Slutrapport 2014 för. Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020

2015-05-19 Regionservice Fastigheter Slutrapport 2014 för Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020 Sida 1 av 25

Slutrapport 2014 för Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020 Ronny Gustafsson/Lisa Bringhed, energiingenjör och projektledare, Region Kronoberg Helen Penttilä, miljöchef, Region Kronoberg Maria Skarrie, Bengt Dahlgren AB Maj 2015 Sida 2 av 25

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 INLEDNING... 4 2 NULÄGESANALYS BASÅR 2009... 5 2.1 NULÄGESANALYS - FASTIGHETER... 5 2.2 NULÄGESANALYS TRANSPORTER... 5 2.3 NULÄGESANALYS ÖVRIGA UPPGIFTER... 5 3 UTNYTTJANDE AV STÖD... 6 4 ENERGIMÅL FASTIGHETER... 7 4.1 UPPFÖLJNING MÅL, FASTIGHETER... 7 4.2 FRAMTIDEN FASTIGHETER... 8 5 ENERGIMÅL TRANSPORTER... 9 5.1 UPPFÖLJNING MÅL, TRANSPORTER... 9 5.2 FRAMTIDEN TRANSPORTER... 9 6 UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLANEN... 11 6.1 ENERGIMYNDIGHETENS KRAV PÅ ÅTGÄRDER... 11 6.2 SAMMANSTÄLLNING AV AKTIVITETER... 11 6.3 UPPFÖLJNING ÅTGÄRDER OCH AKTIVITETER, FASTIGHETER... 12 6.3.1 Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer... 12 6.3.2 Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla... 13 6.3.3 Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad... 14 6.3.4 Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten... 15 6.3.5 Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller... 15 6.3.6 Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad... 16 6.3.7 Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av verksamhetens energikrävande utrustning16 6.3.8 Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen... 17 6.4 UPPFÖLJNING AV AKTIVITETER, TRANSPORTER... 17 6.4.1 Aktivitet 1 Minska antalet flygresor... 17 6.4.2 Aktivitet 2 Minska antalet resor med bil... 18 6.4.3 Aktivitet 3 Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer... 19 6.4.4 Aktivitet 4 Utbilda anställda i EcoDriving... 19 6.4.5 Aktivitet 5 Använda bilpoolen på ett effektivare sätt... 19 6.4.6 Aktivitet 6 Samordna transporter och leveranser inom landstinget... 19 6.4.7 Aktivitet 7 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter... 20 6.4.8 Aktivitet 8 Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel... 21 6.5 UPPFÖLJNING AV AKTIVITETER, ÖVRIGT... 21 6.5.1 Aktivitet 1 Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg... 21 6.5.2 Aktivitet 2 Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft... 22 6.5.3 Aktivitet 3 Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder... 22 7 EKONOMISKT RESULTAT... 23 8 SLUTSATS... 25 Sida 3 av 25

1 Inledning Energistrategin, Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020, som togs fram 2011 hade till syfte att minimera landstingets negativa påverkan på människors hälsa och miljö. Den 1:e januari 2015 gick Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland samman och bildade Region Kronoberg. Region Kronoberg tog över landstingets och regionförbundets tidigare uppgifter, det vill säga hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. Resultatet i denna rapport rör före detta Landstinget Kronoberg, men framtiden rör Region Kronoberg. Regionens verksamhet påverkar miljön på många sätt. Två av regionens betydande miljöaspekter är energianvändning och transporter. Som ett led i att minska miljöpåverkan inom dessa områden, togs strategin avseende energieffektivisering fram. Strategin är framtagen efter stöd från Energimyndigheten enligt förordningen 2009:1533, Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting. Landstinget Kronoberg har erhållit ekonomiskt stöd från Energimyndigheten under 2010-2014, för att även arbeta med åtgärderna i strategin under dessa år. För att summera strategins genomförda arbete och resultat har denna slutrapport sammanställts. Syftet med slutrapporten är att redovisa det arbete som utförts under dessa år samt hur väl målen i strategin har uppfyllts fram till år 2014. Denna slutrapport ska också användas som underlag då nya mål fram till 2018 kommer att bearbetas och tas fram. I kapitel 4 och 5 ses de energimål som sattes upp inom fastigheter och transporter, en uppföljning av hur det gått med målen samt ett framtidsavsnitt om hur Region Kronoberg fortsättningsvis önskar arbeta med dessa frågor. I kapitel 6 görs uppföljningen mer i detalj. Här beskrivs hur Landstinget arbetat med den handlingsplan, med åtgärder och aktiviteter, som togs fram i strategin. I kapitel 7 ses det ekonomiska resultatet och i kapitel 8 skrivs slutsatsen. Sida 4 av 25

2 Nulägesanalys basår 2009 Först gjordes en nulägesanalys med 2009 som basår. Resultatet från nulägesanalysen har lagts in i Energimyndighetens e-kanalen, och det är resultatet från denna som varit utgångsläget för energistrategin. I e-kanalen har Landstinget Kronoberg årligen återrapporterat om hur arbetet fortskridit till Energimyndigheten. En beskrivning av hur nulägesanalysen togs fram i detalj finns i rapporten Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020. Se den på Region Kronobergs hemsida, http://www5.ltkronoberg.se/om-landstinget/arbomr/miljo/energi/. 2.1 Nulägesanalys - Fastigheter Nulägesanalysen för Landstinget Kronobergs fastighetsbestånd, inklusive landstingsägda bolag, resulterade i följande grundläggande uppgifter: Total energianvändning: 60 000 MWh Total yta (A temp ): 256 000 m² 2.2 Nulägesanalys Transporter Nulägesanalysen för Landstinget Kronobergs transporter resulterade i följande grundläggande uppgifter: Antal körda km med leasade och landstingsägda fordon inom landstinget: Antal körda km i tjänsten med privata bilar: Antal landstingsägda person- och lastbilar som uppfyller Miljökraven enligt förordningen (2009:1): Antal leasade fordon som uppfyller Miljökraven enligt förordningen (2009:1): 2 484 000 km 1 070 000 km 3 st 64 st År 2009 hade inte Landstinget Kronoberg någon uttalad resepolicy. Det fanns dock en bilpool för samtliga anställda och riktlinjer vid resor. 2.3 Nulägesanalys Övriga uppgifter Landstinget Kronoberg antog i december 2008 en klimat- och miljöpolicy. Under 2012 fastställde Landstingsfullmäktige en ny policy för Landstinget Kronoberg. Den ersatte en rad tidigare policyskrifter, bland annat klimat- och miljöpolicyn. Enligt den nya policyn ska landstinget genom ett aktivt miljöarbete bedriva verksamheten med så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt, samt bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål uppnås. Sida 5 av 25

3 Utnyttjande av stöd Landstinget Kronoberg ansökte och beviljades stöd enligt förordningen (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting under 2010. Under åren 2010 till 2014 har årligen 315 000 kronor erhållits från Energimyndigheten. Landstinget Kronoberg har använt allt stöd som erhållits av Energimyndigheten. Stödet har bland annat gått till utbildning inom energieffektivisering och Miljöbyggnad till flera anställda inom fastighetsorganisationen på Landstinget Kronoberg. Stödet har använts till energiutredningar, framtagande av LCC-kalkyler och en översyn av ventilationsaggregaten på CLV, för att underlätta planeringen av om och när de behöver bytas. Det har även gjorts en utredning av de interna transporterna inom Landstinget, vilken ledde fram till flera förbättringsförslag, som kommer att utföras. Landstinget har även med hjälp av stödet utbildat ett antal anställda i EcoDriving. Sida 6 av 25

4 Energimål Fastigheter Mål avseende energieffektivisering för fastigheter upprättades för åren 2014 och 2020 enligt riktlinjer i Energimyndighetens Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting. Mål 2014: Besparing 10 800 MWh (20 %) Målet till 2014 var att fastigheternas energianvändning skulle minska med 20 % jämfört med 2009. Detta var en hög målsättning. Den grundade sig på nulägesanalysen som i första hand utgjordes av de övergripande analyser som gjordes i samband med energideklarationerna. Hänsyn togs även till landstingets planer för ombyggnationer, däribland projektet centrumbyggnaden på Sigfridsområdet samt jämförelse med andra likartade verksamheter och dess besparingspotentialer. Dessa byggde till stor del på inventeringar av likartade verksamheter såsom exempelvis sjukhus. Mål 2020: Besparing 18 900 MWh (35 %) Målet till 2020 var att fastigheternas energianvändning skulle minska med 35 % jämfört med 2009. Det grundades mer på antaganden och blev mer diffusa eftersom det är svårt att förutspå vilka politiska beslut som kommer tas gällande klimatfrågor och hur fastighetsbeståndet kommer se ut så långt fram som till år 2020. 4.1 Uppföljning Mål, Fastigheter Energianvändningen i Landstinget Kronobergs fastigheter har mellan åren 2009 och 2014 minskat med ca 10 000 MWh/år, vilket motsvarar 17 % jämfört med 2009 års energianvändning. I det resultatet har en kompensation gjorts med avseende på installationen av fjärrkyla och att elanvändningen minskade på grund av det. Det har tagits hänsyn till ytförändringen som skett i det procentuella resultatet. Målet för 2014 var att sänka energianvändningen med 20 % jämfört med 2009. Detta mål har därmed näst intill uppfyllts. I en verksamhet som omfattar ett så stort fastighetsbestånd kan det vara svårt att uppnå satta mål då verksamheten ständigt genomgår förändringar. Det kan vara i form av att fastigheter avyttras eller tillkommer, verksamheter förändras eller verksamheter försvinner. Sammantaget ger alla dessa förändringar upphov till vissa svårigheter att göra prognoser och prioriteringar vad gäller åtgärder som minskar den totala energianvändningen. En anledning till att målet inte helt lyckades var att planerna på en om- eller nybyggd centrumbyggnad på Sigfrid, med låg energianvändning, inte har byggts under perioden, vilket var med i beräkningen när målet togs fram. Under perioden 2009-2014 har elpriset sjunkit kraftigt, vilket till viss del påverkar att energiarbetet får en lägre prioritet i organisationen. Det tar längre tid tills energiåtgärder återbetalar sig. Däremot har fjärrvärmepriset ökat. Med detta i åtanke skall därför den uppnådda besparingen ses som en stor framgång och en positiv signal inför framtiden. Anledningarna till att Landstinget lyckats minska energianvändningen med så mycket som 17 % är många. Nyckelfaktorer är det kontinuerliga energiarbetet som utförs. Energiuppföljning Sida 7 av 25

sker varje månad för varje fastighet inom Landstinget Kronobergs bestånd. Energigruppen, som består av energiingenjör och medarbetare inom driftenheten, träffas varje månad och diskuterar och följer upp energianvändningen, energiprojekt och aktuella energifrågor. Det gör att energifrågan alltid är på agendan. Stort engagemang hos medarbetarna gör att de har bra kontroll på energisystemen. Driftoptimering och kontroll av drifttider sker kontinuerligt. En stor förklaring till resultatet är också att det satsats på att utföra lönsamma energiprojekt. Beslut om projekten har ofta tagits utifrån LCC-kalkyler, där energi- och kostnadsbesparingen blir tydlig. Vid ny- och ombyggnadsprojekt har energikrav ställts och energiåtgärder har utförts i samband med projekten. Mål 2014: Besparing med 10 800 MWh Utfall: Besparing 10 000 MWh 4.2 fastigheter För att ytterligare minska energianvändningen och till och med överträffa målsättningen till år 2020 kan ytterligare åtgärder göras inom drift- och förvaltningsområdet. Det är viktigt att energifrågorna prioriteras både vid budgetarbete och planering av arbetstid, och att det arbete som redan görs fortsätter. Idag finns det en kompetent och engagerad driftsavdelning som har ett antal olika uppgifter inom organisationen. Genom att höja prioriteten på de energirelaterade åtgärderna finns en möjlighet att minska energianvändningen ytterligare. Det är viktigt att ha kontinuerlig uppföljning av fastigheternas energianvändning. Mätning behöver utökas då mätning av energiförbrukningen ger ökad kunskap om energiförbrukningen i olika delar av fastighetsbeståndet och ökade möjligheter att sätta in energibesparande åtgärder, där de bäst behövs. Eventuella felaktigheter som ger upphov till ökad energianvändning kan enklare och snabbare upptäckas. Redan idag finns flera undermätare installerade framför allt inom Sigfridsområdet. Vid ny- och ombyggnadsprojekt installeras fler mätare. Under 2015 kommer ett nytt analysprogram att handlas upp för att hjälpa till med analysen av mätdata och vara ett verktyg vid driftoptimering av fastigheterna. De kommande åren står Region Kronoberg inför stora ombyggnadsprojekt. Det är av stor vikt att dessa projekt byggs för en låg energianvändning. Till hjälp för detta ska de nya energi- och miljöriktlinjerna användas som ett verktyg att nå en låg energianvändning. Energiinventering och LCC-kalkyler på energiåtgärder ska utföras inför ombyggnad, för att få med dessa i samband med projekten. Regionfullmäktige tog 2015-04-29 beslut om att Regionen ska bli medlemmar i Energy Cities. Det ger regionen tillgång till innovativa arbetsmetoder och ett utökat kontaktnät inom områdena energi och miljö, vilket kan leda till gemensamma projekt och kunskapsutbyte med övriga medlemmar i nätverket. Genom ett medlemskap får regionen även delta i tematiska seminarier, tillgång till personlig vägledning för att bygga strategier och möjlighet att påverka energi- och klimatpolitiken på nationell och EU-nivå. Som medlem i nätverket åtar sig Region Kronoberg att göra energieffektivisering, förnybar energi och hållbar planering till en integrerad del av regionens strategier och åtgärder, för att bidra till EU:s 3x20 klimatmål (år 2020 ska utsläpp av växthusgaser vara 20 % lägre än 2009, 20 % av energin komma från förnybara energikällor och energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %), lämna åsikter om europeiska beslut och framtida politiska riktlinjer (bland annat genom samråd) samt att dela med sig av erfarenheter, idéer och information till övriga medlemmar i nätverket. Mer detaljer om framtiden för respektive aktivitet i handlingsplanen ses i kapitel 6.3. Sida 8 av 25

5 Energimål Transporter Mål avseende energieffektivisering för transporter upprättades för åren 2014 och 2020 enligt riktlinjer i Energimyndighetens Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting. Mål 2014: Besparing 790 MWh (27 %) Vanligtvis mäts transporternas påverkan på sin omgivning i miljöbelastning med hjälp av olika indikatorer såsom exempelvis NOx, koldioxid, partiklar, försurning etc. I energieffektiviseringsstrategin skulle målen för transporterna istället anges i använd mängd energi. Om ovanstående mål omsätts i miljöbelastning med avseende på koldioxidutsläpp skulle detta motsvara 240 ton koldioxid mellan 2009 och 2014 vilket motsvarar 25 % minskning av koldioxidutsläppen. Mål 2020: Besparing 890 MWh (35 %) 5.1 Uppföljning Mål, transporter Energianvändningen för Landstingets transporter har mellan åren 2009 och 2014 minskat med ca 555 MWh/år, vilket motsvarar en minskning på 19 %. Målet under perioden var att minska energianvändningen med 27 %. Det har varit en stor minskning av energianvändningen från bilar, vilket ska ses som en framgång. Däremot har energianvändningen från flygresor istället ökat och det gör att målet till 2014 inte uppfylldes. Miljöbelastningen från transporter har inte minskat, utan istället ökat med 145 ton, och det beror på att flygresorna har ökat under perioden. Miljöbelastningen från personbilar har däremot minskat, vilket beror på att trenden under perioden varit att fossila drivmedel som bensin och diesel har ersatts med förnyelsebara drivmedel som etanol, biogas och el. En möjlig felkälla till resultaten med minskad energianvändning och ökad miljöbelastning från transporter är att statistikuppgifterna för 2009 är mycket osäkra. Säkerheten i uppgifterna har under perioden 2010-2014 avsevärt förbättrats. Det är inte fastställt varför det totala resandet har ökat, och då i synnerhet flygresorna. Mål 2014: Besparing med 790 MWh Utfall: Besparing 555 MWh 5.2 transporter Region Kronoberg har möjlighet att uppfylla målet för transporter till år 2020. För att nå dit är det dock avgörande att trenden med ökande flygresor bryts. Region Kronoberg arbetar för minskade transporter genom att arbeta efter de mål som finns i miljöprogrammet 2014-2018. Där finns mål om att 75 % av resorna med fordon från bilpoolen ska ske med förnybart bränsle år 2018. År 2018 ska också antalet kilometer med personbil i tjänsten minska med 10 % jämfört med 2013. Sida 9 av 25

Regionen arbetar för ökad användning av kollektivtrafik och resefria möten. En översyn av leveranser av olika material och en samordning av dessa ska göras. Regionen arbetar för att leasa miljöbilar till bilpoolen, klimatkompensera tjänsteresor med flyg och främja fysiskt aktiva resor med cykel eller gång, som även ger bättre hälsa. Mer detaljer om framtiden för respektive aktivitet i handlingsplanen ses i kapitel 6.4. Sida 10 av 25

6 Uppföljning av handlingsplanen I detta kapitel görs en uppföljning av arbetet mer i detalj. I strategin togs en handlingsplan för att uppnå målen fram. Handlingsplanen grundade sig på Energimyndighetens krav på åtgärder och beskrev hur Landstinget ska arbeta med energieffektivisering under åren 2011-2020. I detta kapitel följs arbetet med handlingsplanen fram till 2014 upp. 6.1 Energimyndighetens krav på åtgärder Energimyndigheten ställde krav på att minst två av de sex åtgärder som framgår av 3 Förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter skulle användas i handlingsplanen. Landstinget Kronoberg valde att arbeta med åtgärd 2, 3, 5 och 6. Dessa är: Åtgärd 2: Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produktspecifikationer Åtgärd 3: Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen Åtgärd 5: Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa Åtgärd 6: Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader 6.2 Sammanställning av aktiviteter Landstinget Kronoberg tog fram aktiviteter, för att arbeta med åtgärderna, som beskrevs i kapitel 6.1. Sammanställning över samtliga aktiviteter och dess koppling till åtgärderna ses här. Fastigheter Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer Åtgärd 5 Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla Åtgärd 5, Åtgärd 6 Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad Åtgärd 5 Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten Åtgärd 5 Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller Åtgärd 5, Åtgärd 6 Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera Åtgärd 5, Åtgärd 6 energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av Åtgärd 2, Åtgärd 3 verksamhetens energikrävande utrustning Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen Åtgärd 2, Åtgärd 3 Transporter Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Aktivitet 5 Aktivitet 6 Minska antalet flygresor Minska antalet resor med bil Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer Utbilda anställda i EcoDriving Använda bilpoolen på ett effektivare sätt Samordna transporter och leveranser inom landstinget Sida 11 av 25

Aktivitet 7 Aktivitet 8 Övrigt Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder 6.3 Uppföljning åtgärder och aktiviteter, fastigheter 6.3.1 Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer Många av de föreslagna åtgärderna i energideklarationerna har genomförts, dock inte alla. En anledning till att inte samtliga åtgärder har genomförts beror delvis på att en del byggnader inom några år ska rivas eller säljas och därmed har inga större energiåtgärder gjorts i dessa byggnader. Detta trots att de ibland har äldre onödigt energikrävande installationer och utrustning, samt har hög energianvändning. Stora förändringar kommer att ske i flera byggnader, så energiåtgärder i dessa byggnader har också avvaktats i väntan på det. Ytterligare en anledning är att många av åtgärderna ligger direkt under driftsorganisationen. De har många andra uppgifter som måste prioriteras och energirelaterat arbete har då inte alltid högst prioritet. Dessutom är det alltid en prioritering över vilka åtgärder som är möjliga att utföra under vissa år. Det går inte att utföra alla åtgärder, då drift- och underhållsbudgeten är begränsad. Här ses några goda exempel på åtgärder som utförts inom Landstinget Kronoberg, med energideklarationerna helt eller delvis som grund. Åtgärder belysning Belysningsåtgärder har gjorts på flera fastigheter på såväl Centrallasarettet i Växjö som Ljungby Lasarett. Byte till energieffektiva armaturer och styrning av belysningen har skett på flera ytor som korridorer, kulvert och hisshallar. En annan åtgärd är att belysningen i CLV:s P-hus är bytt. På Ljungby Lasarett har även en stor del av ytterbelysningen inklusive entréer och parkering bytts ut. Belysning i trapphus i Ljungby styrs numera på ljud. Belysningen är även bytt på vårdcentralen i Vislanda där man har sett en betydande sänkning av energianvändningen till följd av detta. Gemensamt för belysningsåtgärderna är att beslutet för åtgärderna bland annat baserats på LCC-kalkyler. Åtgärder värmesystem Injustering har utförts av stora värmesystem i bland annat Hus D, E och F på CLV samt på hus på Ljungby lasarett. Fler är på gång de närmaste åren, bland annat Hus A, I, K och V på CLV. Sida 12 av 25

På CLV har det gjorts en ombyggnad av shuntgrupper för värme samt i samband med det injustering och optimering av flöden. Gamla pumpar och ventiler har även bytts ut. Åtgärder ventilation Ventilation med variabelt luftflöde, VAV, har installerats på ett plan i hus 5, Sigfrid. Inför det projektet gjordes en LCC-kalkyl som jämförde VAV med utan VAV. Med VAV sjönk energianvändningen från 112 till 83 kwh/m 2 och år för det planet. Närvarostyrningen styr även belysningen i rummen. Driftpersonal berättar att systemet fungerar bra. Åtta batteriåtervinningskretsar på ventilationsaggregat i hus E och K på CLV har rengjorts och avgasats. Shuntgrupper har bytts och flöden har injusterats och optimerats. På Ljungby Lasarett har det skett byte av två ventilationsaggregat, byte av fläktar och kanalsystem. Ventilationen är bytt på vårdcentralen i Vislanda, vilket lett till en rejäl sänkning av energianvändningen. Installationer av värmepumpar På Ryssby påbörjades en installation av värmepumpar för ca 6 år sedan, totalt 12 värmepumpar fördelat på fyra anläggningar. Succesivt har funktionaliteten förbättrats. Detta bidrar till en minskning av energianvändningen, även om tillskottsvärme fortfarande behövs. Byggnadstekniska åtgärder Nya fönster har installerats på hus 1F, 7A och 7B på Ljungby Lasarett. Fastighetsavdelningen arbetar med en byggnadspärm, som beskriver de brister och behov av åtgärder som finns inom fastigheterna. Byggnadspärmen är till hjälp för förvaltarna med planering av åtgärder som ska utföras. I denna pärm finns även ej utförda åtgärder från energideklarationerna med. Bland annat med hjälp av stödet från Energimyndigheten har det tagits fram lönsamma LCC-kalkyler på energiåtgärder på CLV, Sigfrid och vårdcentraler. Dessa finns också med i byggnadspärmen. Inför ombyggnad ses energideklarationerna över, för att se om ej utförda åtgärder i dem, kan utföras i samband med ombyggnaden. VAV-system installeras under 2015 i foajén, plan 2 i hus 1A, 1B, 1C och omklädningsrum på plan 1, på Ljungby Lasarett, totalt ca 1 000 m 2. Våren 2015 byts samtliga oljebrännare på Ryssby ut mot pellets. Totalt blir det fyra nya pelletsbrännare. 6.3.2 Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla Åtgärden är genomförd för CLV men inte på Sigfridsområdet då delar av området ska byggas om. CLV använde år 2014 ca 2 650 MWh kylenergi för komfortkyla och delar av processkylan. Besparingen av el, på grund av fjärrkylan, kan beräknas till ca 880 MWh. I samband med installationen gjordes en total ombyggnad av alla shuntgrupper för fjärrkyla. Gamla pumpar och ventiler byttes ut samt injustering och optimering av flöden. Målet var att göra en elbesparing på 2 000 MWh/år och det har alltså inte uppfyllts. Med en besparing på 880 MWh/år har man kommit knappt halvvägs. Sida 13 av 25

För att ha möjlighet att närma sig målet om en elbesparing på 2 000 MWh/år krävs att fjärrkyla installeras även på Sigfridsområdet i samband med den kommande om- eller nybyggnationen. Utredning över om detta kommer att ske pågår. I Landstinget Kronobergs miljöprogram för 2014-2018 står att fjärrkyla ska anslutas till nybyggnationer, där det är kostnadseffektivt och möjligt. 6.3.3 Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad I de ombyggnationer som skett har inventeringar i många fall genomförts. Ett stort antal LCCkalkyler har tagits fram, för att se energi- och kostnadsbesparingen av åtgärderna. Några goda exempel på vad sådana utredningar resulterat i återges nedan. Översyn av ventilationsaggregat Med anledning av att flera ventilationsaggregat är gamla och eventuellt uttjänta på CLV utfördes en övergripande översyn av flertalet ventilationsaggregat, med hjälp av stödet från Energimyndigheten. Genom att analysera status på aggregaten kunde beslut tas om aggregat behöver bytas ut, vara kvar eller om andra åtgärder på aggregatet vore lämpliga. LCC-kalkyler togs fram för att se hur mycket energi som skulle sparas vid ett byte och för att se om ett byte vore lönsamt. Denna utredning ligger till grund för den långsiktiga planeringen av när åtgärder på ventilationen eller byte av ventilationsaggregat ska utföras. Den används inför ombyggnation, för att se om det är lämpligt att även ventilationen byts ut i samband med ombyggnationen. Ventilationsscheman över samtliga hus på CLV har ritats upp och kompletterats med återvinningsgrad, drifttider, energiåtgång kyla, el och värme. Energiutredningar vårdcentraler Utförda energiutredningar finns på tre vårdcentraler (Teleborg, Moheda och Ingelstad). Inventering av hur det ser ut idag genomfördes och förslag på lämpliga energiåtgärder med pay off-tider och LCC-kalkyler på åtgärderna togs fram. Även mindre driftoptimeringsåtgärder togs fram. Dessa utredningar används vid planering av energiåtgärder på dessa vårdcentraler. Energisamordnare Energisamordning har använts under projekteringen av nybyggnad av hus X, strålningsenheten. Detta resulterade i möjlig energiåtervinning från strålningsacceleratorer samt ett minskat fjärrkylbehov för processen. Total besparing på fjärrkyla och fjärrvärme beräknas bli 150 MWh/år vid fulldrift av strålningsenheten. Förvärmning En LCC-kalkyl är framtagen för att förvärma reservkraft och bassänger med fjärrvärme av anläggningen vid Ljungby Lasarett. Kalkylen visade på lönsamhet. Solskydd Utredning har skett av olika typer av solskydd ur ett energiperspektiv för hus D på CLV. Resultatet av utredningen har legat till grund för val av solskydd på fler hus. Solceller Inför ett antal ombyggnadsprojekt har möjligheten att installera solceller på byggnaderna undersökts. Som hjälpmedel för att analysera om detta är en lönsam investering har LCCkalkyler tagits fram. Mer information om solceller finns i kapitel 6.3.5. Sida 14 av 25

Under 2014 arbetades nya energi- och miljöriktlinjer fram, vilka fastställdes i början på 2015. I dessa står det bland annat att energiinventering alltid ska utföras inför ombyggnad, där lämpliga energiåtgärder och LCC-kalkyler på åtgärderna tas fram. Lönsamma åtgärder ska eftersträvas att göras i samband med ombyggnadsprojektet. Under 2015 ska energiinventering läggas till i rutinerna för byggprocessen, och utföras under förstudien. Som underlag inför en energiinventering finns bland annat byggnadspärmen. Det är viktigt att informationen i den löpande uppdateras för att på så sätt underlätta såväl för den dagliga driften som vid större ombyggnader och planering av åtgärder. En gemensam avstämning av byggnadspärmen sker varje halvår. 6.3.4 Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten Belysningsåtgärder kopplade till verksamheten sker kontinuerligt och har i huvudsak utförts i samband med andra ombyggnadsprojekt. Åtgärder är byte av armaturer, behovsstyrning och byte till lågenergi- och led-lampor. Det finns ingen statistik över hur stor elbesparingen har blivit utifrån de genomförda åtgärderna. Arbetet fortsätter likt tidigare. 6.3.5 Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller Ljungby Lasarett har utökat sin solfångaranläggning från 200 till 260 m 2. Detta ger en ökning av värmeproduktionen från 85 MWh/år till 110 MWh/år. En möjlig installation av solfångare för CLV:s storkök har diskuterats, på grund av att där finns avsättning för stor varmvattenproduktion, men det är inte beslutat om eller när det kommer utföras. Inga solceller har ännu installerats inom Landstinget Kronoberg. Inför byte av tak på hus M58 på Sigfrid utreddes om solceller också skulle installeras, men LCC-kalkylen var inte så lönsam som önskat. Även solceller i solskydd har studerats, men det gav inte heller önskad lönsamhet. Målet om energibesparing på grund av solfångare sattes till 2020, så det går fortfarande att uppnå. Framtid Det finns planer på att installera solceller på byggnad 7K på Ljungby Lasarett och eventuellt på nybyggnaden av tandvård på Teleborg. Detta ska ge el motsvarande ca 25 respektive 9 MWh/år, alltså totalt ca 34 MWh/år. Solcellerna i Ljungby ska troligen installeras under 2015 och om det blir solceller på tandvården i Teleborg installeras dem under 2016. Dessa installationer ger dock bara en bråkdel av den energimängd som är satt som mål för produktion av värme och el från solfångare och solceller fram till 2020. Målet var 1 600 MWh/år. Fokus för installation av solceller kommer framöver att koncentreras till ny- och ombyggnadsprojekt, samt på taket över CLV:s storkök, och beslut om det införs eller inte beror på lönsamheten i LCC-kalkylerna. Sida 15 av 25

6.3.6 Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad Energikrav har ställts och energibesparande åtgärder har i de flesta fall utförts i samband med ny- och ombyggnad. Ett exempel på då Landstinget Kronoberg ställt energikrav är vid upphandling av hyrda lokaler för barn- och ungdomshälsovården. Landstinget ställde då krav på ett antal energifaktorer och skrev ett grönt avtal, som innebär att fastighetsägaren bland annat ska jobba med energifrågor, redovisa energianvändningen, köpa miljömärkt el samt använda miljövänliga material. Avtalet gäller från april 2015. Parterna kommer genom avtalet åta sig att: Samverka för att optimera drifttiderna för uppvärmning, kylning och ventilation i hyresgästens lokaler. I samband med om- och tillbyggnader undersöka möjligheter till effektivisering av belysning. Utrymmen som används sällan, t.ex. förråd, tvättrum mm, ska utrustas med närvarogivare för belysning i samband med större entreprenader. I samband med om- och tillbyggnader välja snålspolande utrustning. I samband med om- och tillbyggnader välja vitvaror med hög energiprestanda. Under 2014 togs nya energi- och miljöriktlinjer för ny- och ombyggnadsprojekt fram. De ska vara ett verktyg för egen personal, konsulter och entreprenörer att arbeta utifrån för att byggnaderna ska byggas för en låg energianvändning. Även vid fastighetsdrift och vid mindre ändringar i fastigheterna kan tillämpliga delar användas. Riktlinjerna beskriver rutiner för energiarbetet samt krav på byggnadsskal, solavskärmning, värme- och kylsystem, ventilation, belysning med mera. Även riktlinjer för mediamätning har under 2014 tagits fram. Mätning av energiförbrukningen ger ökad kunskap om energiförbrukningen i olika delar av fastighetsbeståndet och ökade möjligheter att sätta in energibesparande åtgärder, där de bäst behövs. Vid ny- och ombyggnad utökas energimätningen av värme, el, vatten och kyla. Vid nya projekt strävas efter att fastighetsel och verksamhetsel mäts separat, vilket medverkar till en ökad möjlighet att analysera de energibesparande åtgärderna som genomförts. Framtid De nya energi- och miljöriktlinjerna samt riktlinjen för mediamätning har lagts ut på PTS, Programteknisk Standard, i början på 2015. De kommande åren står Region Kronoberg inför stora ombyggnadsprojekt och dessa riktlinjer ska användas för att byggnaderna ska byggas för en låg energianvändning. Den nya tandvården på Teleborg kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad, nivå guld eller silver. Även den nya vårdcentralen Strandbjörket skall uppföras enligt minst Miljöbyggnad Silver. Den byggnaden kommer inte att ingå i Regionens fastighetsbestånd, däremot kommer Regionen vara hyresgäst i byggnaden. 6.3.7 Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av verksamhetens energikrävande utrustning Landstinget Kronoberg arbetar för att energikrav alltid ska ställas vid upphandling och att LCC-kalkyler ska ha påverkan vid upphandling av utrustning. De medicinska aspekterna ska dock alltid gå före. I vissa fall har upphandlingar skett utifrån LCC-kalkyler, men det finns stor potential att öka denna andel. Sida 16 av 25

Både CLV och Ljungby Lasarett har bytt till mer energieffektiva kompressorer för medicinsk luft samt ny energisnål kylmaskin har installerats på Ljungby lasarett. Det har diskuterats angående debitering av hyresgästen för att minska verksamhetens energianvändning men inget beslut i frågan har tagits. Riktlinjer för miljöanpassad upphandling har tagits fram under 2015. I riktlinjerna har upphandlingar som är särskilt miljöprioriterade setts ut och däribland är medicinteknisk utrustning. Med det nya arbetssättet vid upphandlingar kommer det att bli lättare att ställa krav på LCC och andra miljökrav i upphandlingar. Med fördel kan riktlinjer för miljöanpassad upphandling ingå i ett eventuellt energiledningssystem. 6.3.8 Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen Utbildning inom Servicecentrum har genomförts. Det har gjorts en film i Västernorrland om hur medarbetare själva kan spara energi. Den finns på Region Kronobergs hemsida, http://www5.ltkronoberg.se/om-landstinget/arbomr/miljo/energi/. Tillsammans med Energikontor SydOst fanns planer på att genomföra ett projekt, där miljöombud skulle informera sina medarbetare om bland annat energiarbetet inom landstinget. Det projektet blev dock inte av. Ett flertal anställda inom fastighetsorganisationen har gått utbildning hos Goda hus, Energieffektiva byggnader. Detta har skett vid ett tiotal tillfällen och bekostats med hjälp av stödet från Energimyndigheten. Goda Hus genomför kvalificerad utbildning med inriktning på aktuella teman kring både nyproduktion och på befintlig bebyggelse med avsikt att belysa helheten kring energi och miljö. Målet är att öka kunskapen och medvetenheten hos de som är med och beslutar om förändringar och förvaltar fastigheter. Flera anställda har även gått grundutbildning i Miljöbyggnad under 2014, med stöd från Energimyndigheten. Energiingenjören har även genomgått certifieringsutbildningen. Informationsinsatser för att påverka beteenden har genomförts vid ett antal olika tillfällen. Som ett led i att förmedla Region Kronobergs miljömål och de anställdas påverkan på både energianvändning och miljö kommer en webutbildning att genomföras. Utbildningen kommer att vara i form av en film som beskriver och förklarar målen i miljöprogrammet och kommer vara obligatorisk för samtliga medarbetare inom regionen. I samband med detta kommer verktyg att implementeras för att underlätta arbetet med miljöfrågor på varje enskild enhet eller avdelning. 6.4 Uppföljning av aktiviteter, transporter 6.4.1 Aktivitet 1 Minska antalet flygresor Resandet med flyg har ökat under perioden med 1 080 000 km per år, det motsvarar en ökning med 350 % mellan åren 2009 och 2014. Den markanta ökningen skedde 2010 och 2011 och ökningen har varit marginell sedan dess. Det är inte fastställt varför flyget ökat under dessa år, men år 2010 och 2011 var snörika med många tågförseningar, vilket kan ha bidragit till att fler valde att flyga till t.ex. Stockholm. Tågresandet har legat på ungefär samma nivå sedan Sida 17 av 25

projektet började. En möjlig förklaring till en del av ökningen av flygresor kan vara att uppföljningen av statistik för resande såg annorlunda ut fram till 2010 jämfört med 2011-2014. Målet var att minska energianvändningen för resande med flyg och tåg med 80 MWh/år. Utfallet har istället blivit att energianvändningen har ökat med 750 MWh/år. Detta motsvarar en ökning av koldioxidutsläppen med ca 660 ton/år jämfört med målet som var en minskning av koldioxidutsläppen med 75 ton. I juni 2012 beslutade landstingsfullmäktige att samtliga tjänsteresor med flyg i landstingets verksamheter ska klimatkompenseras. Flygresor får ett påslag med 10 % på biljettpriset som avsätts på ett internt klimatkonto. Medlen används till att finansiera projekt som ska minska den egna verksamhetens klimat- och miljöpåverkan. Under 2013 användes 40 000 kr från det interna klimatkontot till inköp av tjänstecyklar (elcyklar och vanliga cyklar), se kapitel 6.4.8. Under 2014 användes 262 000 kr till inköp av utrustning för att kunna ha resefria möten (videoutrustning och utrustning för webbmöten), se kapitel 6.4.3. Region Kronoberg kommer att fortsätta klimatkompensera flygresor genom avsättning till ett internt klimatkonto. Medlen från kontot används till åtgärder för att minska den egna verksamhetens klimat- och miljöpåverkan. 6.4.2 Aktivitet 2 Minska antalet resor med bil Energianvändningen från resor med bil har under perioden minskat med 52 %. Eftersom Landstingets bilar under perioden till stor del har ställts om från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen så har även miljöpåverkan från bilresor minskat kraftigt. Minskningen motsvarar ca 515 ton koldioxid per år. Som tidigare sagts ska dock uppföljningen av statistik för resande inte tas för absolut sanning då statistiken såg annorlunda ut fram till 2010 jämfört med 2011-2014. Under sista kvartalet 2012 infördes en ny busslinje (landstingsbussen) mellan sjukhusen i Växjö och Ljungby. Busslinjen kompletterade länstrafikens ordinarie turer och reskassekort till Länstrafikens bussar delades ut till verksamheterna. På grund av för höga kostnader upphörde busslinjen under våren 2013. Resor mellan sjukhusen med länstrafiken har dock ökat under 2013. Tågresandet har varit oförändrat under perioden. Reskassekorten finns kvar och används fortfarande på avdelningarna. Under 2013 reste anställda i landstinget för ungefär 280 000 kr. Det finns inga data på vilka resor som har gjorts men enligt Länstrafiken så står sträckan Växjö-Ljungby för ca 90 % av resorna. Detta innebär att drygt 2 000 resor tur och retur mellan Växjö och Ljungby har genomförts under året. Användningen är ungefär densamma för 2014. Landstinget Kronoberg har genomfört en resvaneanalys enligt CERO-modellen. CERO står för Climate and Economic Research in Organisations och är ett samlingsnamn på ett nytt affärskoncept som är utvecklat av Markus Robért genom en doktorsavhandling på KTH. Analysen genomförde i två steg där första steget var en webbenkät till medarbetare med frågor om hur man reser i tjänsten samt till och från arbetet. Därefter genomfördes en analys av resbeteende och preferenser, kostnader för resor, ekonomisk besparingspotential samt en analys för strategisk planering mot organisationens klimatmål. Analysen var klar under våren 2011 och resultaten presenterades i en rapport som innehåller förslag till åtgärder för att nå koldioxidmål samt ekonomisk besparingspotential. Sida 18 av 25

Resvaneanalysen genomfördes i ett samarbetsprojekt med landstingen i Kalmar och Blekinge, finansierades med projektmedel från Trafikverket och samordnades av Energikontor Sydost. Rapporten redovisar ett förslag på ett åtgärdspaket för att reducera CO 2 -utsläppet med 10 %. Detta förslag innehåller bland annat Effektivisera tjänsteresor med landstingsbilar med ruttoptimering. Genomför en fortsatt övergång till miljöbilar bland landstingets bilar. Res med tåg istället för flyg inrikes. Alternativ arbetspendling med t.ex. cykel och kollektivtrafik. Resvaneanalysen kan även kopplas till Aktivitet 6 - Samordna transporter och leveranser inom Landstinget, kapitel 6.4.6. Aktiviteterna framöver är att fortsatt arbeta för ett ökat resande med kollektivtrafiken i form av bussar och tåg samt att öka möjligheten för alternativa mötesformer. 6.4.3 Aktivitet 3 Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer Lync och videomöten finns tillgängligt men har inte marknadsförts särskilt mycket. Ny utrustning är inköpt 2014 bland annat tack vare den klimatkompensering som görs vid flygresor, se kapitel 6.4.1. Inga projekt har genomförts under 2011-2014. För klimatkompenseringspengarna från resande med flyg kommer miljöenheten att under 2015 genomföra ett större projekt för att marknadsföra resefria mötesformer. I projektet ska även utrustning, support och underhåll kring resfria möten ses över. 6.4.4 Aktivitet 4 Utbilda anställda i EcoDriving Utbildning i EcoDriving har genomförts. Totalt har 194 medarbetare utbildats. Detta motsvarar ca 3-4 % av Landstingets ca 5 500 anställda. Utbildningen har erbjudits till alla. I nuläget planeras inte att genomföra ytterligare utbildningstillfällen. 6.4.5 Aktivitet 5 Använda bilpoolen på ett effektivare sätt Miljöenheten har tagit fram ett förslag på nytt bokningssystem för Landstingets bilar. Nytt bilbokningsprogram har dock inte köpts in under perioden så det finns i nuläget inget bra bokningssystem för bilbokning. Bokade bilar läggs upp i ett program, EZbooking, så de blir synliga för övriga medarbetare. För att samåka krävs dock ett eget initiativ med att man själv kontaktar den man vill åka med. Det finns ingen utvärdering på hur mycket det använts eller om samåkningen har ökat. Det finns i dagsläget inga planer på att investera i nytt bilbokningssystem. 6.4.6 Aktivitet 6 Samordna transporter och leveranser inom landstinget Projekt med att effektivisera interna transporter är genomfört under 2014. Det har bekostats med hjälp av stödet från Energimyndigheten. Sida 19 av 25

I uppdraget ingick att: Kartlägga rutterna för schemalagda transporter och beställningstrafik Utreda möjligheten att ta bort vissa transporter, ersätta en del med andra lösningar och samordna de som blir kvar Utreda vem/vilka som kan göra dessa transporter med bästa möjliga kvalitet till lägst kostnad och vad de olika lösningarna får för konsekvenser för kringkostnader som är relaterade till dessa transporter Ruttoptimera Ta fram uppgifter för och beräkning av hur mycket koldioxidutsläppen kan minska i olika transportalternativ Rutter har kartlagts och förslag på åtgärder har tagits fram. Ruttoptimering har utförts på fasta turer och utsläppsvärden för olika fordon och turer har tagits fram för att koldioxidbesparing ska kunna beräknas. Då de fasta turerna kan se olika ut för varje dag och underlaget för ruttoptimeringen varit bristfällig finns det stora osäkerheter och därför har det inte gjorts några beräkningar på koldioxidbesparingar avseende ruttoptimeringen. För att kunna göra effektivare ruttoptimering rekommenderas Region Kronoberg att se över beställningstrafiken och koppla varje kundnummer till en adress. När detta är genomfört kan en ny ruttoptimering genomföras. Flera kundnummer är kopplade till samma adress och flera adresser finns även samlade i mindre geografiskt område. Stora vinster i koldioxidbesparing kan däremot göras genom att se över beställningstrafiken då dessa motsvarar 75 % av alla leveranser. Genom att föra in fler fasta turer kan transporterna effektiviseras och flera beställningstransporter kan undvikas helt. En översyn av bilarna har gjorts där man jämfört användningen av bilarna som är mycket ojämn. En del fordon är även gamla och behöver bytas ut. Sammantaget är det följande åtgärder som Service 2020, Region Kronoberg, kommer att arbeta vidare med: Minska beställningstransporter främst bland matleveranser och labturer. Genom att införa 1-2 fasta matleveranser om dagen skulle matleveranser kunna minskas med minst tre om dagen. Enbart genom att se över matleveranserna skulle koldioxidutsläppen minska med ca 650 kg/år. Samköra varudistribution vilket skulle minska antalet körda kilometrar med ca 5000 mil om året. Minskningen i koldioxidutsläpp beror på vilket drivmedel som lastbilarna kommer att köra med fortsättningsvis. Jämnare användning av bilarna och se till att de mest bränslesnåla bilarna används mest vilket kommer att leda till minskade koldioxidutsläpp. En översyn av fordonsparken och en plan för utbyte av fordon skall göras. Genom att byta ut lastbilarna mot fossilbränslefria fordon skulle koldioxidutsläppen för förrådstransporterna minska med 70-80 %. 6.4.7 Aktivitet 7 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter Ny upphandling av biogasbilar har gjorts. Ett antal lantbrukare har gått samman och producerar biogas i Alvesta. Det finns en mack i Växjö som får biogas från kommunens biogasanläggning. Det har även köpts in biodieselfordon (30 % förnyelsebart). Enligt miljöprogrammet 2014-2018 ska 75 % av resorna med fordon från bilpoolen ske med förnyelsebart bränsle. För att uppfylla målet valde landstinget därför att efterfråga en mix av bränslen vid upphandlingen av fordon hösten 2014. Idag leasar Region Kronoberg gasbilar Sida 20 av 25

(som tankas på biogas i Växjö), etanolbilar samt mindre bränslesnåla dieselbilar som ska tankas med biodiesel. Förutom minskade växthusgaser och hälsofarliga utsläpp innebar det nya leasingavtalet en ekonomisk besparing på 400 000 kr per år. År 2010 uppgick andelen miljöbilar i bilpoolen till 52 % miljöbilar och 2014 hade andelen ökat till 88 %. Sedan juli 2012 leasar transport Sigfrid en elbil som används för kortare transporter i Växjö. Landstinget Kronoberg har även varit medlem i Green Charge Sydost, vilket bekostats av stöd från Energimyndigheten. Det är ett treårigt demonstrationsprojekt (2012-2014) som syftar till att öka kunskapen kring förutsättningarna för en hållbar introduktion av elfordon och elladdinfrastruktur i sydostregionen. Fokus ligger på kundnytta (enkelt, tillgängligt, kostnadseffektivt) för att kunna identifiera framgångsfaktorer och undanröja barriärer så att det blir naturligt för fler konsumenter att investera i elfordon. Ett syfte har varit att, genom medverkande kommuner och ovan implementering, skapa ett regionalt nät av infrastruktur med erfarenhetsutbyte samt analyser och praktiska tester av ekonomiska, tekniska och miljömässiga konsekvenser för el- och transportsystem i perspektivet om exempelvis hälften av personbilarna i sydostregionen ersattes av elfordon år 2030. I samband med de nya upphandlingsriktlinjerna kommer miljökrav att ställas i fler upphandlingar. Det finns flera entreprenörer i regionen som kör på förnyelsebart drivmedel vilket gör det möjligt att ställa krav på förnybart drivmedel i samband med upphandling av entreprenad och transporttjänster. En översyn av regionens egna fordon ska genomföras och fler elbilar kommer på sikt att användas inom fastighet och drift. 6.4.8 Aktivitet 8 Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel Såväl elcyklar som vanliga cyklar har köpts in till Landstinget Kronoberg bland annat tack vare den klimatkompensering som görs vid flygresor, se kapitel 6.4.1. Tio cyklar har köpts in till vårdcentraler. Det finns i nuläget inget beslut på fortsatt utökning av cykelparken inom Regionen. Däremot kan cykeltävlingar användas som en morot för att öka cykelresorna i regionen, vilket tidigare utförts. Under året kan det bli aktuellt med ytterligare cykla till jobbet -tävlingar eller andra kampanjer för att motivera anställda att cykla till jobbet. 6.5 Uppföljning av aktiviteter, Övrigt 6.5.1 Aktivitet 1 Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg Införande av ett energiledningssystem har i dagsläget inte påbörjats. Det finns en ambition och en strävan att utarbeta ett energiledningssystem för Region Kronoberg, däremot finns i nuläget inga beslut på detta. Fördelarna med ett energiledningssystem är bland annat att det är lättare att kontrollera sin energianvändning och strukturera arbetet med att minska energianvändningen. I energiledningssystemet utarbetas även rutiner för uppföljning och arbetet med att skapa ständig förbättring av verksamhetens energiarbete. Sida 21 av 25

6.5.2 Aktivitet 2 Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft År 2010 fanns långtgående planer på att tillsammans med Kalmar Landsting köpa ett antal vindkraftsverk som skulle kunna producera ca 50 % av respektive landstings elbehov. Alltför stor osäkerhet om elpris, nivån på elcertifikat och skatteregler framgent medförde att projektet avbröts. Kalmar Landsting har i ett senare skede handlat upp ett eget vindkraftsverk. Regionen har i dagsläget inga planer på att köpa in sig i en vindkraftpark. Däremot skall frågan om vindkraft vara öppen och ytterligare utredningar kan bli aktuella. Det är av största vikt att vid sådana utredningar beakta faktorer som investeringskostnad, elpris och dess utveckling samt avkastningskrav. 6.5.3 Aktivitet 3 Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder Landstinget köper miljömärkt el till 100 %, så detta mål är uppfyllt. Då Landstinget använder mindre energi än budgeterat kan överskottet i budget istället användas till energiåtgärder, vilket gjordes under 2014. Det finns i dagsläget ingen fast rutin för detta. Det finns en ambition att återigen använda en del av ett eventuellt överskott av budget till energibesparande åtgärder. I ett eventuellt framtida energiledningssystem bör denna rutin läggas till. Sida 22 av 25

7 Ekonomiskt resultat Genom att minska Landstinget Kronobergs energianvändning sänks kostnaderna för energi. Totalt sett har Landstinget minskat sina energikostnader med ca 8,7 miljoner kr på en 5- årsperiod vilket skall ses som ett mycket gott resultat, se Diagram 3. Diagram 3: Minskning av total energikostnad per energislag Analysen baseras på en översiktlig beräkning och är inte helt exakt med avseende på ytuppgifter. Beräkningen är utförd genom att jämföra den aktuella kostnadsnivån per ytenhet med 2009 års nivå. Kostnaderna för värmeenergin baseras på normalårskorrigerade värden. Energianvändningen, och därmed även energikostnaderna, har minskat stadigt under perioden 2009-2014, se Diagram 4. Diagram 4: Minskning av årliga energikostnader per energislag. Sida 23 av 25