Åtgärder för ökad måluppfyllelse i Miljö- och hållbarhetsprogram 2012-15 (MHP) Målområde Energi Uppdrag LK/Miljö har av nämnden Trafik, miljö och service uppdragits att ta fram förslag på insatser/korrigerande åtgärder för de mål där skärpta insatser behövs för ökad måluppfyllelse. Uppskattad tid och kostnad för åtgärden skall anges där detta är möjligt. Alla målområden genomlyses under hösten. Bakgrund Bakgrunden är att utfallet efter halva perioden av MHP (2012-13) indikerar att landstinget får svårt att nå flera av målen. T.ex. har den uppföljningsbara klimatpåverkan hittills minskat med 4 %, målet är 30 %. I miljöredovisningen framgår olika orsaker till utfallet. Syfte Syftet är att identifiera och genomföra insatser som bidrar till att målen i Miljö- och hållbarhetsprogram 2012-15 nås. Mål Vid 2015 års utgång är målen i Miljö- och hållbarhetsprogram 2012-15 uppnådda. Genomförande Uppdraget har genomförts i dialog med miljösamordnare (MS), experter inom energi och transporter, Länstrafik samt ledningens representanter i miljöfrågor (LRM). Dessa har med stöd av underlag och frågeställningar fört diskussioner inom sin förvaltning/bolag. Upplägg i dokumentet De mål och åtgärder som lyfts här är svåra att nå utan särskilda insatser och är röda och gulmarkerade i halvtidsavstämning Miljöredovisning 2012-13 Föreslagna Insatser/korrigerande åtgärder kommer att bidra till ökad måluppfyllelse. Slutsats I de fall ändring av mål föreslås lyfts beslut till Landstingsfullmäktige. Övriga förslag på insatser/korrigerande åtgärder beslutas i Nämnden för trafik, miljö och service. 1

Insatser/korrigerande åtgärder för prioriterade mål Målområde Energi Prioriterat mål 1: Klimatpåverkan från energianvändning har minskat med 45 procent jämfört med 2010 Utfall 2013: Klimatpåverkan från energianvändningen har minskat med 9 % sedan 2010, en skillnad på 36 % Prioriterat mål 2: Energianvändningen per yta (el + klimatkorrigerad värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med 2010. Utfall 2013: Energianvändningen per yta har minskat med 1 % (3 % minskning på Landstingsfastigheters bestånd och en ökning på Länsgårdens bestånd) mot basåret 2010 Åtgärd 1: Ny vindkraftsproduktion motsvarande c:a hälften av landstingets framtida elanvändning, 20-25 GWh. Bidrar till mål 1 Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Utredning genomförd. Upphandling ej startad. Medel för ny vindkraft finns avsatta i investeringsbudgeten. En förutsättning för att nå målet om 45 % minskad klimatpåverkan från energianvändning. Ny vindkraft beräknas bidra med en reduktion på ca 14 % av landstingets övergripande klimatmål, som är 30 % eller 17 000 ton CO 2. Påbörja upphandling av ny vindkraft. 2

Åtgärd 2: Arbetssätt vid ny- och ombyggnation utvecklas till att ytterligare förbättra energi- och miljöprestanda, både för att höja miniminivån och att genomföra projekt med spetsteknik Bidrar till mål: 1, 2 Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Arbetssätt har utvecklats i I samband med upprättande av MHP 2012-2015 Fortsätta arbetet i de utvecklingsprojekt som landstingsfastigheter initierat, löpande byggprojekt för att sattes krav på energianvändning vid nybyggnad av vilket bl.a. innebär löpande beräkning av energiförbrukning under programnå målen (främst Campus sjukvårdslokaler till 70 kwh/m2 och år. Dessa krav och projekteringsskede (gäller både fastighets- och verksamhetsenergi). USÖ där den beräknade relaterade till kraven i Boverkets byggregler, BBR energianvändningen inkl. 16, men med en tydlig skärpning då kravet där var Förändring vid upphandling så att byggentreprenören står för verksamhetsenergi är 56 100 kwh/m2 och år. energiförbrukningen under byggskedet. kwh/m2 och år). Kravet på energihushållning i en fastighet enligt För att förbättra målstyrning och uppföljning så separeras verksamhets- och Ett strukturerat BBR avser specifik energianvändning, där t.ex. fastighetsenergi i alla nya projekt. utvecklingsarbete för att energi för uppvärmning, komfortkyla och förbättra energi- och tappvarmvatten ingår. Det som inte ingår är miljöprestanda i verksamhetsenergi som definieras som all energi Målsättning att nå nivå Miljöbyggnad Guld eller likvärdigt i alla nya projekt. byggprocessen har startats under våren 2014. avsedd för verksamhetens bedrivande och inte berör lokalens grundläggande energibehov. I en sjukvårdslokal är detta t.ex. belysning som inte finns i allmänna utrymmen, processkyla till röntgenavdelning, sterilcentral, MT utrustning, kök och serverhallar samt process ventilation i samband med operationsrum, laboratorium etc. När målet på 70 KWh/m2 och år sattes beaktades inte allt detta tillräckligt. Samarbeta med Länsgården i de planerade utvecklingsprojekten. Framtagande av en standard avseende beräkning av energibehov för specifik byggnad och dess verksamhet. I det kommande H-huset (högspec huset) har vi gjort en tidig bedömning att specifik energianvändning bör hamna på 70-80 kwh/m 2 och. verksamhetsenergin på ca 40 kwh/m 2. Total energianvändning blir då 110-120 kwh/m 2 och år. Resonemanget stöds av detaljerade data från projektering av hus 60 vid Centralsjukhuset i Karlstad som är ett liknande projekt. 3

Åtgärd 3: Åtgärder genomförs för att minska befintliga fastigheters el- och värmeanvändning Bidrar till mål: 1 och 2 Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Hittills låg minskning av energiförbrukningen i befintliga fastigheter (1 % totalt, 3 % hos Landstingsfastigh.) Bristande personalresurser har medfört att planerade projekt försenats. Att nå målet kommer att ta ca 4 år från 2014. Utse och utbilda energiansvariga inom driftorganisationen för att genomföra kontinuerlig driftoptimering. Resursförstärkning med fokus på att genomföra planerade energieffektiviseringsprojekt. Vissa energiprojekt pågår. Ett stort antal projekt har tagits fram/är under utredning. Investeringsbudgetförslaget för 2015 innehåller en kraftigt ökat ambitionsnivå för energisparinvesteringar Resursförstärkning för att identifiera ytterligare energieffektiviseringsprojekt. Presentera investeringskostnad, energibesparing (el/värme), klimatvinster samt ekonomisk besparing samt ev. paybacktid i energieffektiviseringsprojekten. Inventering av möjliga placeringar för fastighetsnära elproduktion med solceller. Åtgärd 4: Åtgärder genomförs i alla verksamheter för att minska elanvändning Bidrar till mål 1 och 2 Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder En strategi för Grön It beslutades i nämnden Trafik, miljö och service 2014-04-23. Checklista finns för genomförande av energirond. Denna strategi är ett viktigt dokument för att bidra till att minska landstingets klimatpåverkan. Det finns även flera åtgärder som varje arbetsplats kan göra. Följa upp och utvärdera genomförda åtgärder i strategin för Grön IT Ställa utökade krav på energianvändning vid upphandling av datorer och annan energikrävande utrustning. Medicinsk Teknik ställer krav på redovisning av livscykelkostnad vid upphandling av ny utrustning för datortomografi. Alla verksamheter genomför åtgärder som minskar elanvändningen, t.ex. genom att byta till LED-belysning, genomföra energironder, etc. 4

Reservation Ökad måluppfyllelse Miljö- och hållbarhetsprogram 2012-15 för målområde energi Diarienummer: 14OLL4695 Vi reserverar oss mot beslutet att med investeringsmedel påbörja upphandling av ny vindkraft, till förmån för avslag på punkt 1 i förslaget. Alliansen stod enig med majoriteten när vi tog fram Miljö- och Hållbarhetsprogrammet, där det anges att ÖLL skall köpa ny vindkraftsel på elmarknaden. Att bortse från ett demokratiskt beslutat program, för att bygga egna vindkraftverk anser vi är dels fel ur ett principiellt perspektiv, men också ur ett ideologiskt. Om det för närvarande är ekonomiskt lönsamt eller inte, är av sekundär betydelse. Att landstinget, med stöd av skattemedel, ger sig in i energibranschen är fel anser vi. Bo Rudolfsson (Kd) Ewa Unevik (M) Erik Johansson (Fp) Lars-Göran Zetterlund (C)

1 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länstrafiken, Fredrik Eliasson 2014-11-27 14OLL5258 Trafikverket diariet.borlange@trafikverket.se Förslag till yttrande över Trafikverkets utredning Rätt funktion på rätt plats Bakgrund Järnvägen och de verksamheter som är kopplade till den är viktiga för såväl regionens som kollektivtrafikens utveckling. Örebro läns landsting, tillika Regional kollektivtrafikmyndighet, och Regionförbundet Örebro har därför valt att samordna sina respektive svar på Trafikverkets utredning Rätt funktion på rätt plats. På ett möte den 20 november 2014 samlades representanter från Hallsbergs kommun, regionförbundet, länsstyrelsen, fackliga företrädare vid trafikledningen i Hallsberg, SJ AB, Hector Rail AB samt Tågab och diskuterade Trafikverkets utredning samt de förslag som presenteras i denna. Detta möte ledde fram till en del av de synpunkter och argument som förs fram i detta remissvar. Överlag är kollektivtrafikmyndigheten mycket positiv till att Trafikverket nu ser över hur trafikstyrningen kan moderniseras för att nå ökad robusthet och redundans. I Hallsberg finns en lång tradition av järnvägsverksamhet och det resande samt transporter som sker på järnvägen. Hallsberg har genom åren utvecklats till en viktig knutpunkt för godstransporter i norra Skandinavien. Sjuttio procent av godstransporterna på järnväg i Sverige passerar Hallsberg, här finns rangerbangården och Hallsbergsterminalen som är utpekad som en Core Rail Road Terminal i godstransportnätet TEN-T. Utöver godstrafiken är också Hallsberg målpunkt eller viktig nod för de regionaltågssystem som drivs av Mälardalstrafik AB, Tåg i Bergslagen, Värmlandstrafik och Västtrafik. Hallsberg som knutpunkt i järnvägssystemet är en förutsättning såväl för det lokala näringslivet och arbetsmarknaden som för den regionala utvecklingen men också för näringslivet i resten av landet. En störning i Hallsberg får följder långt ut i omgivande system och påverkar både person- och godstransporter. Trafikledningen i Hallsberg har stor lokalkännedom om de specifika förutsättningar som finns i Hallsberg och på omgivande banor på vilka stora delar av godstrafiken går. Hallsberg är en av de viktigaste järnvägsnoderna i Sverige, och borde därför ha en central roll i trafikledningssystemet. Landstinget emotsätter sig därför att trafikledningen avvecklas i Hallsberg. Konsekvens- och riskanalys saknas Kollektivtrafikmyndigheten har ambitiösa mål när det gäller att utveckla tågtrafiken. För att klara de mål som finns uppställda i trafikförsörjningsprogrammet har Örebro läns landsting nyligen utökat trafiken på såväl Godsstråket genom Bergslagen som på Värmlandsbanan. Landstinget har också beslutat om att utöka trafiken mot Stockholm. Vi kan också notera mycket kraftiga resandeökningar på den regionala tågtrafiken. Såväl människor som näringslivet i vårt län har blivit allt mer beroende av att det finns tillgång till robusta transporter med hög kvalitet. För både person- och godstransporterna finns det en ambition POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

2 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länstrafiken, Fredrik Eliasson 2014-11-27 14OLL5258 att lyfta över mer av transportarbetet från väg till järnväg. För att detta ska bli verklighet måste kvaliteten på transporter på järnväg kunna garanteras. Att kombinera dessa två typer av trafik som har helt skilda behov och förutsättningar kräver en kompetent och effektiv trafikledning som är driftsäker men också beslutsam i händelse av störningar. Det är oroande att det i trafikverkets utredning saknas en konskevens- och riskanalys utöver risker som redovisas för omställningsperioden. Om förändringar genomförs enligt utredningens förslag kvarstår en del risker som inte behandlas i utredningen, för dessa uttrycks en stor oro från operatörer inom både gods- och persontrafik samt från fackliga företrädare på trafikledningen i Hallsberg. Redan nu har verksamma i Hallsberg upplevt kvalitetsförsämringar inom de funktioner som redan flyttats och det finns en oro att detta kommer att förvärras om förslaget genomförs. Denna oro förstärks av att det i förslaget endast finns beskrivet de positiva konsekvenserna av förslaget medan de möjliga negativa inte nämns. De risker som finns och som vi önskar se vidare utredning av är: - Leveranskvalitet. Med anledning av de kvalitetsförsämringar som redan skett finns en oro att detta förvärras med förslaget. Vår uppfattning är att förslaget inte stärker trafikledningens leveransförmåga. Hur säkerställer trafikverket leveranskvaliteten före, under och efter föreslagna förändringar? - Kompetensförsörjning. Det finns risk för personalflykt under omställningsperioden, hur ska kompetens säkerställas såväl under som efter genomförande av föreslagna förändringar? Dessutom kan det vara svårt att hitta rätt kompetens till trafikledningscentralerna. I större städer finns också en tendens att personalomsättningen är högre, vilket kan leda till problem med kontinuiteten vilken är viktig bland annat av säkerhetsskäl. I Hallsberg har personalen vid trafikledningen mångårig erfarenhet och då nyanställning sker är chansen större att personalen stannar kvar länge och samlar på sig erfarenhet. - Redundans. Centralisering av funktioner leder till högre känslighet när det väl inträffar något så som naturkatastrof, omfattande elavbrott, stora störningar eller att en trafikledningscentral av någon anledning sätts ur spel. Färre centraler leder till större konsekvenser och belastningen blir väldigt hög på övriga centraler om en av fyra slås ut. Hur säkerställs redundansen i systemet i och med genomförandet av förslaget? - Trafiksäkerhet och hantering farligt gods. I Hallsberg hanteras stora mängder farligt gods, dels på bangården men också som passerar genom orten på något av de stora järnvägsstråken. En centraliserad trafikledning som saknar lokalkunskap, dels i form av hur det ser ut på platsen men också om vilka ämnen som hanteras i Hallsberg samt förutsättningar för räddningstjänsten försämrar möjligheten att hantera sådana incidenter. Utredningens förslag bygger till mångt och mycket på att ett nationellt trafikledningssystem införs. Det är dock oklart om detta system faktiskt existerar i en form som är redo att driftsättas eller om det ska utvecklas. Införandet av ett nationellt trafikledningssystem samt POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

3 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länstrafiken, Fredrik Eliasson 2014-11-27 14OLL5258 elektrifiering av bandelar som gör att antalet lokaltågklarerare kan minskas är positivt och leder till både högre säkerhet och större framkomlighet, men det måste ske i en takt som är rimlig. Den avsedda tekniken måste också vara väl utvecklad och beprövad för att leva upp till krav på kvalitet, robusthet och redundans. Hallsberg ett nav i järnvägssverige Hallsberg är ett nav i järnvägssverige där det passerar stora mängder gods- och persontåg varje dag. Sjuttio procent av godstrafiken på järnväg i Sverige passerar Hallsberg och Hallsbergs bangård är den bangård i Sverige som hanterar störst mängd gods per år. Här passerar också Västra Stambanan som är ett av våra mest trafikerade stråk i landet. Hallsberg är också målpunkt eller viktig nod för de regionaltågssystem som drivs av Mälardalstrafik AB, Tåg i Bergslagen, Värmlandstrafik och Västtrafik. Bangården i Hallsberg är ett nationellt centrum för tågbildning för gods och nyckelplats i transportsystemet både i Sverige och internationellt. I Hallsberg råder flera specifika förutsättningar som gör att god lokalkännedom behövs för effektiv trafikledning. Inte bara möts stora gods- och persontrafikstråk här, här har också många stora aktörer på järnvägen etablerat sig. Att trafikledningen i finns i Hallsberg är en fördel för dessa externa parter, så som Green Cargo, Hector Rail och Posten, liksom det är positivt för trafikledningens effektivitet att ha närhet till dessa. Hallsberg ligger också förhållandevis nära trafikledningarna i storstäderna vilket gör att om personal behöver skickas från en central till en annan så är inställelsetiden kort. Hallsberg ligger också i en fungerande regional arbetsmarknad där båda parter i en familj kan hitta arbete utan att behöva flytta eller pendla långa sträckor. Hallsbergs specifika förutsättningar och de stora mängder trafik som hanteras här gör Hallsberg störningskänsligt, en störning här får följder långt ut i systemet. Det är därför av största vikt att trafikledningen har den lokalkännedom som krävs för att kunna fatta snabba och korrekta operativa beslut samt leverera trafikledning av god kvalitet. Denna lokalkännedom kan inte lagras i ett system utan kräver mångårig erfarenhet. Operatörer som är verksamma i Hallsberg har sedan funktionerna anläggningsövervakning och eldrift flyttades från Hallsberg märkt av kvalitetsförsämringar på dessa områden. Detta består bl.a. i att det tar längre tid för felavhjälpning samt att responsen och återkopplingen till operatörerna från trafikledningen blivit avsevärt sämre. Vi känner nu oro för att detta ska förvärras om förslagen till förändringar i utredningen genomförs och leda till negativa följder för näringslivet och arbetsmarknaden på både lokal, regional och nationell nivå. Även om ett nytt och effektivare trafikledningssystem är en angelägen åtgärd, löser det inte de problem som finns i det fysiska systemet som är gammalt och med i stora delar eftersatt underhåll. För att kunna hantera dessa brister krävs lokalkännedom, då kunskapen inte kan byggas in i trafikledningssystemet. Omlokalisering från åtta till fyra trafikledningscentraler Utredningens förslag innebär att trafikledningscentralerna i Hallsberg, Norrköping, Ånge och Boden avvecklas. Kvar blir trafikledningscentralerna i Malmö, Göteborg, Stockholm och Gävle. Det kan sannolikt finnas fördelar med detta om man enbart betraktar frågan ur persontrafikens perspektiv. För godstrafiken genom landet och för transporterna på malmbanan i norra Sverige verkar detta dock inte leda till att rätt funktioner finns på rätt plats. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

4 (4) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länstrafiken, Fredrik Eliasson 2014-11-27 14OLL5258 Riskerna med att genomföra utredningens förslag är stora. Kvaliteten riskerar att bli avsevärt sämre om lokalkunskap om specialistkompetens om godstransporter och de banor de trafikerar försvinner. Vi är eniga med utredningen om att ett nationellt trafikledningssystem är önskvärt, men såväl organisation som system måste vara redo för det. Vidare anser vi att inriktningen i utredningens förslag om att få bort lokaltågklarerarna är positivt för säkerheten och framkomligheten på järnvägen. Däremot anser vi inte att fyra trafikledningscentraler är att rekommendera. Såsom förslaget ser ut hamnar Örebro län i skärningspunkten mellan fyra olika trafikledningsregioner. Samtidigt omfattas Örebro län av fyra olika regionaltågssystem samt omfattande kommersiell persontrafik. Det torde föreligga en så uppdelad trafikledning för ett så komplext trafiksystem. Utredningen har inte belyst denna situation. Vi anser att Hallsberg ligger idealiskt till mellan de tre storstäderna för att hantera persontrafiken utanför storstädernas absoluta närhet, samt för att fånga upp de för näringslivet så viktiga godstransporterna som är på väg in mot Hallsberg. Som komplement till detta föreslår vi också att trafikledningscentralen i Boden behålls för att kunna hantera trafiken på Malmbanan och i övrigt i landets nordligaste delar. Alltså sex trafikledningscentraler istället för fyra. Detta är positivt ur flera perspektiv, redundansen ökar med sex trafikledningscentraler. Det innebär också en kvalitetssäkring såväl för godstrafiken och Sveriges näringsliv som för persontrafiken. Sex centraler säkrar också den samlade kunskap som finns i Hallsberg och Boden och bibehåller säkerhet och effektivitet på nyckelpunkter i järnvägssystemet. En trafikledningscentral i Hallsberg innebär också möjlighet att trafikleda även viktiga delar av vägnätet effektivt, då främst E20, E18, Riksvägarna 49, 50, 51 och 52. Vi föreslår en lösning med sex trafikledningscentraler istället för fyra vilket är trafiksäkrare, effektivare, robustare och med högre kvalitet. Jonas Karlsson ordförande i nämnden för trafik, miljö och service. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Enheten för hållbar samhällsbyggnad 2014-12-02 Dnr: 14-299 Susanne Rosendahl Sida 1 (2) Till Örebro läns landsting Inbjudan till deltagande och ansökan om medfinansiering i projektet Hållbara måltider i Örebro län 2.0 Bakgrund Under 2013 2014 har projektet Hållbara måltider i Örebro län drivits av Regionförbundet med lyckat resultat. Arbetet med att skapa hållbara måltider har påbörjats i 13 kök inom de deltagande kommunerna Laxå, Hallsberg, Nora, Hällefors samt Örebro kommun och Örebro läns landsting. För att inte arbetet ska stanna av i de redan påbörjade kommunerna, samt för att bjuda in de övriga kommunerna i länet (Kumla, Askersund, Lindesberg samt Karlskoga) behövs ett nytt projekt under 2014-2016. Vi har redan 16 nya kök som uttryckt intresse för att delta under 2015. Att driva projektet vidare i versionen 2.0 har flera goda anledningar. Det tidigare projektet startade utifrån syftet att minska måltidens miljö- och klimatpåverkan men vi vill inför denna omgång betona att det även finns hälsoargument för den hållbara måltidsplaneringen. Under projektet 2013-2014 har det framkommit att ytterligare steg behöver tas för att barnen i skolorna ska få i sig tillräckligt med mat och näring för att kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett optimalt vis. Utöver detta ska tilläggas att köttkonsumtionen i Sverige ligger på en för hög nivå mot vad som anses hälsmässigt optimalt utifrån Livsmedelsverkets bedömningar. En högre andel frukt och grönsaker skulle därför också bidra till förbättrad hälsoutveckling hos medborgarna. Syfte Projektet ska förändra samhällsstrukturer och har ett miljö- och hälsofrämjande syfte för att uppnå bestående långsiktiga effekter för hållbar kosthållning, inte bara i offentliga måltider utan i förlängningen hos medborgarna i länet. Projektet syftar till att utveckla, testa, utvärdera och sprida metoder för hållbar måltidsplanering. Projektet syftar även till, att med hjälp av parallellt pågående pedagogikprojekt, skapa förutsättningar för pedagoger och kökspersonal att mötas i arbetet med hållbara måltider i skolorna. I begreppet hållbar ingår flera dimensioner; - hälsomässig, högt näringsinnehåll och god medvetenhet om nutrition, ökad andel vegetabilier/mindre andel kött mm. - ekologisk, ökad andel ekologiska livsmedel, minskad spridning av kemikalier Postadress: Regionförbundet Örebro, 701 83 Örebro Telefon: 019-602 63 00 Telefax: 019-18 98 29 E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: www.regionorebro.se Organisationsnummer: 222000-1867 Plusgiro: 43 34 15-7

Sida 2 (2) - resurseffektivitet, ökad andel säsongsanpassade livsmedel och ökad andel vegetabilier/mindre andel kött - ekonomisk, minskad mängd matsvinn Målgrupp Målgruppen är kostchefer, kökschefer och måltidspersonal i länets offentliga kök, kopplat till kommunernas skolor och vårdboenden samt regionens (landstingets) kök. För pedagogikdelen är målgruppen lärarlag i några skolor. Metod Minst fem heldagars kompetensutveckling för deltagarna. Hemuppgifter Kollegialt utbyte och granskning Forskarcirklar för lärarlag Omfattning och tid Ca 15 kök, ca 45-65 personer. 2-3 lärarlag 16 månader, 2014-2016. Start för projektplanering dec 2014. Totalbudget Ca 840 kkr Förslag till finansering Nämnden för trafik, miljö och service, miljö- och klimatmedel 240 kkr Samhällsmedicin, folkhälsomedel 150 kkr Länsstyrelsen Örebro län, klimatmedel 150 kkr De deltagande köken i kommunerna, 10 kkr/kök, kostmedel -150 kkr Regionförbundet Örebro/ Förvaltningen för regional utveckl., klimatmedel 150 kkr Överföring/medfinansiering av projektet kan ske under 2014 och/eller under 2015. Projektorganisation Projektägare Peter Åslund, områdeschef, Energi och klimat på Förvaltningen för regional utveckling. Projektledning Susanne Rosendahl, utvecklingsledare, Energi och klimat på Förvaltningen för regional utveckling. Styrgrupp Samtliga regionala finansiärer erbjuds en plats i projektets styrgrupp. Projektgrupp Ett urval av kostchefer från länets kommuner Johanna Björklund, forskare på Örebro Universitet Marie Nybäck, utredningssekreterare från samhällsmedicin, folkhälsa Elsa Fries, mat- och klimatstrateg, Örebro kommun, f.d. projektledare under 2014 Postadress: Regionförbundet Örebro, 701 83 Örebro Telefon: 019-602 63 00 Telefax: 019-18 98 29 E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: www.regionorebro.se Organisationsnummer: 222000-1867 Plusgiro: 43 34 15-7

Spridningskonferens, USÖ 2014.11.14

Projektet i korthet: Syfte: Att utveckla, testa och utvärdera metoder för hållbara måltidsplanering, samt med hjälp av den hållbara måltiden utveckla pedagogik för hållbarhet i skolan. Pågår under 2014 5 heldagar 49 deltagare 13 Kök

Projektmål Minst 10 kök ska ha utvecklat metoder för smartare mat som bidrar till projektets effektmål. Minst 10 kök ska ha påbörjat svinnmätning, samt ha upprättat en handlingsplan samt satt mål för att minska sitt svinn. - Minst ett lärarteam ska ha genomfört pilotstudie i pedagogiska metoder för den hållbara skolmåltiden. Erfarenheter från projektet ska spridas i länet till kökschefer och skolmåltidspersonal i minst 10 andra skolor som inte deltagit i projektet.

Effektmål På tre års sikt ska projektet bidra med: Minskad klimatbelastning med minst 25%. Ökad andel ekologiska livsmedel till minst 35% av inköpen. Minst 10 kök ska ha minskat sitt matsvinn med 10%. Kompetensutveckling och ökat kollegialt utbyte har skett inom deltagargruppen. Nya pedagogiska metoder kring hållbarhet och måltiden har utvecklats.

Deltagare: F Finansiering: Örebro Landsting Regionförbundet Länsstyrelsen

Fem heldagar - olika teman Dag 1: Örebro, Tema: Hållbara måltider Dag 2: Hällefors, Tema: Menyplanering Dag 3: Hallsberg, Tema: Från jord till bord Dag 4: Nora, Tema: Matsvinn Dag 5: Örebro, Tema: Hållbara måltider i framtiden

Mat och klimat i offentliga kök. Gästen i centrum. Måltiden som helhetsupplevelse. Matglädje i Kronoberg. FAMM. Klimatsmart menyplanering Grön näringslära. 66% Ekologiskt på 9.30 kr. Framtidens mat i Västerås. Minskat matsvinn. Finns det hållbart kött? Måltiden på schemat Föreläsningar

Dialogworkshops Ta fram kriterier för hållbara måltider Hållbar menyplanering Resursinventering Måltidsplanering från sju årstider Minskat matsvinn och svinnmätning Hållbara måltider i framtiden

Kriterierna

Kollegialt utbyte

Studiebesök

Hemläxor

och äta såklart!

Pedagogikprojekt Lekebergskolan Ett lärarteam fr åk 5 6. Lunchen på schemat Gemensam def. Pedagogisk lunch Utökad lunchtid, kl 11 13. Fokus måltidsmiljö

Sammanställning: Beslut efter utredning från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resord = delavslag Svk = särskilda behov 2014-10-31 till och med 2014-11-13 Kundnummer Tillståndstyp Beslut 44997 45003 44983 44812 45005 44864 28384 44811 44980 45081 44995 45006 45004 37828 44830 44799 18465 44511 44584 42281 45001 38768 43554 41675 44960 40920 40518 44989 44725 44829 39689 8751 31562 33615 27600 44778 44999 45043 45086 29981 43081 23717 41413 44808 44604 43964 44391 15779 Riks 10696 Riks Datum D 2014-11-10 A 2014-11-10 A 2014-11-10 A 2014-11-10 A 2014-11-10

24888 Riks 2919 Riks 18827 Riks 18827 Riks 40437 Riks 36360 Riks 44219 Riks D 2014-11-10 41660 Riks 31304 Riks D 2014-11-10 41471 Riks 42656 RIKS D 2014-11-10 26679 Riks D 2014-11-10 44566 Riks 28222 Riks 39597 RIKS 1796 RIKS A 2014-11-10 14233 RIKS A 2014-11-10 37515 ARB 33615 ARB 15919 SVK A 2014-11-10 32978 SVK 38768 SVK 14222 SVK A 2014-11-10 45154 45101 25180 45102 45100 19948 42380 45166 34536 44062 45016 45021 44158 44873 44975 15520 45044 44872 24513 44204 16871 44871 43221 44856 44763 44859 44706 36853 41213 37332 44703 3131 11797 43594 34044 44977

44723 44866 38976 37696 39891 9455 37796 21692 32383 7873 44912 43941 39359 44448 40961 32457 Riks 14683 Riks 39146 Riks 32455 Riks 21562 Riks 28077 Riks 38034 Riks 33496 Riks 38897 Riks 43133 Riks 43421 Riks 44257 Riks 37334 Riks 27047 Riks 41755 Riks 42878 Riks 26107 Riks 43268 Riks 32991 Riks 34311 Riks 14081 Riks 10453 RIKS 9794 ARB 8236 SVK 43690 SVK 44723 SVK 20753 SVK A 2014-11-14 A 2014-11-14 A 2014-11-14 A 2014-11-14 A 2014-11-14 A 2014-11-14 A 2014-11-14 Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 8% 5% 0% 63% Andel beviljade 91% 85% 100% 37% Andel delavslag 1% 10% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

Sammanställning: Beslut efter utredning från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resord = delavslag Svk = särskilda behov 2014-11-14 till och med 2014-11-27 Kundnummer Tillståndstyp Beslut Datum 45031 B 2014-11-21 45192 B 2014-11-21 45139 B 2014-11-21 45191 B 2014-11-21 45032 B 2014-11-21 44972 B 2014-11-21 44961 B 2014-11-21 45056 B 2014-11-21 44998 B 2014-11-21 44917 B 2014-11-21 24699 B 2014-11-21 44990 B 2014-11-21 41753 B 2014-11-21 43578 B 2014-11-21 34211 B 2014-11-21 42486 B 2014-11-21 37139 B 2014-11-21 44916 B 2014-11-21 35536 B 2014-11-21 44942 B 2014-11-21 44809 B 2014-11-21 44891 B 2014-11-21 42175 B 2014-11-21 42794 B 2014-11-21 43666 B 2014-11-21 14293 B 2014-11-21 45058 B 2014-11-21 45124 B 2014-11-21 45171 B 2014-11-21 40900 B 2014-11-21 44930 B 2014-11-21 44765 B 2014-11-21 44926 B 2014-11-21 23048 D 2014-11-21 41292 B 2014-11-21 34229 B 2014-11-21 44517 B 2014-11-21 44813 B 2014-11-21 45190 B 2014-11-21 45036 B 2014-11-21 45140 B 2014-11-21 9729 B 2014-11-21 36279 A 2014-11-21 44797 A 2014-11-21 44724 A 2014-11-21 16259 Riks B 2014-11-21 43477 Riks B 2014-11-21 38932 Riks B 2014-11-21 26728 Riks B 2014-11-21

28784 Riks B 2014-11-21 28289 Riks B 2014-11-21 19359 Riks B 2014-11-21 11595 Riks B 2014-11-21 30556 Riks B 2014-11-21 35537 Riks B 2014-11-21 32222 Riks B 2014-11-21 9062 Riks B 2014-11-21 25870 Riks B 2014-11-21 42626 Riks B 2014-11-21 43133 Riks B 2014-11-21 28995 Riks B 2014-11-21 40245 Riks B 2014-11-21 29567 Riks B 2014-11-21 40868 Riks B 2014-11-21 306503 Riks B 2014-11-21 15588 Riks B 2014-11-21 42184 Riks B 2014-11-21 45227 Riks B 2014-11-21 44025 Riks B 2014-11-21 30673 Riks B 2014-11-21 22704 Riks B 2014-11-21 33251 Riks B 2014-11-21 44191 Riks B 2014-11-21 45165 Riks B 2014-11-21 35348 Riks B 2014-11-21 38205 RIKS D 2014-11-21 17182 Riks B 2014-11-21 37331 Riks B 2014-11-21 22147 Riks B 2014-11-21 5436 Riks B 2014-11-21 34980 Riks B 2014-11-21 37696 Riks B 2014-11-21 5281 RIKS B 2014-11-21 39650 RIKS B 2014-11-21 44778 ARB B 2014-11-21 747 SVK B 2014-11-21 45058 SVK B 2014-11-21 40234 25359 45120 45057 44894 45199 45079 44937 45050 35808 45080 44959 42522 40029 44896 26527 44863 36189 45065 7844 34735

42319 43934 44841 44805 14967 44773 18524 44697 11312 27060 34971 44943 44987 27861 45230 44182 43648 36094 39839 44066 44601 16619 Riks 31691 Riks 28697 Riks 41641 Riks 39541 Riks 36529 Riks 37649 Riks 26683 Riks 8236 Riks 37146 Riks 29489 Riks 34901 Riks 31634 Riks 15907 Riks 37573 Riks 42486 Riks 38238 Riks 23206 Riks 4509 RIKS 44724 ARB 34971 ARB 44943 ARB 9745 SVK A 2014-11-28 A 2014-11-28 A 2014-11-28 A 2014-11-28 A 2014-11-28 A 2014-11-28 A 2014-11-28 A 2014-11-28 A 2014-11-28 Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 10% 2% 25% 33% Andel beviljade 89% 96% 75% 67% Andel delavslag 1% 2% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag