Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE HANDLINGAR 14OLL1423 Yttrande över medborgarförslag om att inrätta en mammografibusslinje Eva-Lill Sundberg har inkommit med ett medborgarförslag där hon menar att det skulle vara bra både för miljön och underlätta för de människor som bor i den norra länsdelen om landstinget inrättade en mammografibusslinje. Bakgrunden till detta är att förslagsställaren träffat många ortsbor i väntrummet till behandlingen som skulle ha kunnat samåka. Eva-Lill bedömer att flera av dessa skulle ha kunnat åka buss. Bussen föreslås ha en förmiddagstur och en eftermiddagstur och utgå från vårdcentralen i Hällefors. Landstinget har följande att anföra i ärendet All mammografiundersökning är i nuläget centraliserad till mammografisektionen vid röntgenkliniken USÖ. För boende i Hällefors och många andra delar av länet innebär det en längre resa för att nå vården. Förslagsställaren har klokt iakttagit att det finns stora fördelar att samordna resebehovet med buss istället för vårdtagarna ensamma nyttjar bilen. Från Hällefors busstation går sammantaget åtta bussar med direktförbindelse till USÖ, med ankomst inom tidsintervallet Från USÖ till Hällefors busstation avgår inom samma tidsintervall sju bussar. Kollektivtrafiken på sträckan utgörs av linje 302 samt linje 802 (expressbuss). Då mammografiundersökningar inte är förlagda till några specifika delar av dagen för olika länsdelar, bedömer vi det som svårt att samordna transportbehovet för mammografipatienterna till en särskild busslinje. Vi bedömer dock att det befintliga utbudet av kollektivtrafik ger goda möjligheter för såväl mammografipatienter som andra vårdnadstagare att förflytta sig mellan Hällefors och USÖ. Nämnden för trafik, miljö och service beslutar a t t medborgarförslaget med hänvisning till vad som framförts därmed är besvarat, samt a t t ge landstingsdirektören ett särskilt uppdrag att se över kostnaderna för resor i samband med mammografiundersökningar och liknande undersökningar.

13 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE HANDLINGAR 14OLL1423 Örebro Jonas Karlsson Ordförande i nämnden för trafik, miljö och service

14

15

16

17

18

19

20 Åtgärder för ökad måluppfyllelse i Miljö- och hållbarhetsprogram (MHP) Målområde Resor och Transporter Uppdrag LK/Miljö har av nämnden Trafik, miljö och service uppdragits att ta fram förslag på insatser/korrigerande åtgärder för de mål där skärpta insatser behövs för ökad måluppfyllelse. Uppskattad tid och kostnad för åtgärden skall anges där detta är möjligt. Alla målområden genomlyses under hösten. Detta underlag omfattar endast målområde Resor och Transporter. Bakgrund Bakgrunden är att utfallet efter halva perioden av MHP ( ) indikerar att landstinget får svårt att nå flera av målen. T.ex. har den uppföljningsbara klimatpåverkan hittills minskat med 4 %, målet är 30 %. I miljöredovisningen framgår olika orsaker till utfallet. Syfte Syftet är att identifiera och genomföra insatser som bidrar till att målen i Miljö- och hållbarhetsprogrammet nås. Mål Vid 2015 års utgång är målen i Miljö- och hållbarhetsprogrammet uppnådda. Genomförande Uppdraget har genomförts i dialog med miljösamordnare (MS), experter inom energi och transporter, Länstrafik samt ledningens representanter i miljöfrågor (LRM). Dessa har med stöd av underlag och frågeställningar fört diskussioner inom sin förvaltning/bolag. Upplägg i dokumentet De mål och åtgärder som lyfts här är de som är svåra att nå utan särskilda insatser, röda och gulmarkerade i Miljöredovisning Föreslagna Insatser/korrigerande åtgärder kommer att bidra till ökad måluppfyllelse. Slutsats I de fall ändring av mål föreslås lyft beslut till Landstingsfullmäktige. Övriga förslag på insatser/korrigerande åtgärder beslutas i Nämnden för trafik, miljö och service. 1

21 Målområde Resor & transporter Åtgärd 3 - bidrar till mål 2. Utveckla kollektivtrafiken i västra länsdelen Status Inom det nu avslutade projektet MerKoll har det genomförts stora omstruktureringar av kollektivtrafiken. Först ut var norra länsdelen, och 2015 införs ett nytt trafikkoncept för den södra länsdelen. Ett översiktligt förslag finns för den västra länsdelen. Analys Arbetspendling och övriga resor sker idag främst i de starka stråken, det vill säga mellan Örebro och övriga större tätorter. Utbudet av kollektivtrafik står inte i proportion till behovet. Detta bidrar till att kollektivtrafiken har en alltför liten marknadsandel i förhållande till bilen. Det kan även noteras att på många delar av landsbygden är kollektivtrafiken som svagt utbyggd att bilen i de flesta fall är det enda alternativet. Insatser/Korrigerande åtgärder Ökad turtäthet och kortare restider med kollektivtrafiken i de starka stråken. Skolskjutsar öppnas för övriga resenärer. Det ger en kraftig ökning av kollektivtrafiken på landsbygden Miljömässiga konsekvenser En ökad marknadsandel för kollektivtrafiken i förhållande till bilen innebär minskade koldioxidutsläpp. Ekonomiska konsekvenser Utveckling av trafiken kommer sannolikt att medföra kostnadsökningar. I nuläget är det dock inte klargjort hur stor produktionsöknin gen blir, varvid det heller ännu inte går att precisera kostnadsökningen. 2

22 Åtgärd 4 - bidrar till mål 2. Utveckla kollektivtrafikens framkomlighet i syfte att skapa kortare restider Status Kortare restider antas vara en av de viktigaste åtgärderna för att förmå fler människor att välja kollektivtrafiken. Kortare restider kan erhållas genom genare linjesträckningar, färre hållplatser, men också genom åtgärder för att förbättra bussarnas framkomlighet i förhållande till övriga trafikslag. En väl fungerande kollektivtrafik förutsätter att det finns goda möjligheter att ta sig till kollektivtrafiken, samt att väntmiljöerna är attraktiva och anpassade för alla resenärer. Analys Landstinget har i det regionala trafikförsörjningsprogrammet ställt upp mål om kollektivtrafikens restidskvot i förhållande till bilens. För att dessa mål ska vara möjliga att nå krävs omfattande framkomlighetsåtgärder, framförallt i Örebro stad. För att skapa en bättre tillgänglighet till kollektivtrafiken krävs en utveckling av hållplatser och anslutning till hållplatser. Insatser/Korrigerande åtgärder Prioritering av bussar i Örebros trafiksignaler: Det pågår för närvarande ett utvecklingsprojekt inom detta område. Planen är att systemet ska kunna införas till Utveckling av busskörfält etc. Det är angeläget att ett utvecklingsarbete tillsammans med Örebro kommun kommer igång för att utveckla busskörfält och liknande åtgärder i Örebro stad. Översyn av hållplatser och anslutningar till hållplatser Miljömässiga konsekvenser En ökad marknadsandel för kollektivtrafiken i förhållande till bilen innebär minskade koldioxidutsläpp. Färre bilar ger mindre buller i tätbebyggt område. Ekonomiska konsekvenser Systemet bör bussprioritering är under utredning. Kostnaderna är ännu inte klargjorda. Förvaltning av systemet beräknas generera ytterligare ca ½ tjänst. Hårdvaror för hållplatsinventerin g budgeteras till 75 tkr för

23 Åtgärd 5 - bidrar till mål 2. Utveckla informations- och försäljningssystem Status Länstrafiken har idag ett realtidssystem i stort behov av uppgradering inom Örebro stad. För övriga länets kollektivtrafik saknas realtidssystem. Länstrafiken håller på att utveckla ett biljett- och försäljningssystem (BIMS). Länstrafiken har en reseplanerare på webben, i behov av utveckling. Analys Enkelhet för resenären att köpa färdbevis, samt information om när bussarna/tågen går är mycket centrala frågor när det gäller att förmå fler att välja kollektivtrafiken. Insatser/Korrigerande åtgärder Ett nytt realtidssystem för hela länets busstrafik upphandlas. Länstrafiken inför det nya biljett- och försäljningssystemet BIMS. En ny reseplanerare på webben införs, med utgångspunkt i Resrobot. RAKEL införs som ett kommunikationssystem mellan Länstrafikens bussar. Miljömässiga konsekvenser En ökad marknadsandel för kollektivtrafiken i förhållande till bilen innebär minskade koldioxidutsläpp. Färre bilar ger mindre buller i tätbebyggt område. Ekonomiska konsekvenser Realtidssystemet budgeteras till 700 tkr för Kostnaderna för utveckling av ny reseplanerare är inte klargjorda ännu. RAKEL budgeteras till 8 mkr för Årlig kostnad 2,5 mkr. Det saknas idag ett fungerande kommunikationssystem mellan bussarna. Detta försvårar bland annat effektiva byten och anslutningar mellan bussar. 4

24 Åtgärd 6 - bidrar till mål 2. Utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige Status Örebro läns landsting beslutade i juni om att ingå samarbetsavtal med övriga kollektivtrafikmyndigheter i Mälardalen om att gemensamt utveckla den regionala tågtrafiken. Örebro läns landsting beslutade också att anskaffa tågfordon för trafiken. Analys En väl utbyggd tågtrafik med god samordning över länsgränser är en förutsättning för att klara de utmaningar som finns avseende bland annat regionförstoring. Utbudet i dagens regionaltågstrafik står inte i proportion till behovet. Det finns inget gemensamt taxesystem för länsöverskridande resor. Många tågfordon klarar inte de tillgänglighetskrav som kollektivtrafikmyndigheterna ställer. Insatser/Korrigerande åtgärder Att med start 2017 genomföra den trafik som framgår av det ingångna samarbetsavtalet. Miljömässiga konsekvenser En ökad marknadsandel för kollektivtrafiken i förhållande till bilen innebär minskade koldioxidutsläpp. Färre bilar ger mindre buller i tätbebyggt område. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna har beslutats av LF i juni

25 Åtgärd 7- bidrar till mål 2. Utveckling av kvalitetssäkring för kollektivtrafiken Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Miljömässiga Ekonomiska konsekvenser konsekvenser Det finns ett antal Genom att inrätta en funktion som Tillsätta funktioner för avtals-, miljö- och En ökad Kostnader grundläggande kriterier, kontinuerligt följer upp hur avtalen kvalitetsuppföljning vid förvaltningen marknadsandel för motsvarande 2 kopplade till följs, bedöms kvaliteten i Länstrafiken. kollektivtrafiken i årsarbetskraft kollektivtrafikens kvalitet, kollektivtrafiken avsevärt kunna förhållande till finns i som antas vara helt höjas. För resenären är det ett bilen innebär Länstrafikens avgörande för om grundläggande krav att exempelvis minskade budget fr o m människor ska välja bussen alltid kommer, är i tid, har koldioxidutsläpp kollektivtrafiken framför fungerande värme- och bilen. Det kan handla om klimatanläggning, fungerande Färre bilar ger punktlighet, regularitet, belysning, etc. Bedömningen är att mindre buller i fordonens utformning och entreprenörerna inte i alla avseende tätbebyggt område standard eller bemötande tillfullo uppfyller dessa krav. En från bussförare. Detta konsekvens är att människor väljer regleras av Länstrafikens andra färdmedel än avtal med kollektivtrafiken. bussentreprenörer. Det saknas idag en funktion för att följa upp hur avtalen följs. 6

26 Åtgärder för ökad måluppfyllelse i Miljö- och hållbarhetsprogram (MHP) Målområden: Kemikalier, läkemedel samt organisation för hållbarhet Uppdrag LK/Miljö har av nämnden Trafik, miljö och service uppdragits att ta fram förslag på insatser/korrigerande åtgärder för de mål där skärpta insatser behövs för ökad måluppfyllelse. Uppskattad tid och kostnad för åtgärden skall anges där detta är möjligt. Alla målområden genomlyses under hösten. Bakgrund Bakgrunden är att utfallet efter halva perioden av MHP ( ) indikerar att landstinget får svårt att nå flera av målen. T.ex. har den uppföljningsbara klimatpåverkan hittills minskat med 4 %, målet är 30 %. I miljöredovisningen framgår olika orsaker till utfallet. Syfte Syftet är att identifiera och genomföra insatser som bidrar till att målen i Miljö- och hållbarhetsprogram nås. Mål Vid 2015 års utgång är målen i Miljö- och hållbarhetsprogram uppnådda. Genomförande Uppdraget har genomförts i dialog med miljösamordnare (MS), experter inom energi och transporter, Länstrafik samt ledningens representanter i miljöfrågor (LRM). Dessa har med stöd av underlag och frågeställningar fört diskussioner inom sin förvaltning/bolag. Upplägg i dokumentet De mål och åtgärder som lyfts här är svåra att nå utan särskilda insatser och är röda och gulmarkerade i halvtidsavstämning Miljöredovisning Föreslagna Insatser/korrigerande åtgärder kommer att bidra till ökad måluppfyllelse. Slutsats I de fall ändring av mål föreslås lyfts beslut till Landstingsfullmäktige. Övriga förslag på insatser/korrigerande åtgärder beslutas i Nämnden för trafik, miljö och service. 1

27 Målområde Kemikalier Mål: Vid inköp och upphandling samt vid ny- och ombyggnation väljs i första hand kemiska produkter och varor utan ämnen som är eller misstänks vara miljö- och hälsoskadliga. Utfall 2013: Riktlinjer för upphandling finns men tillämpas inte fullt ut Analys: Det går inte att styra produktval vid direktinköp utanför upphandlat sortiment på ett landstingsövergripande plan. Åtgärd 1: En rutin tas fram för inköp av kemiska produkter inom landstinget. Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Idag ansvarar verksamheterna själva för avrop och inköp av varor och kemiska produkter, vilka sker via många olika kanaler. Vid direktinköp, dvs vid inköp utanför upphandlat sortiment av t.ex. produkter som inte finns upphandlade, så sker ingen styrning av produktval. Det går därför inte att säkerställa att inköp av produkter/varor utan innehåll av miljö- och hälsoskadliga ämnen görs. Kemiska produkter Under 2013 har en checklista tagits fram för vad man ska tänka på vid inköp av kemiska produkter som inte ingår i upphandlat sortiment. Arbete pågår inom fastighets-drift med att införa styrning av produktval, genom att ta fram direktiv för vilka kemiska produkter som får köpas in, utifrån en granskning ur miljö- och hälsosynpunkt. Pga komplexa frågor är det inte rimligt att lägga ansvar på verksamheterna att vid direktinköp säkerställa att i första hand köpa in produkter/varor utan ämnen som är eller misstänks vara miljö- och hälsoskadliga. Minimerad påverkan på den yttre miljön samt mer hälsosamma varor/kemiska produkter för såväl anställda som patienter. Kemiska produkter Den checklista som tagits fram kräver till stora delar kemikalie-kompetens och kunskap kring kemikalielagstiftning. Den är därför i första hand ett verktyg för miljösamordnare. Checklistan är svår att direkt användas av verksamheterna vid inköp av kemiska produkter utanför upphandlat sortiment. Inför en generell märkning av "bra miljöval", som beaktar även kemikaliefrågan i ÖLLs beställningssystem när det finns flera alternativ på upphandlade varor/kemiska produkter att välja mellan. (se vidare under Produkter nedan) Tillsätt en kemikalieexpert som stöttar verksamheterna i miljö-, säkerhets- och arbetsmiljöarbetet vid bedömning av miljöoch hälsoaspekter vid inköp utanför upphandlat sortiment. Utred möjligheten att införa en samordnad organisation för inköp så att uppföljning av miljökrav blir möjligt för samtliga produkter. Kemikalieinnehåll i varor Ofta upphandlas flera olika varianter av en vara i samma upphandling, beroende på olika tillämpningar och Kemikalieinnehåll i varor Vid avrop är det inte tydligt för verksamheterna vilka varor inom Varuförsörjningens sortiment som 2

28 varierande behov inom vården. Kemikalieinnehållet kan därför skilja sig åt mellan olika varianter av en vara. Alla upphandlade varor finns i Varuförsörjningens sortiment, öppet för alla verksamheter att beställa. är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Hur checklistan för dialog med leverantörer vid direktinköp av varor används är ej känt. Checklista för dialog med leverantörer vid direktinköp av varor har tagits fram. Den innehåller några frågor om kemikalieinnehåll, som motsvarar de krav som ställs i Varuförsörjningens upp-handlingar av förbrukningsmaterial till sjukvården. Åtgärd 2: I första hand används byggmaterial som är rekommenderade och i andra hand accepterade enligt Byggvarubedömningen. Materialval som enligt Byggvarubedömningen bör undvikas ska motiveras. Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Trots att BVB används vid nybyggnationer, finns risk för att material som bör undvikas byggs in i byggnaderna, t.ex. på grund av ofullständiga redovisningar från tillverkarna. Att hantera BVB och den dokument- och avvikelsehantering som ingår i systemet är mycket tidskrävande. Kartläggning av hur ÖLL idag använder BVB samt fastställande av framtida ambitionsnivå av hur systemet ska användas. Beroende av ambitionsnivå krävs eventuellt utökade resurser för att hantera BVB. 3

29 Målområde Läkemedel Mål: Användningen av icke-farmakologisk behandling har ökat jämfört med 2010 Utfall 2013: Förskrivning av FAR minskade med 10 % inom primärvården Analys: Ett FAR-nätverk finns och arbetsmetoden är etablerad inom Primärvården. FAR används av flera professioner när bedömningen är att det kan bidra till en livsstilsförändring. Trenden är en långsam ökning och prognosen för 2014 pekar uppåt även om resultaten varierat något mellan åren och var tillfälligt lågt Hälso- och sjukvården arbetar med fysisk aktivitet på recept, kostråd och naturunderstödd rehabilitering. Inom ramen för Miljö- och hållbarhetsprogrammet följs endast FAR upp och bara för Primärvården. Mot denna bakgrund anser verksamheten att inga ytterligare insatser behövs. Mål: Utsläppen av utvalda svårnedbrytbara läkemedel har minskat jämfört med 2010 Utfall 2013: De vattenanalyser som gjorts har gett mycket osäkra resultat och är dyra att genomföra, varför nya metoder ses över. Åtgärd i MHP: Samordnade, dokumenterade metoder tas fram för att sprida kunskap om hälsa, läkemedel och miljö till allmänheten och olika yrkesgrupper i landstinget. Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Föreläsningar för sjukhus-personal har genomförts och en webbutbildning finns på intranätet. Inga aktiviteter har gjorts mot allmänheten sedan 2011 men information finns på webb och intranät. Läkemedelskommittén Informerar förskrivare om läkemedel och miljö och arbetar med att vidareutveckla en resurseffektiv läkemedels-användning. En lista finns för vilka substanser förskrivningsstatistik ska följas. En ny enhet finns vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM) där arbetet med metodutveckling och åtgärder för målområdet kommer att drivas tillsammans med läkemedelskommittén. Ingen uppföljning av förskrivningsstatistik kopplad till miljöpåverkan har gjorts. Produktion, förskrivning och rening är de tre områden där man kan göra insatser. För att få tillförlitliga resultat för utsläpp av svårnedbrytbara läkemedelsrester behöver vattenanalyser genomföras vid upprepade tillfällen under en bestämd period och följas upp på samma sätt. Analys av utsläpp av substanser i vatten kostar ca kr st. AMM samordnar arbetet med framtagande av en handlingsplan för läkemedel och miljö där insatser kring utsläppen av utvalda svårnedbrytbara läkemedel ingår. Arbetet sker i samråd med LK/Miljö och läkemedelskommittén. Läkemedelskommittén tar fram förskrivningsstatistik för läkemedelssubstanser som bedöms skadliga för miljö. AMM ser över möjligheten att provta läkemedelsrester en gång per månad, frysa in och analysera ett årligt samlingsprov. 4

30 Målområde Organisation för hållbarhet Mål: Alla medarbetare genomgår miljöutbildning under programperioden, och utbildningen är obligatorisk vid nyanställning Utfall 2013: Ökat deltagande, men ingen systematisk satsning på samtliga medarbetare Åtgärd 1: Anpassade miljöutbildningar och verktyg tas fram som stöd till verksamheterna, med särskild fokus på att stärka chefernas kompetens kring hållbarhetsfrågor Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Utbudet av miljöutbildningar till olika målgrupper utvecklas ständigt. Dock ges enbart en timma miljöutbildning för nya chefer årligen och för befintliga chefer saknas anpassad utbildning. Det kräver mycket resurser för att utveckla och uppdatera miljöutbildningar och verktyg som stöttar medarbetare. Chefer ansvarar för att medarbetare genomgår utbildningar som erbjuds och kan även efterfråga anpassade utbildningar. Arbetet med att ta fram och uppdatera miljöutbildningarna pågår kontinuerligt. Miljöstöd och -kommunikation till chefer och personal kan utvecklas avsevärt. Ta fram en interaktiv webbaserad miljö- och hållbarhetsutbildning för chefer med case som visar konsekvenser av olika beslut Miljöutbildningar är obligatoriska, men ska göras mer attraktiva och anpassas till målgrupperna Förvaltningarna ska systematisera uppföljningen av deltagande i miljöutbildningar Resurserna för kommunikation och utbildning inom miljö- och hållbarhetsområdet ska utökas Mål 2: Miljöledningssystemet är integrerat i landstingets ledningssystem Utfall 2013: Miljöledningssystemet är inte integrerat i landstingets ledningssystem Analys: Inför övergång till Region Örebro län och planering för en ny organisationsmodell har arbetet med integreringen tillfälligt prioriterats ned. I samband med övergång till region Örebro län aktualiseras arbetet med integrerat ledningssystem. Inga insatser föreslås mot denna bakgrund. 5

31 Åtgärder för ökad måluppfyllelse i Miljö- och hållbarhetsprogram (MHP) Målområden: produkter, livsmedel samt avfall Uppdrag LK/Miljö har av nämnden Trafik, miljö och service uppdragits att ta fram förslag på insatser/korrigerande åtgärder för de mål där skärpta insatser behövs för ökad måluppfyllelse. Uppskattad tid och kostnad för åtgärden skall anges där detta är möjligt. Alla målområden genomlyses under hösten. Detta underlag omfattar målområdena Bakgrund Bakgrunden är att utfallet efter halva perioden av MHP ( ) indikerar att landstinget får svårt att nå flera av målen. T.ex. har den uppföljningsbara klimatpåverkan hittills minskat med 4 %, målet är 30 %. I miljöredovisningen framgår olika orsaker till utfallet. Syfte Syftet är att identifiera och genomföra insatser som bidrar till att målen i Miljö- och hållbarhetsprogram nås. Mål Vid 2015 års utgång är målen i Miljö- och hållbarhetsprogram uppnådda. Genomförande Uppdraget har genomförts i dialog med miljösamordnare (MS), experter inom energi och transporter, Länstrafik samt ledningens representanter i miljöfrågor (LRM). Dessa har med stöd av underlag och frågeställningar fört diskussioner inom sin förvaltning/bolag. Upplägg i dokumentet De mål och åtgärder som lyfts här är svåra att nå utan särskilda insatser och är röda och gulmarkerade i halvtidsavstämning Miljöredovisning Föreslagna Insatser/korrigerande åtgärder kommer att bidra till ökad måluppfyllelse. Slutsats I de fall ändring av mål föreslås lyfts beslut till Landstingsfullmäktige. Övriga förslag på insatser/korrigerande åtgärder beslutas i Nämnden för trafik, miljö och service. 1

32 Målområde Produkter Mål 1: Användningen av ett urval engångsprodukter har minskat med 15 procent jämfört med 2010 Utfall 2013: Arbetet är påbörjat och ett urval av 15 produkter som ska tas bort eller bytas ut beskrivs i den s.k Klimatlistan. Åtgärd 1: Åtgärder vidtas för att minska användningen av engångsprodukter, exempelvis ändrade arbetsrutiner, övergång till större andel flergångsprodukter Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Arbetet med hållbar materialanvändning har påbörjats, men i relativt begränsad omfattning. Det har inte förankrats i alla verksamheter. På USÖ har flera verksamheter gjort stora framsteg, som skulle kunna användas som goda exempel och erfarenhetsutbyte. Ingen systematisk uppföljning av materialförbrukninge n görs ännu. Kommunikationen Många produkter inom VF 1 är miljöanpassade men saknar officiell miljömärkning. Det är idag svårt för verksamheterna att veta vilket alternativ som utgör bästa miljöval eftersom detta inte framgår i IoF. Det finns vissa praktiska hinder för att få till stånd en löpande uppföljning av förbrukningsstatistik. Den statistik som kan tas ut ur systemet Uppföljningsportalen inkluderar inte de produkter som går genom Mediqs eget förråd i O-huset på USÖ. Där sker en stor del av förbrukningen inom ÖLL. Det finns ett behov av ökad kunskap kring i vårdverksamheten. Ökad kunskap kan leda till att målet i större utsträckning finns med i verksamhetsplaner och integreras i det dagliga arbetet. Vårdverksamheterna behöver få möjlighet att testa såväl nya flergångseller biobaserade produkter. Även kunskapen om miljöpåverkan från engångsmaterial och produkter utanför Varuförsörjningens avtal behöver öka. Genom dialog med leverantörer och tillverkare drivs innovation och utveckling. Dessa erfarenheter kan sen tas tillvara i framtida upphandlingar. Utveckla och införa en märkning av bästa miljöval i ÖLLs beställningssystem IoF. Detta görs lämpligen i samarbete med övriga landsting inom Varuförsörjningen. Den tekniska lösningen tas fram i samverkan med LIT. Denna märkning ska användas även för bästa miljöval av kemikalier. Skapa en lösning så att all förbrukning av engångsmaterial inom ÖLL kan tas ut ur Uppföljningsportalen. Detta arbete omfattar i första hand LandstingsIT. Förankra arbetet med klimatlistan i HS-förvaltningens organisation genom samverkan mellan miljö, hygien och ledningsgrupper/chefer. Säkerställa att "Klimatlistan" finns med i verksamhetsplaner och följs upp på verksamhetsnivå. Detta görs av miljösamordnare på resp. förvaltning. Närmare samarbete och förankring mellan miljö- och upphandlingsorganisationer (Medicinsk teknik, 1 Varuförsörjningen. Samverkan mellan landstingen i Dalarna, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro kring inköp av förbrukningsvaror till hälso- och sjukvården. 2

33 och samarbetet Varuförsörjningen). mellan de fyra En svårighet har varit avsaknaden av definition på hur målet ska mätas aktörerna LK/Miljö, (t ex inköpsvärde, antal plagg, kg produkt, % av nyinköp eller hela Skapa testmiljöer för nya miljöanpassade VF, vård textilstocken?) vårdprodukter. Avdelningar och kliniker som vill gå verksamheten och före och vara aktiva i arbetet med hållbar leverantörer fungerar Initialt har en miljöanpassad/ biobaserad produkt ofta ett betydligt materialanvändning ska testa och utvärdera nya, ej inte optimalt för att högre inköpsvärde än den konventionella. Erfarenheter från andra upphandlade produkter i samarbete med driva arbetet framåt landsting visar dock att kostnaden sjunker snabbt när förbrukningen leverantörer. på ett effektivt sätt. ökar. Livskostnadskalkyler visar att användningen av flergångsprodukter oftast innebär en oförändrad eller lägre kostnad för vårdverksamheterna. Mål 2: 25 procent av bomullen i landstingets textilier är producerade enligt ekologiska kriterier Utfall 2013: Inga inköp av textilier i ekologisk bomull har gjorts Analys: Kunskapen om den ekologiska bomullsproduktionens miljöpåverkan har ökat inom ÖLL. Utvecklingen visar att produktion av ekologisk bomull tar stora naturresurser i anspråk samtidigt som skörden ger avsevärt mindre i avkastning. Det gynnar vare sig odlare eller producenter av textilier. Innovationer med alternativa biobaserade material har utvecklats, som både gynnar svenskt företagande och landstingets ambitioner att köpa hållbart producerade textilier. Åtgärd 2: Vid upphandling och inköp av arbetskläder och vårdtextilier ställs krav att en viss andel av produkterna tillverkas enligt kriterier för ekologisk produktion, samt att all produktion uppfyller kraven i landstingets uppförandekod. Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Ekologiska textilier har inte köpts in då efterfrågade artiklar ej funnits att tillgå. Test sker av hållbart producerade textilier som planeras köpas in. Textilrådets uppdrag är att säkerställa att vården har ändamålsenliga arbetskläder. Samverkan sker med textilråd och tvättleverantör. Textilrådet anskaffar textilier gemensamt för ÖLL. I samband med inköp undersöks alltid möjligheten till ersättning med hållbart producerade textilier. Utbudet bedöms öka under kommande år. Inköpen måste relateras till behovet av att ersätta uttjänta textilier inköp. Utvecklingen inom andra alternativ, som exempelvis cellulosabaserad råvara visar mycket positiv trend, men hållbart producerade textilier kan innebära en initial merkostnad. 25 % av landstingets inköpta textilier är hållbart producerade. Utökade krav på hållbart producerade textilier ställs på leverantör av textiltjänster. I förvaltningarnas verksamhetsplan finns aktiviteter som styr mot avrop/beställning av en viss mängd hållbart producerade textilier. 3

34 Målområde Livsmedel Mål: Klimatpåverkan per portion från livsmedel har minskat med 15 procent från 2010 Utfall 2013: Har hittills inte gått att följa upp. Åtgärd 1: Menyer utvecklas för att minimera klimatpåverkan och förbättra hälsan utan att kompromissa med smakupplevelsen. Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Inget konkret åtgärdsprogram har En deadline bör fastställas för när åtgärdsplanen Åtgärdsplan för klimatanpassning av menyer finns, inklusive ännu tagits fram för minskad ska vara framme. aktiviteter som främjar klimatsmarta matval hos personal och klimatpåverkan från maten. ÖLL patienter. har under året ingått i projektet Kostenheten behöver stöd för att möjliggöra för Hållbar mat i Örebro-regionen. uppföljning av CO 2 -belastning av livsmedel. Klimatcertifierade livsmedel efterfrågas vid kommande upphandlingar. Ingen systematisk uppföljning av CO 2 belastningen görs idag. Två Uppföljning av livsmedlens klimatpåverkan startas upp genom att en övergripande beräkningar har dock "klimatmodul" i IT-stödet för kostuppföljning börjar användas. gjorts av LK/Miljö. Åtgärd 2: Kompetensutveckling genomförs kring livsmedels miljö- och klimatpåverkan. Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Kort inspirationsföreläsning har Kompetensen kring matens klimatpåverkan och de Fördjupningsutbildning genomförs för personal som arbetar med genomförts för alla medarbetare egna menyernas klimatpåverkan behöver öka för utveckling av menyerna. vid USÖ och LBG. att en åtgärdsplan ska kunna tas fram. Kostnader för kompetensutveckling och ev. externt stöd uppskattas till ca kr/år. 4

35 Målområde Avfall Mål 1: De totala avfallsmängderna har minskat med 5 procent jämfört med 2010 Utfall 2013: Avfallsmängderna är i princip oförändrade sedan Analys: Statistik på uppkomna avfallsmängder är inte kvalitetssäkrade, varför siffrorna är osäkra. Dock pågår en upphandling av avfallstjänster, där krav på kvalitetssäkrad uppföljning ställs. Inga ytterligare åtgärder föreslås mot denna bakgrund. Mål 2: Materialåtervinningsgraden uppgår till 50 procent Utfall 2013: 2013 var återvinningsgraden 29 procent. Analys: Från 2013 använder landstinget en ny nationell metod för avfallsuppföljning, vilket gör att återvinningsgraden inte är jämförbar med tidigare år. 2 Åtgärd Status Analys Insatser/Korrigerande åtgärder Nationella beslut kring uppföljning av materialåtervinning innebär förändring av vilka fraktioner som ska räknas in i uppföljningen av materialåtervinning. De nationella förändringarna måste beaktas när måluppfyllelsen redovisas. Materialåtervinningsgraden, inklusive återvinning av livsmedelsrester, justeras till 40 % efter ändring av den nationella uppföljningsmetoden. 2 Exempel på skillnader i nuvarande uppföljningsmetod jämfört med tidigare års uppföljningar: Allt grovavfall, med undantag för metallskrot, räknas i den nationella metoden som inte materialåtervunnet. I realiteten går en del av detta avfall till återvinning efter sortering hos entreprenör, tidigare har en schablonmässig fördelning använts. Dessutom har vissa avfallsslag tagits bort från uppföljningen, t.ex. gipsavfall samt avfall från fett-, olje- och gipsavskiljare. Detta eftersom dessa avfallsmängder är svåra att påverka, dvs minska mängderna. 5

36 Sammanställning: Beslut efter utredning från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resord = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndstyp Beslut Datum FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ D FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B

37 44191 Riks B Riks B Riks B RIKS D SVK B SVK A SVK B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ D FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

38 32669 FTJ FTJ 3505 FTJ 3283 FTJ FTJ FTJ FTJ FTJ Riks Riks RIKS Riks Riks 9127 Riks Riks SVK 641 SVK 5848 SVK ARB B B B B A A A A B B D B B B B A A B A Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 8% 0% 100% 50% Andel beviljade 90% 87% 0% 50% Andel delavslag 2% 13% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

39 Sammanställning: Beslut efter utredning från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resord = delavslag Svk = särskilda behov till och med Kundnummer Tillståndstyp Beslut Datum FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B

40 44534 FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A FTJ A Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B RIKS D Riks B Riks B Riks B Riks B RIKS D Riks B RIKS D RIKS D SVK B SVK A SVK B SVK A SVK B SVK B FTJ B

41 44825 FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ B FTJ A FTJ A FTJ A Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B Riks B

42 39971 Riks Riks Riks RIKS Riks Riks 4615 Riks RIKS RIKS RIKS RIKS SVK 6203 SVK SVK SVK B B B B B B B B B B B B B B B Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 6% 0% 0% 20% Andel beviljade 94% 13% 0% 80% Andel delavslag 0% 87% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag