras upp i detaljplanen. Kommunen i sin översiktsplan har sagt att det ska var en byggnad på torget. Processen gick samtidigt. Förslaget kom från medborgardialogen och skrevs in i översiktsplanen parallellt. Hur funkar det att göra en allmän arkitekttävling? Vi har fått hjälp av Sveriges arkitekter, hur man kan utforma en sådan tävling. Kostnaden är beroende lite på vad man tar in. Tar Sveriges arkitekter arvode? Ja. Finns det byggherrar som är intresserade? Ja, det har kommit privata intressenter. Lärdomar av medbergardialogen? Inte bjuda in folk, utan uppsöka folk, då får man fram både negativa och positiva synpunkter, annars bara negativa, får inte fram rätt bild. Kontoret togs ut på torget. Om vi hade bjudit in så hade tre personer kommit in. Kan ni ta med någonting från det till arbetet med detaljplanen? Ja, barnperspektivet, ställa ut det stort, mer insatser. Vi har haft det på facebook, och frågat oss hur vi ska nå ut till folk. Ska ni börja med chattfunktionen? Vi har gjort tolkningen att man enligt Plan- och bygglagen inte kan använda kommentarer på facebook som synpunker, tips be dem att skicka mail. PBL

7(7) skulle kunna bli lite modernare. Radio gick ut med informationen i kommunen, fick 70 synpunker istället för de vanliga tre. Lokal radiokanal var det. Det kanske ska vara lokal-tv. Facebook når inte alla grupper, men om man får en bra synpunkter borde det tas med även om det är på facebook men de uppfyller inte sin överklagande grund. Positiva effekter? Vi ser att folk blir engagerade i sin stad, stor skillnad från innan, nu har man koll. Hur arbetar ni när marken inre kommunal, gör ni översiktsplanen efter byggherrens ritningar? Alla som är med i förvaltningen som arbetar med gestaltningen diskuterar och förmedlar sin vision till exploatören så det inte bara blir deras förslag. Det funkar ganska bra. Om byggaren kommer med förslag, vad har ni för stöd att ifrågasätta det? Blanda bebyggelse om det är så vi vill ha, så styr vi det. Är byggherrarna medvetna om det? Ja, vi har jobbat med gestaltningsprogram i större områden, de får anpassa sig till det. Om ni har gestaltningsambitioner i översiktplanen, så måste det fram till exploatörer. Ja, men vi har bra dialog med exploatörer, vi känner våra exploatörer. Vi har inte alltid bara gestaltningsprogram, vi pratar om att ha ett politiskt program. Vad ni kom ni annars fram till som har varit framgångsrikt i ert sätt att arbeta? Vi har väldigt bra kontakt med politisk ledning och förvaltningsledning, allt måste förankras. Fördel med en mindre kommun är också att man samarbetar mellan olika nämnder inom avdelningen.