VÄXJÖ KOMMUN Tillståndsansökan till befintligt kraftverk och lagligförklaring av damm vid Åby kraftstation UPPDRAGSNUMMER 1300884000 SAMRÅDSUNDERLAG JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ KARIN ALENIUS CAROLINE SVENSSON repo001.docx 2012-03-2914
Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Bakgrund 2 3 Administrativa uppgifter 2 4 Ansökta åtgärder 3 5 Nuvarande situation 3 5.1 Befintliga anläggningar 3 5.2 Fiskväg 4 6 Områdesbeskrivning 5 6.1 Lokalisering och planförhållanden 5 6.2 Hydrologiska förhållanden 6 6.3 Mörrumsån 7 6.4 Vattentäkt 8 6.5 Naturvärden 8 7 Gällande tillstånd 9 8 Planerade framtida förhållanden 10 9 Nollalternativ 11 10 Förutsedd miljöpåverkan och miljökonsekvenser 11 10.1 Anläggningsskedet 11 10.2 Grundvatten 12 10.3 Buller 12 10.4 Naturvärden 12 10.5 Kulturvärden 12 10.6 Friluftsliv och rekreation 13 10.7 Klimatförändringar 13 10.8 Inverkan på motstående intressen 13 10.8.1 Kraftuttag och markavvattningsföretag 13 10.8.2 Fiske 14 10.8.3 Enskilda intressen 14 11 Samrådsprocessen 14 1 (14) repo001.docx 2012-03-2914
1 INLEDNING Växjö kommun (nedan kallat kommunen) ansöker om lagligförklaring och nytt tillstånd avseende befintlig vattenkraftstation i Åby och därtill hörande regleringsanordningar. Planerade åtgärder består av turbinbyte, byggnation av sugrör och ny styr- och reglerteknik. Nu föreliggande samrådsunderlag avser att utgöra ett underlag för samrådsprocessen med myndigheter, organisationer, enskilda berörda och allmänheten inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning och ansökan till mark- och miljödomstolen för lagligförklaring och renoveringsåtgärder vid kraftverket i Åbyfors. 2 BAKGRUND Fallet vid Åbyfors har utnyttjats för olika ändamål under århundraden, t.ex. snickerifabrik, elproduktion och sluss. År 1887 utökades slussystemet kring Räppe och Helgasjön med Åby sluss, som i allt väsentligt är i oförändrat skick. Slussen används flitigt under turistsäsongen och trafikeras bl.a. av ångaren Thor. Tillstånd till slussen finns genom resolutionsbeslut daterat 6 maj 1886. År 1927 byggdes nuvarande damm och kraftstation som sedan dess varit i kontinuerlig drift frånsett perioder då maskinell ombyggnad skett. De två ursprungliga turbinerna är fortfarande i drift och består av en femhjulig och en fyrhjulig Francisturbin. Det saknas vattendom för kraftverket men det finns en dom som reglerar fiskvägen på åns högra sida. Växjö kommun äger Åby vattenkraftstation, sluss, övriga regleringsanordningar, fallrätt och regleringsrätt samt erforderliga land- och vattenområden. 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande Växjö kommun, tekniska förvaltningen Organisationsnummer 212000-0662 Kontaktperson Andreas Hedrén Berörd fastighet Åby 2:85 Tillsynsmyndighet Prövningsmyndighet Länsstyrelsen i Kronobergs län Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt 2 (14) repo001.docx 2012-03-29
4 ANSÖKTA ÅTGÄRDER Den planerade upprustningen av kraftstationen samt de åtgärder som planeras vid Åby kraftverk utgör vattenverksamheter som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. De åtgärder som ansökan avser är följande: Avsänkning av kraftverksdamm för anläggningsarbeten under 5-6 månader samt återkommande avsänkning av denna för årligt underhållsarbete Byte av turbin med slukförmågan 15-16 m 3 /s Anläggande av sugrör i turbinens utlopp Byte av sektorlucka Ny styr- och reglerteknik Överbyggnad av turbinsump Lagligförklaring av damm 5 NUVARANDE SITUATION 5.1 BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR Kraftverkets drivvattenföring är idag 9,5 m 3 /s då den ena turbinen inte har full kapacitet. Fallhöjden vid kraftstationen är 2,6 meter. Normal årsproduktion beräknas till ca 0,5 GWh men 1,6 GWh per år är möjligt att producera vid ett medelflöde på 8 m 3 /s. Maskinstationen innehåller en fyrhjulig och en femhjulig francisturbin med en slukförmåga på 15-16 m 3 /s. Dammbyggnaden är nyrenoverad med nya luckor i inloppskanalens övre del och i kraftverksintaget finns en ny rensmaskin. Intagskanalen har utefter hela högra sidan försetts med en erosionsskyddande duk, från intagsluckorna till kraftverket. Dom saknas men en reglering som innebär att nivån strax uppströms kraftverket ligger på +165,10 165,18 m har tillämpats. Vattennivån mäts på en pegel som är placerad i kanalen strax uppströms kraftverket. Via befintliga vattenöppningar är det idag möjligt att avbörda ca 40 m 3 /s (utöver kraftverkets intagsluckor) vid den idag tillämpade dämningsgränsen, DG (+165,18 m). Fördelningen av avbördningsförmåga vid DG för samtliga vattenöppningar utom kraftverket och fiskvägen framgår nedan: Sektorlucka, 34 m 3 /s (tröskelhöjd 162,80 m, fri bredd 5 820 mm). 2 spettluckor, 5,5 m 3 /s (tröskelhöjd 163,51 m, fri bredd 2x690 mm) 2 slussluckor, ca 2 m 3 /s sammanlagt Nödutskov med bjälksättar, 15-20 m 3 /s (fri bredd 3 600 mm) som idag är igensatt och kommer att åtgärdas sommaren 2014 3 (14) repo001.docx 2012-03-2914
Kommunen har ett problem med att det nödutskov som ligger omedelbart intill kraftstationen har blivit igenbyggt. Detta äventyrar säkerheten då risk för överströmning ökar. Kommunen vill åtgärda detta snarast, helst innan hela tillståndsfrågan avgjorts. Möjligheten att återställa denna del av regleringsanordningarna inom ramen för ett anmälningsärende har diskuterats med länsstyrelsen. Kommunen har även gått igenom detta med tilltänkt entreprenör. Genom detta utskov är det möjligt att avbörda 15-20 m 3 /s (bl.a. beroende på antal gåtbalkar m.m.). Nödutskovets höjd är ca 2 100 mm. Omedelbart väster om turbinsumpen finns en erosionsskada som har uppkommit till följd av att det vatten som strömmar ner ur turbinsumpen inte är inneslutet i sugrör. Skadan som uppkommit under lång tid, har besiktigats av sakkunnig som rekommenderar att kommunen inom de närmaste åren åtgärdar skadan. Detta kräver dock att man sänker av vattenytan under stationen och rent praktiskt även i utloppskanalens övre del. Åtgärden bör samordnas med planerat bygge av nytt/nya sugrör. När skadan är reparerad och nytt sugrör på plats är risken för fortsatt erosion i denna del kraftigt reducerad. Besiktningen visar att befintlig byggnad i övrigt har bedömts vara i tillfredställande skick. I tidigare genomgångar av kommunens dammanläggningar har Åby klassificerats till en klass 3-damm avseende konsekvenser vid dammbrott. Den viktigaste anledningen till att skadorna vid ett eventuellt brott bedöms som begränsade är att Helgasjön, som klarar att omhänderta överskottsvatten vid eventuell översvämning, ligger omedelbart nedströms och att det därmed finns relativt gott om tid att stänga av olika utskov innan det uppstår kraftigt förändrade vattennivåer eller flöden nedströms. Inför tillståndsansökan har även SWECO klassat Åby som en klass 3-damm eller övrig damm enligt det nya klassificeringssystemet som gäller från 2014. Viktigast för att förbättra dammsäkerheten är dels att åtgärda erosionsskador i anslutning till turbinsumpen, samt att öka anläggningens avbördningsförmåga. Båda dessa åtgärder ingår i föreliggande tillståndsansökan, se kap. 4 ovan. 5.2 FISKVÄG Kraftverksdammar utgör vandringshinder för de fiskarter som företar vandringar (vanligast lekvandring). För att motverka detta har en tidigare mindre gren av ån som passerade kraftanläggningen på dess högra sida byggts om till fiskväg för att ge fisk fri passage förbi vandringshindret. Tillstånd till anordnande av fiskväg har lämnats i mål VA 45/96 i dom daterad 1996-11-08. Domen ger även tillstånd till åtgärdande av de uppströms belägna vandringshindren vid Lidekvarns dammbyggnad, Lidekvarns vattenkraftverk, Barsbro dammbyggnad, Vartorps dammbyggnad, Böksholms nedre vattenkraftverk och Böksholms övre vattenkraftverk. Växjö kommun är ägare till samtliga nämnda vattenkraftsanläggningar och dammbyggnader. Samtliga fiskvägar som fått tillstånd är också genomförda. 4 (14) repo001.docx 2012-03-29
6 OMRÅDESBESKRIVNING 6.1 LOKALISERING OCH PLANFÖRHÅLLANDEN Åby kraftstation och sluss är beläget ca 2 mil norr om Växjö i Mörrumsåns utlopp till Helgasjön, se figur 1. Uppströms liggande sjöar är Skavenäsasjön och Tolgsjön. Kring kraftstationen finns ett fåtal bostäder. Närmaste bostad ligger på ca 35 meter avstånd från kraftstationen. Figur 1. Översiktskartor. För Växjö kommun finns en översiktsplan som är beslutad av kommunfullmäktige den 20 oktober 2005. Åby omnämns som en mindre ort på landsbygden men nämns i övrigt inte. Den planerade verksamheten står i överensstämmelse med den gällande översiktsplanen. Det aktuella området omfattas av en detaljplan från 1999 (0780K-P99-2). Den planerade verksamheten bedöms förenlig med detaljplanen. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. LIS handlar om område för bostäder som kan stärka service eller verksamheter, främst för turism, som kan ge långsiktiga sysselsättningseffekter. Ett område som är utpekat i översiktsplanen skapar förutsättningar för fastighetsägaren att enklare få strandskyddsdispens. I LIS-planen för Växjö kommun har bl.a. Åby utpekats som möjliga för landsbygdsutveckling, både vad gäller bostäder och turism. Motiv för LIS i detta område är att en utveckling av området kan stärka Åbys attraktivitet, framförallt som boplats men också som turistmål. I förlängningen kan det stärka service och bidra till långsiktig sysselsättning. Till och med 31 januari 2014 är planen kring LIS utställd. I figurer 2 nedan visas förslag till LIS-områden vid Åby för bostäder (lila) och för turism (gul). 5 (14) repo001.docx 2012-03-2914
Figur 2. Förslag till LIS-områden vid Åby för bostäder (lila) och för turism (gul). 6.2 HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Åby kraftverk och sluss upptar fallet mellan Skavenäsasjön/Tolgasjön och Helgasjön. Skavenäsasjön och Tolgsjön omtalas ofta som separata sjöar, men skiljs endast av ett sund. Mörrumsån längs sträckan Helgasjön-Skavenäsasjön tillhör Mörrumsåns huvudavrinningsområde och delavrinningsområdet inloppet i Helgasjön. Avrinningsområdets storlek uppgår till 808 km 2. Markanvändningen inom avrinningsområdet består till största del av skogsmark, sjö och jordbruksmark. I tabell 1 redovisas några beskrivande hydrologiska uppgifter om vattendraget. 6 (14) repo001.docx 2012-03-29
Tabell 1. Flödesstatistik hämtad från SMHI S-HYPE, stationskorrigerad vattenföring och total vattenföring. Hydrologiska uppgifter Vattenföring (m 3 /s) stationskorrigerad Total vattenföring (m 3 /s) 50-årsflöde (HQ50) 40,2 35 Medelhögvattenföring (MHQ) 21,4 20,5 Medelvattenföring (MQ) 7,48 7,73 Medellågvattenföring (MLQ) 1,87 2,12 Vid de höga flödena som inträffade i juli år 2004 uppgick vattenföringen i Åby till ca 37 m 3 /s. Helgasjöns yta omfattar ca 50 km 2, undantaget den korresponderande Toftasjön, och har en medelvattennivå som ligger +162,6 m. Den sammanlagda sjöytan för Skavenäsasjön och Tolgsjön uppgår till ca 3,9 km 2. 6.3 MÖRRUMSÅN Mörrumsån anses ha sin upprinnelse i Storsjön i trakten av Lindshammar, ca 5 mil nordost om Växjö tätort. Efter att ha passerat Ängshultssjön, Norrsjön och sjön Madkroken rinner Mörrumsån in i Örken, nordost om Braås samhälle. Mellan sjön Örken och Helgasjön passerar ån Drevsjön, Övrasjön, Sörabysjön, sjön Öjaren, Tolgsjön och Skavenäsasjön. Mellan sjön Örken och Helgasjön finns vandringshinder vid, nedifrån räknat, Åby, Lidekvarn, Barsbro, Vartorp, Möllekulla och Böksholm. Dessa vandringshinder har åtgärdats under 1990-talet. Mörrumsån har mellan Örken och Helgasjön en total fallhöjd om 23,5 meter. Ungefär 90 % av den totala fallhöjden är sedan länge utbyggd med vattenkraft. Anmärkningsvärt är att det inte förekommer några torrfåror längs sträckan mellan Örken och Helgasjön. Mörrumsån är i sin helhet utpekad som riksintresse för naturmiljön. Mörrumsån är också skyddad mot ny vattenkraftsutbyggnad som orsakar mer än obetydlig miljöpåverkan enligt 4 kap. 6 miljöbalken. Mörrumsån längs sträckan Helgasjön-Skavenäsasjön har inom vattenförvaltningsarbetet bedömts ha en måttlig ekologisk status. Bland de biologiska kvalitetsfaktorerna är det endast parametern fisk som bedömts. Av de fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorerna har parametern försurning dålig status. Av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna har bl.a. fragmenteringen av vattendraget bedömts som hög. För ekologisk status gäller miljökvalitetsnormen god ekologisk status år 2021. Tidfristen år 2021 är satt med hänsyn till att kontinuitet och morfologiska förändringar bedömts som tekniskt omöjliga att åtgärda till år 2015. Vattendraget har längs aktuell sträcka bedömts ha en god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver). För kemisk status gäller miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015. 7 (14) repo001.docx 2012-03-2914
6.4 VATTENTÄKT För Åby samhälles vattenförsörjning finns en grundvattentäkt på fastigheterna Åby 2:56 och 2:85. Länsstyrelsen fastställde ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter daterad 1981-10-14, se figur 3 nedan. Figur 3. Vattenskyddsområde Åby (blå markering) 6.5 NATURVÄRDEN Helgasjön har enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram stora landskapsmässiga, biologiska och geovetenskapliga värden. Värdena anses kunna bevaras om förutsättningarna för sjön påverkas i så liten utsträckning som möjligt och omgivningarna sköts hänsynsfullt. Ett område som sträcker sig från Åby sluss och längs strandzonen mellan Åbyforsvägen och Helgasjön östra strand söderut har höga naturvärden och är landskapsmässigt mycket intressant. Området fungerar som rekreationsområde för Åbyborna med badplats och camping. I Helgasjön förekommer bestånd av abborre, gös, gädda, braxen, mört, löja, sutare, lake och öring. Fisket i sjön förvaltas av Helgasjöns fiskevårdsområdesförening. 8 (14) repo001.docx 2012-03-29
Parallellt med Mörrumsån finns vid Åby en bäck som på senare år byggts om till fiskväg, se ovan (avsnitt 5.2). Bäcken har elfiskats år 2004 och 2013. Vid elfiskeundersökningen 2013 bedömdes bäcken som en bra uppväxtlokal för laxfisk. Det noterades dock inga lekbottnar i bäcken vilket indikerar att lek inte förekommer. Vid elfisket fångades abborre, lake, öring, sandkrypare och signalkräfta. Vid en jämförelse mellan provfiskeresultat från 2004 och 2013 kan konstateras att mörten uteblev helt vid det senare tillfället. Beståndet av abborre var mindre än vid provfisket 2004 medan förekomsten av lake och sandkrypare var i paritet med 2004 års resultat. Signalkräftan visar en tydlig ökning sedan 2004. Beräkning av ekologisk status med avseende på fisk gav en dålig status för bäcken. Detta beror på att abborre utgjorde en stor del av den totala fångsten. Arter som abborre och mört räknas som toleranta arter och sänker statusen. Förekomst och täthet av lithofila arter (som är beroende av sten- och grusbottnar för sin lek) ökar istället statusen för ett vattendrag. Vid 2013 års elfiske förekom två lithofila arter, lake och öring, dock som en liten andel av den totala fångsten. Fågellivet i och omkring Helgasjön är rikt och rymmer bl.a. fiskgjuse och storlom. Helgasjön har bedömts ha en måttlig ekologisk status och en god kemisk status (exkl. kvicksilver). För ekologisk status gäller miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015. För kemisk status gäller miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015. 7 GÄLLANDE TILLSTÅND Det saknas dom för kraftverket och dammen i Åby. Det finns däremot en dom som reglerar fiskvägen vid åns högra sida (se avsnitt 5.2 ovan). Dammens laglighet har inte prövats i detta tillståndsärende. I domen lämnas tillstånd till att lägga igen den nedre delen av en befintlig bäckfåra på en sträcka om högst 100 meter och ta upp en ny bäckfåra med ungefär samma längd samt bygga om den befintliga ålyngelledaren till fisktrappa. Ålyngelledaren har varit belägen i bäckfårans inlopp, ca 150 meter uppströms kraftverket, och utformad som en smal betongkanal. Växjö kommun tolkar avsaknaden av vattendom för kraftverket som att man vid tiden för anläggandet av stationen inte fann att tillståndsplikt förelåg, eftersom fallet redan var taget i anspråk och man gjorde därmed ingen skada på enskilda eller allmänna intressen. Slussen omfattas av ett tillståndsbeslut från år 1886. Slussen bör vara konstruerad efter rådande nivåer (+165,10-165,18 m) eftersom systerskeppet till ångaren Thor (med samma utformning och mått), som tidigare trafikerade kanalleden annars inte hade kunnat passera slussen. 9 (14) repo001.docx 2012-03-2914
8 PLANERADE FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN Det föreligger ett stort behov av renovering och det har bedömts nödvändigt att göra en genomgripande förändring avseende teknisk utrustning i kraftstationen, Det finns flera skäl till detta bl.a. lönsamhet, säkerhet, risk för personskada och god möjlighet till ökad energiproduktion. Planerade arbeten innebär att samma mängd vatten går genom turbinerna, men genom att sätta dit en eller två ny(a) turbiner, sugrör samt ny styr- och reglerteknik kommer mängden producerad energi öka betydligt. Vattenhushållningen blir densamma som idag. Den enda synliga förändringen är att nuvarande turbinsump kommer att få en överbyggnad. Detta minskar risk för personskada och sabotage. Vidare är någon form av överbyggnad nödvändig, av personsäkerhetsskäl, om kaplanturbiner ska installeras. Kaplanturbinen är en vattenturbin av reaktionstyp. Turbintypen är en vidareutveckling av Francisturbinen. För att rusta upp kraftstationen vid Åbyfors planeras följande åtgärder: - Byte av turbin - Byggnation av sugrör 1 - Ny styr- och reglerteknik - Överbyggnad av nuvarande turbinsump - Byte av sektorlucka Åtgärderna planeras att utföras i torrhet genom att dammen sänks av. Detta är möjligt att utföra då dammens intagskanal är försedd med avstängningsluckor. För att kunna utföra arbetet med anläggande av sugrör i torrhet är det nödvändigt att anlägga en fångdamm vid kraftverkets utlopp i Helgasjön. För att arbetet med byte av sektorlucka ska kunna utföras i största möjliga torrhet är det även nödvändigt att anlägga en fångdamm framför denna. Det kan också bli aktuellt att anlägga en fångdamm framför luckorna i dammens intagskanal som en extra säkerhetsåtgärd. Det finns inga planer på att förändra befintliga dämnings- och sänkningsgräns (SG). Kommunen ser +165,18 m som en gräns som inte bör överskridas. Kortvarigt kommer DS överskridas upp till 5-10 cm. Det anses dock svårt att ligga lägre generellt, exempelvis i intervallet 165,00-165,10 m då det inte skulle fungera med slussen. Någon automatlucka bedöms inte behövas eftersom ett frånslag av kraftstationen innebär att Tolgsjöns vattenyta stiger med endast ca 1,5 cm vid max drivvattenföring (16 m 3 /s). Det finns risker med automatlucka i denna miljö med så mycket folk varför det har bedömts mer fördelaktigt med en manuell start av lucka. 1 Sugröret har till uppgift att minska vattenhastigheten i systemet nedströms turbinen så att rörelseenergin hos repo001.docx 2012-03-29 vattnet kan återvinnas. 10 (14)
Några hundra meter uppströms kraftverket finns en vägbro. Tillstånd till bron återfinns i en dom från 1988 (VA 41/1988). Denna bro har en dämmande effekt vid högre flöden (motsvarande ca ett 40-årsflöde eller ca 3 dm), vilket innebär att kommunen inte bör yrka på att villkoren i vattenhushållningsbestämmelserna baseras på sjöytan. Nivån bör istället mätas vid intaget till kraftverkskanalen, såsom fallet är idag. Ungefär 30 meter väster om kraftstationen finns ett bostadshus. Boende i huset har periodvis klagat på buller från rensmaskinen vid kraftverksintaget. En bullerutredning kommer att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen till ansökan. 9 NOLLALTERNATIV Utgångspunkten för bedömningen av nollalternativet för Åbyfors kraftstation är att upprustningen av kraftstationen inte blir av. Nollalternativet utgå från att dagens förhållanden blir oförändrade. Detta utgör utgångspunkten för bedömningen av miljöpåverkan vid tillståndsprövningen samt ersättningsrätten för sakägare (nollalternativet). Några alternativa lokaliseringar är inte realistiska. 10 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN OCH MILJÖKONSEKVENSER Miljöpåverkan och miljökonsekvenser behandlas översiktligt i samrådsskedet men kommer att utredas under arbetet med den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Samrådet är en del av arbetet med inhämtande av uppgifter för att kunna göra bedömningar av påverkan på miljön. 10.1 ANLÄGGNINGSSKEDET Intagskanalen till dammen är försedd med avstängningsluckor i gott skick. Dessa möjliggör att intagskanalen och dammen kan torrläggas under den tid då arbetet utförs. Eftersom arbetet utförs i torrhet bedöms anläggningsarbetet innebära en minimal påverkan på vattenmiljön nedströms. Vid arbete med anläggande av sugrör liksom vid byte av sektorslucka är det nödvändigt att anlägga fångdammar vid kraftverkets utlopp i Helgasjön respektive framför sektorsluckan i åfåran. Vid anläggande och borttagande av fångdammarna kan en viss grumling uppstå. En utredning pågår rörande torrläggningens påverkan på grundvattennivåer på fastigheter väster om dammen. En konceptuell tvådimensionell grundvattenmodell har upprättats i vilken översiktliga beräkningar av grundvattennivåer utförts. Preliminära resultat tyder på att torrläggningen inte kommer att innebära någon negativ påverkan på grundvattennivåerna i jordlager utanför dammen. Resultaten från beräkningarna förutsätter att tätningen av dammens botten och väggar är ändamålsenligt utförd och ger den tätande funktion som avsågs. Det kommer att bli aktuellt att utföra ett avsänkningstest då dammen torrläggs några veckor samtidigt som grundvattennivåer mäts och dammens täthet undersöks okulärt. Detta kommer att utföras i samband med den planerade renoveringen av nödutskovet sommaren 2014. 11 (14) repo001.docx 2012-03-2914
Arbetet under anläggningsskedet kan orsaka ett visst omgivningsbuller vilket kan leda till störning för närboende. För att minska störningen för de närboende kommer anläggningsarbeten endast utföras under dagtid. Under dessa förutsättningar bedöms konsekvenserna för de närboende bli mycket små. Byggtiden är beräknad till ca 8-9 månader varav avsänkning av dammen behövs 5-6 månader. 10.2 GRUNDVATTEN I närheten av kraftverket i Åby finns en grundvattentäkt med ett fastställt vattenskyddsområde. Den planerade verksamheten bedöms varken påverka kvaliteten eller kvantiteten av grundvatten. 10.3 BULLER Under anläggningstiden kan ett visst buller som kan verka störande för närboende periodvis uppstå. Det rör sig om ljud från lastfordon och arbetsmaskiner. Arbetet kommer företrädesvis att ske under dagtid varför störningen för närboende bedöms bli liten. Buller under drift av den planerade anläggningen kommer att beskrivas i MKB:n till ansökan. 10.4 NATURVÄRDEN De naturvärden som i huvudsak bedöms kunna påverkas av den planerade verksamheten är områdets fiskfauna. Då vattenhushållningsförhållandena inte planeras förändras i någon större utsträckning och då fiskväg finns förbi dammbyggnaden vid Åby bedöms inte fiskfaunan påverkas jämfört med nuläget. De planerade åtgärderna (byte av turbin, anläggande av sugrör m.m.) kommer att utföras i torrhet och grumling bedöms därför inte uppstå. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att behandla den historiska förlusten av strömvattenbiotoper, fiskvägens och fingallergrindens funktion. 10.5 KULTURVÄRDEN Åby sluss är utpekat som karaktärsområde kring Åby sluss i Växjö kommuns kulturmiljöprogram. Ångaren Thor som trafikerar leden mellan Helgasjön och Asasjön är en populär turistattraktion som använder sig av slussen vid Åby. Under turistsäsongen 2013 genomfördes 150 slussningar och ångaren Thors samtliga avgångar var fullbokade. Slussen kommer att finnas kvar i sin nuvarande utformning och kulturintresset bedöms således inte påverkas. 12 (14) repo001.docx 2012-03-29
10.6 FRILUFTSLIV OCH REKREATION Helgasjön används mycket för bad, båt- och friluftsliv och fiske. Värendsleden är en kanotled som passerar Åby sluss. Påverkan på dessa intressen bedöms bli minimal då utformning av kraftstationen, vattenhushållning m.m. i stort kommer att vara som i nuläget. Slussen kommer även fortsättningsvis kunna användas för kanotfärder. 10.7 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Kraftverket vid Åby producerar idag 0,5 GWh förnybar energi årligen. Efter genoförda åtgärder beräknas kraftverket kunna producera 1,5 GWh per år. Detta motsvarar uppvärmning av 150 villor (à 10 000 kwh). Både EU och Sveriges regering har tydligt pekat på behovet av mer förnyelsebar energi. Vattenkraft är en förnyelsebar energikälla och medför inga utsläpp till luft eller vatten. Detta leder till en ökad hushållning med naturresurser i form av fossila bränslen. Sverige tillhör den gemensamma nordiska elmarknaden. Den elmix som används i Norden består av fossila bränslen kombinerat med förnyelsebara energikällor som vattenkraft och vindkraft. 1 kwh beräknas i genomsnitt ge upphov till ca 100 gram utsläppt koldioxid. Den energimängd som årligen kommer att produceras i kraftverket vid Åby skulle om den producerats med konventionell nordisk elmix ge upphov till ca 150 ton utsläppt koldioxid. El som produceras av enbart fossila bränslen beräknas ge upphov till ca 461 gram koldioxid per kwh. Motsvarande årsproduktion som vid Åby (1,5 GWh) skulle om den producerats med enbart fossila bränslen ge upphov till ca 692 ton uppsläppt koldioxid. Det planerade vattenkraftverket ger således upphov till mellan ca 150 och ca 692 ton mindre utsläpp av koldioxid årligen än konventionell nordisk el respektive el från fossila bränslen. 10.8 INVERKAN PÅ MOTSTÅENDE INTRESSEN 10.8.1 KRAFTUTTAG OCH MARKAVVATTNINGSFÖRETAG Uppströms Åby finns i Mörrumsån vattenregleringsanläggningar vid Lidekvarn, Barsbro, Varetorps damm, Möllekulla och Böksholm. Växjö kommun är ägare till samtliga anläggningar utom Möllekulla. Uppströms belägna kraftuttag bedöms inte påverkas då det mellan Åby och närmast uppströms belägna kraftuttag dels är en lång sträcka och dels finns sjöar. Påverkan på regleringen av den nedströms belägna Helgasjön bedöms inte förändras jämfört med nuläget eftersom den idag tillämpade regleringen vid Åby avses bibehållas. Tolgsjön (vars avrinning regleras i Åby) har en liten sjöyta i förhållande till Helgasjön och kan omöjligen påverkas dennas nivå. 13 (14) repo001.docx 2012-03-2914
Det bedöms inte finnas några markavvattningsföretag i närheten som kan påverkas av den planerade verksamheten. 10.8.2 FISKE Fisket i Helgasjön och Mörrumsån bedöms inte påverkas av den planerade verksamheten. Dels finns en vandringsväg förbi kraftverket som knyter ihop Helgasjön med Mörrumsån och dels kommer vattenhushållningsförhållandena inte att förändras jämfört med nuläget. Kommunen avser att förbättra lekmöjligheterna för öring i fiskvägen samt underlätta fiskvandring i denna. Detta bedöms på sikt förbättra öringbeståndet i Helgasjön. Fingaller kommer att installeras vid turbinintagen för att förhindra att fisk av misstag kommer in i turbinerna. 10.8.3 ENSKILDA INTRESSEN Följande aspekter påverkar enskilda intressen och kommer att beskrivas i MKB:n till ansökan: Dämnings- och sänkningsgräns samt andra vattenhushållningsbestämmelser. Avsänkning i samband med reparationer och service Buller Dammsäkerhetsfrågor (potentiell påverkan). Den negativa påverkan på dessa intressen bedöms bli acceptabla. Planerade förändringar ske framför allt i kraftstationen och blir relativt små utanför maskinstationen. De planerade arbetena innebär även flera miljömässiga fördelar, som tillsammans överväger nackdelarna. En bullerutredning kommer att genomföras och redovisas i MKB:n till ansökan. Då anläggningen planeras att förbättras kommer dammsäkerhetsriskerna att minska. 11 SAMRÅDSPROCESSEN Inför den kommande ansökan till mark- och miljödomstolen avser Växjö kommun att samråda med såväl berörda myndigheter som enskilda som kan antas bli berörda av den planerade verksamheten. Då vattenkraft ingår bland de verksamheter som enligt 3 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar alltid ska antas ha en betydande miljöpåverkan kommer initiativ tas till ett utökat samråd med statliga myndigheter, organisationer och allmänheten. Samrådsprocessen fastställs i samråd med Länsstyrelsen. 14 (14) repo001.docx 2012-03-29