5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Sammanfattning Fondbolagens förening har sammanställt fem viktiga skäl till varför en schablonskatt på vanligt fondsparande inte behöver införas. Dessa fem punkter utvecklar vi i denna rapport. 1. Det är dålig fördelningspolitik skatten berör särskilt äldre, låginkomsttagare och barn. 2. Skatten berör enbart direktsparande i fonder, vilket snedvrider konkurrensen 3. Den skickar fel signaler när sparande i stället bör uppmuntras 4. Skatt på fiktiv inkomst krånglar till det för både företag och privatpersoner 5. Den är onödig sett ur skatteintäktssynpunkt från staten I rapporten redogör Fondbolagens förening för ett alternativ med bättre fördelningsprofil och som ger större intäkter till staten. I rapporten finns dessutom en bakgrund till varför skatten på Sverigeregistrerade fonder överhuvudtaget infördes. Vid frågor kontakta: Pia Nilsson, Vd Fondbolagens förening 08-506 988 01 / 0709-50 38 60 pia.nilsson@fondbolagen.se Fredrik Pettersson, Chefsanalytiker 08-506 988 03 / 0733-12 55 77 fredrik.pettersson@fondbolagen.se 2, 5 SKÄL FÖR ATT INTE INFÖRA FÖRMÖGENHETSSKATT PÅ VANLIGT FONDSPARANDE

Regeringens förslag I budgetpropositionen i september presenterade regeringen ett förslag om införande av en ny schablonskatt på vanligt fondsparande, utöver skatten på verkliga kapitalinkomster. Fondbolagens förening menar att beskattning av sparande antingen bör ske utifrån faktiska kapitalinkomster eller baserat på en schablonmetod. Nu föreslås båda delarna för vanligt fondsparande, det vill säga sparande direkt i fonder. I dag gäller antingen skatt på verklig kapitalinkomst eller schablonskatt: Från 2012 föreslås att vid direktsparande i fonder ska gälla både skatt på verklig kapitalinkomst och en schablonbeskattning: En sådan ny schablonskatt på fondinnehav, som i sin form är att betrakta som en förmögenhetsskatt, skulle särskilt beröra pensionärer och låginkomsttagare. Den snedvrider konkurrensen. Det sänder fel signaler i tider när sparande i stället borde uppmuntras. 3, 5 SKÄL FÖR ATT INTE INFÖRA FÖRMÖGENHETSSKATT PÅ VANLIGT FONDSPARANDE

Den nya skatten sägs enbart ersätta en tidigare skatt på själva fonden för Sverigeregistrerade fonder. Den skatten har dock inte genererat staten några nämnvärda skatteintäkter (mindre än 5 miljoner kronor enligt budgetpropositionen från september 2011). Regeringen räknar med en skatteintäkt på 550 miljoner kronor med den nya skatten. Men det är en skatt som föranleder krångel och kvarskatteproblematik. Fondbolagens förening kan dessutom lägga fram andra förslag för hur man kan få in större skatteintäkter till staten, förslag som har en mer rättvänd fördelningsprofil. 4, 5 SKÄL FÖR ATT INTE INFÖRA FÖRMÖGENHETSSKATT PÅ VANLIGT FONDSPARANDE

5 skäl mot en ny förmögenhetsskatt 1. Fördelningspolitiskt snedvriden skatten berör i huvudsak äldre, låginkomsttagare och barn Fondsparandet är hela folkets sparform. Under 2000-talet har nysparande i fonder främst gått till pensionssparande i fondförsäkring, IPS och premiepension. Den nya skatten ska enbart gälla vid vanligt sparande direkt i fonder för privatpersoner och företag. Men under det senaste decenniet (2000-2010) har sparandet direkt i fonder, det vill säga vanligt fondsparande, stått för cirka 1 procent av nysparandet i fonder. Hushållens fonder, fondförmögenhet, mdkr 2000-03-31 2011-06-30 mdkr % mdkr % Hushållens direktägande 559 74 520 35 Fondförsäkring/IPS 192 26 556 38 Premiepensionen - - 398 27 Summa 751 100 1 474 100 Källa: Fondbolagens förening Fotnot: Startdatumet i grafen är satt till 2000-03-31 eftersom det var då som Fondbolagens förening började föra denna statistik De som påverkas särskilt av en ny skatt på fondförmögenheten är: Äldre som till exempel har byggt upp ett sparkapital sedan allemansfondernas dagar. Låginkomsttagare som har rekommenderats vanligt fondsparande för sitt privata pensionssparande eftersom avdraget för pensionssparande i deklarationen är ogynnsamt för dem. För en pensionär som har sparat i fonder sedan allemansfondernas dagar, är det inte ovanligt att ha ett fondkapital på 500 000 kronor. Den nya skatten på fondförmögenheten blir då 600 kronor per år som ska betalas som kvarskatt. Detta utöver skatt på kapitalvinst vid uttag av pengar. Låginkomsttagare gynnas dessvärre inte av avdraget för pensionssparande, vilket bland annat Riksdag & Departement uppmärksammade i juni 2011. Av den anledningen är det många rådgivare som rekommenderar vanligt fondsparande till denna kategori. För barn föreslår regeringen ett undantag upp till en schabloninkomst på 200 kronor, om andra inkomster saknas helt. Detta undantag är bra, men visar på problem redan innan den nya skatten har införts. Och undantaget räcker inte. Om föräldrar eller mor-/farföräldrar sparar 500 kronor i månaden nås den schabloninkomsten redan när barnen börjar skolan. 5, 5 SKÄL FÖR ATT INTE INFÖRA FÖRMÖGENHETSSKATT PÅ VANLIGT FONDSPARANDE

2. En förmögenhetsskatt på enbart direktsparande i fonder snedvrider konkurrensen Skatten gäller enbart direktsparande i fonder. Det räcker med att ha antingen 30 procent skatt på verkliga kapitalinkomster eller en schablonskatt vid sparande i till exempel fondförsäkringar och pensionssparande. Att ha skatt inte bara på kapitalvinster och utdelningar, utan dessutom en schablonskatt på fondkapitalet det är en skatt för mycket. Pensionsförsäkringar har endast skatt på en schablonavkastning. Exempel på hur detta drabbar räntefonder: Räntefonder är i dag ett alternativ till sparkonto med möjlighet till en lite bättre avkastning. För sparkonto gäller 30 procent i skatt på räntan. För räntefonder gäller med förslaget att de ska beskattas med både 30 procent i skatt på avkastningen och dessutom med skatt på fondförmögenheten. Detta medför att dessa sparformer inte kan konkurrera på lika villkor. Om penningmarknadsfonder (korta räntefonder) med låga avgifter inte kan konkurrera med sparkonton kan det medföra ett sämre utbud av räntefonder inom det långsiktiga pensionssparandet. Penningmarknadsfonder kan dessutom spela en viktig roll för likviditetsförsörjning i kristider. 3. Sparande bör stimuleras! Enligt Statistiska Centralbyrån har 2,2 miljoner svenskar inget sparande alls. Var tredje svensk har mindre än 10 000 kronor i sparkapital. Alla behöver ett sparande för sin trygghet och frihet, det ska vara en del av välfärden. Ett sparande är bra att ha som del i insats till bostad eller som startkapital i eget företag. Sparande bör uppmuntras för hushållen, företagen och samhället. 4. Inför inte skatt på fiktiv inkomst för företag Även företag skulle omfattas av den nya skatten. Företag har fonder bland annat för sin likviditet, men också för långsiktiga placeringar. Företag ska själva komma ihåg att ta upp en fiktiv inkomst för fondandelar i årsredovisning och deklaration för företaget. Detta stämmer inte med regeringens uttalade ambition att förenkla för företagen. 6, 5 SKÄL FÖR ATT INTE INFÖRA FÖRMÖGENHETSSKATT PÅ VANLIGT FONDSPARANDE

5. Sist, men inte minst, skatten är onödig. Det blir inget skattebortfall för staten Det behövs inte någon ny skatt för att ersätta en skatt som aldrig har gett staten intäkter. Den skatt som föreslås tas bort gäller Sverigeregistrerade fonder. Andelen utlandsregistrerade fonder har dock ökat stort (se graf), samtidigt som pensions- och kapitalförsäkringar har dominerat fondsparandet. Antalet fonder i Sverige har ökat stort 2000 2011, men de nya är utlandsregistrerade 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 juni Sverigeregistrerade fonder Utlandsregistrerade fonder Källa: SCB/FI Skatten på själva fonden, som regeringen nu äntligen föreslår ska slopas, har inte gett staten några intäkter, mindre än 5 miljoner kronor enligt budgetpropositionen. Däremot har den förorsakat att enbart utländska fonder har tillkommit i Sverige under de senaste decennierna. Dessutom har den medfört att svenska fonder inte har kunnat säljas utanför Sverige och delta i den internationella konkurrensen. För att undvika att spararna skulle drabbas av dubbelbeskattning har de Sverigeregistrerade fonderna gett utdelning. Den skatt som staten har fått från dessa utdelningar kommer staten att få på samma sätt som tidigare om fonderna fortsätter att ge utdelning. Om fonderna slutar att ge utdelning, får staten i stället ökade skatteintäkter från kapitalvinster vid uttag. Detta skriver också regeringen i sin utredning. 7, 5 SKÄL FÖR ATT INTE INFÖRA FÖRMÖGENHETSSKATT PÅ VANLIGT FONDSPARANDE

Ett alternativ med bättre fördelningsprofil och större intäkter till staten Finansdepartementet räknar med att den nya skatten ska ge 550 miljoner kronor i intäkter till staten. Ett alternativ med bättre fördelningsprofil vore: Flytta avdraget för privat pensionssparande till inkomst av kapital i stället för inkomst av tjänst. På så sätt blir pensionssparandet lika värdefullt för alla. Alla får del av den förmån det innebär att avkastningsskatten här endast är 15 procent av schablonräntan. I dag är avdraget för privat pensionssparande (max 12 000 kronor per år) kontraproduktivt, särskilt för låginkomsttagare som har en lägre skattesats när avdraget görs än när pensionen utbetalas. Avdraget är således en ren förlustaffär för den gruppen. Avdraget blir lika mycket värt för alla och ger en ökad intäkt till staten på uppskattningsvis 1,2 mdkr per år, enligt Fondbolagens förenings beräkningar, från att avdraget blir mindre värt för medel- och höginkomsttagare. 8, 5 SKÄL FÖR ATT INTE INFÖRA FÖRMÖGENHETSSKATT PÅ VANLIGT FONDSPARANDE

Bakgrund Under 2000-talet har flera tusen nya fonder tillkommit på den svenska marknaden. I stort sett alla har varit registrerade i utlandet, till exempel i Luxemburg och Finland. Orsaken är att det för svenska fonder, registrerade hos den svenska Finansinspektionen, finns en unik skatt på fonden i sig själv. Skatten på fonden går utöver skatt på kapitalinkomster för spararna och bolagsskatt för fondbolagen. För att undvika att spararna ska drabbas av dubbelbeskattning har de svenska fonderna därför gett utdelning från fonderna. Detta eftersom utdelning får kvittas mot fondens skatteunderlag. Staten har därmed aldrig fått in skatten på fonden, utan i stället erhållit 30 procent i skatt på de utdelningar som getts till spararna. Återstående 70 procent av utdelningarna har återinvesterats i fonden. De svenska fonderna har på grund av denna skatt på fonderna inte heller kunnat säljas utanför Sverige. Det beror på att de utländska fonderna inte har behövt ge utdelning av dessa skäl, utan 100 procent har kunnat finnas kvar i fonden och växa med ränta på ränta. Allt annat lika har detta gjort de utländska fonderna lite bättre för spararna. Det är av den anledningen som många svenska fondbolag har startat fondbolag i bland annat Luxemburg. Antalet fonder i Sverige har ökat stort 2000 2011, men de nya är utlandsregistrerade 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 juni Sverigeregistrerade fonder Utlandsregistrerade fonder Källa: SCB/FI Hittills har vi ändå haft många Sverigeregistrerade fonder. Det beror på att det fram tills den nya fondlagstiftningen trädde i kraft i augusti 2011 inte var möjligt att ändra i en befintlig fonds fondbestämmelser. En gång Sverigeregistrerad fond har förblivit Sverigeregistrerad. Nu är det möjligt att ändra fondbestämmelser, att slå ihop fonder även över gränserna och ett fondbolag kan registrera sina fonder i andra länder utan att behöva ha ett fondbolag i landet. Det innebär exempelvis att en Sverigeregistrerad fond kan gå upp i en utlandsregistrerad fond. Det är därför av största vikt att den unika svenska skatten på själva fonderna slopas. Annars finns risken att det inte kommer att finnas några Sverigeregistrerade fonder kvar. 9, 5 SKÄL FÖR ATT INTE INFÖRA FÖRMÖGENHETSSKATT PÅ VANLIGT FONDSPARANDE

Regeringen har nu presenterat ett förslag om att slopa skatten på Sverigeregistrerade fonder från och med 2012, vilket är glädjande. Regeringen har dock föreslagit att i stället för skatt på själva fonden, ska en ny schablonskatt införas på direktsparande i fonder och dessutom gälla utlandsregistrerade fonder. Liksom skatten på fonden, är även denna föreslagna nya skatt unik för Sverige och ska gälla för alla svenska privatpersoner och företag som sparar direkt i fonder. Utöver denna schablonskatt ska fondspararna dessutom betala skatt på verkliga kapitalinkomster, till exempel på vinst vid uttag ur fonden. Fondbolagens förening anser att den nya skatten är onödig. Om svenska fonder fortsätter att ge utdelning får staten in motsvarande skatteintäkter som i dag. Om de svenska fonderna i stället slutar att ge utdelning, vilket är det troliga, ligger 100 procent kvar i fonden. Det innebär att fondens värde tack vare ränta på ränta-effekten ökar mer i värde. Därmed blir skatten på kapitalvinst högre. Detta skulle ge staten skatteintäkter motsvarande minst den intäkt som kommer från de utdelningar som ges i dag. Schablonskatt finns redan för både fondförsäkringar och pensionssparande, men är då i stället för skatt på verkliga inkomster. Att ha både en skatt på verkliga kapitalinkomster och en schablonskatt är en skatt för mycket. För många småsparare handlar det om små belopp, men för äldre sparare som har byggt upp ett sparkapital under en lång tid kan det handla om större summor som kommer att komma som kvarskatt varje år. Administrationen av schablonskatten blir omfattande för Skatteverket. 10, 5 SKÄL FÖR ATT INTE INFÖRA FÖRMÖGENHETSSKATT PÅ VANLIGT FONDSPARANDE