INNEHÅLLSFÖRTECKNING REFERAT 1 INLEDNING 1 LITTERATURSTUDIE 2 UPPVÄRMNING 2 DE OLIKA DISCIPLINERNA 3 Distansritt 3 Galopp 3 Trav 4 Fälttävlan 4 Körning 4 Banhoppning 4 Dressyr 5 MATERIAL OCH METODER 5 RESULTAT 5 DISKUSSION 7 LITTERATURFÖRTECKNING 8 BILAGA 1 9 BILAGA 2 12 1
REFERAT Detta arbete är ett resultat av en litteraturstudie och en enkätundersökning för att ta reda på hur elitutövare i olika discipliner värmer upp sina hästar inför en maximal prestation. Litteraturstudien är en kortfattad beskrivning om uppvärmning och vad de olika disciplinera innebär. Sju discipliner ingår i enkätundersökningen. De olika disciplinerna är distansritt, galopp, trav, fälttävlan, körning, banhoppning och dressyr. Enkäter har skickats ut till 3 proffisionella tränare inom varje disciplin. Av 21 utskickade enkäter svarade 16 personer. Vilket innebär att svarsfrekvensen blev 76 %. Av enkäten fram gick det att de positiva effekter av uppvärmningen som värderades högst inom alla disciplinerna är att få en lugn och avspänd häst. Inom distansritt tänkte man mycket på att få en skadefri häst. Väldigt många individanpassar uppvärmningen. Endast 4 svarande hade samma uppvärmning. Gemensamt för alla disciplinerna är att de börjar med att skritta hästen. Det är stor skillnad i uppvärmningen beroende på om hästen skall utföra ett lydnadsprov eller ett uthållighetsprov. Hästens psykologiska faktorer är av stor betydelse, vill inte hästen utföra det som krävs villigt, ärligt och framåt blir prestationen aldrig bra. Uppvärmningen är bara en liten del av många faktorer som får hästen att prestera maximalt inne på banan. Det är ryttarens/kusken sista kontroll av hästen, så att hästen kan prestera sitt yttersta i tävlingssituation. INLEDNING Hästen är född till springare, han försvarar sig genom att fly. Detta har människan tagit fasta på inom ridsporten då hästen har de rätta anatomiska och fysiologiska egenskaperna för att arbeta med stor muskelaktivitet och att springa i höga tempon. Att tävla med häst har länge fascinerat människan. På 1800-talet hade bönderna kappkörning till kyrkan på söndagarna. År 1870 kördes den första offentliga travtävlingen på Ladugårdsgärdet i Stockholm. År 1912 fanns ridsportsgrenarna dressyr, hoppning och fälttävlan representerade vid de Olympiska Spelen i Stockholm. År 1998 finns även distansritt och voltige representerat. De olika disciplinerna distansritt, galopp, trav, fälttävlan, körning, banhoppning, och dressyr har utvecklats genom att det finns många yrkesverksamma på elitnivå i de olika disciplinera och därmed har konkurrensen ökat. Sporten har ökat kraven på prestation, mycket står på spel när man skall tävla, prispengar, sponsorer, äran m.m. Genom de ökade kraven vi ställer på hästens prestation får också förberedelsen av hästen inför en prestation allt större betydelse. Hästen ska kunna prestera sitt yttersta på banan utan att skada sig och ibland orka tävla flera dagar i sträck. Detta arbete består av en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien behandlar vad de olika disciplinerna kräver att hästen skall prestera i samband med tävling och vad som händer när hästen värms upp. Enkäten är en undersökning där ryttare/kusk får tala om hur han/hon värmer upp hästen före en start på elitnivå i de olika disciplinerna. De olika disciplinerna som ingår i arbetet är distansritt, galopptävling, travtävling, fälttävlan, körning, banhoppning och dressyrridning. 2
De frågeställningar som detta arbete skall försöka finna svar på är: Finns det någon skillnad i uppvärmningen när hästen skall prestera, t.ex. uthållighet eller lydnad? Finns det skillnad inom disciplinen? Arbetet skall överblicka hur våra elitutövare inom de olika disciplinerna värmer upp inför en maximal prestation med olika hästar och mål. Arbetet kan också ses som råd om uppvärmning till dem som tänker tävla på olika nivåer inom de olika disciplinerna. Hypotesen är att det är stor skillnad mellan uppvärmning inom olika discipliner beroende på om hästen skall göra ett uthållighetsprov eller ett lydnadsprov. LITTERATURSTUDIE UPPVÄRMNING Det ställs stora krav på hästens fysiologi vid maximal prestation. Skadar sig hästen ger det sig tillkänna snabbt genom en sänkt prestation. Hästens kropp arbetar alltid som en helhet, men man kan särskilja några faktorer som påverkar hästens prestationsförmåga såsom, energiprocesser (ATP/ADP), rörelseapparatens funktioner, nerv och muskelfunktioner och psykologiska faktorer. Uppvärmning är viktig vid både träning och tävling, därför onödiga skador lätt kan uppstå om hästen får börja sitt arbete utan tillräcklig uppvärmning. Hästens rörelseapparat omfattar skelettet, lederna, senor, ligament, musklerna och delar av nervsystemet. Rörelseapparaten har utvecklats hos hästen för att göra dem starka, uthålliga och snabba (Björnhag m.fl., 1995). Nervtrådar leder elektriska impulser till muskeln så att muskeln blir aktiv. Många impulser leder till att större delar av muskeln aktiveras. Nervsystemet kontrollerar muskler och muskelgrupper och detta skall utföras så effektivt som möjligt. De stora muskelgrupperna behöver minst 15 minuters uppvärmning i måttligt tempo. En hjärtfrekvens på 140-160 slag per minut räcker för att få en höjning av kroppstemperaturen, vilket leder till att de kemiska processerna går snabbare och energiomsättningen ökar (Stilling, 1994). Blodet skall dirigeras om från inre organ och matsmältningsapparaten ut till musklerna. Elasticiteten i muskler, senor och ligament ökar också vid högre kroppstemperatur (Tibblin, 1979). När hästen börjar arbeta ökar blodcirkulationen. Detta möjliggörs genom att både hjärtats frekvens och kontraktionskraft ökar vilket också leder till ett ökat blodtryck. Hjärtfrekvens i vila är normalt 28-40 slag per minut (Björnhag m.fl., 1995). Hästarna arbetar väldigt olika i de olika disciplinerna, i distansritt arbetar hästen under tävlingsförhållanden i pulsintervall 120-160 slag per minut. Trav- och galopphästen arbetar i ett pulsintervall upp till maximal hjärtfrekvens 230-240 slag per minut. Hopphästen arbetar under tävling i ett pulsintervall 160-200 slag per minut. Dressyrhästen arbetar under tävling i ett pulsintervall 60-200 slag per minut. Fälttävlanshästen och körhästen arbetar i en kombination av de olika pulsintervallerna beroende på vilken gren de tävlar i sin disciplin (Stilling, 1994). För att kunna förse kroppen med mer syre ökar lungornas tidalvolym (den mängd luft som andas ut vid ett andetag). Även andningsfrekvensen ökar från 8-16 andetag per minut och upp till 150 andetag per minut vid maximal kroppsansträngning (Björnhag m.fl., 1995). Blodsockret frisätts och temperaturregleringen aktiveras i högre grad (Stilling, 1994). Blodet omdirigeras från matsmältningsapparaten och inre organ ut till musklerna (Tibblin, 1988). 3
Mjälten fungerar hos hästen som en reservoar för bland annat röda blodkroppar och deras uppgift är bl. a att transportera syre. I vila finns 1/3 av kroppens röda blodkroppar inaktiva i mjälten. Vid ökad adrenalinutsöndring dras mjälten ihop och tömmer ut stora mängder röda blodkroppar i det fria blodomloppet. Detta leder till att den syrebärande kapaciteten i blodet ökar påtagligt vid ansträngning (Stilling,1994). Vid arbete skall kemiskt bunden energi omvandlas till mekaniskt arbete (muskelarbete). Det är ca 25 % av den producerade energin som utnyttjas till mekaniskt arbete. De resterande 75 % blir värme, vilket resulterar till att kroppstemperaturen stiger. Energi finns lagrad i kroppen som energirika fosfatföreningar (ATP/ADP), fett och kolhydrater (glykogen). Kemiskt bunden energi överförs via fosfatföreningarna till mekaniskt arbete på två sätt: spjälkning som sker utan närvaro av syre, anaerob, och förbränning som är beroende av syrets medverkan, aerob (Stilling, 1994). De psykologiska faktorerna kan man utrycka som att motivationen är lika med viljan att utföra en prestation. Samarbete och förtroende mellan ryttare eller kusk och häst är av största betydelse. Hästen får rutin genom att hårdhet och taktisk förmåga förvärvas med tiden. En häst som är ärlig och framåt utan negativa upplevelser i träningen, tycker förhoppningsvis att tävlingsmomentet är spännande (Stilling, 1994). DE OLIKA DISCIPLINERNA De olika disciplinerna kan tävlas av ponny, halvblod, kallblod, varmblod eller fullblod. Distansritt Tävlingen går ut på att man skall rida en viss sträcka på tid och hästen skall vid målgång fortfarande vara i tävlingsmässigt skick. Efter målgång skall hästen veterinärbesiktas. Den som ridit på snabbast tid, godkänd veterinärbesiktning och har hästen i tävlingsmässigt skick efter målgång har vunnit tävlingen. Under distansritt bevisas hästens snabbhet, uthållighet och förmåga att ta sig fram i terräng. Även ryttarens kunskap testas om hur man kan rida hästen i rätt tempo utan att denne tar skada (Svenska Ridsportsförbundet, 1998). Tävlingen är uppdelad i olika delsträckor. I slutet av varje delsträcka är det obligatoriskt med uppehåll för veterinärinspektion. Tävlingar i Sverige varar i en dag, utomlands finns det tävlingar som varar i flera dagar. Den längsta distansen i Sverige är 160 km och den kortaste är 50 km, men det finns även prova på som är på 22 km (Wallis, 1997). Distanstävlingen kan också vara en kombination av idealtid (vilket innebär att man får felpoäng om man överskrider en viss tid ) och på tid. I distansritt får alla hästar starta oavsett ras och storlek (Svenska Ridsportsförbundet, 1998). Alla hästar tävlar på lika villkor dock skall hästen vara lägst 6 år gammal (Wallis, 1997). Galopp Tävlingen rids i galopp över olika distanserna, de vanligaste är 1200 m eller 2400 m, där först över mållinjen har vunnit loppet (Bellander, 1997). Starten sker från startboxar (Björnhag m.fl.,. 1995). Tempot är cirka 1200 m per minut i snabb fyrtaktsgalopp ( Bellander, 1997). Hästen löper med ett så kallat handikapp (vikter), som beror på hur bra hästen löpt i tidigare lopp. Speciella funktionärer som värderar hästarnas insatser i löpningarna och ger dem ett handikapp, formtal (Bellander, 1997). Vikterna på slätlöp varierar mellan 48-65 kg, inklusive jockey och sadel (Björnhag m.fl., 1995). Den profesionella jockeyns vikt varierar mellan 46-50 kg för att inte överskrida den vikt som är fastställd för löpningen. För varje kilos övervikt 4
innebär det att ekipaget blir slaget med 3 m per kilometer av en jämnsnabb häst utan övervikt (Björnhag m.fl., 1995). Trav Tävlingen körs i snabb trav med lätt sulky över olika distanserna, de vanligaste är 1640 m och 2140 m. Som start använder man sig av voltstart eller startbil (Björnhag m.fl., 1995). Först över mållinjen har vunnit loppet (R. Persson, pers. medd., 1998). Tävlingstempot varierar mellan 770-800 m per minut vilket motsvarar 1,15-1,20 minut per kilometer (Björnhag m.fl., 1995). Fälttävlan I fälttävlan ingår tre olika moment, dressyr, banhoppning och terrängritt (uthållighetsprov). Vid beräkning av slutpoäng skall förhållandet mellan de tre momenten vara tre för dressyren, tolv för uthållighetsprovet och ett för banhoppningen. Detta innebär att uthållighetsprovet betyder fyra gånger mer för slutresultatet än dressyren, och tolv gånger mer än banhoppningen. Vinner gör den som har minst antal straffpoäng. Fälttävlan kan ridas på en, två eller tre dagar. På en tredagars internationell fälttävlan rider man dressyrprovet första dagen, andra dagen rider man uthållighetsprovet och tredje dagen rids banhoppningen. Uthållighetsprovet består av fyra faser. Fas A är en distansritt på cirka tre kilometer som går längs vägar och stigar. Den skall ridas i ett tempo av 220 meter per minut (friskt travtempo). Fas B är steeplechase, som i svår fälttävlan rids över 3450 meter, 3795 meter eller 4140 meter. Steeplechasen skall ridas i tempot 690 meter per minut och det är i princip så fort hästen klarar att galoppera och hoppa över hinder (Jönsson & Bosson, 1994). Fas C är distansritt på en sträcka mellan 9 och 17 kilometer, och skall ridas i ett tempo av 220 meter per minut. Fas D är terrängritten, som i svår klass är cirka 7,5-8 kilometer lång, med ungefär 30 hinder. Terrängritten skall ridas i ett tempo av 570 meter per minut. Mellan fas C och fas D skall hästen veterinärbesiktigas. En tredagarstävling är en krävande uppgift för hästen vilket innebär att hästen skall vara på toppen av sin förmåga efter en lång uppladdningsperiod (Jönsson & Bosson 1994). Vid endagarstävling rids allt på en dag och terrängmomentet är alltid det sista momentet. Vid tvådagarstävling rids dressyren och uthållighetsprovet den första dagen. Uthållighetsprovet innehåller steeplechase och distanser som en tredagarstävling fast sträckorna är kortare. Banhoppningen rids andra dagen (Jönsson & Bosson 1994). Körning Körning består av fyra deltävlingar spannkontroll, dressyr, maraton och precisionskörning och kan tävlas som enbet, par eller fyrspann (Hjortvid, 1993). Tävlingarna arrangeras i en-, tvåeller tredagars körtävling. Vid endagars körtävling körs alla momenten på samma dag. Vid tvådagars körtävling körs dressyr och precision första dagen och maraton andra dagen. Vid tredagars körtävling på elitnivå, körs dressyren första dagen, maraton andra dagen och precisionskörning tredje dagen. Alla de olika momenten bedöms och man tilldelas straffpoäng, den som fått lägst antal straffpoäng vinner tävlingen. Avsikten med maraton är att testa hästarnas lydnad, kondition och uthållighet samt kuskens skicklighet och förmåga att hålla föreskrivna tempon och gångarter. Maratonkörningen för fyrspann körs över en sträcka på 27 km med 6-8 hinder (Svenska Ridsportsförbundet, 1998). Banhoppning Banhoppning går ut på att man skall hoppa ett visst antal hinder med minst antal fel på hinder och snabbast tid. Det finns även olika bedömningsgrunder och specialhoppningar. En 1,60 5
meters hoppning utomhus innehåller t ex 10-14 hinder och högst 18 språng. Inomhus ingår 9-12 hinder dock högst 15 språng. Minimum tempot är 350 meter per minut utomhus och 325 meter per minut inomhus (Wannius, 1981). Dressyr Dressyrtävling rids efter ett färdigt program med olika svårighetsgrad, eller ett eget program med fastställd svårighetsgrad som kallas kür där en domare dömer de olika rörelserna och sätter poäng. Det ekipage som fått högst poäng har vunnit tävlingen. Programmet tar mellan 4-5 min att rida. Tävlingen rids på en bana som mäter 20 x 40 m eller 20 x 60 m (Svenska Ridsportsförbundet, 2000). Målet med dressyrridning är att göra hästen lydig och bekväm att rida. Ryttaren skall använda omärkliga hjälper, som får hästen att utföra de olika rörelserna. Hästens muskulatur och ledgångar skall utvecklas så att rörelserna blir spänstiga och utförs lätt och ledigt (Tibblin, 1983). MATERIAL OCH METODER Enkäter har skickats ut till 3 slumpmässigt utvalda professionella tränare inom 7 olika discipliner (totalt 21 enkäter har skickats ut). De olika disciplinerna är distansritt, trav, galopp, fälttävlan, körning (fyrspann), banhoppning och dressyr. Hästarnas ålder, kön och ras har varit okänd (Bilaga 1). RESULTAT Av 21 utskickade enkäter svarade 16 personer. Vilket innebär att svarsfrekvensen blev 76%. Antal svar inom de olika disciplinerna fördelade sig enlig följande: 3 st. inom distansritt, 2 st. inom galopp, 2 st. inom trav, 1 st. inom fälttävlan, 2 st. inom körning, 3 st. inom banhoppning och 3 st. inom dressyr. Alla svarade på alla frågorna (Bilaga 2). 3 2 1 Antal svar 0 Di G T F K H Dr Figur 1. Antal svar inom de olika disciplinerna. Fråga 1. Hur värmer Ni upp Er häst inför tävlingsstart? Distanshästen värms upp väldigt långsamt och med största vikten på skritt. Trav och galopp är väldigt lika, de värmer upp hästarna 2 ggr. Grundlig uppvärmning på förmiddagen och en kort uppvärmning innan start. Körning och fälttävlan är också lika, där hästen värms upp i tävlingsmomentet och då bara värms upp kort innan start. 6
Banhoppning och dressyr är det väldigt individuellt med mycket lösgörande arbete och lydnadskontroll. Gemensamt för alla disciplinerna är att de börjar med att skritta hästen. 100 80 60 40 20 svarande 1 min svarande 2 min svarande 3 min 0 Di G T F K H Dr Figur 2. Uppvärmningstid i minuter. Fråga 2a. Hur lång tid ca, avsätter Ni för uppvärmning inför en maximal prestation? Alla disciplinerna förutom trav värmde upp sina hästar i ca 30 min. Travet värmde upp sina hästar betydligt längre. Antagligen har de räknat med alla uppvärmningarna. Fråga 2b. Värmer Ni upp Er häst mer än en gång/dag inför maximal prestation? Distansritt, fälttävlan och körning värmer upp sina hästar precis innan start och inte så länge. Galopp, trav, hoppning och dressyr värmer oftast upp hästarna 2 ggr. Ibland värms travhästen upp 3 ggr. 3 2 1 svarande 1 antal ggr svarande 2 antal ggr svarande 3 antal ggr 0 Di G T F K H Dr Figur 3. Antalet uppvärmningsgånger. Fråga 3. Vilka positiva effekter ser Ni av den uppvärmnings form som just Ni har valt? Positiva effekter som värderas högt inom alla grenar är att få en lugn och avspänd häst. Inom distansritten tänkte man mycket på att få en skadefri häst. En kusk inom körningen tyckte att hans uppvärmning var så bra att han oftast vann maratonkörningen. 7
Fråga 4. Tillämpar Ni samma uppvärmning oavsett vilken häst Ni rider/kör? Alla utom 4 personer hade olika uppvärmning beroende på att de ville individ anpassa uppvärmningen. De som hade samma uppvärmning oberoende av vilken häst, var 2 inom distans, 1 inom körning och 1 inom banhoppning. DISKUSSION I enkätundersökningen var det bara 21 st. tillfrågade och 16 personer svarade, vilket innebär att underlaget inte varit så stort. Men inga av svaren förvånade mig, och alla inom sina olika discipliner värmde upp sina hästar som jag hade väntat mig. Alla olika hästar behöver olika metoder i sin uppvärmning och olika hästraser bär på ett arv, som är specifikt för vad de är bra på att prestera. Detta arbete har inte gått in på de olika egenskaper som hästarna har inom de olika disciplinerna. I värderingen av de olika disciplinernas uppvärmning borde detta egentligen beaktas då det kan skilja sig åt så väl psykiskt som fysiskt. Travhästen värmdes flera gånger och betydligt längre än de andra disciplinerna. Frågan är om travhästen behöver längre uppvärmning för att den skall trava och att det är onaturligare för hästen eller det är traditioner i uppvärmningen? Galopp hästen skall utföra ungefär samma arbete och värmsupp lite mindre. Frågan är om galopphästen hade presterat bättre med längre uppvärmning eller trav hästen med kortare? Dessa frågor skulle man vilja ställa mot hållbarheten hos hästarna och de vanligaste skadorna! En travtränare trodde att det var det bästa sättet att värma upp en hårt tränad häst utan att stressa den. Om man tillämpar samma uppvärmning inom sin disciplin oavsett vilken häst man rider eller kör så tror jag att man hittat en typ av häst som passar en väldigt bra. Risken är att man blir begränsad i sitt val av häst. Av enkäterna framgår det av många svar att man måste anpassa sig efter hästarna för att få bästa resultat. Körning och fälttävlan är lika i sin uppvärmning, där är tävlingsgrenarna gjorda så att hästarna värms upp i de första tävlingsetapperna i både maraton och terrängritten. Vilket ryttarna och kuskarna tar hänsyn till. Distanshästens uppvärmning ska inte vara påfrestande så den värms upp kort innan start, den skall utföra ett låg intensivt arbete under lång tid. Hästen hade kanske presterat bättre med lösgörande arbete som uppvärmning? Det som värderades högst inom distansritt är att få en lugn och avspänd häst före start, vilket leder till färre skador. Dressyr och hopphästen värms upp väldigt individuellt med stor vikt på lösgjordhet och lydnad. Slutsats Hästens psykologiska faktorer är av stor betydelse, vill inte hästen utföra det som krävs villigt, ärligt och framåt blir prestationen aldrig bra. Uppvärmningen är bara en liten del av många faktorer som får hästen att prestera maximalt inne på banan. Det är ryttarens/kusken sista kontroll av hästen, så att hästen kan prestera sitt yttersta i tävlingssituation. 8
Enligt Wannius, hopptränare och före detta landslagsryttare, är anledningen till att man värmer upp hästen att den skall kunna prestera maximalt inne på banan och att häst och ryttare skall få ett bra självförtroende (Wannius, 1981). Hypotesen kan antas då man kan sammanfatta med att det är stor skillnad i uppvärmningen beroende på uthållighetsprov och lydnadsprov. Det får poängteras att trav och galopp skiljer sig från de andra disciplinerna, då hästen skall vara väldigt explosiv men ändå uthållig. Detta gäller även distansritt där hästen skall utföra ett lågintensivt arbete under lång tid. LITTERATURFÖRTECKNING Bellander, N. Nr 6, 1997.Stallmagasinet. Billesholm: Allehanda Syd. Attrell, B., Björnhag, G.,, Dalin, G.,, Furugren, B., Philipsson, J., Planck, C. & Rundgren, M. 1995. Allt om hästen. Falköping. Gummessons Tryckeri AB. Lts förlag. Hjortvid, E., 1993. Att köra häst. Borås. Centraltryckeriet Jönsson, J. & Bosson, A. 1994. Fälttävlan. Motala: Borgströms Tryckeri AB. Stilling, L. 1994. Hästens träningslära. Rättvik. Kullgrens Tryckeri AB. Svenska Ridsportsförbundet, 1998. Tävlingsreglemente III, VII och VIII. Eksjö: Ridsportförbundets Förlag. Svenska Ridsportsförbundet, 2000. Tävlingsreglemente, dressyr. Eksjö: Ridsportsförbundets Förlag. Tibblin, B. 1988. Ridlära. Helsingborg: AB Boktryck, andra upplagan 1994. Tibblin, B. 1979. Ta tyglarna. Helsingborg: AB Boktryck, andra upplagan 1983. Wallis, A. Nr 1, 1997. Hästen.Lerdala: Kampvall KB. Wannius, J-O. 1981. Hoppning. Falköping: Gummessons Tryckeri AB. Personligt meddelande Persson, Roger. 980413 Kvarnby. Om trav. 9
Bilaga 1 Hej! Mitt namn är Cathrine Jönsson och jag studerar andra året på Hippologprogrammet på Flyinge. Jag skall göra ett fördjupningsarbete på 5 poäng. Jag har valt ämnet Uppvärmning inför maximal prestation inom olika discipliner. De olika disciplinerna jag skall jämföra är distans(svårklass), galopp(2400 m), trav(2140 m), fälttävlan(terrängritten i uthållighetsprovet), körning (fyrspann maraton), hoppning(gp 1,60 m) och dressyr(gp). Jämförelsen kommer att göras genom att jag skickar ut en standardenkät till tre professionella ryttare/kusk inom varje disciplin. Jag hoppas att Ni tycker det är trevlig att medverka! I min redovisning kommer Ni att vara anonyma. Önskar Ni ta del av arbetet när det är färdigt, skickar jag Er gärna ett exemplar. Ni kan ange det när Ni returnerar svaren. Jag är tacksam för Ert snabba svar! Har Ni frågor är Ni välkomna att ringa mig på telefonnummer: 0416-16143 eller till min handledare, veterinär Madeleine Björk telefonnummer: 044-70843. Tack på förhand! Cathrine Jönsson 10
ENKÄT UPPVÄRMNING INFÖR MAXIMAL PRESTATION Min disciplin är: Fråga 1. Hur värmer Ni upp Er häst inför en tävlingsstart? Fråga 2. Hur lång tid ca., avsätter du för uppvärmning inför en maximal prestation? 10 min 20 min 30 min Annan tid, ange hur länge Fråga 2b. Värmer Ni upp Er häst mer än en gång /dag inför en maximal prestation? 1 gång 2 gånger 3 gånger Motivera gärna Ert svar: Fråga 3. Vilka positiva effekter ser Ni av den uppvärmnings form som just Ni har valt? 11
Fråga 4. Tillämpar Ni samma uppvärmning oavsett vilken häst du rider/kör? Ja Nej Om Ni svarat nej, förklara varför: Om Ni vill svara utförligare går det bra att göra detta på ett separat papper. Returnera svaren i det bifogade svarskuvertet senast den 9/3-98. Sätt ett kryss i rutan om NI önskar ta del av det färdiga arbetet. Tack än en gång! 12
Bilaga 2 ENKÄTSVAR Av 21 utskickade enkäter svarade 16 personer. Vilket innebär att svarsfrekvensen blev 76%. Antal svar inom de olika disciplinerna fördelade sig enlig följande: 3 st. inom distansritt, 2 st. inom galopp, 2 st. inom trav, 1 st. inom fälttävlan, 2 st. inom körning, 3 st. inom banhoppning och 3 st. inom dressyr. Alla svarade på alla frågorna. Under respektive rubrik har de svarande erhållit samma numrering. Fråga 1.Hur värmer Ni upp Er häst inför tävlingsstart? Distansritt 1. Leder 15 min, skritt 10-30 min, trav och galopp 5 min. 2. Leder 10 min, skritt 5 min, trav och galopp 10-15 min. 3. Skritt och långsam trav. Galopp 1. Skritt och trav eller Walker (skritt maskin) på förmiddagen. Hästen går i ledvolt innan den cantrar ca 1000 m till start. 2. Skritt, trav, canter ca 20 min i tempot 700 m/min. Inför längre löp, typ hinderlöp, värmer jag min häst även ca 4h före start, med ett lugnt arbete med canter i tempo ca 400-500 m/min. Trav 1. Det varierar något beroende på hästens psyke m.m. Men det vanligaste sättet i mitt stall är att vi värmer hästarna två gånger före ett lopp. Plus den uppvärmning hästen får strax innan start. 2. Enligt fastställt schema för var individ. Fälttävlan 1.A. Markarbete, innefattar lösgörande arbete och kontrollövning. B. Hoppning C. Vid fälttävlan, öppna lungorna med galopp. D. Vid dressyr lösgörande och kontroll. Körning, fyrspann 1. Skrittar och travar i 10 min. 2. Före själva starten, skrittar och travar ca 20 minuter, men maraton sträckorna är upplagda så att sträcka A är fri gångart och tiden är begränsad till 250 m / min och den sträckan tar ca 30-40 min att köra. Detta gör att hästarna får en bra uppvärmning inför kommande hinder. Banhoppning 1. A. Markarbete, lösgörande och kontroll av långa och korta galoppsprång. B. Travhoppar ett lågt hinder 3-6 gånger. Hoppar koppelräcke upp till klassens höjd även oxer, stigsprång och paralleloxer. C.1-2 språng på koppelräck något högre än tidigare. 2. Lösgörande markarbete och lydnadskontroll. 3. Skritt ca 5 min, trav ca 10 min med ökning och minskning av tempo och sidvärtsrörelser. Galopp i ca 10 min med ökning och minskning av tempo och volter. 13
Dressyr 1. Först lösgörande arbete som övergår i samlanderörelser. Delar av rörelser och kombinationer av dem. Gör inte hästens svåra rörelser maximalt utan lättare. Mycket skritt emellan. 2. Mycket individuellt. Oftast identiskt med vardagen. 10-15 min skritt, arbete i trav och galopp med skritt inslag, mycket viktigt! 3. Skrittar fram ca 10-15 min, trav lättridning tills hästen känns mjuk och följsam ca 5-7 min, galopp ca 5 min fortfarande i låg form. Kort skrittpass långtygel 1-2 min. Rörelser i trav ur programmet med stegring av svårighetsgrad och samling, kort skrittpass, galopp med delvis rörelser ur programmet. Skrittpass ca 5 min, 1-2 min före tävlingsstart gör vi några övergångar. Fråga 2.Hur lång tid ca, avsätter Ni för uppvärmning inför en maximal prestation? Distansritt 1. 30 min 2. 30 min, kallt och blött 40 min. 3. 20 min Galopp 1. 30 min, vissa hästar kan behöva längre tid. 2. 20 min, tiden avser totalt skritt, trav och galopp. Trav 1. Vi lägger ner mycket tid på uppvärmning. 2. 1½ timme Fälttävlan 1. 30 min, eller annan tid beroende på hästtyp. Körning, fyrspann 1. 10 min 2. 20 min Banhoppning 1. 30-45 min 2. 30 min, beroende på vilken typ av häst, gammal-ung, lat-hetsig eller rutinerad-orutinerad. 3. 30 min Dressyr 1. 20 min till 1½ timme. 2. 30 min 3. 50 min 14
Fråga 2b. Värmer NI upp Er häst mer än en gång/dag inför en maximal prestation? Distansritt 1.1 gång 2. 1 gång 3. 1 gång Galopp 1. 2 gånger 2. 1 gång, det viktiga är att hästen värms upp i ett tempo som är ca 70% av den maxfart som hästen skall arbeta i under löpet. Samt att den skall bli varm (svettas). Vid hinderlöp värms hästarna 2 gånger. Trav 1. 2 gånger, Vi låter hästarna jogga 3-4 km, ca 1-2 h innan loppet. Sedan en snabbare värmning normalt över 2000 m ca 1 h före start. Dessutom går dom i en så kallad provstart strax före start. 2. 2-3 gånger, antalet är avvägt på hästen temperament. Fälttävlan 1. Heta hästar värms 2 gånger. En gång grundligt 1 timme före start- en andra gång kort före start. De kommer inte upp i varv innan de skall in på banan. Körning, fyrspann 1. 1 gång 2. 1 gång inför maraton tack vare att det är så pass ansträngande. För dressyr och precision värmer jag upp i vissa fall flera gånger. Banhoppning 1. 2 ggr, första uppvärmningen grundligt 3-4 timmar före start. Andra gången kort innan start. 2. 1-2 ggr, normalt värmer jag bara 1 gång. Men har hästen rest i många timmar så tar jag ut hästen för ett kortare uppmjukningspass ett par timmar före start. För att eventuellt jogga bort stelhet och spänning efter resan och för att vänja den vid omgivningen (speciellt heta hästar). 3. 1 gång, ibland även 1 gång extra 2-4 timmar före start under 20-30 min för att känna på hästen. Dressyr 1. 2 gånger, ca 3 timmar före tävlingsstart lösgörande arbete för att kunna kontrollera hästens energi nivå och för att bestämma hur lång egentlig uppvärmnings tid som behövs före start. 2. 1-2 gånger, det är individuellt. 3. 1 gång, just denna häst tycker om att visa upp sig och är koncentrerad under en period, hon reagerar med att inte ta det extra om hon kommer ut 2 gånger. Fråga 3. Vilka positiva effekter ser Ni av den uppvärmningsform som just Ni har valt? Distansritt 1. Lugn och avspänd häst före start ger färre skador. 15
2. Hästen blir lugn, starten lugn. Kontrollerar även hästens mjukhet, form, balans och lydnad före start. 3. All uppvärmning syftar till att hålla hästen skadefri. Visar hästen minsta tecken på stelhet, dålig bjudning m.m. ändrar jag på uppvärmningen med hästen för att allt skall kännas rätt inför max prestation. Galopp 1. Den fungerar bra då hästen är lugn och harmonisk inför ett löp. 2. Leder och ligament värms upp (ledas upp). Höja hjärtfrekvensen, få igång blodcirkulationen. Viktigt att de inte stressar till start. Trav 1. Jag tror att det här är det bästa sättet att värma upp en ganska hårt tränad häst utan att stressa den. 2. Hästen blir smidiga och psykiskt avspända, vilket gör att prestationen höjs. Fälttävlan 1. Olika typ av framridning beroende på hästtyp. De heta hästarna skall inte ha arbete på den sista framridningen endast lösgörande. Körning, fyrspann 1. Jag vinner allt som oftast maraton. 2. Att man får lugna och avspända hästar. Banhoppning 1. Varierande arbete beroende på hästtyp. 1. Heta hästar lösgörande arbete. 2. Lata hästar mer dressyrarbete för att hästen måste värma upp mer. 2. Det tar lång tid att klura ut vad som passar hästen bäst (lagom uppvärmning utan direkt arbete). Hästen skall kännas mjuk och lydig utan spänningar men med god uppmärksamhet. 3. Jag vill värma hästen på ett sätt så att hela hästen blir varm. Dressyr 1. Hitta hästens rätta energinivå (utan att hästen blir för trött-slö eller för pigg-spänd). 2. Ingen kommentar. 3. Hästen och jag är koncentrerad på uppgiften till en viss tid. Kan ladda upp och mentalt förbereda mig själv. Fråga 4. Tillämpar Ni samma uppvärmning oavsett vilken häst Ni rider/kör? Distansritt 1. Nej, hästarna har olika psyken och en lugn och avslappad häst är A och O i distans. En upphetsad och spänd häst tröttnar fort och får mjölksyra fortare än en lugn och avspänd häst. 2. Ja 3. Ja. Galopp 1. Nej, Det är en fråga om olika temperament, ålder och eventuell stelhet. En nervös häst behöver kanske längre lugn uppvärmning för att prestera bäst i löpet. 16
2. Nej, p.g.a. temperament behöver vissa hästar bara trava och leda upp sig, sedan cantrar de till start 10 min innan start. Det är fortfarande viktigt att de blir varma och mjukar upp sig (undantag). Trav 1. Nej, man måste naturligtvis försöka rätta sig efter hästens bästa. Men den vanligaste metoden är den här. 2. Nej, hästarna är olika individer och skall behandlas därefter. Fälttävlan 1. Nej, framridningen är individuellt anpassad till respektive häst. Det kan ta lång tid att finna ut den optimala framridningen. Framridningen kan också skifta med hästens ålder och erfarenhet. Körning fyrspann 1. Ja. 2. Nej, olika hästar kräver olika träning / uppvärmning. Banhoppning 1. Nej, uppvärmningen är individuell. Beroende på hästen ålder och erfarenheter. Det kan ta tid att lära sig varje hästs uppvärmning. 2. Nej, helt beroende på vilket temperament, ålder och erfarenheter hästen har. Man måste anpassa uppvärmningen efter individen. 3. Ja Dressyr 1. Nej, beroende på hästens temperament varierar jag längden av uppvärmningen se fråga 1 och fråga 2. 2. Alla individer är olika. 3. Nej, vissa hästar är spända och man vet aldrig hur lång tid man behöver före start. Man får prova sig fram till vad som passar bäst, kort uppvärmning-, uppvärmning i två etapperindividuell anpassning till hästen. Spänd häst = dålig ritt, det krävs bara mer mentalt arbete av ryttaren. 17