Miljögifter klassgränser att diskutera

Relevanta dokument
Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Svårt att klassa miljöstatus

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, avtal (dnr Mm)

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Miljögifter i livsmedel intag och halter

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Slutrapport projekt Nr , dnr Mm Analys av PBDD, MeO-PBDE, OH-PBDE och bromfenoler i musslor och fisk

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

PFAS ett nytt hot mot landets uttrar?

Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag 1 Version 1:1 : Ersatt!

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljögifter i fiskk. åtgärder. ifråga. studeras är. Undersökningstyp. beskriva. ng för miljöövervakningg

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Dioxiner i lax och tolerabelt intag

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Rapport till Naturvårdsverket

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Sammanfattning av rapporten

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljö, när musslorna utnyttjas. sillgrissla. Det kan. västkust. beskriva. Handlednin Undersökningstyp

Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav. Sakrapport

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Undersökningstyp: Bakgrund och syfte med undersökningstypen. Samordning.

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Beskrivning av delprogram Metaller och organiska miljögifter: Metaller och organiska miljögifter i marin biota

- Mölndalsåns stora källsjö

Metaller och organiska miljögifter i ägg av sillgrissla 1 Version 1:0 : Ersatt

Gifter från båtverksamhet

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Dioxiner i Östersjöns fisk ett hot mot svenskt fiske

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3


Rapport 2005:23. Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet

Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Kust och hav. Samordning. Strategi. sillgrissla. den äter. styrka vid. statistisk. utförda åtgärder. Överväg. blåmussla. beskriva

Fortsatt anpassning av övervakning

Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151

Kvicksilver och cesium i matfisk

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Transkript:

Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander, Sveriges lantbruksuniversitet / Peter Haglund, Umeå universitet I årets redovisning av miljögifter har figurerna kompletterats med en klassning av status, motsvarande Vattendirektivets bedömningsgrunder. De valda klassgränserna är ännu mycket osäkra, men vi hoppas kunna stimulera till en diskussion bland ekotoxikologer. Klassningen skulle kunna användas för att underlätta jämförelsen av olika ämnen och det hot för miljön de utgör. Koncentrationerna av många av de klassiska miljögifterna har minskat markant under den period som miljögiftsövervakningen har pågått. Minskningarna har också haft en påtaglig positiv effekt på fiskätande djur som tidigare varit hårt drabbade. Utvecklingen för dessa ämnen ser alltså ut att vara på rätt väg även om t.ex. PCB fortfarande visar förhöjda koncentrationer i Östersjön. Djupt otillfredsställande läge Beträffande oavsiktligt producerade dioxiner och dibensofuraner får tillståndet däremot betecknas som djupt otillfredsställande. Även bland det fåtal ämnen som den marina miljögiftsövervakningen utökats med, sticker framförallt HBCDD och PFOS ut med halter som ökar på ett oroväckande sätt. Ett försök till klassning I redovisningen har vi gjort ett försök till klassning i fem kategorier, motsvarande Vattendirektivets bedömningsgrunder. Detta för att tydligare kunna illustrera förändring över tid och underlätta jämförelsen fl I det första utkastet till statusklassning av miljögifter valdes den av olika ämnen. I många fall är klassningen osäker. Det lägsta klassgränsen för kvicksilver krävs mycket arbete för att sätta klassgränser som ger en rättvis bild av både ämnets till Livsmedelsverkets gränsvärde för maximal halt i barnmat. belastning i miljön och dess giftighet. Foto: Ablestock Gränser för metaller Med miljömålet Giftfri miljö i åtanke, bör den lägsta klassgränsen, som innebär mycket god status eller referensvärden, ligga mycket nära noll. När den lägsta klassgränsen väl satts har de följande gränserna vanligen fördubblats i varje steg. För kvicksilver använde vi samma gränsvärde som Livsmedelsverket angett som maximal halt i barnmat. Den lägsta klassgränsen för bly är satt så att den ska vara jämförbar med kadmium beträffande giftighet. Osäkerheten angående detta antagande är dock stor. Exempelvis påverkas förmodligen biotillgängligheten för kadmium, och troligen även för bly, av skillnader i salthalt. Upptaget underlättas av lägre salthalt, vilket kanske kräver olika gränser för olika havsområden. 7 havet 7

Hg (ng/g) strömmingsmuskel, våtvikt 5 5 5 5 METALLER I STRÖMMING Kvicksilver (Hg) i strömmingsmuskel Landsort 5 5 5 5 5 5 5 98 99 98 99 98 99 98 99 98 99 fl Kvicksilver har övervakats i bland annat sill/strömming sedan 979. Halterna är förhållandevis låga och inga dramatiska förändringar har skett med undantag från lokalen vid, utanför Gävlebukten (notera den annorlunda skalan). Där har en markant minskning skett, men fortfarande ligger koncentrationerna ofta över den lägsta klassgränsen. Det finns några få längre tidsserier i övervakningsprogrammet. De antyder att halterna i havet har halverats sedan början av 7-talet. Detta till skillnad från koncentrationerna i vissa insjöar som kan vara betydligt högre.,5 Bly (Pb) i strömmingslever Landsort, Pb (µg/g) strömmingslever, torrvikt,,, 98 99 98 99 98 99 98 99 98 99 fl Beträffande bly kan övervakningsprogrammet övertygande visa en markant minskning i alla längre tidsserier sedan blytillsatserna i bensin försvann. Halterna ser ut att vara på god väg ned i den bästa klassen, även om koncentrationerna i Egentliga Östersjön fortfarande är högre jämfört med Bottenviken och Västerhavet. Kadmium (Cd) i strömmingslever 6 Landsort Cd (µg/g) strömmingslever, torrvikt 5 98 99 98 99 98 99 98 99 98 99 fl Den dramatiska ökningen av kadmium under 9-talet har vänt, och koncentrationerna är i stort sett tillbaka på de nivåer som rådde i början av 8-talet. Dock är koncentrationerna i Östersjön fortfarande inte nere i den lägsta klassen. En tänkbar förklaring till de, jämfört med västkusten, höga halterna är att upptaget av kadmium underlättas av lägre salthalt. Koncentrationerna i Egentliga Östersjön borde dock kunna vara lika låga som i Bottniska viken där ju salthalten är ännu lägre. I figurerna i detta avsnitt redovisas de medelkoncentrationer (geometriska medelvärden) som uppmätts. För att visa inomårsvariationen kompletteras medelvärdet med ett 95 procent konfidensintervall (för vissa år har endast ett poolat prov med flera individer men bara en kemisk analys utförts och då saknas konfidensintervall). Det geometriska medelvärdet för hela perioden visas med den streckade linjen. Om tidsförloppet går att beskriva med exponentiellt avtagande koncentrationer har en log-linjär regressionslinje redovisats (röd). Om förloppet däremot beskrivs signifikant bättre med en utjämnad linje (glidande medelvärden) har denna linje istället redovisats (blå). Karta havet över 7 stationerna finns på sidan 76. 7

Koncentrationerna av PCB är tydligt på väg ned. Efter att ha planat ut under 9-talet har trenden nu återigen vänt nedåt. Den här positiva utvecklingen har skett parallellt med en markant ökning av havsörn, säl och utter som alla livnär sig på fisk. Fortfarande är dock koncentrationerna högre i Egentliga Östersjön än i Bottenviken och Västerhavet. spcb (µg/g) strömmingsmuskel, fettvikt PCB OCH DIOXIN I STRÖMMING PCB i strömmingsmuskel Landsort 98 99 98 99 98 99 98 99 98 99 Dioxinlika PCB-er i strömmingsmuskel Vissa typer av PCBer är dioxinlika, d.v.s. de har en giftverkan som påminner om dioxiner och dibensofuraner. Man kan översätta denna giftverkan till dioxinets genom att använda s.k. TCDD-ekvivalenter. Proven inom det nationella övervakningsprogrammet tas i ung strömming på hösten. De korta tidsserierna visar även de att provresultaten är lägst i norr och i väster. Det förefaller dock som strömming fångad under vår och sommar har betydligt högre koncentrationer av dioxiner och dioxinlika PCBer. En undersökning längs Bottniska vikens kust under sommaren gav i genomsnitt tre gånger högre koncentrationer än höstproven. Nästan samtliga prov låg över pg/g. Orsakerna kan vara flera. För att bättre kunna studera detta har månatliga prov insamlats och väntar på att analyseras. TCDD-ekviv. (pg/g) höstprover 5 5 5 5 sommarprover TCDD-ekviv. (pg/g) Bottenhavet >..5...5.5. <.5 km Dioxiner i strömmingsmuskel Klorerade dioxiner och dibensofuraner har mätts i sill och strömming sedan början på 9-talet. Under denna period har koncentrationerna vid de olika lokalerna legat på ungefär samma nivå. Undantaget är utanför Gävlebukten där halterna ligger på en mycket hög nivå, men åtminstone visar en nedåtgående trend. Notera den dubblerade skalan. Retrospektiva studier av dioxinhalter har gjorts, dels i strömming från Ängskärklubb från början av 979 och dels i sillgrissleägg från Stora Karlsö från slutet av 6-talet. Båda visar tydligt minskande halter, men minskningen i den senare serien upphör redan i mitten av 8-talet. TCDD-ekviv. (pg/g), färskvikt,5,,5,,5 99 5,5,,5,,5 99 99 99 7 havet 7

PFC OCH BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL I SILLGRISSLEÄGG PFOS 5 PFOS (ng/g) sillgrissleägg, färskvikt 5 97 99 5 fl Flera perfluorerade ämnen, PFCer, har precis börjat analyseras inom det ordinarie övervakningsprogrammet. PFCer är både fett- och vattenavstötande och används därför bland annat för behandling av ytskikt. Många av de perfluorerade ämnena har visats sig vara extremt stabila d.v.s. de är varken kemiskt eller biologiskt nedbrytbara i miljön. Det är ännu lite för tidigt att redovisa resultaten. För ett av dessa ämnen, PFOS, analyserades dock en längre tidsserie på sparat, fryst, material. fakta PFOS PFOS är ett mycket svårnedbrytbart ämne som används i en mängd olika produkter, bland annat i impregneringsmedel i papper, textilier och läder. PFOS används också vid förkromning och inom halvledarindustrin. Det finns indikationer på att PFOS är giftigt för akvatiska organismer. De halter som uppmäts i den marina miljön, bland annat i säl, tyder på att det finns en risk för förgiftning via näringskedjan. Resultatet av den retrospektiva studien visar en skrämmande ökning av PFOS, ca 5- ggr, sedan början på 7-talet. Det produktionsstopp som frivilligt infördes år av den största tillverkaren, M, kommer förhoppningsvis att leda till att trenden bryts. Bromerade flamskyddsmedel PBDE (ng/g) sillgrissleägg, fettvikt BDE-7 BDE-99 HBCDD 8 5 5 97 99 5 97 99 5 97 99 5 Bromerade flamskyddsmedel har analyserats retroaktivt från början på 7-talet och framåt i sillgrissleägg från Stora Karlsö som sparats i Miljöprovbanken. Analyserna visar dramatiska ökningar av polybromerade difenyletrar, PBDE. Efter denna upptäckt slutade man producera lågbromerade difenyletrar, men fortsatte produktionen av högbromerade PBDE och även exempelvis hexabromocyklododekan, HBCDD. Ÿ Den kraftigt stigande trenden för de lågbromerade ämnena, t.ex. BDE-7 och BDE-99 vände ganska abrupt och sjönk nästan, men inte riktigt, tillbaka till nivåer i närheten av 7- talets värden. De nuvarande, trots allt förhöjda nivåerna av BDE-7, kan möjligen vara ett resultat av nedbrytning av högbromerade PBDE. HBCDD tillverkas fortfarande, dock ej i Sverige. Här fortsätter uppgången, och den genomsnittliga ökningstakten är ca procent om året. Foto: Janos Jurka/N Foto: Klas Rune/N havet 7

Gränser för organiska ämnen Gränsen för PCB är baserad på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 999. Den sattes till 5 ng/g fett, vilket möjligen är lite väl lågt om man jämför med de ekotoxikologiska bedömningskriterier som utarbetats av OSPAR. Å andra sidan strävar det nationella miljömålet till koncentrationer nära noll för denna typ av substanser. Klassgränserna för dioxin och dioxinlika PCBer har valts med jämna intervall för att lättare kunna jämföras med de gränsvärden som finns för konsumtion av fet fisk. Här har vi börjat med gränsen till den sämsta klassen, som lagts vid pg/g TCDD-ekvivalenter. Proven tas i ren muskel för att minska onödig spridning. Om man i stället skulle ta med skinn och det fett som sitter alldeles under skinnet kan man förvänta sig att få nästan dubbelt så höga koncentrationer. En gräns på pg/g motsvarar då ungefär den gräns vid pg/g som är satt som högsta tillåtna gräns för försäljning av fisk till mänsklig konsumtion. För djurfoder är gränsen strängare - pg/g färskvikt. För bromerade flamskyddsmedel sattes den lägsta klassgränsen i nivå med de lägsta koncentrationerna som uppmättes på 7- talet. Den lägsta klassgränsen för PFOS är godtyckligt vald till 5 ng/g. Med tanke på det nationella miljömålet som syftar till en giftfri miljö bör dock klassgränsen ligga i närheten av noll. fakta Miljögiftsprogrammet Miljögifter övervakas inom det nationella marina övervakningsprogrammet i flera fiskarter (sill/strömming, torsk, abborre, tånglake), samt i blåmusslor och sillgrissleägg. Holmöarna De miljögifter som studeras är: metaller: kvicksilver bly kadmium nickel krom koppar Landsort zink Väderöarna Kvädöfjärden organiska ämnen: Stora Karlsö industrikemikalier och oavsiktligt bildade ämnen (PCBer, HCB, dioxiner och dibensofuraner, PAHer), SO Gotland pesticider (DDT, HCHer, t.ex. lindan), flamskyddsmedel (PBDEer, polybromerade difenyletrar och HBCDD, hexabromocyklododekan). Det senaste tillskottet är perfluorerade ämnen där bland annat PFOS ingår. Undersökningarna har i första hand inriktats på tidsserier från ett relativt litet antal lokaler som är valda så att lokala utsläpp så långt möjligt undvikits. Detta gör stationerna lämpliga att använda som referenslokaler till regionala och lokala undersökningar. Sverige har mycket långa tidsserier jämfört med andra länder. Men antalet lokaler borde vara fler. Ett problem med det glesa provtagningsnätet är att det blir svårt att veta hur pass representativ en viss lokal är för ett större område. En utökning med nya stationer är dock planerad redan till årets insamling. Påskynda arbetet Det bör återigen påpekas att försöket till klassning är högst preliminärt och behäftat med stora osäkerheter. Syftet har snarast varit att försöka provocera fram en diskussion bland ekotoxikologer för att påskynda arbetet att ta fram relevanta klasser. Ett sådant verktyg kan användas för att jämföra olika ämnen och ge en allmän bild av det hot som ämnet utgör i miljön. Och kanske framför allt underlätta arbetet med att prioritera åtgärder. S Lästips Giftfri miljö utopi eller verklig chans? serien Formas Fokuserar, 6 Organiska miljögifter Bernes, Monitor 6, Naturvårdsverket, 998 Bignert, A., Olsson, M., Persson, W., Jensen, S., Zakrisson, S., Litzén, K., Eriksson, U.,Häggberg, L. and Alsberg, T. 998. Temporal trends of organochlorines in Northern Europe, 967 995. Relation to global fractionation, leakage from sediments and international measures. Environmental Pollution 99:77 98. Bignert A., Nyberg E., Sundqvist K. L., Wiberg K. 6. Spatial and seasonal variation in concentrations and patterns of the PCDD/F and dioxinlike PCB content in herring from the northern Baltic Sea. J. Environ. Monit. DOI:.9/b7667e Holmström K., Järnberg U., Bignert A. 5. Temporal trends of PFOS and PFOA in Guillemot Eggs from the Baltic Sea, 968. Environ. Sci. Technol. 9 (): 8 8. Lind Y., Bignert A. and Odsjö T. 6. Decreasing lead levels in Swedish biota 969. J. Environ. Monit., 8, 8 8. Sellström U., Bignert A., Kierkegaard A., Häggberg L., de Wit C., Olsson M., Jansson B.. Temporal Trend Studies on Polybrominated Diphenyl Ethers and Hexabromocyclododecane in Guillemot Egg From the Baltic Sea. Environ. Sci. Technol. 7: 596 55. 76 havet 7