Gyllene marknad i Estland snabbt växande

papergram 2 2007 GRAPHIC PAPER Gyllene marknad i Estland snabbt växande ekonomi ger utrymme för många tidningar Konstantin Neven DuMont förläggare i tolfte generationen Hundintresse föder nya magasin Fanzine när redaktören inte är proffs sca papergram no 2 2007

4 Papergram. Internationellt magasin för mediebranschen och den grafiska industrin som utges av CA Forest Products AB, Box 846, 851 23 undsvall. Telefon: 060-19 40 00. Telefax: 060-19 40 90. 25 22 Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anne-ofie Cadeskog Projekt- och redaktionsledning: Luise teinberger (luise.steinberger@bredband.net) svensk redigering: usanna Lidström Grafisk design: Mellerstedt Design Repro och tryck: Prinfo Accidenstryckeriet, undsvall Omslag: IBL Papergram trycks på GraphoCote 80 g, omslaget på Reprint 150 g. Papperet är FC-certifierat. Innehåll 2/2007 Allt material i denna tidning är beställt, granskat och godkänt av redaktionen. Det betyder emellertid inte att redaktionen eller CA nödvändigtvis alltid delar skribentens åsikt. Citera oss gärna, men ange källan. 4 RFID håller koll radio Frequency Identification, RFID, gör det lättare att hålla koll på varor i produktions- och distributionskedjan. Men stora pappersrullar ställer tekniken inför nya utmaningar. 6 Tiger vid Östersjön estland tillhör Europas snabbast växande ekonomier. Även mediebranschen är expansiv och otroligt mångfacetterad. Papergram kollar läget. 12 Trender 14 Allt om vovven människans bästa vän inspirerar till hela fyra olika slags tidskrifter. Vill du ha ett eget exemplar av Papergram eller ge bort till en kollega? kicka eller faxa namn, adress och eventuellt företagsnamn till: Birgitta Ulfsparre, CA Graphic undsvall AB, Box 846, 851 23 undsvall. Telefon: 060-19 43 92. Telefax: 060-15 24 50. E-post: birgitta.ulfsparre@sca.com CA Forest Products tillverkar tryckpapper tidningspapper, C- och LWC-papper massa, sågade trävaror och träbränslen. CA Forest Products förvaltar också CAs stora skogsinnehav och försörjer CAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder CAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. CA Forest Products årliga omsättning uppgår till cirka 18 miljarder kronor och antalet anställda till 4 000 personer. CAs skogsbruk är certifierat enligt FC (Forest tewardship Council). 18 Man måste vara på G konstantin Neven DuMont har tidningar i blodet. I tolfte generation driver han familjeförlaget M. DuMont-chauberg som ger ut renommerade tidningar som Kölnische Rundschau, Mitteldeutsche Zeitung och Frankfurter Rundschau. 20 Contorta på prov ett träslag från Kanada kommer att vara en viktig råvarubas framöver. Just nu testas för vilka ändamål contortavirket är mest lämpat. 23 Krönika Claude-Jean Bertrand om mediernas ansvar. 24 Hemsnickrad blaska fanzines är tidningar som görs av intresserade lekmän. Ofta handlar de om en artist, en företeelse eller en hobby. 27 Trender 28 Varför blir man skogsägare? 2 sca papergram no 2 2007

Ny ytvikt av GraphoMatt CA info CA lanserar en helt ny ytvikt av LWCpapperet GraphoMatt 70 gram. Det är ett lättläst, matt, bestruket tryckpapper för tryckning i heatset web offset. Dess kvaliteter framgår tydligt när stora mängder tryckt text kombineras med krav på god bildåtergivning. Tack vare den matta reflexfria ytan återges det tryckta ordet perfekt, samtidigt som illustrationerna får god glans, säger Jan Knuts, ansvarig för produktområde Bestrukna Papper vid CA Graphic undsvall. GraphoMatt tillverkas av helt klorfri massa och tillverkningen är certifierad enligt standarderna IO 9001 och IO 14001. Den är också spårbarhetscertifierad i enlighet med kraven från FC, Forest tewardship Council. GraphoMatt finns nu i ytvikterna 57, 60, 65 och 70 g/m 2. En folder som beskriver den nya kvaliteten finns att beställa på franska, brittisk engelska, amerikansk engelska, tyska, spanska, polska, italienska och svenska. Beställ den på www.publicationpapers.sca.com Zebrafiskar trivs i Östrands avloppsvatten Vattenutsläppen från Östrands massafabrik har nått en så låg nivå att man vid normaldrift inte kan förvänta sig några negativa effekter i den havsmiljö där avloppet rinner ut. Det framgår av de exponeringstester som genomfördes 2006. De senaste tio åren har en rad miljöåtgärder genomförts vid Östrands massafabrik i undsvall. Totalt klorfri blekning, hög slutningsgrad av blekeriets avloppssystem och effektiv biorening av avloppsvattnet har sammantaget gett ett resultat som är det bästa för skogsindustriella avloppsvatten som någonsin uppmätts vid IVL, venska Miljöinstitutets laboratorium. Undersökningen som gjordes förra året bestod av två delar. Den ena var en kemisk analys av ämnen som är välkända för att förorsaka störningar i miljön. EGOM (extraherbart gaskromatograferbart organiskt material) och PB (potentiell bioackumulerbar substans) är till exempel mått på ämnen som kan lagras i levande organismer. Risken med dessa ämnen är att de kan transporteras uppåt i näringskedjor och koncentreras där. De förhöjda koncentrationerna kan slutligen drabba toppkonsumenter som människor och fiskätande fåglar. Ingen av dessa substanser gick att analysera i Östrands avloppsvatten, vilket är mycket ovanligt för massafabriker. I den andra delen av undersökningen kontrollerades hur avloppsvattnet påverkar fiskar och kräftdjur. Den art som testades var den vanliga akvariefisken zebrafisk, och det som mättes var giftighet, tillväxthastighet, könsfördelning och förmågan att reproducera sig. Testerna genomfördes på två generationer för att påvisa eventuell reproduktionsstörning. Någon sådan tendens kunde dock inte spåras zebrafiskarna levde friska i avloppsvattnet under hela testperioden. På nya poster JérÔme van Lidth tillträdde som ny ales Manager i Belgien den 14 maj. Han kommer närmast från ett familjeföretag inom offsettryck och grafikdesign. Tidigare jobbade Jérôme van Lidth med logistik- och telekomfrågor på olika internationella företag. Roine Morin har utsetts till miljödirektör för CA Forest Products. Han tillträdde den 1 mars och leder CA Forest Products miljöråd. Dessutom företräder Roine Morin affärsgruppen i koncernens miljöråd och i affärsgruppsövergripande miljöfrågor inom och utanför CA. Roine Morin fortsätter att vara chef för miljöorganisationen inom CA Graphic undsvall och bistår även CA Timber i miljöfrågor. Ingela Ekebro, tidigare tillförordnad produktionsdirektör för Östrand, har utsetts till produktionsdirektör för Östrands massafabrik. Åke Westberg, tidigare produktionsdirektör vid Östrand, kommer att fortsätta arbeta som projektchef. Han har senast lett projektet med Östrands nya sodapanna och leder nu förberedelserna för en investering i utökad TMP-kapacitet och en ny pappersmaskin vid Ortviken. Åke Westberg leder också CA Forest Products contortaprojekt och är ordförande i CA Forest Products virkesråd, som samordnar virkesförsörjningsfrågor inom CAs svenska industrier. Rapporter om hållbarhet och miljö Miljöredovisningen för CA Graphic undsvall 2006 har nu publicerats. Dessutom har hela CAkoncernens årsredovisning 2006 samt rapporten om miljö och socialt ansvar med titeln CA Hållbarhetsredovisning 2006 kommit ut. Dessa två distribueras i år tillsammans. amtliga trycksaker finns att beställa på svenska och engelska på www.sca.com www.publicationpapers.sca.com sca papergram no 3 2 2007

Närvaro på distans sens Radiotekniken RFID har slagit igenom på bred front inom logistik och produktionsteknik, där man vill veta var en stor mängd detaljer befinner sig. Hans-Erik Nilsson, professor i elektronikkonstruktion på Mittuniversitetet i undsvall, förutspår många fler användningsområden inom kort. Text Lena jödin foto Leif Milling, Mattias O Nils Tänk dig: Att de varor du handlat i mataffären själva sänder ut sina prisuppgifter då behövs ingen kassapersonal. Att alla barn har en sändare så att föräldrarna kan se att de kommer till och från skolan ordentligt. Att din magsäck förses med en smart elektronisk krets för att själv kunna berätta hur den mår. Vi är inte där ännu, men nu kommer utvecklingen att gå väldigt snabbt, säger Hans-Erik Nilsson, professor i elektronikkonstruktion. Han är ansvarig för en forskargrupp med inriktning mot RFID-teknik (Radio Frequency Identification) som verkar inom ramen för Mittuniversitetets forskningsprogram FCN (Fibre cience and Communication Network) och TC@ MIUN (Electronic ystems for ensible Things that Communicate). RFID är en relativt gammal teknik i logistiksammanhang. Den utvecklades redan på 1980-talet och innebär att ett passivt minne med antenn sätts fast 4 sca papergram no 2 2007

orrevolutionen är här som en etikett på en förpackning eller produkt. När en läsutrustning finns i närheten överförs en liten mängd ström till RFID-kretsen som i sin tur sänder ut innehållet som finns lagrat i minnet. Detta betyder att stora produktmängder kan avläsas snabbt och enkelt. Ett exempel är bilindustrin som länge använt tekniken för att i sin automation säkerställa att rätt variant av bildel plockas in i den bilmodell där den ska sitta. Utmaning för pappersindustrin För pappersindustrin är RFID-märkning intressant ur flera aspekter bland annat lagerhållning och logistik kopplat till kvalitetsbevakning. Men både när det gäller hårdvaran, själva etiketten i sig, och den organisation tekniken ska betjäna finns en hel del utmaningar. Den tekniska problemställningen i forskningen handlar mycket om hur RFID-märkningen av stora pappersrullar ska gå till. Eftersom papper i sig är en känslig produkt som hanteras med truck samt enligt Hans-Erik Nilsson ibland är emballerad är det mest praktiskt att placera etiketten inuti rullen. Hans-Erik Nilsson förklarar dock att energin i etikettens radiovågor konsumeras av organiskt material, som tjocka lager av papper. Placeringen inuti en pappersrulle försämrar därför radiovågornas räckvidd och försvårar läsning av etiketterna. Därmed går enkelheten i hanteringen förlorad. Placering på utsidan av rullen kräver flera etiketter för att avläsning ska kunna ske från olika håll. Dessutom behöver själva etiketten i sig vara mer robust för att klara de i vissa fall besvärliga miljöer med damm, fukt och stötar, som pappersrullarna finns i. Då blir den följaktligen också dyrare att producera. Å andra sidan kan en dyrare etikett innehålla ökad funktionalitet, till exempel för att indikera felbehandling. nu på hur effektiva batterier och antenner kan tryckas direkt på papper med elektronisk färg, ett slags aktiva elektroniska etiketter. Detta har stora fördelar eftersom all energi då inte behöver komma från läsutrustningen. Ett alternativ är att använda tryckta batterier som ger extra energi till RFID-etiketten. På så sätt kan läsavstånden öka väsentligt, vilket underlättar märkning av pappersrullar markant. Med ett tryckt batteri kan chipet i sig känna av sin miljö, till exempel temperatur och fuktighet. Dessutom kan avståndet mellan läsare och etikett vara mellan femton och tjugo meter, till skillnad från de tre till fyra meter som är möjliga i dag. Effektivare lagerhållning En annan utmaning för forskarna är att studera RFID-tekniken utifrån ett systemanalysperspektiv, det vill säga hur ett införande förändrar beteenden och rutiner i organisationen. Det handlar också om att visa på hur en investering i RFID kan ge Att inventera blir ingen stor apparat utan något som kan göras flera gånger om dagen. hans-erik nilsson besparingar i form av effektivare arbete med kortare ledtider, minskade lagernivåer och bättre kontroll. Ett problem som RFID tar sig an är när det finns en köpvillig kund och produkten är slut på lagret. Genom den totalkontroll som du får med RFID kan tiden med tomt lager kortas, och till och med undvikas. Att inventera blir ingen stor apparat utan något som kan göras flera gånger om dagen. Just nu hålls RFID-användningen tillbaka av att företagens egna ekonomi- och affärssystem inte är byggda för att stödja den nya tekniken. Framgången för RFID handlar lika mycket om affärsmässighet som om tekniska lösningar, säger Hans-Erik Nilsson. Ett sätt att ta betalt är att ladda RFID med ett mervärde i stället för att jaga kostnader. mart strömförsörjning tor möda läggs dock på att hitta billigare tillverkningsmetoder. Forskarna tittar sca papergram no 5 2 2007

6 sca papergram no 2 2007 Tidningar i var

mans hand Estlands ekonomi går som tåget och det gäller även mediebranschen. edan landet blev självständigt har medieföretagen snabbt privatiserats och därefter följde en konsolideringsfas. I dag domineras marknaden av två stora bolag: lokalt ägda Ekspress Group och Eesti Meedia, som är en dotter till norska chibsted. Text Tadeusz Rawa foto Rauno Volmar, Rene uurkaev, Rein ikk, Raigo Pajula, Tadeusz Rawa Estland är ett litet land. Men de 1,35 miljoner invånarna tycks ha ett starkt behov att uttrycka sig och kommunicera. Medielandskapet blomstrar det finns ett trettiotal tidskrifter och lika många dagstidningar, varav många på landsbygden och flera som vänder sig till den ryskspråkiga minoriteten (se separat artikel). Traditionen att prenumerera på en dagstidning är stark, samtidigt som veckotidningar och magasin ofta säljs över kioskdisken. Mart Kadastik, vd för Eesti Meedia, har från sitt kontorsfönster på tolfte våningen utsikt över Tallins gamla stad och de skyskrapor som i dag dominerar stadsbilden. Han styr ett företag i stark tillväxt. Det beror främst på den snabbt växande estniska ekonomin och den ännu snabbare växande reklammarknaden. I fjol steg annonsintäkterna för Postimees med 29 procent, för Kanal 2 med 30 procent och för företagets tidskrifter med 15 procent jämfört med år 2005, säger Mart Kadastik, som inledde sin yrkesbana som journalist 1977. Eesti Meedia har byggts upp runt landets största morgontidning Postimees. Postimees (brevbäraren) är Estlands äldsta tidning, grundad redan 1856, då som veckotidning. Efter en sammanslagning med andra tidningar blev Postimees 1891 den första dagstidningen i Estland. Postimees har alltid varit en symbol för Estlands oberoende. Under landets första tid som republik på 1920-talet var Postimees den viktigaste tidningen i landet. När Estland ockuperades av ovjetunionen lades tidningen 1941 ner för att på nytt grundas efter oberoendet 1991. I dag är Eesti Media en del av norska chibsted-koncernen, som äger 92,5 procent av aktierna i bolaget. Eesti Media äger helt eller delvis åtta dagstidningar såväl rikstäckande som lokala. I företaget ingår också ett femtontal tidskrifter, landets största kommersiella tevekanal, en radiostation samt tryckeriföretaget Kroonpress. Kvalitet framför allt Kroonpress följer den uppåtgående trenden inom Eesti Meedia och ökade sin omsättning i fjol med 10 procent. Tryckning av Eesti Meedias egna tidningar och tidskrifter utgör 50 procent av tryckeriets omsättning. Resten är sca papergram no 7 2 2007

tryckning av tidskrifter, kataloger och direktreklam för externa kunder. Vi gör allting, från prepress till distribution. Eftersom tryckeriet ligger i Tartu har vi mycket täta deadlines, framför allt för morgontidningar som ska köras 190 kilometer till Tallinn på morgonen, säger Andres Kull, vd för Kroonpress. Estland har ingen inhemsk tryckpappersproduktion att tala om. Redan 1993 Den klassiska uppdelningen i konservativa, liberala eller socialistiska dagstidningar existerar inte i Estland. Mart Kadastikik började Kroonpress därför importera papper från Finland. En viss mängd tidningspapper importeras också från Ryssland, och sedan några år tillbaka har även svenska CA, tora och Holmen Paper funnits bland leverantörerna. Från CA köps både LWC- och tidningspapper. Omkring 30 procent av företagets tjänster exporteras det vill säga tidningar och magasin trycks åt kunder i första hand i Norge och Lettland, men på kundlistan finns även företag i verige, Finland, Ryssland och flera andra länder. Kroonpress konkurrerar inte bara med lägre priser. Den tiden är snart förbi, med tanke på den snabba ökningen av lönerna i Estland. Redan i dag heter vårt trumfkort framför allt kvalitet, påpekar Andres Kull. Baltic Times går över gränsen Engelskspråkiga Baltic Times startade 1992 som två tidningar Baltic Independent i Tallinn och Baltic Observer i Riga. De slogs samman 1996 och blev till The Baltic Times. Ägare har de tre senaste åren varit en rysk-amerikansk bankman. ammanlagt finns 20 anställda vid tre redaktioner i Tallinn, Riga och Vilnius. Cirka 50 procent av tidningens upplaga på mellan 12 000 och 15 000 exemplar säljs i Lettland, och 25 procent i vardera Estland och Litauen. Läsarna är huvudsakligen utlänningar som bor i Baltikum. Chefredaktör är sedan februari i år amerikanen teve Roman. Ytterligare en engelskspråkig tidning finns i Estland. Den heter City Paper och kommer ut varannan vecka. För den som talar polska finns tidskriften Nasz Czas som kommer ut i alla de tre baltiska länderna. Antalet polacker är dock betydligt fler i Lettland och Litauen än i Estland. Margus Liivamägi, försäljningschef vid tryckeriet Printall, hävdar att de två stora medie- och tryckeriföretagens dominans i Estland inte förhindrar att det råder konkurrens. 8 sca papergram no 2 2007

Tidningar på ryska I slutet av den sovjetiska epoken fanns två ryskspråkiga dagstidningar i Estland ovjetskaja Estonia, som var organ för det estniska kommunistpartiet, samt Molodjozh Estonii (Estlands Ungdom), som gavs ut av kommunistpartiets ungdomsförbund Komsomol. Den förstnämnda tidningen är i dag ett minne blott. Den andra finns kvar och mår bra. Med en upplaga på 7 000 exemplar (helgupplagan uppgår till 13 000) är Molodjozh Estonii i dag den största ryskspråkiga dagstidningen. Vi tror att vår tidning läses av mellan 60 000 och 70 000 personer eftersom varje tidning läses av flera familjemedlemmar, säger Vladimir Fridljand, vice chefredaktör för Molodjozh Estonii. Tidningen privatiserades år 1991 och de cirka 30 anställda blev aktieägare. edan början av 2000-talet har tidningen varit i en privat investerares ägo. Molodjozh Estonii kommer ut fem dagar i veckan med 24 sidor, samt på lördagar med 48 sidor. Ämnesmässigt täcker den såväl politik och ekonomi som sport och kultur. Antalet anställda uppgår till 60, varav 12 är journalister. Liksom all annan press i Estland är vi fria och oberoende i vår nyhetsförmedling. På 1990-talet var vi med och kämpade för den ryska minoritetens ställning i Estland. Men sedan dess har större delen av dessa problem lösts, säger Vladimir Fridljand. Till skillnad från grannlandet Lettland, där stämningen mellan majoritetsbefolkningen och den ryska minoriteten är mer aggressiv, är det tydligt att befolkningsgrupperna i Estland har en stark önskan att alla ska hitta sin plats i det gemensamma samhället. Vladimir Fridljand, vice chefredaktör för Molodjozh Estonii (ovan). Tidningsbuntar görs i ordning för leverans (höger). Det är anledningen till att en del politiska ämnen behandlas med viss försiktighet i Molodjozh Estonii. Det vore till exempel inte så populärt bland esterna om vi skulle vara de första att kritisera vissa politiska företeelser i landet. Men det är vårt eget val och inte på grund av något tryck utifrån, säger Vladimir Fridljand. Tidningen är självfinansierad och större delen av intäkterna kommer från reklam. I kioskerna kostar den sju estniska kronor (cirka 4,50 svenska) medan helgupplagan inklusive tevebilagan kostar 15 estniska kronor (nio svenska). En årlig prenumeration kostar cirka 1 200 estniska kronor (750 svenska). ammanlagt finns ett tiotal ryskspråkiga tidningar i Estland. De finns i Tallin, Pärnu samt framför allt i nordost Narva, Kohtla Järvi och illanmäe där den ryskspråkiga befolkningen är i majoritet. Merparten av dem kommer inte ut varje dag. Önskan att kommunicera de olika befolkningsgrupperna emellan visar sig också genom att både landets största dagstidning, Postimees, och gratistidningen Linnaleht har ryskspråkiga upplagor. sca papergram no 2 2007

Postimees, morgontidning ägare: Eesti Meedia upplaga: cirka 63 000 lösnummerpris: 12 estniska kronor (7 EK) prenumeration: 90 procent Vår styrka är bland annat vår stora flexibilitet. Inom 48 timmar från beställningen kan vi trycka och leverera till större delen av Europa. L Öhtuleht, kvällstidning ägare: gemensamt Eesti Meedia och Express Group upplaga: cirka 65 000 lösnummerpris: 9 estniska kronor (5,30 EK) prenumeration: 50 procent Eesti Ekspress, landets största veckotidning ägare: Ekspress Group upplaga: 50 000 lösnummerpris: 18 estniska kronor (10,50 EK) Äripäev, affärstidning ägare: Bonnier upplaga: 20 000 lösnummerpris: 19 estniska kronor (11EK) Margus Liivamägi Vid Petersburgsvägen, strax utanför Tallins centrala delar, finner vi en blänkande ny hall där Estlands andra stora tryckeriföretag, Printall, har sin produktion. Printalls försäljningschef Margus Liivamägi berättar att tryckeriet flyttades från centrum till utkanten av Tallinn år 2004. Modern utrustning Vår utrustning är det modernaste som finns. Vi trycker framför allt högkvalitativa tidskrifter, både för vårt eget företag och för andra inhemska och utländska kunder, säger han. Runt hälften av trycksakerna transporteras främst till Ryssland men även till verige, Finland, Norge och en rad andra länder. Rosafärgad maktfaktor Den Bonnierägda finanstidningen Äripäev (syster till svenska Dagens Industri) har en upplaga på 20 000 exemplar i Estland. Den är landets tongivande finanstidning och anses ha större betydelse i Estland än Dagens Industri har i verige. Vår styrka är bland annat vår stora flexibilitet. Inom 48 timmar från beställningen kan vi trycka och leverera till större delen av Europa, säger Margus Liivamägi. Printall köper huvuddelen av sitt tryckpapper i Finland och Ryssland. På tredje plats bland leverantörsländerna finns verige, där CA bidrar med LWCoch tidningspapper. De två stora medie- och tryckeriföretagens starka dominans i Estland förhindrar inte att det råder konkurrens, menar Margus Liivamägi. Vi måste hålla konkurrensmässiga priser, även till tidningar och tidskrifter inom vår egen koncern. Konkurrens och samarbete Printall ägs av Estlands andra stora mediebolag Ekspress Group. Ekspress Group innehar 50 procent av landets andra största morgontidning Eesti Päevaleht. Resterande 50 procent ägs av Jaan Manitski, som under många år bodde i verige, där han bland annat var ekonomisk rådgivare åt popgruppen Abba. Veckotidningen Eesti Ekspress är en annan av Ekspress Groups stoltheter. Den startades för 16 år sedan som Estlands 10 sca papergram no 2 2007

Tidigt på morgonen körs tidningarna 190 kilometer från Tartu till huvudstaden Tallinn, där de flesta av läsarna bor. första oberoende tidning. Grundare var Ekspress Groups nuvarande ägare Hans H Luik. Eesti Media och Ekspress Group både konkurrerar och samarbetar med varandra. Genom ett gemensamt bolag ger de ut ett 25-tal tidskrifter, som med sin samlade upplaga utgör kring 70 procent av alla tidskrifter i landet. Det är främst damtidningar, livsstilsmagasin, biltidskrifter och tidningar för barn. De båda företagen äger dessutom gemensamt landets största kvällstidning L Öhtuleht samt gratistidningen Linnaleht. Journalistikens etiska och professionella standard beskriver Eesti Medias vd Mart Kadastik som skandinavisk. Massmedier i Estland är genuint fria och oberoende. Tidningarna har inga bindningar till politiska krafter. Den klassiska uppdelningen i konservativa, liberala eller socialistiska dagstidningar existerar inte i Estland. Däremot är det inte helt lätt att få tag på bra journalister. Detta trots att journalister tjänar över det estniska genomsnittet kring 15 000 estniska kronor i månaden (cirka 10 000 svenska) före skatt, vilken i Estland är en enhetsskatt på 22 procent. Landets enda journalistlinje, på universitetet i Tartu, utbildar endast ett tjugutal journalister varje år. Och många går till andra sysselsättningar än journalistik, säger han. I den snabbt växande estniska ekonomin finns det alltså sysselsättning där kommunikativt begåvade personer kan göra ännu mera lysande karriärer än i tidningsvärlden. Estland Andel skog av landets yta: 48 % kog i statlig ägo: 91 % kog i privat ägo: 9 % BNP per capita (2005): 16 400 UD BNP-tillväxt (2006): 10,5 % Export (2005): 7 439 miljoner UD Import (2005): 9 200 miljoner UD Inflation (2006): 4,6 % Arbetslöshet (2005): 6,8 % Personlig skatt (enhetsskatt): 22 % Företagsskatt: 0 % Arbetsgivaravgifter: 33 % Moms: 18 % Yta: 45 226 km 2 Folkmängd: 1 350 000 invånare tatsskick: republik President: Toomas Hendrik Ilves tatsminister: Andrus Ansip (Reformpartiet) Etnisk sammansättning: ester 67,9 % ryssar 25,6 % ukrainare 2,1 % vitryssar 2,1 % finländare 0,9 % törsta exportpartners (2005): 1. Finland 26,2 % 2. verige 13,1 % 3. Lettland 8,8 % 4. Ryssland 6,5 % 5. Tyskland 6,2 % törsta importpartners (2005): 1. Finland 19,7 % 2. Tyskland 14,0 % 3. Ryssland 9,2 % 4. verige 8,7 % 5. Litauen 6,0 % 6. Lettland 4,7 % sca papergram no 11 2 2007

trender Text Luise teinberger Papper som dödar bakterier Nu lever kontorsbakterierna farligt. På den amerikanska marknaden har ett antibakteriellt kontorspapper lanserats. Papperet är bestruket med en silverförening liknande den som finns i vissa plåster, vilket skyddar mot bakterier, doft, mögel och fukt. Tänkta användningsområden är sjukvård, laboratorier, utbildning och annan offentlig verksamhet. Papperet går också att trycka på utan att de antibakteriella egenskaperna försvinner. Mitteldeutsche Zeitung i Halle i östra Tyskland har startat en nyhetstidning för barn. Galaxo kommer ut två gånger i veckan och är till en början en ren PDF-tidning som laddas ner via nätet. Trots att Galaxo alltså är ett slags PDF-nyhetsbrev ser formen ut som en dagstidning på goda grunder, enligt chefredaktör Jörg Biallas. Nyheter för barn Tanken är dels att introducera dagstidningen för barn, och dels att samtidigt stilla deras nyfikenhet. Barn mellan åtta och tolv år är intresserade av vad föräldrarna är intresserade av. Många tittar också redan i vanliga dagstidningar. En egen tidning för dem utvecklar intresset, hoppas redaktionen. jälvklart måste man använda sig av ett barnanpassat språk, utan att för den skull bli barnslig eller von oben, säger Jörg Biallas. Galaxo är inte gratis för alla. Bara hushåll som redan prenumererar på Mitteldeutsche Zeitung kan beställa hem den. kan bli allmän standard Mjukvaruföretaget Adobe har för avsikt att lämna hela sin kod för programvaran PDF 1.7 till branschorganisationen AIIM (Enterprise Content Management Association), för att den i sin tur ska lämna den vidare till den internationella standardiseringsorganisationen IO. Därmed skulle PDF bli en allmän standard, som inte längre skyddas av varumärkesregler. Redan tidigare har Adobe lämnat vissa delar av programvaran till IO, exempelvis arkiveringsmjukvara och mjukvara för tekniska användningar. Världens äldsta tidning enbart digital Post- och Inrikes Tidningar, grundad 1645, har tryckts på papper i alla år(hundraden). Nu är den eran slut. PoIT, som publicerar svenska statens officiella meddelanden, kommer sedan årsskiftet enbart ut på webben. Vi tycker att det är en kulturell katastrof, säger Hans Holm, chefredaktör sedan 20 år tillbaka. Det är synd på en tidning som man har jobbat med så länge och som har funnits så pass länge. Post- och Inrikes Tidningar grundades av drottning Kristina och syftet var att hålla medborgarna ajour med vad som hände i landet. På den tiden publicerades den som en slags väggtidning på olika håll i riket. enare blev den en prenumerationstidning. Men under de senaste åren har antalet prenumeranter minskat kraftigt, och pappersutgivningen blev därmed för dyr. Upplagan låg före nedläggningen bara på 1 000 exemplar. 12 sca papergram no 2 2007

Hallå Indien! Brittiska kändismagasinet Hello! har äntrat den indiska marknaden. Första numret av den indiska versionen kom ut i mars och hade samma omslagsbild som den brittiska upplagan: skådespelerskan Liz Hurley, som gift sig med den indiske affärsmannen Arun Nayar. Enligt chefredaktören Ruchika Mehta kommer omkring 80 procent av rapporteringen att handla om indiska celebriteter, för att verkligen förankra Hello! i Indien. Lanseringen av Hello! är ytterligare ett tecken på att den indiska marknaden är väldigt het som expansionsområde för europeiska och amerikanska magasinsförlag. edan tidigare finns indiska utgåvor av Cosmopolitan, Marie Claire, eventeen, Maxim, Time Out och OK. Enligt MediaGuardian.co.uk har etableringen dock hittills varit lite lam, då förlagen inte har vågat investera själva i någon större omfattning, utan i stället sålt licenser för sina tidskrifter. Delvis kan denna tveksamhet bero på att den indiska marknaden är mycket fragmenterad och många tidningar kommer ut på lokala småspråk. Möte mot missförstånd I schweiziska Lugano hölls i mitten av mars en stor konferens under rubriken Tusen och ett missförstånd. Konferensen handlade om de kommunikationsproblem som arabiska och västliga medier upplever, speciellt efter 11 september 2001 och de omstridda karikatyrerna i danska Jyllands-Posten. Journalister och publicister från nyhetsmedier i mellanöstern och i väst fanns på plats och berättade om sina respektive arbeten. Bland annat framkom att nyhetsredaktioner i mellanöstern ofta ägs av privatintressen och övervakas av säkerhetstjänster, vilket försvårar en oberoende journalistik. Mellanösternkorrespondenter från västerländska medier vittnade om att hemmaredaktioner ofta kräver rapportering som bekräftar rådande fördomar, samt att en del kollegor inte heller orkar eller vill sätta sig in i muslimska länders kultur och vardag. Detta leder till felaktiga nyanser i rapporteringen. På den positiva sidan kunde noteras att det i webbvärlden finns en levande dialog mellan arabiska och västerländska bloggare inte sällan förknippad med livsfara för deltagarna. (Källa: spiegel.de) Läsarna driver innehållet I framtiden kommer läsarna att bestämma allt mer av tidningsinnehållet. Det förutspådde Alan Rusbridger, chefredaktör för brittiska The Guardian, vid seminariet Changing Media ummit i London i mars. Vi håller hela tiden på med balansgången mellan vad som händer på webben och vad som kommer in i den tryckta tidningen, sade Alan Rusbridger och refererade till begreppet användar-skapat (user-generated) när han beskrev hur en stor del av innehållet åtminstone på webben kommer att formas framöver. Men han hävdade också att det fortfarande kommer att finnas utrymme för och behov av traditionell journalistik. Journalisternas roll i detta århundrade av multimedia har ändå inte förändrats. Användarskapat innehåll kommer bara att vara ett komplement till deras arbete. sca papergram no 13 2 2007

Ett hundliv på Fårvaktare, bombsniffare, diamantbeströdda mannekänger, sällskap eller helt enkelt något du får in på tallriken hundar värderas olika i olika delar av världen. I väst har vi tagit fasta på deras trofasthet. Det speglas också i de hundtidningar som finns på marknaden. Text Henrik Emilson foto Robert Matton, Olle Melkerhed Mycket har hänt inom hundvärlden de senaste åren. I Kina har hundar länge varit något man äter, men sedan 1990 är det tillåtet att ha hund även där. Dock finns några restriktioner, som en hund per hushåll och ingen mankhöjd över 35 centimeter. I västvärlden har kärleken till hunden bara förstärkts och marknaderna för husdjur i UA, Kanada och Västeuropa värderas till nästan 400 miljarder kronor. Intresset för de fyrfota vännerna speglas också i hur förlagens olika hundtidningar profilerar sig. Grovt kan utbudet indelas i fyra kategorier. Först de tidningar som handlar om en speciell ras, som amerikanska Boxers, Chihuahuas, Golden Retrievers, Jack Russel Terriers, 14 sca papergram no 2 2007

I tidningarna som kommer varannan månad kan läsarna på mode- och prylsidor hitta kläder i mocka, siden, läder eller en skotskrutig kreation, komplett med basker och en liten säckpipa. Här finns också diamantprydda halsband, skor (i klassen 70 560 kronor per fyra), en barnvagnsliknande hundvagn så att ägaren kan ta med sig sin hund på en joggingtur (kostar 1 700 kronor och klarar av hundar upp till 32 kilo) och inte minst hundblöjor i glada färger och tyger. Förutom frågor och svar av experter finns porträtt av kändisar som poserar med sina stylade och väl manikyrerade hundar. å här har chefredaktören Leslie Padgett beskrivit läsekretsen och redaktionen: Våra läsare är en ny typ av ägare. Det är människor som behandlar hunden pränt Våra läsare är en ny typ av ägare. Det är människor som behandlar hunden som en i familjen. Leslie Padgett aint Bernards och chnauzers. edan de tidningar som fokuserar på tävlingar, stamtavlor, tabeller, resultat och olika aktiviteter du kan göra med din hund. Ett exempel är den snart 20-åriga kanadensiska tidningen Mushing som handlar om olika vintersporter med draghundar. I en klass för sig I den tredje kategorin tidningar betraktas hunden nästan som en accessoar till ägaren, en förlängning av dennes personlighet som bekräftar ordspråket sådan herre, sådan hund. Här talar vi om hunden som en lyxartikel. I amerikanska systertidningarna The New York Dog och The Hollywood Dog finns allt för att göra en hund, eller åtminstone dess ägare, glad. som en i familjen. Vi känner dem, för vi är likadana. Våra hundar äter organisk mat, tvättas i de bästa hundschampon och balsam, kläs i designerkläder och har en komplett sjukförsäkring. För alla som gillar hundar Den fjärde typen av hundtidning tar plats i den breda mittfåran mellan tävlingstabellerna och diamanthalsbanden, och vänder sig till helt vanliga hundägare. Brittiska Dogs Today kommer med 12 nummer per år och är ett glansigt magasin för alla som älskar hundar, förklarar chefredaktören Beverley Cuddy: Vi har lojala och underbara läsare. Nyligen blev vårt kontor förstört i en översvämning och vi förlorade hela vårt tidningsarkiv. Helt otroligt så hörde 15 läsare av sig och erbjöd oss deras kompletta katalog. Det är få läsare som behåller varje enskilt nummer av en sca papergram no 15 2 2007

Trender i hundvärlden Den senaste trenden i hundvärlden är speciella rasblandningar, säger Beverley Cuddy på Dogs Today. Hon berättar att det betalas stora summor för speciellt framtagna rasblandningar med fyndiga namn som labradudel eller cockerdudel. I torbritannien är insatta husdjursägare lite försiktiga med rasrena hundar med stamtavlor eftersom hälsokontroller och uppföljning inte är obligatoriskt. De kan därför vara rädda för sönderavel och hälsorisker. En ny blandning av två hundraser minskar riskerna och dessa blandhundar är starkt efterfrågade. Uppfödarna tar mer betalt för blandhundarna än de med stamtavla. Flera kändisar har köpt blandhund för mycket pengar som Jennifer Aniston som har en labradudel. Baksidan är att det kan bli en överproduktion av blandhundarna, vilket kan innebära fler oönskade hundar i hundhärbärgen. När mode och trender influerar hundägandet blir vi lite oroliga. Filmer som 101 dalmatiner och Beethoven, om en ankt Bernardshund, skapade en överproduktion som ledde till hemska konsekvenser för djuren. tidning, och att så många hade sparat 17 år av vår tidning gladde oss, när vi stod med vatten upp till knäna. I verige har nystartade Härliga hund, som också vänder sig till en bredare läsekrets, fått en tydlig bekräftelse på lojaliteten hos läsarna. I en nyligen gjord sammanställning över tidningsstatistik var hundtidningen den i landet som fått flest fasta prenumeranter under 2006. Det är uppenbart att vi gör en tidning man tror på och som folk räknar med ska finnas kvar, eftersom de flesta kryssar för helårsprenumerationer på 12 nummer, säger chefredaktören Karl Zetterberg glatt. aknade familjemedlemmar Både Dogs Today och Härliga hund ger praktiska och pedagogiska tips om hundägande, skötsel och uppfostran, men också reportage om hundar i olika länder, hundakupunktur som smärtlindring, vaccinationer eller om en hund kan vara farlig och skada små barn. Interaktionen 16 sca papergram no 2 2007

med läsarna är stor. Många läser varje rad, sparar tidningarna och skickar in frågor och kommentarer till redaktionen och dess experter. Men varför är hunden ett husdjur som engagerar människan så mycket? Beverley Cuddy svarar: Det finns en 100 000-årig historia av vänskap. Bara ett fåtal djurarter på jorden älskar människan oavsett hur de behandlas delfiner, hästar och hundar. Av dessa är hundarna enklast att leva med. Hundens grundinställning är att komma överens med oss. I vår moderna tidsålder har den opportuna hunden smugit in från trädgården till soffan. Vi Har du en hund måste du känna in vad han är för en typ, för det är som att ha ett tvåårigt barn i tio år. Det gör ofta oss människor större, att känna sig behövd. Kompis och hjälp Förutom den omvittnade kärleken och sällskapet är hunden, tillsammans med hästen, det djur vi människor har störst hjälp och nytta av. I allt från jakt och boskapstillsyn till bevakning, polisarbete och tullarbete, eller som hjälp för blinda, finns jycken med. Att den är det husdjur som fått flest tidningar tillägnad sig är därför inte konstigt. Jag hjälpte en kollega att lansera tidningen Cats today men jag hade mina reservationer som visade sig stämma. Att äga en katt är väldigt annorlunda jämfört med att ha hund. Du fyller till exempel inte många sidor med berättelser om katters mod eller hur de hjälper människan som assistenter. amma sak gäller fiskar och kaniner Det finns så mycket att skriva om när det gäller människans bästa vän, för hundar gör så många otroliga saker, säger Beverley Cuddy. Har du en hund måste du känna in vad han är för en typ, för det är som att ha ett tvåårigt barn i tio år. Karl Zetterberg behöver inte längre hans hjälp med att fånga föda, men han fyller ett tomrum hos många människor som lever mer och mer ensamt långt från sina familjer. I dag heter hundar inte Fido och Pricken, utan får vanliga människonamn. De har förvandlats till våra saknade familjemedlemmar. Karl Zetterberg förklarar att, bara hunden tas om hand, så strålar den kärlek 24 timmar om dygnet. Den är också utvecklande för människan, framför allt för empatin. De populäraste hundraserna 1. Blandningar 2. Labrador 3. Pitbull 4. hih-tzu 5. chäfer 6. Yorkshireterrier 7. Chiuhuahua 8. Pudel 9. Malteser 10. Cockerspaniel sca papergram no 17 2 2007

Född till förlagschef Konstantin Neven DuMont, född 1969 i Bergisch Gladbach, förläggare i tolfte generationen, delägare i M. DuMont-chauberg, Köln. Ideella uppdrag: i styrelserna för fotbollsklubben 1. FC Köln och Deutsche Presseagentur, ledamot i Deutscher Presserat (etikkommission för media), rådgivare NRW-Bank, lekmannadomare vid Landgericht Köln (motsvarande hovrätten), samt aktiv i styrelserna för olika museer i Köln. 18 sca papergram no 2 2007

Att vara förläggare är genetiskt. I alla fall till en del resten kan läras. å skämtar Konstantin Neven DuMont, men han är säker på att det ligger ett uns av sanning i det. Den utbildade journalisten är själv delägare och en av fyra vd:ar i det tyska förlaget DuMont-chauberg som ägs av familjen i tolfte generationen. Text Luise teinberger foto M. DuMont-chauberg När Konstantin Neven DuMont föddes 1969 i Bergisch-Gladbach i Rhenlandet, låg det ett förlag bredvid honom i vaggan. om son till Alfred Neven Du- Mont, i dag styrelseordförande för det 200 år gamla förlaget M. DuMont-chauberg, sågs den lille killen som en självklar efterträdare på någon av det anrika företagets ledande poster. Visst var det så att vi barn målinriktat förbereddes på att ta över, men det sattes ingen press på oss. Och det tänker inte jag göra med mina egna barn heller, som fortfarande är små. De ska få bestämma själva om de känner för att föra familjetraditionen vidare, säger Konstantin Neven DuMont i sitt ljusa inbjudande kontor i det nya Neven DuMont-Haus i Kölnförorten Niehl. (Hans kusin leder det andra affärsområdet. Dessutom finns det två anställda vd:ar, en med ansvar för ekonomi och en som är talesman för hela företagsledningen.) Till affärsområdet Köln räknas bland annat dagstidningarna Kölner tadtanzeiger, Kölnische Rundschau (som förlaget en gång uppstod kring) och kvällsbladet Express. De första åren var inte lätta för honom delvis på grund av hans familjebakgrund. När jag började här kände jag en hel del förbehåll hos kollegorna. De tänkte väl tiderna utan att säga upp folk. Medarbetarna värdesätts högt på M. DuMont- chauberg. För oss är det väldigt viktigt att ha relationer med våra medarbetare som är bra ur social synvinkel. Vi försöker alltid att hitta gemensamma lösningar, även under kristider, säger han och framhåller att det nog är lite ovanligt i dagens läge. Förlagets gamla tidningsrävar har fått lära om och jobbar i dag med onlinetidningen eller gör webbteveinslag med stöd av unga tevespecialister. Men alla vet att företaget inte bara lämnar dem i sticket, även om förlagsledningen förstås inte bara kan negligera den ekonomiska sidan av verksamheten. jälvklart vill även vi göra bra vinst varje år. Men vår strategi är kanske mer långsiktig än på andra förlag. För oss räknas inte bara årets avkastning, utan att förlaget ska finnas kvar också om fem eller tio år. Redaktionernas publicistiska grundsatser stödjer den filosofin. Målet är att visa Visst var det så att vi barn målinriktat förbereddes på att ta över, men det sattes ingen press på oss. Från ax till limpa jälv började han göra praktik på olika tidningar under skolloven när han var 15 år. Vid 18 eller 19 års ålder bestämde han sig för att satsa på företaget. Konstantin Neven DuMont åkte till UA för att vid chool of Journalism and Communication i Oregon lära sig vad det innebär att göra tidning. I Amerika finns väldigt bra skolor i journalistik, säger han. Utbildningen är väldigt praktisk. Dessutom var det viktigt för mig att få utlandserfarenhet. Och man säger ju att amerikanerna alltid ligger ett steg före Europa när det gäller teknik. Datorer och internet är ju från början en amerikansk företeelse och utvecklingen av strategier inom det området är en av många arbetsuppgifter som i dag ligger på Konstantin Neven DuMonts bord. Den unge förläggaren leder affärsområdet Köln inom M. DuMont-chauberg. att nu kommer han här och har fått det här jobbet på grund av sin familjetillhörighet. Men under åren har jag lärt mig, jag har skaffat egen kompetens, och nu för tiden värdesätts min åsikt utifrån min ämneskompetens. Han har fått kämpa under hårda omständigheter, för dagstidningar har ju haft en knepig sits de senaste åren. Affärsområdet Köln har, precis som alla andra tidningsförlag, förlorat intäkter. Vi har lyckats kompensera det på kostnadssidan, men också genom många mycket innovativa produkter som vi har lanserat, berättar Konstantin Neven DuMont. Vid sidan av webbsida, teve- och radioverksamhet har förlaget bland annat börjat dela ut brev och sälja biljetter till evenemang. Långsiktig företagsstrategi ärskilt stolt är Konstantin Neven Du- Mont över att förlaget klarat de svåra på missförhållanden och att stå till läsarnas och kundernas tjänst, att följa dem och därmed främja demokratin. Växer sakta Aktiebolag kan växa fortare, eftersom de via börsen har tillgång till externt kapital. Jämfört med det står ett familjeföretag inför begränsningar. Men Konstantin Neven DuMont är ändå nöjd: Vi har till och med kunnat göra förvärv, häromdagen Bundesanzeiger [jämförbart med Post- och Inrikes Tidningar]. Dessutom har vi köpt in oss i ett förlag i Israel, som heter Haarez, och blivit majoritetsägare i den renommerade dagstidningen Frankfurter Rundschau. Vi växer helt enkelt i en takt som fungerar för ett familjeföretag. Det är kanske lite mer arbetsamt, men också väldigt roligt, poängterar Konstantin Neven DuMont. sca papergram no 19 2 2007

Framtidens Om drygt tio år blir en invandrare i den svenska skogen en viktig bas för råvaruförsörjningen. Contortatallen planterades på 1970-talet och nu testas intensivt för vilka ändamål contortaträden bäst lämpar sig. Text Mats Wigardt foto Per-Anders jöquist, Olle Hedvall Det finns i dag omkring 600 000 hektar contorta planterad i verige. Knappt hälften ägs av CA. Nu pågår ett intensivt arbete med att undersöka hur contortan kan användas på bästa sätt. Massa eller sågtimmer, det är frågan. En spännande råvara, sammanfattar projektdirektör Åke Westberg. Det var för att råda bot på den så kallade ålderssvackan, det vill säga bristen på skog i åldern 50 till 70 år, som CA i början av 1970-talet började plantera den snabbväxande contortatallen. Men det var inget helt okänt träd som CA införde i den svenska skogen. Redan på 1920- och 1930-talen hade mindre bestånd med contorta planterats på flera platser i verige. Det var ofta jägmästare som efter studiebesök i contortans hemland Kanada kom hem med fickorna fulla med frön som de planterade på något hygge, berättar Åke Westberg. tig Hagner pionjär Mer systematiskt gick CA till väga. Dåvarande skogsvårdschefen tig Hagner gjorde under flera år studieresor till de västra delarna av Nordamerika för att hämta frön avsedda för omfattande 20 sca papergram no 2 2007

råvara planteringsförsök på olika platser i Norrland. Jämfört med den svenska tallen har contortan bättre överlevnad och cirka 40 procent högre tillväxt. Den är också mindre aptitlig för älg och klarar konkurrensen från lövsly mycket bra. Däremot kan den som vuxen vara känslig för snö och vind. Och den måste gallras något tidigare än svenska barrträd. Trots att det tidvis förts fram hård kritik mot att föra in främmande trädslag i den svenska floran finns i dag omfattande contortaplanteringar i verige. Cirka 280 000 hektar ägs av CA som är det svenska skogsbolag som kommit längst vad gäller skötsel och industriell användning av contortan. Efter drygt 35 år har de äldsta contortaskogarna nu blivit mogna för en första gallring. En till två miljoner per år om 50 år Enbart under fjolåret gav gallringen omkring 80 000 kubikmeter contorta Contortan har tunnare bark och fibrerna är slankare och mera flexibla än på den svenska tallen. Åke Westberg på CAs marker. Inom tio år kan denna volym vara 300 000 kubikmeter varje år. Om 40 till 50 år beräknas slutavverkningar ge mellan en och två miljoner kubikmeter contortavirke per år. Det har därför blivit dags att på allvar se över hur vi ska använda råvaran på bästa sätt, konstaterar Åke Westberg. Det är många frågor som då måste besvaras. ka contortan bli sågtimmer eller massaved? Och vilken typ av massa passar den bäst för? CA Research & Development Center har bland annat undersökt hur contortans fibrer påverkar massan beroende på växtplats och ålder. sca papergram no 21 2 2007

Contortan är rätt lik den svenska tallen men har en del artspecifika egenskaper, säger Åke Westberg. Till exempel har contortan tunnare bark och fibrerna är slankare och mer flexibla. Vi har gjort några provsågningar i mindre skala och vet att contortan är mycket användbar även som sågtimmer. Åke Westberg Contorta-fakta Contortatallen har sin naturliga hemvist i västra Nordamerika. Den introducerades i torbritannien i mitten av 1800-talet. De första försöksplanteringarna i Norden gjordes i Finland 1910 vilket inspirerade till fortsatta försök i både verige och Finland. CA och Iggesund var i slutet av 1960-talet föregångare vad gäller att satsa på contortaodling i det svenska storskogsbruket. Contortan växer snabbare och producerar mer stamvolym än den svenska tallen. Den har också högre överlevnad i plant- och ungskogsstadiet men något högre dödlighet som vuxen. Mjölkpaket De mindre mängder gallringsvirke från CAs contortabestånd som hittills avverkats har framför allt levererats till Östrands massafabrik i Timrå. Där har man genom att utnyttja contortans unika egenskaper fått fram en specialmassa som sedan i augusti 2006 används som mellanskikt i bland annat mjölkförpackningar. Det ger en formstabil kartong med låg vikt och god ekonomi som vi är mycket nöjda med, sammanfattar Åke Westberg. Under sommaren kommer dessutom en stor provkörning av sulfatmassa helt baserad på contortaråvara att genomföras på Östrand. Massan kommer att användas av några utvalda kunder och resultatet kommer sedan att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. När vi väl får in tillräckliga mängder råvara ska vi inte behöva tveka över vad den ska användas till, säger Åke Westberg. 22 sca papergram no 2 2007

KRÖNIKA Av samma skäl genomfördes i mitten av november 2006 en provsågning av 1 600 kubikmeter contortatimmer vid CAs klentimmersågverk i Graningebruk. Vi har tidigare gjort några provsågningar i mindre skala och vet att contortan är mycket användbar även som sågtimmer, berättar Åke Westberg. Resultatet av provsågningen har varit till stor belåtenhet. Contortan har visat sig vara formstabil och lättorkad, med färre deformationer och sprickor än svensk gran och fura. Eftersom virket dessutom saknar svartkvist och har långt mellan kvistvarven är den särskilt väl lämpad som innerpanel, lister och limfog för kvistfria komponenter. Viktig råvara i framtiden Åke Westberg vill emellertid tona ner förväntningarna på trävaror av contorta åtminstone tills träslaget börjar slutavverkas. Att contortan kommer att spela en viktig roll i den framtida råvaruförsöjningen står dock klart, för både massa och sågtimmer. Det är ansenliga volymer som ska tas om hand. Och det finns många positiva signaler att följa upp. Men med undantag för kartongen till mjölkförpackningarna finns ännu inga konkreta slutprodukter framtagna. Vi arbetar nu intensivt med att ta fram contortans unika egenskaper för att använda dessa på bästa sätt, sammanfattar Åke Westberg. Men först om tio år har vi så stora kvantiteter att den kan förädlas i större skala. Medierna måste skärpa sig Människor blir allt mer oroliga för att västerländsk civilisation kommer att slås ut av någon typ av katastrof. Det kan vara kärnvapen, giftiga biologiska ämnen, skador på miljön eller en finansiell kollaps. Många har insett att endast demokrati kan skydda mänskligheten. Och för att demokrati ska fungera och utvecklas måste medborgare vara välinformerade och debattera. Detta förutsätter journalistik av god kvalitet. Men journalistisk praxis har blivit ett allvarligt hinder för kvalitet. Överarbete, trötthet, fyrkantiga rutiner, bristande fantasi med mera gör att flera områden inte bevakas. Ideligen uppmärksammas samma saker. Traditionellt är medierna fulla av berättelser om mänskliga öden och av politisk rapportering, som genereras av företag och organisationer. Pressmeddelanden publiceras utan vidare granskning och samma lilla grupp självutnämnda experter får uttala sig. Billigt och lättsmält Det gängse journalistiska arbetssättet har stor skuld i detta. Ta tre typiska exempel på hur redaktioner agerar: 1. Isbergsjournalistik går ut på att endast bevaka den synliga delen av verkligheten. 2. Halva-glaset -journalistik har som mål att fokusera på konflikter, misslyckanden, våld och katastrofer. 3. Information som underhållning (infotainment) skiljer inte på vad som är intressant och vad som är viktigt. Orsak till denna journalistik: Det är lätttare, billigare och mer lättsmält. För att uppnå kvalitetsjournalistik behövs en gemensam uppryckning från fyra grupper: journalister, allmänhet, medieägare och politiker. Mycket hänger på de två sistnämnda. De är grupper med makt: Medieägarna vars långsiktiga framgång, politiska inflytande och sociala prestige bygger på att de levererar kvalitetsprodukter. Politiskt valda personer som i en demokrati förväntas se till allmänhetens bästa. Men de två tyngsta aktörerna är journalisterna och allmänheten. Journalisternas trovärdighet, inflytande och sociala prestige hänger på att de erbjuder ett bra utbud. Mycket vore vunnet om bara journalisterna kunde enas om ett sätt att utvecklas men tyvärr, de förblir individualistiska hantverkare. Allmänheten har inte kunskapen, motivationen, tiden eller förutsättningarna att påverka. De känner sig maktlösa och behöver mobiliseras för att bli delaktiga. amverkan enda räddningen Varken en, eller två eller tre av de fyra grupperna kan skapa kvalitet i medierna. De måste alla samarbeta. Regler som antas i samförstånd bland journalister och som har stöd av allmänheten respekteras. Jag har tagit fram en metod för att övervaka mediers trovärdighet. Det är ett system för medieansvar som kallas M*A* (Media Accountability ystem). Ett M*A* kan se ut på olika sätt men syftar till att få medier och journalister att respektera sina etiska regler. Det kan till exempel bestå av nyhetsombudsmän, enstaka kontrollmetoder, ett pressråd (en särskilt tillsatt grupp som övervakar medier), överenskomna regelverk och så vidare. Listan kan göras lång. Jag har nu sammanställt 120 åtgärder och verktyg för att förbättra etiken inom medierna. Foto: Privat CLAUDE-JEAN BERTRAND Claude-Jean Bertrand är professor emeritus på franska pressinstitutet, IFP. Han har skrivit flera böcker om medieetik, däribland: Media Ethics and Accountability ystems (2000) samt An Arsenal For Democracy (2003). För mer information se hans webbplats: www.media.accountability.org sca papergram no 23 2 2007