Verksamhetsplan för Skärgårdshavets biosfärområde år 2011 Skärgårdshavets biosfärområde är en levande modell för hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområden Sammanställd av koordinatorn för Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med styrgruppen för biosfärområdet: Egentliga Finlands ELYcentral/miljö, Väståbolands stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet
Innehåll 1 BAKGRUND 3 1.1 UNESCO och MaB -programmet 3 1.2 Skärgårdshavets biosfärområde 4 1.2.1 Geografi 4 1.2.2 Nationalparken 4 1.2.3 Människan och samhället 5 2 VERKSAMHET 5 2.1 Organisation för biosfärområdets verksamhet 6 2.2 Verksamhet inom temaområden 9 2.2.1 Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur 9 2.2.2 Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav 12 2.2.3 Natur- och kulturturism 15 2.2.4 En levande skärgård anpassad till förändringar 17 2.2.5 Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården 20 2.3 Allmänt 22 2.3.1 Upplysning och information 22 2.3.2 Representation, arbetsgrupper 24 2.3.3 Internationellt och nationellt samarbete 24 2.4 Verksamhet inom enhet för forskning och utbildning 25 2.5 Grundfinansieringen av biosfärområdets verksamhet 26 2.6 Rapportering och utvärdering av verksamheten 27 2
1 Bakgrund 1.1 UNESCO och MaB -programmet Skärgårdshavets biosfärområde är en del av UNESCO: s program; Människan och biosfären (MaB). Inom programmet finns det ett globalt nätverk av biosfärområden, som fungerar som modellområden för hållbar utveckling. Idag har vi 564 biosfärområden i 109 länder, som alla anpassar sin verksamhet till de övergripande målsättningarna för programmet. För utbyte av erfarenheter och samarbete mellan områden, har olika mindre regionala eller tematiska nätverk bildats. För Skärgårdshavets biosfärområdes del är de viktigaste samarbetsnätverken EuroMaB -nätverket, Ö- och kustområdesnätverket, samt det nordiska NordMaB -nätverket, där länderna kring Östersjön deltagit. Sevilla strategin definierar ett biosfärområde: Biosfärområdets tre funktioner är: Bevara natur- och kulturvärden Utveckla främja den ekologiskt och socioekonomiskt hållbara utvecklingen Stödja utvecklingsprojekt, upplysning och miljöfostran, samt forskning och uppföljning som bidrar till en hållbar utveckling lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Biosfärområdets tre zoner: Tanken är att man med verksamheten i de två yttre zonerna, som omsluter de skyddade naturområdena, kan kontrollera effekten av yttre störningar, samt också utnyttja, utan att förstöra, de natur- och kulturvärden som skyddas inom kärnområdet. Buffertzonen är ofta inte ett skyddat område, utan har som uppgift att förmildra störningar från samarbetsområdet med tätare bebodda områden, under mer intensivt utveckling. Bild 2. Sevilla strategin Inom MaB-programmet planeras de övergripande målsättningarna för alla biosfärområden, men varje biosfärområde kan fritt forma sin egen verksamhet. Programmets riktlinjer har fastslagits på en internationell konferens i Sevilla 1995 och utvecklats vidare i Pamplona 2000 och senare i Madrid 2008. I de internationella konferenserna deltar representanter för alla programmets medlemsländer. I Madrid i februari år 2008 har man arbetat fram en ny verksamhetsplan, för att komplettera Sevilla-strategin. Denna kan ses som en ny milstolpe för hela programmet och biosfärområdena. De övergripande målsättningarna berör utnyttjandet av biosfärområdena som områden för inlärning om modeller för hållbar utveckling. Biosfärnätverket kan fungera som ett verktyg i arbetet med frågor gällande hållbar utveckling på global nivå. Några viktiga globala utmaningar som Madrid planen tar fasta 3
på är klimatförändringarna, ekosystemets tjänster, dvs. naturens resurser och tjänster som utnyttjas av människosamhället, och urbaniseringens tryck på ekosystemet. I Finland ansvarar miljöministeriet för de två biosfärområdena här; Norra-Karelen och Skärgårdshavet. 1.2 Skärgårdshavets biosfärområde Skärgårdshavets biosfärområde grundades den 24 maj 1994. Geografiskt omfattar det skärgårdsdelarna, det vill säga områdena utan fast vägförbindelse (2010), i regionen Åboland. 1.2.1 Geografi Inom biosfärområdet finns kommunområdena Houtskär, Korpo, Nagu och Iniö i Väståboland i sin helhet och skärgårdsområdena i kommunområdena Pargas i Väståboland, och i Kimitoöns kommun. Ytan är 5400 km², varav 820 km² är land och 4580 km² är vatten. Biosfärområdet omfattar alla skärgårdszoner från innerskärgård till havsband och är internationellt sett en unik helhet av naturtyper i skärgården. Biosfärområdena består av tre zoner; kärnområde, buffertzon och samarbetsområde (Se bild 1). Inom Skärgårdshavets biosfärområdes kärnområde finns nationalparkens mark- och vattenområden som är skyddade enligt lagen. De andra skyddsområdena inom biosfärområdet, såsom NATURA 2000-områdena, som inte hör till Skärgårdshavets nationalpark jämställs verksamhetsmässigt med biosfärområdets egentliga kärnområde. I yttre skärgården runt omkring nationalparken finns glest befolkade privatägda markoch vattenområden. Denna del av biosfärområdet fungerar som en buffertzon. Buffertzonen är en övergångszon till det omringande, lite tätare bebodda området i Åbolands skärgård. Denna yttersta zon av biosfärområdet, med mera mänsklig aktivitet, kallas inom biosfärområdet för samarbetsområdet. Skärgårdshavets biosfärområdes geografiska gränser sammanfaller inte med några administrativa gränser och grundar sig inte heller direkt på av naturen skapade gränser. Då biosfärområdet grundades var utgångspunkten för gränsdragningen nationalparken och för samarbetsområdets gräns utgjorde de befolkade områdenas utvecklingsbehov en betydande faktor. Gränserna var inte längre ändamålsenliga så man gjorde en gränsjustering år 2010, för att inkludera även skärgårdens större öar. 1.2.2 Nationalparken Nationalparken ligger i yttre delen av Skärgårdshavet. Den grundades 1983 och förvaltas av Forststyrelsen. Parkens uppgift är att skydda naturen och kulturen i Skärgårdshavet, 4
att trygga det traditionella nyttjandet av naturen, att bevara en levande skärgård samt att befrämja miljöforskningen. Skärgårdshavet med sina 41 000 öar, holmar och skär är unikt. Som ett resultat av klimatet och istidens påverkan är nationalparkens natur speciell. Den består mestadels av karga klippor, vindpinade bergstallskogar och lågvuxna lövskogar. Det finns dock områden som är mycket bördiga där växtligheten är mångsidig. Mänsklig aktivitet har också bidragit till att det uppkommit mycket värdefulla kulturlandskap som tex. strandängar, betesmarker och hedar. På dessa områden trivs växter, fåglar, fjärilar och insekter som behöver öppna livsmiljöer för att överleva. Kulturlandskapen kräver dock ständigt uppehåll i form av röjning och bete vilket har varit en viktig del av biosfärområdets verksamhet. 1.2.3 Människan och samhället Inom biosfärområdet bor ungefär 3500 invånare året om av vilka ca.560 är bosatta i Houtskär, ca.850 i Korpo, ca.1410 i Nagu, ca.240 i Iniö, ca.400 i Kimitoöns skärgård och ca.40 i Pargas skärgård. Av befolkningen är majoriteten svenskspråkig och medelåldern är relativt hög jämfört med hela landet. Fritidsboende finns det mångdubbelt fler av och det blir allt vanligare att använda den välutrustade fritidsbostaden som ett andra hem. Turismen som till en betydande del består av båtturister, men också av bil- eller cykelturister, ökar i jämn takt. Därmed ökar också turismens betydelse som näringsgren i skärgården. Många skärgårdsbor är mångsysslare och kan få inkomster av turismen under sommarhalvåret. De traditionella näringsgrenarna jordbruk, fiske och skogsbruk spelar fortfarande en stor roll inom biosfärområdet. Den offentliga sektorn inom försvaret och sjöfarten har länge varit en viktig arbetsgivare i skärgården, men har under senaste decennier dragit in en betydande del arbetsplatser. Distansen och de svåra förbindelserna gör att det inte är lätt och ofta inte ens möjligt att pendla in till de större byarna eller städerna för arbete. Mellan huvudöarna trafikerar färjor regelbundet, men till de mindre öarna går förbindelsebåtar inte ens dagligen. 2 Verksamhet En strategi för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet 2009-2011 har fastställts i november 2008 och de årliga verksamhetsplanerna följer riktlinjerna i strategin. Verksamheten verkställs av de samarbetsparter som ingått ett intentionsavtal om att delta i verksamheten eller av övriga intresserade parter. 5
2.1 Organisation för biosfärområdets verksamhet Nationell organisation Miljöministeriet (MM) har huvudansvaret för biosfärområdena i Finland. Undervisningsministeriet (UM) ansvarar för UNESCO:s program i Finland, samt de internationella kontakterna. Nationell MaB kommitté (nationella UNESCO kommittén sköter tillfälligt ärenden som kräver officiellt behandling) Sammansättning ännu öppen sedan år 2009 Koordinatorn deltar i möjliga möten Nationella ärenden gällande programmet behandlas Ansvarar för officiella utlåtanden till UNESCO:s sekretariat Nationellt MaB sekretariat Sköter korrespondens med UNESCO:s sekretariat Ansvaret är överflyttat från Finlands Akademi till Finlands miljöcentral sedan början av verksamhetsåret 2010. Koordinator Raimo Heikkilä med placeringsort i Norra-Karelen. Lokal organisation Egentliga Finlands central för näringsliv, trafik och miljö (ELY-centralen), ansvarsområdet för miljö och naturresurser har av miljöministeriet getts huvudansvaret för Skärgårdshavets biosfärområde. Biosfärområdeskontoret Sköts i samarbete mellan ELY, Väståboland och Kimitoön Väståboland sköter administrationen och kontoret är placerat vid Väståbolands utvecklingscentral i Korpo En koordinator anställd på heltid vid Väståbolands stads näringslivstjänster. Tillsätter styrgruppen (aktuella verksam från 2009-2011, med möjlighet till förlängning ) Koordinerar och utvecklar verksamheten under biosfärområdets program, samt dokumenterar och rapporterar om områdets verksamhet som ett modellområde för hållbar utveckling i nätverket av biosfärområden Skapar och utvecklar biosfärområdets profil tillsammans med styrgruppen 6
Initierar utvecklingsprojekt som strävar efter att främja samarbetet mellan regional utveckling och naturskydd, samt människans och naturens samspel i skärgården Erbjuder ett neutralt diskussionsforum för aktuella miljöfrågor i skärgården Skapar och understöder nätverk som stöder ett bredare deltagande i regional utveckling Fungerar som en kontaktlänk mellan regionens högskolor och regional utveckling Deltar i utvecklandet av MaB-verksamheten i Finland, i samarbete med Norra-Karelens biosfärområde Skapar och upprätthåller kontakter med andra biosfärområden inom det internationella MaB-nätverket. Speciellt inom nätverket för Ö-och kustområden, samt NordMaB och EuroMaB nätverken Initierar och driver annan verksamhet som stöder hållbar utveckling i biosfärområdet Intentionsavtal om verksamheten för Skärgårdshavets biosfärområde Avtalsparterna är Sydvästra Finlands miljöcentral (nuvarande ELY-centralen/miljö), Väståbolands stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi (ÅA), Åbo universitet (ÅU), Egentliga Finlands förbund och TE-centralen (nuvarande ELYcentralen/näringsliv). Avtalet behandlar deltagande i verksamheten och beaktandet av biosfärområdets intressen i den egna verksamheten. Biosfärområdets vinterträff Istället för en tillsatt delegation provar man på att skapa en modell för deltagande genom årliga forum kallade vinterträffar. Ett bestämt antal intresseföreningar och andra organisationer skall aktivt involveras via vinterträffen och möjligen även via andra metoder. Evenemanget är dock öppet för allmänheten och huvudprogrammet är ett seminarium. Vinterträffens struktur motsvarar en delegation genom att uppfylla samma kriterier: Bred representation av aktörer i skärgården med invånarna välrepresenterade Rådgivande och som informationskanal Sammanträder 1-2 ggr i året Fungerar som en regional referensgrupp för verksamheten Skärgårdshavets biosfärområdes styrgrupp 6 medlemmar; ELY-centralen/miljö, kommunerna varsin, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet ELY-centralen/miljö som ordförande 7
koordinator som föredragande Ett operativt organ som sammanträder regelbundet och ansvarar för planering av verksamhet Biosfärområdets verksamhet samordnas effektivt med den övriga utvecklings- och forskningsverksamheten i regionen. Arrangerar den årliga vinterträffen för allmänheten Arbetsgrupper för temaområdena tillsätts Arbetsgrupper och enheten för forskning och utbildning Tillsätts av styrgruppen eller så utnyttjas för samma ändamål redan skapade nätverk. Planerar verksamhet mera konkret. Skärgårdshavets samarbetsgrupp, en arbetsgrupp för Panparks och hållbar turism inom biosfärområdet som tillsatts av Forststyrelsen. Medlemmar: Niclas Gestranius, Väståboland (ordf.), Marja Teljamo, Kimitoön, Pia Relanto, Korpoström Skärgårdscentrum, Tapio Penttilä, Egentliga Finlands förbund, Satu Hirvenoja, Turku Touring, Sirpa Vanhala, Sjöfartsverket, Katja Bonnevier, biosfärområdet, Antti Karlin, Åbo universitet och sekreterare Laura Lehtonen, Forststyrelsen. Uppgifter och arrangemang: Möten ca.2ggr/år, ordförande skiftar mellan kommunerna vartannat år. Gruppen sammanträder för att först och främst gå igenom LBP (Local Business partner)ansökningar och godkänna dessa. Gruppen skall även ta initiativ för att verkställa konkreta målsättningar som föreslås i strategin för naturturism. Gruppen har även en viktig roll som förmedlare av information om nationalparken och de möjligheter som PAN Parks nätverk innebär, inom de organisationer eller myndighet som gruppmedlemmen representerar. Medlemmar skall även i mån av möjlighet informera utomstående om ovannämnda möjligheter, för att i dessa sammanhang befrämja samarbetet mellan olika intressegrupper. Samarbetsgruppen kommer även att fungera som en arbetsgrupp för temaområdet Natur- och kulturturism inom Skärgårdshavets biosfärområde. Skärgårdshavet arbetsgruppen under Pro Skärgårdshavets program. Arbetsgruppen är ett forum för deltagande enligt principerna för integrerad kustområdesförvaltning. Arbetsgruppen har ca.50 medlemmar, som representerar olika intressenter inom vattenvård och användning i vattenområdet för Skärgårdshavet mellan Nådendal och Kimitoön. Arbetsgruppen fungerar även som arbetsgrupp för temaområdet ett renare Skärgårdshav med gemensamma krafter inom Skärgårdshavets biosfärområde. 8
2.2 Verksamhet inom temaområden Tyngdpunkterna i biosfärområdets verksamhet ligger inom 5 olika temaområden. Verksamheten har delats in i temaområden för att ge den en klarare struktur och för att lättare kunna samordna huvudaktörernas verksamhet. Denna strukturering utesluter dock inte initiativ som ligger utanför dessa teman och inte heller andra aktörers deltagande i verksamheten. Biosfärområdet utgör ett paraply för verksamhet som främjar en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling inom Skärgårdshavet och målsättningarna för verksamheten har sammanställts av ett flertal organisationer och representanter för invånarna i biosfärområdet. 2.2.1 Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur Ansvarig för temaområdet är Forststyrelsen Genom biosfärområdets verksamhet kan man skapa ett samordnat arbete inom naturvård. De finns flera aktörer i regionen som genom sin verksamhet bidrar till att bevara värdefulla naturängar och andra betesmarker i skärgården. Samarbetet mellan dessa aktörer och med betesdjursproducenterna kan förbättras betydligt. Huvudaktörerna inom biosfärområdets verksamhet samordnar sin egen verksamhet som berör kulturlandskap. Biosfärområdet bistår med både teoretisk och praktisk hjälp, för att upprätthålla ett fungerande nätverk inom kulturlandskapsvård. Skärgårdshavets biosfärområde kan fungera som ett modellområde, både nationellt och internationellt, för ett samordnat arbete kring bevarandet av värdefulla kulturlandskap och för naturvård genom skötsel. Andra biosfärområden kring Östersjön kan fungera som modeller för bl.a. hur man kan bygga upp en ekonomi kring naturvårdsprodukter såsom naturbeteskött. Man kan inleda arbetet inom temaområdet med att definiera behoven av utvecklingsåtgärder och sammanställa projektplaner. Det finns ett stort behov av flera betesdjur i skärgården och en ökad lönsamhet för betesdjursproducenterna. Både inom regionen och nationellt behövs mer upplysning om vården av kulturlandskap och naturbetesprodukters kvalitativa fördelar. Biosfärområdets nätverk utnyttjas också för bekämpning av främmande arter som vars spridning orsakar problem. 9
Under biosfärområdets verksamhet samarbetar kommunerna, ELY-centralen, universiteten och Forststyrelsen med vården av kulturlandskap. Forststyrelsen som förvaltar nationalparkens markområden ansvarar för skötseln av parkens kulturlandskap. Inom nationalparken finns redan många långvarigt skötta gamla betesmarker och uppföljningar har gjorts på en del av dem. Inom biosfärområdet finns också många privata markägare som önskar upprätthålla ett öppet betat landskap och har gjort en skötselplan för sina marker. Genom kommunernas projektverksamhet inom biosfärområdet, som kan förverkligas direkt under kommunerna eller under Region Åbolands verksamhet, kan man fortsätta bygga upp en hållbar struktur för landskapsvård inom biosfärområdet, genom att aktivt samarbeta med djurproducenter, markägare och andra centrala aktörer inom djurhållning och landskapsvård. Kommunerna har en viktig roll i rådgivning av företagare. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011 Verksamhetsplan Utveckla småskalig fårnäring i skärgården, som stöd för kulturlandskapsvården. -Produktutveckling, resursnätverk, utbildning och upplysning. Bekämpning av främmande arter: jättefloka, jättebalsamin och vresros. -Bekämpning av och upplysning om invasiva främmande växter, speciellt vresros i skärgården. Främja kulturlandskapsvården. -Utveckla modeller för att göra naturvården också ekonomiskt lönsam. Utnyttja historiska dokument för skötselplaneringen. Ansvarig part, samt medel för förverkligande Väståboland stad, ÅU/Brahea mm.: Projektet Knowsheep 2011-2013 finansiär: Central Baltic. Projektledare: Sonja Tobiasson/Väståboland/Korpo. (sonja.tobiasson@vastaboland.fi) ELY/miljö m.m: Projektet Främmande arter under kontroll -projektet. 2010-2011 finansiär: ELY/näring Projektledare: Natalia Räikkönen/ ELY/miljö (natalia.raikkonen@ely-keskus.fi) ELY/miljö, Forststyrelsen mm.: Projektet Natureship 2010-2012 finansiär: Central Baltic Projektledare: Annastina Sarlin (sjukledigt), kontaktperson: Iiro Ikonen/ ELY/miljö (iiro.ikonen@ely-keskus.fi) Främja kulturmarksvården. Finska hushållningssällskapet: 10
-Rådgivning och information om planering och finansiering av kulturmarksvård i biosfärområdet. Planering av naturvård; skötselplaner för NATURA-områden. -Ett NATURA-område i Pargas planeras inom projektet. Övriga åtgärder som främjar kulturmarksvård och den småskaliga djurhushållningen. Projektet Balans i naturen 2010-2012 finansiär: ELY/näring -EU Projektledare: Riitta-Liisa Pettersson/ Hushållningssällskapet (riittaliisa.pettersson@fhs.fi) Forststyrelsen, ELY-centralen: Projektet Velho 2011-2013 finansiär: ELY/näring EU projektledare: Ritva Kemppainen (ritva.kemppainen@ely-keskus.fi). Forststyrelsen, ELY/miljö och koordinatorn, 11
2.2.2 Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav Ansvarig för temaområdet är Egentliga Finlands ELY-central/miljö och naturresurser Under ELY-centralens Pro Skärgårdshavet -program finns ett regionalt nätverk för samarbete inom vattenvård. Nätverket arbetar med regionala strategier och åtgärdsprogram för skötseln av vattenområdena. Inom programmet finns en arbetsgrupp för Skärgårdshavet som fokuserar sig på Sydvästra Finlands skärgård. Med hjälp av det här nätverket kan man stöda kommunikation och samarbete inom vattenvård i biosfärområdet och initiera projektverksamhet för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd. Under biosfärområdets verksamhet kan modeller för samarbete utvecklas, för att effektivera nätverkets arbete. Nätverket kan också användas för samarbete inom förvaltning och skötsel av kustområdet (Integrated Coastal Zone Management). ELYcentralen koordinerar sin verksamhet inom vattenvård som sker inom biosfärområdets gränser, med programmet för biosfärområdet. Den person vid miljöcentralen som ansvarar för Pro Skärgårdshavet programmet deltar i verksamheten för biosfärområdet. Biosfärområdet kan användas som kontaktlänk för internationellt samarbete. Via den samordnade verksamheten under biosfärområdet, kan man delta i Nordiska ministerrådets Skärgårdssamarbete mellan de tre skärgårdarna, ett nytt initiativ till samarbete i miljöfrågor mellan Stockholms skärgård, Åland och Åbolands skärgård. Under biosfärområdets verksamhet kan små konkreta projekt startas för att åtgärda lokala utsläppskällor och bidra till innovativa modellösningar inom vattenvård, eller för att stöda miljöfostran på området. Biosfärområdet kan också ha en roll i att förmedla information mellan högskolor o. statliga myndigheter till kommunerna för att stöda de kommunala tjänstemännen i sitt arbete. De pågående undervattenskarteringarna (VELMU) i Skärgårdshavet är viktig verksamhet för biosfärområdet. ELY-centralens, Forststyrelsens, Åbo Akademis och Åbo Universitets roller inom arbetet med undervattenskarteringar är betydande. En kommunikationskanal kan byggas upp för förmedling av information om undervattensmiljön till de lokala myndigheterna. Åbo Universitet med Skärgårdshavets forskningscentral på Själö har en viktig roll i fråga om biologisk information om Östersjön och dess tillstånd. Åbo Akademis verksamhet i 12
Skärgårdscentret i Korpoström bidrar till biosfärområdets kunskapsbank om Östersjön. Via biosfärområdet kan forskningsresultat populariseras för allmänheten. Egentliga Finlands förbund har utvecklat en för allmänheten tillgänglig databas på nätet med kartor som presenterar uppgifter om regionen med ett brett tvärvetenskapligt perspektiv. Den här databasen kan vara ett bra verktyg för att förmedla information. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011: Verksamhetsplan Vattenvård lokalt. Verksamhet i samband med Skärgårdshavet - arbetsgruppen inom Pro Skärgårdshavets program. Lokala planeringsåtgärder, upplysning om vattenvård och upprätthållande av samarbetsnätverk. Förbättrad avloppsvattenrening. -Stödja förverkligandet av förbättrad avloppsvattenhantering på glesbygden utanför kommunala nätverket. Finansiering av planer för privata hushåll inom biosfärområdet. Förbättrad avloppsvattenrening. -Upplysning och rådgivning om lösningar för avloppsvattenhantering på glesbygden utanför kommunala nätverket. -Gemensamma lösningar och kretsloppsanpassade lösningar. Ökad kunskap om undervattensmiljön. -Undervattenskarteringar och verktyg för att utnyttja informationen från dem i bl.a. Ansvarig part, samt medel för förverkligande ELY/miljö: Pro Skärgårdshavet programmet, kontaktperson Samu Numminen (samu.numminen@ely-keskus.fi) Skärgårdshavet-arbetsgruppen, sekreterare: Katja Bonnevier (katja.bonnevier@vastaboland.fi) Projektet Velho 2011-2013 finansiär: ELY/näring EU projektledare: Sanna Tikander (sanna.tikander@ely-keskus.fi). ELY, kommunerna, Valonia: Finansieringsprojektet Kirstu 2010-2011 finansiärer: ELY/miljö, kommunerna, Åbolands Skärgårdsstiftelse, Skärgårdshavets skyddsfond och Sydvästra Finlands vattenskyddsförening. Kontaktperson: Hanna Sarkki/Valonia (hanna.sarkki@valonia.fi) Kommunerna och ELY Projektet Avlopp i kretslopp 2009-4/2011 finansiär: ELY/näring -EU Projektledare: Kaj Mattson/ Kimitoöns kommun. Natur och miljö rf och Valonia. Rådgivningsprojekt på pilotområden, av vilka Kimitoön är ett. NOVIA/Raseborg, ELY, Forststyrelsen (Trygve Löfroth i styrgruppen) och kommunerna Projektet Nannut Nature and Nurture in the Baltic Sea Region. 13
kommunal planering Hållbara lösningar för avfall, avlopp och energi på öar. -Näringsämnenas kretslopp, olika alternativ för energikällor och förbättrad avfallshanteringen. En plan för hållbara gröna lösningar för öar. Även små investeringar kan göras för att prova ny innovativ teknik. Pilotområden Iniö och Vänö. Vattenvård och ökad mångfald i naturen med hjälp av våtmarker. -Rådgivning om och konstruering av våtmarksområden inom biosfärområdet 2010-08/2012 finansiärer: Central Baltic, kommuner. Projektledare: Sonja Jaari/Novia (sonja.jaari@novia.fi) Aronia/ Raseborg, kommunerna, FÖSS, Skärgårdssamarbete, koordinatorn. Projektet Green Islands 2011-2013 finansiär: Central Baltic mfl. Projektledare: Kaj Mattson Lokal kontaktperson: Janne Gröning (janne@archipelagophoto.com) ELY/miljö, WWF, Finska hushållningssällskapet/ Balans i naturen, kommunerna och invånare 14
2.2.3 Natur- och kulturturism Ansvarig huvudaktör inom temaområdet är Forststyrelsen Skärgårdshavets biosfärområde, som en plattform för kommunikation, fungerar som ett verktyg vid utvecklingen av natur- och kulturturismen. Biosfärområdets uppgift är att speciellt stöda kommunikationen mellan kommunerna och Forststyrelsen i fråga om naturturism, både i nationalparken och i dess omslutande område. Forststyrelsens roll är mycket central inom utvecklandet av naturturismen i skärgården. I samband med utvecklandet av Panpark -programmets koncept i nationalparken och dess förankring i regionen kan även biosfärområdets roll definieras i fråga om turismen. Företagarnas deltagande i parkens arbete inom turismutveckling är också av stor betydelse för biosfärområdet. Genom samarbete mellan programmen kan man hitta gemensamma nämnare som stöder båda programmens målsättningar. De geografiska gränserna för programmens verksamhet vore lämpligt att låta justeras till att befatta samma område. Man kan också sammankoppla koncepten inom marknadsföring. Skapa en modell för produkter och marknadsföring för turism med koppling till biosfärområdet. Speciellt viktigt är att lyfta fram områdets egen kulturella identitet och erbjuda åt besökare på området både naturen och kulturen som en upplevelse och som en möjlighet till avkoppling. Genom arbetet med en lokalt förankrad arbetsgrupp förverkligas även biosfärområdets koncept och bidrar till en modell för hållbar utveckling av turismen. Den lokala arbetsgruppen som eventuellt tillsätts för arbetet med Panparks, skulle också kunna fungera som arbetsgrupp för temaområdet för naturoch kulturturism inom biosfärområdet. Samarbete med kommunernas utvecklingsverksamhet, företagarna och invånarna på området är av stor betydelse för verksamheten. Under biosfärområdets verksamhet strävar man till att utveckla modeller för uppföljning av både ekologiska och sociala faktorer kopplat till en ökad turism. Gällande lokala gränsvärden för turismens tillväxt har Själö, var Åbo Universitets Skärgårdsforskningscentral är verksam, en central roll och kan fungera som pilotområde. Man sammankopplar målsättningarna för natur- och kulturturism med de regionala målsättningarna för turismutvecklingen. Inom 15
marknadsföringen av regionen kan konceptet för Skärgårdshavets biosfärområde användas för att höja profilen och locka en ny målgrupp av turister. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011 Verksamhetsplan Förverkliga åtgärder för att utveckla en hållbar naturturism inom biosfärområdet. Se strategi för hållbar naturturism i Skärgårdshavet. Utveckla nätverket av Panparksföretagare. Nya företagare certifieras och utbildning arrangeras. Ansvarig part, samt medel för förverkligande Samarbetsgrupp för Skärgårdshavet (ordf. Niclas Gestranius/Väståboland), Forststyrelsen, kommunerna, koordinatorn. PanParks-nätverket Kontaktperson: Laura Lehtonen/ Forststyrelsen (laura.lehtonen@metsa.fi) 16
2.2.4 En levande skärgård anpassad till förändringar Ansvarig för temaområdet är Åbo Akademi Det här temaområdet är de mest mångformiga av alla biosfärområdets temaområden. Man prioriterar här länken mellan högskolor och allmänheten. Högskolorna och forskningsinstituten kan inom en enhet för forskning och utbildning inom biosfärområdet speciellt verka inom detta temaområde. Man satsar man på en tvärvetenskaplig överblick av temat, där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter beaktas. Under biosfärområdets verksamhet är ett tvärvetenskapligt perspektiv nödvändigt och man strävar till att utveckla kommunikationen mellan de olika vetenskapliga inriktningarna för att hitta de relevanta frågeställningarna för en hållbar utveckling. Under det här temaområdet kan man starta mellan de regionala högskolorna ett långsiktigt forskningssamarbete i frågor med anknytning till skärgården. Man samordnar nuvarande, och planerar nya undersökningar och forskningsprojekt som behandlar ekologiska, sociala och ekonomiska förändringar i skärgården. Man kan behandla frågor som berör till exempel ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara modeller för anpassning till förändringar i naturen. Man strävar till samarbete med högskolor som representerar andra biosfärområden i det globala nätverket av biosfärområden. Enligt de internationella riktlinjerna uppmanas man att lyfta fram anpassning klimatförändringarna under kommande verksamhetsperiod. Inom detta temaområde är det speciellt viktigt med seminarier och workshops för att hålla invånarna ajour med viktiga och ofta alltför lite eller ensidigt behandlade frågor gällande förändringar i vår omgivning. Biosfärområdets nätverk erbjuder ett brett spektrum av sakkunskap i fråga om skärgården. Här är det speciellt viktigt med kommunikationen mellan högskolor och kommunernas beslutsfattare, samt framför allt med invånarna. Det behövs en plattform för diskussion och förmedling av information från forskarvärlden till allmänheten. 17
Denna helhet kräver dessutom en samordning av viktiga teman för bosättning och sysselsättning i skärgården. I fråga om företagande i skärgården arbetar man för hållbar utveckling av näringslivet, där både traditionella och nya näringar beaktas. Man strävar till att definiera vad hållbarhet är i fråga om företagandet. De digitala kommunikationsmedlen ger oss flera möjligheter att utveckla företagandet på glesbygden. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011: Verksamhetsplan Arbetsgrupp tillsätts med anknytning till enheten för forskning och utbildning Samordnade av forskare med anknytning till skärgården. Presentera aktuell skärgårdsrelaterad forskning för allmänheten. -Forum för skärgårdsforskning 2ggr/år. Utveckla metoder för deltagande och förverkligande av lokala initiativ. -En kunskapsbank för hållbara lösningar i samband med en biosfärakademi. Ta även vara på pensionerade deltidsboende akademikers kunskap. Projektet Korpo 2040 har tagit initiativ som borde förverkligas. Konst som metod för upplysning och diskussion kring för skärgården viktiga teman. CAA (Contemporary Archipelago Art) seminarium, konstverk och diskussionsforum. Synlighet i samband med Åbo kulturhuvudstadsår. Enskilda föreläsningar för att stödja bevarandet av naturens mångfald och hållbara lösningar Ansvarig part, samt medel för förverkligande ÅA, ÅU och koordinatorn SIÅA, kontaktperson: Nina Söderlund (nina.soderlund@abo.fi) och koordinatorn. SIÅA kontaktperson: Nina Söderlund (nina.soderlund@abo.fi) och koordinatorn Åbo kulturhuvudstadsår, Väståboland, ÅA, ÅU och koordinatorn: Projektet Contemporary Art Archipelago CAA. 2010-2011 finansiär: Kulturhuvudstadsåret Kontaktperson: Taru Elfing (taru.elfing@vastaboland.fi) eller Lotta Petronella (lotta.petronella@vastaboland.fi) Koordinator, ÅA, ÅU 18
för nyttjande av naturresurser inom biosfärområdet. Upplysning, deltagande och diskussion kring viktiga teman för biosfärområdet. Seminarium i samband med vinterträffen. Närproducerat och ekologiskt ett trumf för skärgårdens företagare. Planering av 2012. Främja åretom boende och näringsverksamhet i yttre skärgården. Utveckla verksamhet i samband med skärgårdshemman, Brännskär som pilot. Planering av uppföljningsplan av biosfärområdets verksamhet (t.ex. Uppdatering av Kestävän kehityksen suunnitelma Saaristoemren biosfäärialueelle ÅU och Framtidsscenarier för Åboland ÅA/ÅUFC) Planering av praktik och Pro gradu ämnen i samband med biosfärområdet, t.ex. samlar information om tidigare forskningsprojekt med anknytning till biosfärområdet. Ungdomars koppling till egen närmiljö och förståelse för natur- och kulturvärden förstärks och biosfärområdet presenteras i skolan. -Biosfärområdet i skolan 2011 i samarbete med YoBana. Undervisningsprogram och besök till Yxskär. Biosfärområdeskontoret, Lounafood/Brahea, Masva/Kimitoön, Kulturfonden och Åbolands Skärgårdstiftelse. Åbolands Skärgårdsstiftelse, biosfärområdeskontoret Projektet: Skärgårdshemman inför nya utmaningar. 02-07.2011finansiär: Leader Projektledare: Krister Mattson (projekt@abolandsskargardsstiftelse.fi) ÅA och ÅU ÅA och ÅU Forststyrelsen, kommunerna: Skärgårdshavets grundskola/peter Rönnberg (peter.ronnberg@vastaboland.fi) och Dalsbruks skola/solveig Nordgren (solveig.nordgren@kimitoon.fi), Skärgårdshavets naturskola och koordinatorn. 19
2.2.5 Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården Ansvariga för temaområdet är kommunerna Man skapar tillsammans en profil för biosfärområdet. Biosfärområdets profil byggs upp av allas insatser och är därför också en del av alla de involverade aktörernas egen profil. Under kommunernas ledning kan man utveckla och marknadsföra biosfärområdet som ett brand. Både verksamhetens huvudaktörer och andra aktörer i regionen är viktiga för att bygga upp biosfärområdet som en modell för hållbarhet. Varje invånare och företagare inom biosfärområdet kan bidra till ett hållbart samhälle. Det här är vad som ger biosfärområdet en positiv image och som syftar på en hög kvalitet. Då man bygger upp ett brand under biosfärområdet, så är det denna helhetsuppfattning som säljer. Man samarbetar med invånare och företagare i att skapa den rätta profilen, som baserar sig på biosfärområdets målsättningar. A och O i att utveckla ett brand är naturligtvis själva innehållet som det representerar. Skärgårdshavet med sin natur och kultur har redan ett värde i sig själv. Det är viktigt att satsa mycket på att i ett enkelt format presentera biosfärområdets budskap. Man måste söka efter enkla definitioner och klara exempel, som ändå inte lämnar bort det väsentliga. Att grundligt klargöra för begreppet hållbarhet i olika sammanhang, så att beaktandet av hållbarhet blir en grundläggande del av regionens verksamhet. Här är informationsverksamheten mycket betydande för att både sprida information om verksamheten och för att förtydliga vad biosfärområdet är för något. En stor utmaning och samtidigt en viktig målsättning är att invånarna kan uppleva biosfärområdet som sitt. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011 Verksamhetsplan Branding av Åbolands skärgård och biosfärområde. Ansvarig part, samt medel för förverkligande Kommuner, KOKO och koordinator 20
-Planering av innehåll och finansiering i samband med KOKO-strategin. Logoplanering, enligt nationella riktlinjer. Främja småskaligt företagande i biosfärområdet som beaktar ekologiska och kulturella värden. - Producenter i biosfärområdet. Hur kan företagen dra nytta av statusen och hur kan biosfärområdet inverka på en livsmedelsproduktion byggd på ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara värden. Koordinatorn och Norra Karelens koordinator och nationella representanter Kommunerna, företagare, koordinatorn. Leaderfinansiering? 21
2.3 Allmänt Den allmänna verksamheten för biosfärområdet befattar informationsverksamhet och upplysning om programmet för biosfärområdet och Skärgårdshavets biosfärområde, samarbete och kommunikation nationellt och internationellt, samt övrig verksamhet som främjar biosfärområdets verksamhets utveckling och stöder biosfärområdets uppgift att fungera som modellområde för hållbar utveckling. Skärgårdshavets biosfärområde strävar efter att vara representerad vid för området viktiga regionala forum för hållbar utveckling och även i mån av möjlighet vid nationella och internationella forum. 2.3.1 Upplysning och information Under verksamhetsåret kommer man att: Verksamhetsplan Utveckla vidare hemsidorna som huvudsaklig infokanal och en grundpresentation av områdets verksamhet som främjar hållbar utveckling för att bevara den unika natur och kultur som finns inom biosfärområdet. -sätt in projektinfo Info via kanaler hos samarbetspartners. -Kommunernas hemsidor har länkar, men annan info kunde utvecklas. -Biosfärområdet skall inkluderas i övrigt lämpligt infomaterial. Ansvarig part, samt medel för förverkligande Koordinatorn, samt andra Koordinatorn, kommunerna, ELYcentralen 22
Utveckla standard informationsmaterialet. -Uppdatering av infoblad. Informationsmaterial riktat till specifika målgrupper -enkelt infoblad som med hjälp av bilder förtydligar budskapet -infoblad som lyfter fram landskapsvärden i marknadsföring av fårprodukter -material för mässor, bildspel? Presentera biosfärområdet vid seminarier och andra tillställningar lokalt, nationellt och internationellt, t.ex. Nordiska konferensen för hållbar utveckling; Solutions i Åbo 31.1-2.2 på Skördefesten i Åboland miljödagarna i Houtskär på resemässa och båtmässa? Presentera biosfärområdet från olika synvinklar i radio, tidningar och tidskrifter: Tidskriften Skärgården Finlands natur och Suomen luonto Lokala dagstidningarna Biosfärområdet synligt i samband med skyltning i regionen Profilera biosfärområdet i samband med branding. Vilka flaggprojekt, hurdan information skall biosfärområdet bidra med? -verkstad ordnas för att utveckla en profil för biosfärområdet Koordinatorn Koordinatorn, projekt Väståboland stad, ÅU/Brahea mm.: Projektet Knowsheep 2011-2013 finansiär: Central Baltic. Projektledare: Sonja Tobiasson/Väståboland/Korpo. (sonja.tobiasson@vastaboland.fi) Koordinatorn och andra vid behov SIÅA, koordinatorn, samt andra Kommuner och Forststyrelsen/ turismprojekt? Koordinator, styrgrupp, referensgrupp 23
2.3.2 Representation, arbetsgrupper Koordinatorn representerar biosfärområdet i: Skärgårdshavet-arbetsgrupp inom Pro Skärgårdshavet programmet, koordinatorn är som sekreterare. ELY-centralen/miljö. Skärgårdshavets samarbetsgrupp/ Naturturism. Forststyrelsen. Ledningsgruppen för Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi Projekt för bekämpning av främmande arter styrgrupp Projektet Avlopp i kretslopp styrgrupp Knowsheep referensgrupp, samt talesman för projektet Utskärsdelegationen (ej medlem) Ansvarsuppdrag: Åbolands Skärgårdsstiftelse, sekr. Direktionen för Houtskärs kyrkliga folkhögskola 2.3.3 Internationellt och nationellt samarbete Under verksamhetsåret kommer man att: Verksamhetsplan Dela erfarenheter och kunskap med Norra-Karelens biosfärområde. -samarbete i fråga om MAB verksamhet i Finland -Utveckla konkret samarbete i samband med skolorna. Utveckla samarbete inom NordMaB och utbyte av erfarenheter och idéer. -Ordna en träff i samband med Ansvarig part, samt medel för förverkligande Koordinator, styrgrupp Styrgrupp, koordinatorn och Norra Karelens koordinator, samt nationella representanter 24
konferensen för Hållbar utveckling Solutions 31.1-2.2. -Nordiska ministerrådets konferens för hållbar utveckling i Åbo 2011. Biosfärområdet presenteras bland hållbara lösningar. -NordMAB möte under EuroMAB 2011 konferensen Utveckla samarbete inom nätverket för Öbiosfärområden, (kontakter till Franska skärgården och Menorca). Delta i verksamhet inom EuroMaB och Världsnätverket. -EuroMAB 2011. 4-8.7 i Vänerns Arkipelag i Sverige. Samarbete med Cat Ba biosfärområdet i Vietnam. Utbyte av erfarenheter och idéer. MAB-programmet fyller 40 år. Delta i program. Sprid information om det internationella nätverket och best practise i biosfärområden, t.ex. på vinterträff. Delta i MAB-programmets uppföljning av Sevilla strategin. Koordinatorn Styrgrupp, koordinatorn Åbo yrkeshögskola, koordinatorn Styrgrupp Styrgrupp, koordinator 2.4 Verksamhet inom enhet för forskning och utbildning Åbo Akademi ansvarar för en enhet för forskning och utbildning inom biosfärområdet där också Åbo Universitet medverkar. Forskningsenheten koordineras av SIÅA. Biosfärområdets styrgrupp tillsätter en arbetsgrupp för enheten som planerar verksamheten. Även andra högskolor och forskningsinstitut kan delta i verksamheten och vara representerade i arbetsgruppen. 25
Vid Åbo Akademi har Skärgårdsinstitutet och Centret för livslångt lärande, samt kulturcentret i Korpoström centrala roller för biosfärområdet. Vid Åbo Universitet är Skärgårdshavets forskningscentral i Själö och Centret för utbildning och utveckling i centrala roller. Inom biosfärområdets forskningsenhet strävar man till samarbete och kommunikation mellan högskolorna. Man strävar till att samordna skärgårdsforskning för att stärka tvärvetenskapligt samarbete och samarbete inom och mellan universiteten i fråga om skärgårdsfrågor. Genom årliga sammankomster för skärgårdsforskare kan man upprätthålla kommunikationen inom och mellan universiteten. Genom forskningsverksamhet under biosfärområdets verksamhet kan man lättare nationellt och internationellt söka samarbete och finansiering. Inom de internationella nätverken kan Skärgårdshavets biosfärområde ha en betydande roll i fråga om tvärvetenskaplig forskning. Finlands Akademi torde ha intresse av att stöda initiativ kopplat till MaB-programmet. Genom arbetet inom biosfärområdesverksamheten utvecklar man kommunikationen mellan högskolor och allmänheten och stöder högskolorna i sin tredje uppgift, att popularisera vetenskap och samverka med samhället, vilket också är en väsentlig del av biosfärområdets koncept. Tidskriften Skärgården vid Åbo Akademi kan fungera som kommunikationskanal och presentera aktuell forskning inom biosfärområdet. Verksamhet inom forskning och utbildning kan bestå av antingen större forskningsprojekt under temaområdet för En levande skärgård anpassad till förändringar, eller av flera forskningsprojekt och mindre undersökningar som stöder de olika temaområdena. 2.5 Grundfinansieringen av biosfärområdets verksamhet Väståboland ansvarar för finansieringen av koordineringen av biosfärområdets verksamhet. ELY-centralen/miljö betalar åt Väståbolands stad 50.000 euro/år för koordineringen av verksamheten, motsvarande den summa miljöministeriet för nuvarande har beviljat ELY-centralen/miljö för biosfärområdesverksamhet. Förutsättningen för att ELY-centralen/miljö betalar den utgivna summan är att miljöministeriet/ arbets- och näringsministeriet beviljar dem anslag för biosfärområdets verksamhet. ELY-centralen/miljö bidrar ytterligare med personresurser, motsvarande ett halvt årsverk. Väståboland och Kimitoön bidrar till biosfärområdets verksamhet med ett finansiellt bidrag till koordineringen motsvarande 25.000 euro, respektive 15.000 euro eller personresurser inom utvecklingsverksamheten i kommunerna motsvarande ett halvt årsverk, respektive 30% av ett årsverk. Bidragens storlek är fastslagna i avtalet för förvaltningen. Tillsvidare fungerar dessa som riktgivande. 26
Om kostnaderna för koordinatorns medverkan i den internationella MaB-verksamheten överenskoms från fall till fall med undervisningsministeriet eller med den enhet åt vilken handhavandet av Finlands internationella MaB-verksamhet har delegerats. Även via ELYcentralen/miljö kan finansiering för resor ansökas om för koordinatorns del. Verksamheten kan finansieras av någon av huvudaktörerna eller med externa medel, som någon av huvudaktörerna ansökt om. 2.6 Rapportering och utvärdering av verksamheten Rapportering sker genom att koordinatorn sammanställer en verksamhetsberättelse årligen, som sedan behandlas av styrgruppen och presenteras för delegationen för Skärgårdshavets biosfärområde. På så sätt utvärderas verksamheten under programmet för biosfärområdet. Till Unescos sekretariat sker rapportering var 10:nde år, närmast som en självanalys av ens egen verksamhet. Senaste rapportering skedde år 2006. Sekretariatet kan även be om andra rapporter. Uppföljning av biosfärområdets verksamhet borde ske regelbundet. Man skulle behöva en lämplig modell för uppföljning av målsättningarna för strategin. Även en bredare uppföljning av målsättningarna inom biosfärområdet också utanför programmet skulle vara till nytta för biosfärområdet. Denna kunde baseras sig på Åtgärdsplanen för Åbolands yttre skärgård, som gjorts under FN:s Millennium Ecosystem Assessment program. 27