Jämställd metod Genussmart innovation www.livsmedelsakademin.se Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten
Malmö i januari 2011 Anna Haraldsson, Christina Scholten, Kicki Stridh Makten över Maten anna.h.jensen@folkuniversitetet.se christina.scholten@mah.se kicki@brohusetfou.se
Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 3 Hur gör man jämställd innovation? Vinnova har med satsningen Makten över maten velat implementera ett genusperspektiv i innovationsmiljön Livsmedelsakademin. Vi som har drivit processen har haft flera verktyg att arbeta med och här vill vi dela med oss av ett par av dem. Det bör stå tydligt här att jämställdhetsintegrering handlar om mer än att räkna huvuden. Räknandet hur många kvinnor, hur många män? ingår i metoderna, men det är bara en bas för att kunna gå vidare, analysera och sätta in åtgärder. Man kan jämföra siffrorna och statistiken med andra signalsystem. När lampan lyser på bilens instrumentpanel betyder det att det är något som man bör bli vaksam på. Då får man försöka räkna ut varför man får varningen, och så gör man de åtgärder som behövs för att systemet ska fungera och varningen upphör. Så fungerar de olika metoderna för att arbeta med systemförändrande jämställdhet: Man kartlägger och sammanställer. Sedan analyserar man och funderar över vilka insatser som ska kunna förändra sneda balanser och makt som distribuerats ojämnt. Var behöver vi gå in i systemet, och hur? I det här materialet ger vi ett par infallsvinklar till metoder av baskaraktär: 4Rmetoden och Vinnovas egen Innovation & Gender. När metoderna kopplas till de system man redan använder för kvalitetssäkring och uppföljning av verksamheten, får de genomslag. Vi illustrerar en sådan gång genom att beskriva en analys med modellen CLD, tillämpad på ett av de angelägna områden som Skånes Livsmedelsakademi arbetar med: äldres måltider. Sedan är det så vist ordnat att det mesta i metodväg finns på en enda webbsida, och den vill vi förstås särskilt lyfta fram: metoder, verktyg och kunskap om jämställdhetsarbete finns samlat på www.jamstall.nu. Tjänsten är en unik samverkanssatsning mellan Europeiska Socialfondens Tema Likabehandling, Nationella Sekretariatet för Genusforskning, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vinnova.
Sida 4 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh 4R. Kartlägger makt och normer 4R-metoden är en enkel metod för att kartlägga och analysera en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har själva använt metoden för att studera livsmedelskedjan och se hur kvinnor och män tar del (rapporten Svart på vitt, finns på Livsmedelsakademins hemsida). 4R-metoden syftar till att kartlägga de normer som styr verksamheten, hur makten är fördelad mellan kvinnor och män och hur kön påverkar verksamhetens utformning och organisering. Alla fyra R krävs för att jämställdhetsintegrera en verksamhet. De två första handlar om att ta fram statistik och utgör grunden för diskussionen om det tredje och sista R-et. I det sista R-et åtgärdar man. 1R Representation: Hur ser könsfördelningen ut på samtliga nivåer i verksamheten och beslutsprocessen? Det vill säga bland personal, beslutsfattare och brukare. 2R Resurser: Hur fördelas verksamhetens resurser i form av tid, pengar och utrymme mellan kvinnor och män? 3R Realia: Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? Realian avser att besvara vad det egentligen handlar om och visa på vad det är som anses självklart i verksamheten, vilka normer och föreställningar om kvinnor och män som formar verksamheten. Här har vi kopplat på genusvetenskaplig kunskap om kvinnor och mäns villkor samt om konstruktioner av kön. R4 Realisera: syftar på att genom en handlingsplan (och handlande) realisera vad som ska åstadkommas genom att formulera nya mål och åtgärder Materialet är hämtat från Jämställ nu, www.jamstall.nu.
Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 5 Business as usual eller bryta nya vägar? En internationellt uppmärksammad skrift från Vinnova belyser genderperspektiv specifikt på innovationsområdet. Hur tjänar verksamheter på att integrera genderperspektiv och ökar sin konkurrenskraft i global konkurrens? Innovation & Gender innehåller erfarenheter från forskning och praktik, med goda exempel från Sverige och Norge, bland annat då från Vinnovas VinnVäxtprojekt. Den innehåller också handfast metod för jämställdhetsintegrering i innovationsprocesser. I tio punkter beskrivs insatser, rubrikerna återges här: 1. Förstudie med gender-swot 2. Kommunikation externt och internt 3. Kartläggning, studier av kvinnors och mäns deltagande 4. Mål, kvalitativa och kvantitativa 5. Uppföljning, system för att övervaka processerna 6. Nätverkande, mellan kvinnor från olika delar av systemet, mellan kvinnor och män som driver processen 7. Mentorskap, olika modeller 8. Coachning 9. Gendermedveten design 10. Tillämpad genusforskning We can continue with business and innovation as usual if we want to produce more of the same and take the high-risk track associated with a lack of a gender perspective. If, on the other hand, we would like to communicate images of modern industries, clusters and companies to attract human resources, capital and investments we need to improve existing practises and sometimes also break with the existing order. In this book, we argue that a gender perspective can strengthen innovation milieus an we take a step towards an innovation case for gender diversity. (Ur utgivarnas förord) Innovation & Gender (2011), Inger Danilda och Jennie Granat Thorslund. VI 2011:03. Boken är på engelska och är producerad i ett samarbete mellan Vinnova, Tillväxtverket och Innovasjon Norge. Den finns att ladda ner som pdf från Vinnovas hemsida, www.vinnova.se
Sida 6 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Genussmart analys med CLD Här ägnar vi en del utrymme för att illustrera hur man kan integrera ett genusperspektiv i analys och kvalitetssäkringsinstrument som man redan använder. Vi utgår från en systemanalytisk modell, som syftar till att försöka få syn på det som man normalt inte uppmärksammar och tar hänsyn till. Grundmodellen heter Casual Loop Diagram (CLD); en modell, men också en process. Fokus ligger på att skapa överbryggande förståelse mellan olika discipliner, erfarenheter etc. LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies) vid Lunds universitet arbetar med Causal Loop Diagrams (CLD) som kommunikativt medel och process för att arbeta med komplexa problem relaterade till hållbar utveckling. Arbetsprocessen ser ut så här: Problemformulering: syfte, avgränsningar (systemavgränsningar) Intressentanalys: vilka är intressenterna som ingår? Potentiella variabler? Utkast av CLD: Hur interagerar intressenterna inom systemets gränser? Presentera och diskutera utkast Revidera utkast Presentera och diskutera utkast Revidera till dess att man helt kan argumentera för alla pilar och variabler i modellen Ett CLD ska vara så enkel som möjligt, och konkretiseras i en modell som de som deltar i processen kan förhålla sig till. En bra modell kräver ett stort deltagande av personer i och kring processen, inte alltid intressenterna i alla steg. Modellen kräver ett sammanhang där man kan diskutera och argumentera för de avvägningar som gjorts. Den är ett redskap för att visa på olika möjliga lösningar och grunder till ett problem. Genus och hållbarhet Begrepp som hållbar utveckling, och inom industrin, hållbar affärsutveckling är centrala för såväl långsiktig som kortsiktig utveckling. Hållbar affärsutveckling grundar sig på en balans bestående av ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter i relation till företaget eller organisationen. De sociala aspekterna är ofta mer diffusa och resulterar i olika policys, medan man arbetar mer strukturerat och strategiskt med de ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Ofta beror detta på att de är enklare, de har kortsiktigt högre avkastning, och de är lättare att kvantifiera. Men hållbar affärsutveckling innebär att man också strategiskt arbetar strategiskt med de sociala aspekter som påverkar företaget eller organisationen direkt och indirekt, eftersom deras påverkan på organisationen kortsiktigt och långsiktigt är minst lika stor. Genusmedvetenhet och jämställdhet i allmänhet är en grundläggande social aspekt och kan ingå i analysen av organisationers och företags sätt att arbeta. Inom industrin är jämställdhet ofta defensivt eller reaktivt hanterat.
Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 7 Måltidsglädje, hemsidan: www.maltidsgladje.nu Vårt exempel hämtar vi från Morgondagens måltidsservice, som är Skånes livsmedelsakademis fokusområde för innovation och utveckling i den offentliga sektorn. Man vill vara en samlande kraft för att förbättra den offentliga maten. I fokusområdet byggs arenor för lärande och inspiration kring mat för äldre, i skolan och på sjukhus. Teman som projekten innehåller är bland annat utveckling av nya livsmedel, offentlig upphandling, inköp, distribution och måltidsproduktion. Här beskriver vi ett delprojekt, Mat för äldre innovativ upphandling, utifrån metoden Causal Loop Diagram (CLD). Först handlar det om att skaffa information, vilket vi gjort genom intervjuer och studier av dokumentation. Case: Äldres mat och hälsa - innovation för framtiden Varje år bereds ca 300 000 måltider för äldre. Sambandet mellan mat och hälsa är idag en viktig aspekt inom äldrevården och geriatrisk forskning. Rapporter om undernärda äldre, och vetskapen om att en växande äldre del av befolkningen trycker på för nya lösningar, innovation och utveckling. Ett bra matintag kan sänka kostnader i hälso- och sjukvården genom att bidra till äldres välbefinnande. Ansvarig ör fokusområdet och delprojektet är Hans Knutsson. Han ser personalen som viktig för att nå framgår, och i projektet involveras och stärks de som arbetar med äldres mat. Om vi kan höja kost- och måltidspersonal i offentlig sektor med kompetens och statushöjning, höjer det medvetandegraden i den offentliga sektorn och ställer högre krav på produktkedjan. Kraften kommer inifrån och inte utifrån.. Knutsson sammanfattar de nyckelområden som behöver studeras närmare: 1) Kompetens, vad gäller hälsa och näring, samt erkännande av den befintliga personalens faktiska kunskap. 2) Gott ledarskap inom sektorn som ger utrymme för nytänkande och kreativitet. Behov av ett mer innovativt tänkande bland de anställda och i organisationen generellt. 3) 3) Höjd status för dem som arbetar med mat inom offentlig sektor. Mat för äldre handlar inte om livsmedel endast utan omfattar även avgörande sociala aspekter av den äldres livssituation. Upphandlingsobjektet livsmedel kan i fallet mat för äldre ersättas med måltider. (Ur pilotprojektets slutapport) Delprojektet Mat för äldre innovativ upphandling undersöker hinder och möjligheter för en mer innovativ upphandling, och vill därmed bidra till en bättre hälsa genom näringsrika och goda måltider. Genus är en social aspekt som påverkar de äldres livssituation, direkt och indirekt. Därför har vi tyckt det var intressant att titta närmare på projektet med genusglasögon. Personalen, som är viktig för projektets framgång, består till 94 % av kvinnor, inom sektorn och mathantering, vars kompetens och roll är nycklar för att åstadkomma en mer innovativ miljö.
Sida 8 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Analys och problemformulering Matpersonalen är en nyckelfaktor för systemet i sin helhet. Men det är inte enbart individerna som skapar förutsättningarna, utan även de strukturer som de verkar i. Knutsson exemplifierar behov av både strukturell förändring och förändring på individnivå, vad gäller status och kompetens. Han understryker att förändringarna behöver ske parallellt. Fokus för projektet är på viljan att förändra och förändras, där kompetens, ledarskap och status är tre avgörande faktorer, som behöver verka samtidigt för en så effektiv förändring som möjligt. Dessa förändringar styrs både inifrån den befintliga organisationen, men också utifrån och politiskt, med mål för verksamheterna och resultat som ska uppnås. Drivande är de policys, mål, handlingsplaner etc. som avser att styra verksamheterna. Dessa mål och planer måste omfatta de relationer som Knutsson menar är avgörande för den förändring som skapar fler hälsoorienterade innovationer, fler hälsosamma äldre och bidrar till att uppnå de generella målen för kost och hälsa i verksamheterna. En iakttagelse är att man i efterhand lyft fram projektet som intressant ur ett genusperspektiv, eftersom man verkar inom en kvinnodominerad del av den offentliga sektorn. Det skulle vara intressant att studera en mansdominerad del av samma sektor utifrån samma perspektiv! Är ambitionen att verka för en mer innovativ sektor verkligen mer välkommen bland personal som arbetar med avfallshantering eller vaktmästeri? Problemformulering: Hur kan genus påverka utvecklingen för en mer innovativ verksamhet? Syfte: Att kartlägga områden där genus påverkar utveckling och innovation. Avgränsningar: Offentlig sektor, måltidsorienterade verksamheter inom äldrevården, projektet mat för äldre Intressenter: Skånes livsmedelsakademi, offentlig sektor, personal, aktörer i innovationssystemet Variabler: Förändringsvilja, handlingsutrymme, kompetensutveckling, krav på produktionsled, mål vad gäller kost och hälsa, hälsoorienterade innovationer, matsvinn, hälsosamma äldre En första modell av ett flöde Nu bygger vi ett flöde för att visualisera systemet så som vi fått det beskrivet för oss, och använder terminologin från CLD-modellen. Behovet av att förändra arbetsplatsen drivs av en vilja att förändra och även av att förändras. Personalens förändringsbenägenhet är en variabel, som styrs av yttre och inre strukturer: förändringsvilja, där individens egen vilja och egna ambitioner ses och utvecklas, samt handlingsutrymme, det vill säga hur tillåtande strukturerna är till initiativ från personalen. De här två variablerna är centrala för att påverka matpersonalens förändringsbenägenhet och är sammankopplade.
Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 9 Handlingsutrymmet, liksom förändringsviljan, kan styras med olika policys och riktlinjer. För en positiv utveckling behöver man bejaka de här variablerna för att få ett positivt resultat. Policys och handlingsplaner behöver erkänna relationerna för att de ska utvecklas i önskad riktning. De behöver tydliggöra förhållanden som matpersonalens handlingsutrymme och förändringsvilja. Variabler som behov av kompetensutveckling drivs av att man erkänner och ser personalens kompetens som viktig och något som man också vill prioritera, något som också hänger direkt ihop med att man ser vikten av att koppla samman hälsa och mat samman. Man måste skapa strukturer som tillgodoser en sådan utveckling och uppfyller mål som hälsosamma äldre, fler hälsoorienterade innovationer och andra mål gällande kost och hälsa. Matbespisningspersonalen behöver både utrymme för en mer innovativ miljö och själva vilja ha ett sådant utrymme. Hur ser processen ut, där personalens handlingsutrymme, förändringsvilja, förändringsbenägenhet och krav på sig tänks leda till målen man vill uppnå? Här är en modell av den tankefiguren: CLD, modell av systemet Mat för äldre, första figuren Pilarna visar relationer och flöden mellan olika variabler i processen. Drivande i systemet är variablerna förändringsvilja och handlingsutrymme. Det är dem som man behöver rikta samtidiga insatser mot för att se ett större skifte i systemet i stort. Utveckling av modellen fler frågor Nu går vi vidare och ställer fler frågor, och modellen blir alltmer komplex, med många återkopplingar som vi försöker visa med pilar. Frågor som: Vad menar man med status? Kompetens? I relation till yrkesgruppen? Vad behövs för en förändring för just dessa? Vilken typ av kompetens behövs för att höja status? Vilken kompetens besitter man idag? Tyst kunskap? Hur värderas denna? Vi vill få med de andra aspekter som Knutsson talade om, liksom aspekter för innovation från andra informanter: kreativt utrymme, tillåtande miljö och belönande strukturer. Modellen kompletteras ytterligare och ger en bild som kan ligga till grund för hur man kan utveckla verksamheterna till att bli mer innovativa. Olika aktörer som verkar inom systemet på olika sätt kan bidra med olika inspelför att utveckla systemet ytterligare, utifrån analysen och utkastet till modell. Detta är viktigt för att höja kapaciteten för innovativiteten som helhet. En vidareutveckling av utkastet kräver ett ifrågasättande av kända relationer och att man
Sida 10 Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh gräver djupare för att leta efter fler drivkrafter och påverkande komponenter i systemet. Hur kan en resultatorienterad kostpolicy/bredare mål vad gäller kost och hälsa/handlingsplaner ge positiva effekter i hela systemet och verka för de relationer som analysen pekar på? Många mindre länkar och relationer blir uppenbara när man väl samtalar om effekterna i systemet som helhet tillsammans med aktörer som verkar i systemet. Utkastet i modellen synliggör relationer som alla kräver uppmärksamhet. Det är den samlade insatsen på de här områdena som kan ge förändring. Enskilda insatser förändrar inte systemet, så som Knutsson har tankar om: ett bredare perspektiv än det ekonomiska där måltidsupplevelsen, kost och hälsa ingår. Ett samverkande förändring i variablerna i modellen skulle kunna åstadkomma en kulturförändring inom verksamheterna, en mer innovativ verksamhet med utrymme för kreativitet och där man också vill ha ett sådant utrymme. Genom att öka personalens befogenheter vad gäller egna idéer för utveckling och innovation kan man förändra systemet och modellen visar var insatserna ska sättas in. Modell av samma system, men där vi inkluderat riktade insatser som påverkar de drivande variablerna förändringsvilja och handlingsutrymme. Variabler i figuren: Policy som kopplar resultat och hälsa delegerar ansvar liksom betydelse av äldres hälsa och måltiden, tydliggör behov av matpersonals kompetens som trycker på för behov av kompetensutveckling och kompetensnivån i verksamheten. Man tillgodoser vidare kreativt utrymme, belönande strukturer, i verksamheterna styrda av befintliga policys, som ger initiativ kost/hälsa, idéer i organisationen kopplade till kost/hälsa. Sammantaget påverkas handlingsutrymmet för befintlig personal, liksom deras förändringsvilja och därmed deras förändringsbenägenhet, större krav på produktionsled, mindre matsvinn, högre grad uppfyllda mål kost/hälsa, hälsosamma äldre, hälsoorienterade innovationer. Detta avsnitt bygger på utförligare rapporter som finns publicerade på www.livsmedelsakademin.se
Genussmart metod, Haraldsson, Scholten & Stridh Sida 11 Litteratur Amundsdotter, Eva (2009): Att framkalla och förändra ordningen: aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer, Luleå, Luleå Tekniska Universitet. Danilda, Inger, och Granat Thorslund, Jennie (eds, 2011): Innovation & Gender. Vinnova 2011:03, Tillväxtverket Info 0229 Förändring som utmanar erfarenheter från Genusnätverket 2005-2008, Fiber Optic Valley Haraldsson, Hördur V (2004): Introduction to system thinking and causal loop diagrams. Lund, Department of Chemical Engineering, Lund University Lindberg, M., (2010): Samverkansnätverk för innovation: en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning. Luleå Meadows, D., (1999): Leverage Points, Places to intervene in a system, Sustainability Institute Nyberg, Ann-Christin (2009): Making Ideas Matter Gender,Technology and Women s Invention, Luleå, Luleå Tekniska Universitet Nutek (1999): Jämställdhet och lönsamhet, Stockholm Nyberg, Ann-Christin (2003): Genus och innovation: om kvinnors formande av teknik och samhälle, Stockholm, KTH Olsson, M-O., och Sjöstedt, G., (red.). (2004): Systems approaches and their application : examples from Sweden, Boston, Mass.: Kluwer Academic. På tal om kvinnor och män : lathund om jämställdhet, 2010, Stockholm: Statistiska centralbyrån SOU 2004:43: Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Betänkande. Stockholm : Fritze. Rosnay, J. de., (1979): The macroscope: a new world scientific system, New York : Harper & Row Wajcman, J., (2010): Feminist theories of technology. Cambridge Journal of Economics, 34(1), pp. 143-152. På webben Jämställ nu, www.jamstall.nu Vinnova, www.vinnova.se
Jämställd metod Genussmart innovation Business as usual. Eller anta utmaningen att lägga nya perspektiv på verksamheten, så den innovativa kraften ökar? Hur går det till i praktiken när man tillämpar ett genusperspektiv? Exempel från Skånes Livsmedelsakademi.