BÖRJA TÄVLA FÖR RYTTARE OCH KUSKAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Transkript

1 BÖRJA TÄVLA FÖR RYTTARE OCH KUSKAR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

2 BÖRJA TÄVLA! Det här häftet är en vägledning för personer med funktionsnedsättning som vill börja tävla. Tävla kan man göra på olika nivåer och i olika grenar, från de enklaste tävlingar som anordnas i din egen ridgrupp till internationella stortävlingar. Men någonstans måste man börja! Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet (SvRF) är anslutet till Riksidrottsförbundet och är med drygt medlemmar ett av de största specialidrottsförbunden i Sverige. Förbundet har till uppgift att främja ridningen, körningen och ridsporten i alla dess grenar samt därtill anknuten verksamhet nationellt och internationellt. Med ryttare menas varje utövare oavsett disciplin. Inom SvRF är det Tävlingssektionen som ansvarar för SvRFs tävlingsverksamhet, i dressyr, banhoppning, fälttävlan, körning, distansritt och voltige samt för ryttare med funktionsnedsättning. Allt ifrån lokala evenemang på klubboch distriktsnivå till Svenska Mästerskap och internationella tävlingar. Svenska Ridsportförbundets kommitté för ryttare och kuskar med funktionsnedsättning spänner över allt från fritidsridning till sportsliga framgångar. Kommittén har kontaktpersoner i samtliga fem sektioner. På förbundets kansli finns även en tjänsteman som kan ge råd i tävlingsfrågor till klubbar, distrikt och enskilda. Att tävla med funktionsnedsättning I Sverige finns det unika möjligheter för personer med funktionsnedsättning att tävla i ridning/körning. När man tävlar i ridning finns möjlighet att tävla både på egen och på lånad häst (lånad häst lånas av arrangören på tävlingsplatsen). Att ha en egen häst innebär många fysiskt krävande moment, vilket kan vara svårt för personer med funktionsnedsättning att klara själv. Detta är bakgrunden till att tävlingar för ryttare med funktionsnedsättning ser lite annorlunda ut. Tävlingarna med klasser för lånad häst får mer karaktär av att vara tävlingar mellan ryttare, inte mellan ekipage och fokus ligger på ryttarens ridskicklighet. Men det blir också allt vanligare att ryttare med funktionsnedsättning tävlar på egen häst och man delar in klasserna i två avdelningar en för lånad häst, avdelning A och en för egen häst, avdelning B. Det tar lång tid att lära sig rida eller köra, att hitta ett sätt att kommunicera med hästen, men det kommer en dag när du upptäcker att det börjar fungera. För en del faller det sig då naturligt att börja tävla. Att tävla kan också vara ett sätt för dig att få ett mål med ridningen eller något som sporrar dig till att göra ditt allra bästa. Mål och delmål på vägen dit är viktiga oavsett om man är barn eller vuxen. Att tävla kan vara ett sätt för dig att växa samtidigt som det ger tillfällen att träffa andra ryttare/ kuskar och ha roligt tillsammans. Centrala Ungdomssektionen Arbetsutskott Säkerhetsutskottet Disciplinnämnden Djurskyddsutskottet Juridiska utskottet CIRKA 900 FÖRENINGAR, 450 RIDSKOLOR Medlemssektionen 19 DISTRIKT FÖRBUNDSSTÄMMAN FÖRBUNDSSTYRELSEN Ridskole- och Anläggningssektionen Utbildningssektionen KANSLI Tävlingssektionen 2 3

3 Medicinskt ID-kort För att kunna delta i tävlingar för ryttare/kuskar med funktionsnedsättning måste du ha ett Medicinskt ID-kort. Tävlingar finns på lokal, regional, nationell och elitnivå. Utbudet av tävlingar varierar beroende på var du bor. Några distrikt arrangerar serier av dressyrtävlingar för ryttare med funktionsnedsättning. Eftersom antalet tävlande ännu inte är så stort finns inte så många lokala tävlingar. För att göra det lättare att börja tävla krävs inte Medicinskt ID-kort för att delta i lokala och regionala tävlingar. De regionala tävlingarna finns som ett mellansteg mellan klubb- och lokaltävlingar och de på nationell eller elitnivå. De svenska mästerskapen är den enda tävling som anordnas på elitnivå. Det medicinska ID-kortet bygger på en bedömning, en klassificering, som visar hur omfattande funktionsnedsättning du har och därmed vilken grad du tillhör. Grad 1 har den mest omfattande funktionsnedsättningen medan grad 4 har den minst omfattande. I körning finns bara två grader. För att söka Medicinskt ID-kort, kontakta någon av Svenska Ridsportförbundets utbildade klassificerare. Mer information finns på Inom varje grad blir varje ryttare/kusk placerad i en av de profiler som finns. Profilen är en slags streckgubbe, som illustrerar vilken typ av funktionsnedsättning och i vilken omfattning det påverkar ryttarens inverkan. Klassificeringen görs om var femte år i samband med att det medicinska IDkortet ska förnyas. Förändras funktionsnedsättningen under tiden, kan man begära att bli omklassificerad tidigare. Vid tävlingar i Sverige rids oftast specialskrivna internationella program, som är speciellt utformade för att passa de olika graderna. Alla dressyrprogram finns på hemsidan Grönt Kort är grunden För att få tävla inom ridsporten måste du ha Grönt Kort. Det finns ett av SvRF fastställt Tävlingsreglemente (TR) som gäller vid alla tävlingar. Varje gren har dessutom ett eget tillläggsreglemente. För funktionsnedsatta gäller respektive grens TR med vissa tillägg. För att ta Grönt Kort, måste du kunna grunderna i TR och hur man hittar i det. Även hästhantering och säkerhetsfrågor ingår. Som ryttare/kusk med funktionsnedsättning är det också viktigt att känna till vilka regler i TR som gäller för dig med Medicinskt ID-kort. När du vill ta Grönt Kort vänder du dig till din klubb eller ditt ridsportdistrikt. Om du som tävlande ryttare/kusk inte har fyllt fjorton år, måste du ha med dig en vuxen, som själv har Grönt Kort. Samma princip gäller för ryttare med en kognitiv funktionsnedsättning. Om du har svårt att ta Grönt Kort på vanligt sätt, är det okej att du får göra det efter dina egna förutsättningar. Grönt Kort materialet finns nu även inläst. Mer utförlig information kan du få av ansvarig tjänsteman på SvRFs kansli. Grad 1 är uppdelat i a och b, där ryttare i 1a bara rider skritt och ryttare i 1b rider skritt och enklare vägar i trav. Nationellt tävlar de ibland mot varandra. Inom grad 2 innehåller programmen skritt och en mer sammanhängande travdel. Inom grad 3 förekommer skritt, trav och galopp i programmen och de motsvarar ungefär LB/LA. Inom grad 4 förekommer alla gångarter och rörelser som öppna, sluta och förvänd galopp. Programmen motsvarar LA/MSV. Licens För att få tävla på lokal nivå och högre krävs att du har en ryttarlicens. Ryttarlicensen löser du i Tävlingsdatabasen (TDB). Länk till TDB hittar du på SvRFs hemsida. Där hittar du också anvisningar för hur du går tillväga. Det kan vara bra att känna till att det även för kuskar heter ryttarlicens. Licensen innebär bland annat att du omfattas av en olycksfallsförsäkring när du tävlar. Har du frågor om licenser kontakta ansvarig tjänsteman på SvRFs kansli. Anmäla till tävling Tävlingsarrangören gör en tävlingsinbjudan, en proposition, där alla uppgifter om tävlingen finns. Propositionen hittar du i TDB på förbundets hemsida. När du anmäler dig ska du samtidigt skicka en så kallad Handikappbilaga som du hittar på SvRFs hemsida. Den ska innehålla uppgifter om ditt medicinska ID-kort. Om du avser att rida på lånad häst måste du även fylla i längd, vikt och eventuella hjälpmedel. Det finns också möjlighet att ange önskemål angående hästtyp. Den skickas till arrangören enligt uppgifter i propositionen. Tävla dressyr på lånad eller egen häst Vid varje tävling för ryttare med funktionsnedsättning finns i varje grad två avdelningar, en för lånad häst och en för egen. De som arrangerar tävlingen tillhandahåller hästar som ska vara utbildade för sin uppgift och lämpliga för tävling. Ofta handlar det om ridskolehästar från ridskolan där tävlingen hålls, men de kan även vara inlånade privathästar. Typen av hästar varierar och både ponnyer och hästar används. Varje häst som tillhandahålls av arrangören har en egen skötare som känner hästen väl. Skötarens uppgifter är dels att ge dig som ryttare den hjälp med hästen som du önskar, dels att rida fram hästen före din egen framridning. Skötaren kan också hjälpa dig med viktiga upplysningar om hästen. På tävlingsplatsen finns alltid en hästansvarig som har det yttersta ansvaret för lånehästarna. Hästarna lottas ut till ryttarna, som får veta vilken häst de ska rida vid startanmälan på tävlingsdagen. Det enda godtagbara skälet till hästbyte är säkerhetsskäl. Vid startanmälan ska du även visa upp medicinskt ID-kort och eventuellt betala de avgifter som inte reglerats via TDB. Har man med sig egen häst ska vaccinationsintyg visas upp. Att tävla på egen häst betyder inte att du som ryttare måste vara ägare till hästen. Det som är avgörande är att ryttaren själv tillhandahåller hästen och inte får en häst lottad av arrangören. 4 5

4 Framridning dressyr Tävlar du på lånad häst får du hjälp med uppvärmningen av hästen. Tävlande i grad 3 och 4 får rida fram sina hästar i minst 20 minuter och i grad 1 och 2 får ryttaren rida i minst 15 minuter. Under framridningen får du bara arbeta i de gångarter som förekommer i programmet. Hjälpmedel Om du har ett medicinsk ID-kort har du rätt att på tävling för ryttare /kusk med funktionsnedsättning använda den utrustning som du anser dig behöva. Behöver du använda dressyrspö, tåhättor, handtag på sadeln går det bra, men mer avancerade hjälpmedel måste först godkännas av SvRF. Inom körning kan groomen hålla spöet eller kan vagnen ha handbroms i stället för fotbroms. Det vanligaste hjälpmedlet är individuellt anpassad sadel. Notera att det aldrig är tillåtet att spänna fast sig i sadeln. Har du synnedsättning kan du använda dig av ropare inne på ridbanan för att hjälpa till med orienteringen. Ange i bilaga till anmälan att du har behov av detta, så att arrangören har möjlighet att engagera funktionärer. Alla tävlande med funktionsnedsättning har rätt att använda programläsare. Inom körning får synskadade bara vara med i dressyrdelen. Som ryttare/kusk med funktionsnedsättning har du möjlighet att söka dispens från TR när du vill vara med på tävlingar öppna för ryttare/kuskar utan funktionsnedsättning, men då måste du söka om dispens för de hjälpmedel du behöver. Dispensen söker du hos SvRF och den gäller sedan i ett år. När du är på tävling och vill åberopa din dispens, är det ditt ansvar att se till att informera arrangören och domarna om vilka dispenser du har. Körning Körtävlingar för funktionsnedsatta genomförs som en vanlig körtävling med få undantag. De innehåller en dressyrdel, en precisionsdel med konor och en maratondel med fasta hinder. De olika delarna slås ihop till ett totalresultat. Minsta antalet straffpoäng vinner. Även straffpoäng delas ut på samma sätt oavsett om kusken har en funktionsnedsättning eller inte. I körning ska man alltid vara minst två personer på vagnen, en kusk och en groom. Har kusken funktionsnedsättning får groomen av säkerhetsskäl inte vara rörelsehindrad. I nationella tävlingar används samma program för alla kuskar oavsett om de har funktionsnedsättning eller inte. Däremot tävlar ofta kuskar med funktionsnedsättning i en speciell klass. Det kan vara bra att känna till att klass 1 kuskar som tävlar i VM måste ha två groomar med sig under hela tävlingen. I lokal HK klass kan kuskar tävla utan medicinskt ID kort, men när man tävlar i högre klass från med HK nationell Lätt behöver man ett medicinskt kort. Utförligare information finns i tävlingsreglementet, bilaga för funktionshindrade. En annan god idé för mer information är att ta kontakt med en verksam kusk med funktionsnedsättning. VART VÄNDER JAG MIG? Grönt Kort Kontakta din ridklubb eller ditt ridsportdistrikt Medicinskt ID-kort Kontakta av Svenska Ridsportförbundet utbildade klassificerare, se Licens Löser du via TDB (mer info på Propositioner Söker du via TDB Dispenser Kontakta ansvarig tjänsteman på SvRFs kansli Producerad av Svenska Ridsportförbundet Layout: [dizain] Foto: [dizain], Svenska Ridsportförbundet Tryckeri: Strokirk-Landströms AB,

5 Svenska Ridsportförbundet Ridsportens Hus Strömsholm