Efterfrågestyrd kunskapsutveckling med forskningsgrund Bengt Järvholm Helena Lindgren Lage Burström

SLUTRAPPORT AFA projekt Dnr 090125 Efterfrågestyrd kunskapsutveckling med forskningsgrund Bengt Järvholm Helena Lindgren Lage Burström UMEÅ UNIVERSITET 2013 1

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1. BAKGRUND... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 UTVECKLING AV PROGRAMVARA FÖR KUNSKAPSBASERADE SYSTEM... 5 2.2 UTVÄRDERING AV APPLIKATIONERNA DESIGNADE FÖR PRAKTIKER OCH FHV... 6 2.2.1 Exempel: Utvärdering av vibrationsapplikationen, översikt av studier och dess resultat... 7 2.3 RESULTAT FRÅN UTVÄRDERING AV PLATTFORMEN ACKTUS OCH DESS VERKTYG... 8 2.3.1 Exempel: Utformande av hälsokontrollsapplikationen... 9 2.4 SAMMANFATTANDE RESULTAT: NYTTAN I PRAKTIKEN... 9 2.5 KUNSKAPSSPRIDNING... 11 3. FRAMTIDA ANVÄNDNING I PRAKTIKEN... 12 4. SLUTSATSER... 13 5. PUBLIKATIONER INOM PROJEKTET... 13 6. REFERENSER... 14 APPENDIX 1: ÖVERSIKTLIG TEKNISK SPECIFIKATION AV UTVECKLADE SYSTEM... 15 APPENDIX 2: INNEHÅLL I WEBBASERADE INFORMATIONSSYSTEM FÖR RISKKONTROLL... 17 ARBETSVIS - VIBRATIONER... 17 ARBETSVIS - DAMM... 21 ARBETSVIS - HUD... 24 APPENDIX 3: INTEGRERING I FÖRETAGSHÄLSOVÅRD... 26 APPENDIX 4: NYTTAN AV KUNSKAPSBASERAD RISKKONTROLL VID VIBRATIONSEXPONERING... 27 2

Sammanfattning Projektet har utvecklat ett kunskapsbaserat system för riskkontroll där den som är vibrationsexponerad kan bedöma om exponeringen innebär risk för skada. Metoden är kostnadseffektiv och innebär i många fall en kvalitetshöjning. Projektet har vidareutvecklat en programvara/plattform som gör att man på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kan utveckla även andra kunskapsbaserade system, och uppdatera de system som byggs på plattformen. En annan av fördelarna med plattformen är att det mesta av utvecklingsarbetet kan göras av exempelvis experter inom olika områden inom arbetshälsa, som inte behöver kunna programmera. Projektet har delvis utvecklat ett kunskapsbaserat system för riskkontroll vid exponering för damm, men det saknas underlag om dammnivåer för att utveckla en generellt användbar prototyp. Projektet har arbetat med att utveckla ett kunskapsbaserat system vid hudexponering. För att bli användbar behövs också underlag för att ge råd om t ex användning av handskar. Det saknas en tillförlitlig källa för att ge konkreta råd om handskval, vilket gör det svårt att utveckla ett system för riskkontroll som också innehåller förslag till åtgärder. Inom projektet har ett koncept för mätning av vibrationer utvecklats som är föremål för vidareutveckling och möjlig kommersialisering (Mobilvib). Erfarenheterna från projektet talar för att man inte kan förvänta sig en spontan användning av system hos de som exponeras utan det krävs insatser från arbetsledning m fl. Ett spinoff företag kommer att vidareutveckla plattformen och de applikationer som utvecklats, bland andra systemet för riskkontroll vid exponering av vibrationer. 3

1. Bakgrund Tidigare studier, där de anställda själv fått genomföra mätningar av luftföroreningar av sin arbetsmiljö, har visat att de anställda kan mäta korrekt. Fastän återkoppling av resultat var snabb (ca 1 vecka), så vidtog de anställda dock inga åtgärder för att sänka exponeringen. Detta handlingsmönster tolkades som de anställda upplevde bristande kontroll över sin arbetssituation och sannolikt svårigheter att veta vad man skulle kunna göra. Dessa studier är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och har resulterat i ett par doktorsavhandlingar (Liljelind, Strömbäck et al. 2000; Liljelind, Rappaport et al. 2001; Liljelind, Rappaport et al. 2003; Pettersson-Strömbäck 2008; Pettersson-Strömbäck, Liljelind et al. 2010). Då en anställd har besvär som hon/han misstänker bero på faktorer i arbetsmiljön finns ett tydligt behov av kunskap om möjliga risker och även åtgärder. Även om den anställde inte har besvär är det viktigt att öka intresse för arbetsmiljön genom att kombinerar kunskap om åtgärder med riskbedömning. Särskilt gäller det om den anställde kan göra en enkel skräddarsydd bedömning av den egna arbetsplatsen och få förslag på konkreta åtgärder. Det övergripande syftet med projektet är att förebygga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro inom byggnads- och gruvindustrin genom att skapa en efterfrågestyrd kunskapsmiljö tillgänglig via webben. Vid projektets slut förväntas resultatet bestå av en utvecklad, utvärderad och introducerad IT-baserad metod för kunskapsöverföring som leder till att anställda som arbetar i dessa miljöer kan: - själva bedöma sin egen risk vid arbete med vibrerande fordon/arbetsmaskiner och avgöra om det finns åtgärder för att minska risken genom exempelvis utbildning eller val av "bättre" maskiner, - själva kunna bedöma om dammhalterna i sin arbetsmiljö innebär risk för skada och metoder för att minska risken - själva kunna göra åtgärder för att minska risken för handeksem - själva kunna föreslå förbättringar till andra i samma företag/bransch - själva kunna bedöma om de har tidiga tecken till skador och själva bedöma vad man kan/bör göra åt dem. Vårt angreppssätt innebär att utveckla nya verktyg för att effektivisera riskkontroller och möjligheter att följa hälsan för individen själv. Detta kan också ge underlag till en systematisk insamling av uppgifter som kan användas för uppföljning av hälsa och arbetsmiljö i olika branscher. Resultat av projektet är framför allt webbapplikationer som syftar till att ge kunskap, personanpassade riskbedömningar och råd ifråga om arbetsmiljöer där man är utsatt för vibrationer, damm och exponering som kan ge hudrelaterade besvär. I projektet ingår en vidareutveckling av en plattform för kunskapsbaserade applikationer kallad ACKTUS. Plattformen används också i andra sammanhang t ex som beslutsstöd vid medicinska undersökningar och diagnostik för demens. 4

2. Resultat 2.1 Utveckling av programvara för kunskapsbaserade system Moderna kunskapsbaserade system bygger på att systemet ska lämna kunskap som anpassas till den som använder systemet. Man kan likna det vid ett samtal där en person pratar med en expert och experten utformar svaren efter frågorna och kompletterar med kunskap som experten anser nödvändig. Systemet ställer så få onödiga frågor som möjligt. För att systemet ska kunna anpassa sig till personen behöver systemet följande: 1) kunskap som kommer från forskningsstudier och som är generell, s.k. evidensbaserad kunskap; 2) kunskap som myndigheter förmedlar om riktlinjer och hur exempelvis gränsvärden ska tillämpas i arbetsmiljöer; 3) kunskap om den individuella användarens arbetssituation och hälsa. Denna kunskap måste också på ett enkelt sätt kunna uppdateras kontinuerligt för att programmet ska fungera och vara hållbart över lång tid. I detta projekt utgick vi ifrån att de som har kunskapen ska kunna göra detta, exempelvis inom ramen för sin dagliga verksamhet. Därför identifierade vi forskare och andra verksamma experter i organisationer som utvecklar kunskapen, som en av målgrupperna för projektet. Det innebär också att de utgör en grupp användare av de applikationer vi utvecklade inom ramen för projektet. I utvecklingsprocessen har en användarcentrerad metod använts. En agil och inkrement deltagande designmetodik och utvecklingsprocess har tillämpats. Det vill säga att mindre moduler har utvecklats i cykler, och under projektets gång kopplats ihop till en större arkitektur. Under hela processen har medicinska experter deltagit i design och utvärderingsfaser, och representanter från målgrupperna har deltagit i utvärderingsstudier som har haft olika fokus och syften. Utvecklingen har resulterat i ett antal prototyper som har förfinats under processens gång. De har haft två huvudsakliga målgrupper: 1) de experter som formar kunskapsinnehållet och hur applikationerna ska fungera (läkare, arbetsmiljöingenjörer, m.fl.), och 2) praktikern eller företagshälsovårdsrepresentanten som i slutänden använder de applikationer som utvecklas. För att experterna ska kunna modellera innehåll och samordna information från externa databaser såsom Vibrationsdatabasen har följande applikationer utvecklats: 1) ACKTUS-EKF: kunskapsmodelleringsverktyg och kunskapsdatabas baserad på ACKTUS arkitekturen presenterad i Appendix 1 [2]. 2) Applikation för registrering av mätningar gjorda i en arbetsmiljö. Integrerad som en modul i ACKTUS-EKF. Testad med damm-data och används för riskberäkning i ArbetsVis-Damm. 3) Ontologi-editor : Applikation för modellering av maskiner, arbetsuppgifter och yrken. Integrerad som en modul i ACKTUS-EKF. 4) Mappningsapplikation för vibrationsdatabasen: federering av maskindata. 5) Logg-analysapplikation: en applikation som tar en loggfil från användande av ArbetsVis och analyserar användande. Används för kvantitativa utvärderingar. 5

För att praktikern ska kunna få en uppfattning om vilken risk han/hon exponeras för, och personliga råd om hur han/hon kan förebygga skador, har följande applikationer utvecklats: 6) ArbetsVis samlingsapplikation för vibration, maskiner, fordon, damm, hud som kan enkelt utökas med ytterligare applikationer. 7) ArbetsVis - Vibration: en applikation som guidar användaren i två spår, handarmvibrationer och helkroppsvibrationer (exempel i figur 1). 8) ArbetsVis Hud: en applikation som guidar användaren ifråga om hudrelaterade besvär och åtgärder. 9) ArbetsVis Damm: en applikation som guidar användaren ifråga om damm relaterade besvär och åtgärder. För att testa och demonstrera integrering i företagshälsovård (FHV) där olika applikationer kan kombineras efter lokala behov, har följande applikationer utvecklats: 10) Hälsokontrollapplikation består av interaktiva formulär baserade på de pappersversioner som används inom gruvindustrin. 11) ArbetsVis Vibration för FHV: en utökad version anpassad för FHV. Teknologin som används är webbaserad, vilket innebär att applikationerna är tillgängliga via Internet och webbläsare. För att anpassa gränssnittsdesignen till olika storlekar på skärmar, har även versioner för mobiltelefon och läsplatta utvecklats (exempel i figur 1). Applikationerna använder en plattform som bygger på en speciell datastruktur som kan fånga kunskap på ett bättre sätt än traditionell webbteknologi, s.k. Semantisk webbteknologi. En skiss på ACKTUS-arkitekturen finns i Appendix 1. Figur 1. Exempel från mobilversionen av ArbetsVis - Vibration. 2.2 Utvärdering av applikationerna designade för praktiker och FHV Utvärderingar har skett kontinuerligt varvat med modifieringar av prototyper (exempel i figur 2, [6]). Utvärdering har skett kontinuerligt under åren när nya moduler integrerats. 6

Utvärderingsstudierna har framför allt varit formativa, med syfte att ge kvalitativa resultat som kan bilda underlag för att förbättra design och funktion. Testerna har i huvudsak gjorts på prototyper avseende vibrationer och riskkontroll. För prototyperna för damm och hudexponering har vi saknat vissa basala uppgifter (halter av damm respektive uppgifter om lämpliga handskar). Vissa data om dammexponering har integrerats i systemet för att kunna demonstrera funktionaliteten, men integration av databaser med utförligare och platsspecifika data krävs innan det blir meningsfullt att testa med personer som utsätts för damm. Figur 2. Översikt av det iterativa utvecklandet av Vibrationsapplikationen och applikationen för hälsokontroll som involverade domänexperter, andra intressenter och potentiella brukare. Första versionerna har testats dels på praktiker inom byggindustrin dels på personer verksamma vid arbets- och miljömedicin. Vi har sedan testat genom att 1. Via e-mail frågat skyddsombud m.fl. om att testa prototyper 2. Facken vid flera tillfällen bidragit med kontakter som varit försökspersoner 3. I samband med föreläsningar för fackligt aktiva, yrkesverksamma och skyddsombud lämna ut uppgifter om hur man kan testa systemet 4. Fått synpunkter från referensgruppen som testat prototyper 5. I samband med en större hälsokontroll i gruvindustrin bett de deltagande testa systemet 6. Prövat systemet i samband med hälsokontroll inom FHV En del av utvärderingsstudierna finns översiktligt summerade i följande stycke och beskrivna i [1,5,6]. 2.2.1 Exempel: Utvärdering av vibrationsapplikationen, översikt av studier och dess resultat 1) Feb-mars 2010: Design- och utvärderingsstudie utförd av tre grupper studenter som projektarbete inom ramen för kursen människa-datorinteraktion på avancerad nivå. Byggarbetare involverades via fackförening. Ledde till en omdesign av applikationerna. 2) April-maj 2010: Design- och utvärderingsstudie av Patrik Winnberg [1]. En pilotutvärdering utfördes med anställda inom lokalvården. Designen genomgick 7

därefter två större iterationer utifrån analys av pilottest och feedback från experterna och avslutades med en utvärdering genom användarobservationer och intervjuer med anställda inom byggnadsbranschen. Totalt utvärderades fyra iterationer av designen av experter och två av användare. Varje iteration ledde till förbättrad funktionalitet som i nästa varv utvärderades. 3) Sept-Dec 2010: design- och utvärderingsstudie av Helena Lewandowska och Helena Lindgren. Involverade åtta medicinska experter och ett antal byggarbetare, involverade via fackförening. Ledde till en vidareutvecklad design och implementation. 4) Oktober 2011: Design- och utvärderingsstudie av Patrik Winnberg och Helena Lindgren vid Rönnskärsverken och med personer vid Byggnads. Ledde till en vidareutvecklad design och implementation, bland annat en uppdelning i de två versionerna för FHV och arbetare [6]. 5) Hösten 2012 Seminarium med byggnadsarbetare. Prototypen diskuterades i grupp och deltagarna erbjöds att använda länken efter mötet. Ledde till att vibrationsdatabasen uppdaterades till de mest använda verktygen (totalt tillfördes ca 1100 verktyg i databasen) 6) November 2012: utvärderingsstudie i Aitikgruvan som en del av en större studie av arbetsrelaterad hälsa. Personer som genomgick hälsokontroll inbjöds till att testa prototypen utgående från deras förhållanden. På grund av tidsbrist och delvis opålitligt internet var det till slut 15 personer som testade en eller båda applikationerna. Baserat på loggdata analyserat i en särskilt utvecklat analysprogram kunde vi bland annat se hur många som fullföljt programmet, hur många som inte hade besvär, hur många som kunde ange detaljer om sina maskiner, osv. Resultatet visade att hälften fyllde i all information om hand-armvibration och två tredjedelar all information om helkroppsvibration. En notering var att tre fjärdedelar av de som fyllde i information om helkroppsvibrationer hade märkbara besvär av smärta i rygg och ländrygg. Motsvarande för hand-armvibration var att alla utom en person hade besvär med domningar eller vita fingrar. Att andelen personer med besvär var så hög in testgruppen kan bero på att det var dessa personer som var särskilt intresserade av att testa programmet. 7) April-maj 2013: kvalitativ utvärdering utförd av Karin Drugge med 11 lokalvårdare och elektriker efter en uppgradering av maskin- och fordonsontologin [5]. Delar av resultaten har integrerats i den mobilversion som utvecklats under hösten 2013. Andra resultat omnämner i vilken grad praktikern faktiskt har möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och att miljön kan variera under året. Det framkom även ett önskemål om webbsidor anpassade för arbetsgivare, skyddsingenjörer och fackrepresentanter. 2.3 Resultat från utvärdering av plattformen ACKTUS och dess verktyg En viktig del av utvecklingen var att identifiera och översätta existerande kunskap som finns inom forskning och regelverk. Domänexperterna gjorde också detta kontinuerligt under projektperioden eftersom kunskap förändras över tid och fokus för projektet också kom att inbegripa FHV som potentiell användargrupp. Som verktyg för detta använde experterna plattformen ACKTUS, som initialt var utformad för att utveckla beslutsstödssystem, primärt med medicinsk personal som målgrupp. I den iterativa utvecklingsprocessen utvecklades även ACKTUS eftersom kunskapsområdet 8

arbetshälsa med målgrupper inom gruv- och byggindustri visade sig behöva ytterligare funktionalitet [2,6]. Sammanfattningsvis blev resultatet att existerande funktionalitet förbättrades, och följande ny funktionalitet integrerades i ACKTUS: möjligheten att skapa personanpassade råd, en modul för att lägga in mätdata från en specifik arbetsmiljö (damm är exemplifierad i Appendix 2), en editor för att gruppera klasser av t.ex. maskiner, yrken, arbetsuppgifter, och en applikation för att logga användande och analysera loggfilerna för utvärderingssyften. Vissa funktioner ansågs vara specifika för detta projekt och därför implementerades dessa särskilt: beräkningar av risker med exponering av vibration och damm, grafiska visualiseringar av riskberäkningarna, interaktiva bilder för händer och kropp för att ange besvär och applikation för att översätta data från vibrationsdatabasen. Dessa kan med fördel återanvändas i andra applikationer relaterade till arbetshälsa. En översikt av utvecklingen av ACKTUS ges i Appendix 1. 2.3.1 Exempel: Utformande av hälsokontrollsapplikationen Applikationen för FHV är ett exempel på hur de medicinska experterna arbetade med innehållet i en applikation. En FHV inom gruvindustrin har under långt tid använt ett omfattande frågeformulär som delvis bygger på ett gemensamt frågeformulär för byggindustrin, dels på ett frågeformulär som utvecklats och anpassats lokalt. Frågeformuläret överfördes via plattformen till en applikation på läsplatta. Överföringen av pappersformuläret till plattformen tog ungefär en dag och utfördes av en av de medicinska experterna. För att göra detta datoriserade formuläret mer personanpassat och interaktivt, kunde experten vid en fråga om praktikern var utsatt för vibrerande maskiner, länka ett jakande svar så att personen får följdfrågor om exponering och besvär, innan personen guidas tillbaka till ursprungsformuläret. I den fasen fick också praktikern råd och uträkningar av risk, vilket gör att det blir en tvåvägskommunikation under ifyllandet, praktikern får genast något tillbaka. 2.4 Sammanfattande resultat: Nyttan i praktiken Basen för att kunna förebygga skador av arbetsmiljön är att kunna bedöma riskerna med den exponering individen utsätts för och individens känslighet. Att leta efter individer med skador av arbetsmiljön, t ex vita fingrar eller andra skador av vibrationer, har naturligtvis ett värde för att minska risken för fortsatta skador, men innebär att de förebyggande åtgärderna kommer in för sent. I de allra flesta fall av hälsoundersökningar är individen frisk och det väsentliga resultatet för att åstadkomma en förebyggande effekt är att förstå om individens exponering utgör en risk och om så är fallet att förändra exponeringen. Vid planeringen av detta projekt hade vi ungefär lika stark inriktning mot att hitta tidiga skador som att bedöma exponeringen. Under arbetets gång har vi funnit att det är insatser för att bedöma exponeringen och vad man kan göra åt den som bör stå i fokus. Bakgrunden till detta är att 9

sjukligheten kan variera I hög grad och för en person som har tecken på sjukdom krävs i allmänhet ytterligare medicinsk utredning för att förstå orsak och föreslå eventuell behandling det finns idag många webbplatser som har information om sjukdomar och som underhålls och utvecklas av seriösa aktörer (t ex landstingens webbplats 1177.se) och vår utvecklingsinsats skulle delvis vara dubbelarbete den viktigaste förebyggande insatsen är i de allra flesta fall en bedömning av exponeringen och möjliga åtgärder för att påverka den (se appendix 4) Vi har lyckats utveckla en fungerande kunskapsbaserat system för riskkontroll vid exponering för vibrationer. Det är kostnadseffektivt (se appendix 4). För att den ska fungera i praktiken krävs dock att den används. Vår erfarenhet så här långt är att den spontana användningen är otillräcklig. Vill man t ex använda den på ett företag för de som utsätts för vibrationer, krävs sannolikt riktade insatser. Vi har heller inte inom projektets ram kunnat utvärdera om personer med riskabel exponering påverkar sin exponering, men vi tror att det också kan krävas insatser för att understödja förändringsåtgärder. Det behövs ingen speciell medicinisk eller yrkeshygienisk kompetens för att göra detta utan det skulle t ex kunna göras av en arbetsledare, t ex vid ett uppföljande samtal fråga efter om en person värderat sin exponering och vad den visade. Vår uppfattning är att det är mycket mer kostnadseffektivt än en sedvanlig hälsokontroll därför att den lägger tyngdpunkten på exponering och är lite resurskrävande (se appendix 4). Vi har också haft målsättningen att utveckla liknande kunskapsbaserade system för riskkontroll vid för damm- respektive hudexponering. Där har vi inte nått ända fram. Under arbetet fann vi, som beskrivits ovan, att vi skulle lägga fokus på exponering och åtgärder för att påverka exponeringen där så behövs. För damm fann vi att kunskapen om dammnivåer generellt är dålig, det finns få mätdata tillgängliga och nivåerna kan vara arbetsplatsspecifika. Om man gör mätningar på en arbetsplats har vi dock gjort en prototyp som går att använda där företaget matar in data som sedan finns tillgängligt. Detta kräver dock en nära samverkan med företaget och att systemet sannolikt bara kan användas inom företaget. Företaget kan t ex vara ovilligt att göra kunskap om olika avdelningar, dammnivåer mm offentligt tillgängligt. Vi har haft diskussioner med ett företag om en sådan utveckling, men vi har inte kommit till en reell utvecklingsinsats. En sådan skulle kräva att man integrerar det kunskapsbaserade systemet med företagets datasystem vilket kräver en långsiktig lösning/avtal. För att utveckla ett kunskapsbaserat system för riskerna vid hudexponering finns svårigheten att värdera exponering. Där finns idag frågor om hur ofta händerna är blöta vilket är en viktig information för att bedöma risken för handeksem, framför allt av icke-allergisk typ. Vi fann dock att hade svårigheter att ge konkreta råd om åtgärder då det saknas möjligheter att ge råd om handskval. En person som man uppmanar att använda handskar bör samtidigt få ett råd vilka handskar hon/han ska använda. Detta råd ska vara så konkret att man direkt kan beställa en handske. Om handskar har en generell märkning (vilket saknas) som anger användningsområdeskulle det kunna fungera. Nu är man hänvisad till olika tillverkares kataloger etc. 10

2.5 Kunskapsspridning Kunskapsspridning kring projektet har skett på genom kontakter med företag/organisationer/myndigheter presentationer på konferenser och konferenspublikationer tidskrifter studenter på grund/magister och doktorandnivå möten med referensgruppen mm vetenskapliga publikationer kontakter med företag/organisationer/myndigheter Vi har haft upprepade kontakter med två gruvföretag för att diskutera tillämpning både av den allmänt tillgängliga prototypen, men också för användning av de utvecklade prototyperna inom företagshälsovård men också för vidareutveckling. Vi har haft kontakter med partssammansatta grupper inom byggnads och gruvindustrin vid flera tillfällen. Vi har haft kontakter med Prevent för att presentera modulen. Vi har presenterat vibrationsmodulen för BRIA. Vi har presenterat modulerna och idéerna på utbildningar för bl a skyddsombud. Vi har haft kontakt med Arbetsmiljöverket och fått synpunkter på utformning och användning av prototypen för vibrationer. De flesta presentationerna har skett under arbetets gång och ibland innehållit ett inslag av utvärdering av modulerna. Presentationer på konferenser Den färdiga kunskapsbaserade systemet för riskvärdering vid vibrationer har under hösten 2013 presenterats på tre konferenser - För gruvindustrin vid ett möte med GRAMKO:s arbetsmiljökommitté (9/10) - för verksamheter I allmänhet på en konferens för arbete och hälsa (>300 deltagare) anordnad av arbetsmedicin I samarbete med region Västerbotten (4/11) - för gruvindustrin vid en välbesökt konferens om arbetsmiljö i Luleå (>300 deltagare 20/11). Tidskrifter Projektet har beskrivits i arbetsmiljöforskning.se (2012-08-09). En prototyp för allmän användning har dock först nu blivit tillgänglig och den har nyligen beskrivits i Byggnadsarbetaren http://www.byggnadsarbetaren.se/2013/11/mat-sjalv-vibrationsrisken/ (14 nov 2013) Studenter på grund/magister och doktorandnivå Ett flertal studenter har varit involverade i utveckling och testning av prototyperna 11

- Peter Winnberg (datavetare) - Patrik Winnberg (kognitionsvetare) - Helena Lewandowska (datavetare och kognitionsvetare) - Karin Drugge (datavetare) - Linus Lindgren (datavetare) - Farahnaz Yekeh (doktorand) - Jayalakshmi Baskar (doktorand) De har alla presenterat sina resultat vid seminarier anordnade inom universitetet. Dessutom har grupper av studenter arbetat med delprojekt, och redovisat sina resultat vid seminarier inom ramen för deras kurser. Andra personer som varit inblandade i projektet i mindre onfattning är forskaren Christina Olsén och doktoranden Chunli Yan. 3. Framtida användning i praktiken Vibrationsmodulen finns idag fritt tillgänglig för den som vill använda den (www.arbetsvis.se). Den är beroende av visst underhåll eftersom det är en webbapplikation, den underliggande plattformen och dess servrar behöver hållas igång. Detta underhåll sköts nu av Umeå universitet och forskargruppen vid institutionen för datavetenskap, ledd av Helena Lindgren. Detta är inte en långsiktig lösning, därför planerar ett spinoff företag att ta över underhåll och vidareutveckling av applikationerna. Den fortsatta utvecklingen kräver en uthållig huvudman som också kan teckna långsiktiga avtal med användare (t ex företag). Användning in om företagshälsovård torde t ex kräva en anpassning till de journalsystem och datasystem som används inom respektive verksamhet. Under 2013 har påbörjats arbete med att utveckla en enkel exponeringsmätare som fått stöd via AFA-Försäkring (Dnr 130120). Den utvecklingen sker i samarbete med kommersiella aktörer och innehåller inslag av patenterbar utveckling och mönsterskydd varför den inte beskrivs här. Med hjälp av vår vibrationsmodul kan individen själv snabbare än en expert avgöra graden av personens aktuella exponering och risken med den. Metoden har en betydande utvecklingspotential. Inom de områden vi arbetat kan vi se följande möjligheter: Exponeringsmodul: När mätningar görs skrivs i allmänhet en rapport. Om man gör flera mätningar finns idag statistiska metoder för att uppskatta inom- och mellanindividvariation. De är relativt komplicerade beräkningar som krävs. En exponeringsmodul skulle kunna generell del för dessa beräkningar och dessutom funktioner för automatisk rapportgenerering. Om man kopplar en sådan modul till en central enhet skulle man kunna be den som använder modulen att donera sina mätningar till ett centralt register. Ett sådant register skulle sannolikt ha stor användning både för företag, myndigheter och forskare. Genom att metoden innebär en arbetsbesparing för den som skriver rapporten så kan det bli en win-win situation. 12

Anpassning hälsoundersökningar: Vid hälsoundersökningar inom t ex FHV används ofta olika typer av enkäter. Den programvara som utvecklats inom detta projekt gör det lätt att anpassa frågor till lokala förhållanden och också att använda digitala media för insamling (t ex läsplattor). Man kan också koppla svaren till beslutsstöd så att den som gör hälsokontrollen får indikationer om vad som är viktigt att ta upp, t ex vid ett hälsosamtal. Snabb och enkel hälsokontroll för vibrationsexponerade: Det system som projektet utvecklat skulle med mindre modifikationer kunna användas för hälsokontroller av vibrationsexponerade inom t ex FHV. Vi har utvecklat ett enkelt screeningformulär för hälsokontroller i samband med vibrationsexponering, men det kan behöva anpassas beroende på lokala förhållanden. Den skulle också kunna vara ett bra komplement i de fall kontroller görs i miljöer som har begränsad kunskap i området. Naturligtvis är det önskvärt att den som gör undersökningen har hög kompetens, men det förekommer idag att kontroller görs inom vanlig hälsovård, t ex i glesbygd. En användning av det system som utvecklats inom projektet skulle då kunna innebära en avsevärd kvalitetsförbättring. Efter en validering skulle det också kunna vara så att de som inte har några speciella symptom bara behöver använda prototypen och att t ex svaren skickas för kontroll till expert (t ex FHV). En sådan kontroll skulle innebära en avsevärd kostnadsbesparing. 4. Slutsatser Vi har utvecklat ett kostnadseffektivt system för riskkontroll vid vibrationsexponering. Det har i första hand haft syftet att förebygga ohälsa. Det innebär att de flesta som använder dem är friska och den förebyggande potentialen ligger i att förstå om exponeringen kan vara skadlig och om så skulle vara fallet eliminera/reducera den skadliga exponeringen. Personer som har tecken på skador bör bli föremål för diagnostik. De system vi utvecklat är inte inriktade mot mer avancerad diagnostik utan mer att ge en förståelse för när personen bör söka hjälp. Vi har noterat att den spontana aktiviteten är låg, dvs när vi informerat om att system finns kan vi via vår loggfunktioner notera att det är få personer som varit inne och använt det (loggen anger inte vem som använder det, men väl om man var inne och vilka funktioner som använts). Det krävs därför någon form av orgnaisering/incitament för att en person ska genomföra en riskkontroll, dvs utreda om hans/hennes exponering är skadlig. Vi har haft problem med att utveckla motsvarande system i samband med exponering för damm eller vid hudexponering. För att kunna bedöma risken vid damm behövs kunskap om nivån (och typen) av damm och den finns inte tillgänglig så att en modell för praktisk användning kan utformas idag. Vid hudexponering finns också svårigheter att bedöma exponeringen, men där finns också ett betydande problem med att ge råd om hur riskerna ska kontrolleras, t ex genom att använda rätt typ av handskar. Det saknas tillgängliga översikter över handskar och deras användningsområden. 5. Publikationer inom projektet 13

1. Winnberg, P.J. (2010) Gränssnittsdesign av ett individanpassat monitoreringsverktyg för arbetsrelaterad hälsa. Institutionen för psykologi, Umeå Universitet. 2. Lindgren, H., Winnberg, P.J., Winnberg, P. (2011) Domain Experts Tailoring Interaction to Users an Evaluation Study. In P. Campos et al. (Eds.): INTERACT 2011, Part III, LNCS 6948, pp. 644-661, Springer 2011. 3. Baskar, J., Lindgren, H., Yan, C. (2013) User-Control of Personalised Intelligent Environments which Support Health. In Proceedings of the 9th International Conference on Intelligent Environments, Athens, Greece, IEEE Computer Society Press, sid. 270-273. 4. Baskar, J., Lindgren, H. (2013) Towards Personalised Support for Monitoring and Improving Health in Risky Environments. In: VIII Workshop on Agents Applied in Health Care (A2HC 2013), sid. 93-104. 5. Drugge, K. (2013) Kunskapsbaserat datorstöd för skadeprevention i arbetsmiljö En utvärderingsstudie. UMNAD 13/962, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sid. 93-104. 6. Lindgren, H. Formal Model Based on Activity Theory as a Tool for Meta-Design: a Case Study. Inskickad för publicering. 7. Lindgren, H. Developing Ambient Support Technology for Improving Health in the Mining Industry. Inskickad för publicering. 6. Referenser Liljelind IE, Strömbäck AE, Järvholm BG, Levin JO, Strangert BL, Sunesson ALK. Self-Assessment of Exposure - a Pilot Study of Assessment of Exposure to Benzene in Tank Truck Drivers. Appl-Occup- Environ-Hyg. 2000 Feb; 15(2): 195-202 Liljelind IE, Rappaport SM, Levin JO, Petterson Strömbäck AE, Sunesson AL, Järvholm BG. Comparison of self-assessment and expert assessment of occupational exposure to chemicals. Scand J Work Environ Health 2001;27:311-317. I Liljelind, S Rappaport, K Eriksson, J Andersson, I A Bergdahl, A-L Sunesson, B Järvholm. Exposure assessment of monoterpenes and styrene - A comparison of air sampling and biomonitoring Occup Environ Med 2003;60_599-603. Pettersson-Strömbäck A, Liljelind I, Neely G, Järvholm B. Workers interpretation of selfassessment of exposure. Ann Occup Hyg. 2008 Oct;52(7):663-71. Pettersson-Strömbäck AE, Liljelind IE, Nordin S, Järvholm B. Workers' mental models of chemical exposure in the workplace. Risk Anal. 2010 Mar;30(3):488-500. 14

APPENDIX 1: Översiktlig teknisk specifikation av utvecklade system Kunskapsbasen (ACKTUS EKF) som utvecklats under projektets gång finns lagrad i en grafisk databas som ger bättre möjligheter att spara kunskap än en vanlig relationsdatabas (Sesame). Dessutom finns databaser för autentisering, loggning av data och en användardatabas. Därigenom är applikationerna förberedda på att hantera användare och deras profiler i en vidareutvecklad version. Varje applikation består av ett webbprogram, som hämtas från ACKTUS när det startas tillsammans med den specifika kunskap som hör till applikationen. När programmet körs används en exekveringsfunktion ( execution engine i figur 1) som analyserar den ifyllda informationen och som genererar slutsatser, personanpassade råd eller nya följdfrågor. Alla applikationer har ett liknande gränssnitt som anpassar sig till om man använder dator, pekplatta eller smart mobiltelefon. Mjukvaran är utvecklad i Java och javascript och använder bland annat Tomcat för serverfunktioner och Sparql 1.0 som språk för att kommunicera med de grafiska databaserna. Figur 1. Mjukvaruarkitektur för de applikationer som utvecklats inom projektet. För att utveckla och uppdatera applikationerna används ACKTUS-EKF, en särskild applikation som innehåller stöd för att kunna modellera kunskap, designa interaktionen med applikationen, och testa och utvärdera resultaten i testfall. En översikt av funktionalitet finns i figur 2. 15

Figur 2. En översikt i tabellform hämtad från [6] av hur ACKTUS-EKF utvecklades under perioden. 16

Appendix 2: Innehåll i webbaserade informationssystem för riskkontroll Inom ramen för projektet har webbaserade informationssystem för riskkontroll i samband med exponering för vibrationer, hud och damm tagits fram. Det kan användas av personer verksamma inom bygg- och gruvindustrin eller personer som jobbar med hälsofrågor som relaterar till arbetsmiljön inom bygg- och gruvindustrin. Syftet med informationssystemen är att de ska kunna användas för att få mer information om risker för påverkan på den arbetsrelaterad hälsa i allmänhet men även för att få information som är anpassad till det enskilda behovet, arbetsmiljö och eventuella besvär som kan relateras till arbetet. Efter genomgången av riskkontrollen finns möjlighet att skriva ut en sammanfattning på papper eller skicka uppgifterna vidare per e-post. ArbetsVis - Vibrationer Inom området vibrationer (både hand-arm och helkropp) har ett informationssystem utvecklats (www.arbetsvis.se). Systemet lär ut mer om vibrationer i arbetet och ger hjälp att besvara frågeställningarna om vilka vibrationsnivåer som användaren utsätts för och vad som kan göras för att minska risken för skador. Det ger också kunskap om de besvär som upplevs och som kan bero på vibrationer. Systemet är vidare konstruerat så att det ska gå snabbt att använda vilket medfört krav på begränsat antal enkla frågor. För att få kunskap om de vibrationsnivåer som användaren utsätts för i arbetet frågar systemet efter typ av maskin och modell samt exponeringstiden (det finns möjlighet att ange tre olika maskiner/verktyg). Uppgifter om vibrationsnivån hämtas från den vibrationsdatabas som finns vid Umeå universitet (www.vibration.db.umu.se). Systemet beräknar därefter risken för vibrationspåverkan genom en jämförelse med gällande föreskrift inom området. De mest typiska besvär som kan uppstå i samband med exponering för vibrationer efterfrågas i enkla frågekonstruktioner eller lättifyllbara figurer. Slutligen ger informationssystemet en sammanställning av besvarade frågor samt information om aktuell vibrationsexponering. Systemet beskriver automatiskt exponeringen förändras om exponeringstiden skulle halveras eller om man väljer den maskin av samma typ som vibrerar minst. Nedan ges exempel på uppbyggnad: Figur. Exempel på fråga om besvär samt förklarande information. 17

Figur. Exempel på figur om besvär med förklarande information. Figur. Exempel på fråga om maskiner som används. För att underlätta val av maskin reduceras andelen maskinkategorier till enbart huvudkategorier. 18

Figur. Efter beräkning av daglig vibrationsbelastning i jämförs den med risknivåer enligt Arbetsmiljöverket föreskrift om vibrationer. Figur. I slutet sammanfattas resultaten och bedömningarna av risk. Denna sammanfattning kan sedan skrivas ut på papper eller skickas per e-post. 19

Figur. Exempel på hur olika åtgärder påverkar risken. Den presenteras i sammanfattningen. I detta exempel ser man att risken minskar mer om man använder den bästa maskinen (av samma sort) än om man halverar tiden man arbetar med maskinen. 20

ArbetsVis - Damm Inom området damm har en Demoversion utvecklats. Systemet lär ut mer om damm i arbetet och innehåller frågeställningarna om besvär, vilka yrken man jobbar samt de arbetsuppgifter som utförs. Uppgifterna om damm exponering har hämtats från rapporten Karlsson, A; Christensson, B. Effektiva åtgärder mot damm på byggarbetsplatser - Etapp 1. Rapport B1794 IVF rapport 2008. Uppgifterna har sammanställts för Total damm, Inhalerbart damm och Respirabelt damm enligt tabell nedan. Aktuell damm belastning i olika arbetsuppgifter presenteras i en färgskala, som bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrift Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2005:17. Grönt innebär att halten damm är under Gränsvärdet och Rött att halten är över Gränsvärdet. Pilen visar den halt som avviker mest från respektive gränsvärde för Total damm, Inhalerbart damm eller Respirabelt damm. Tabell. Exempel på hur uppgifter om exponering kan representeras inom informationssystemet. I detta fall anges uppgifter för damm som hämtats från rapporten Karlsson & Christensson, 2008. Uppgifterna har sammanställts för Total damm, Inhalerbart damm och Respirabelt damm enligt tabell nedan. Vidare anges gränsvärdet för de olika exponeringarna enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift som utnyttjas för att illustrera exponeringens storlek. Gränsvärden 10 10 5 Arbetsuppgifter Total Inhalerbart Respirabelt Rivning 42 37 3 Fräsning eldragning 6,8 29,7 4,6 Fyllning av golv 3 1 Rörmokeri 3 1 Plattsättning 1,2 5 1 Uppsättning av gipsvägg 10 Snickeriarbete 5,6 3,7 1,4 Slipning betong 6,5 11,2 13,5 Slipning gips/spackel 147 Putsning 11,5 Håltagning VVS/El 7,2 12,5 9,2 Städning - sopning 79 17,8 Städning - dammsugare 2,8 0,8 1,8 Nedan ges exempel på uppbyggnaden av ArbetsVis - damm: 21

Figur. Exempel på fråga om besvär samt förklarande information. Figur. Exempel på fråga om arbetsuppgifter inom byggnadsindustrin. 22

Figur. Exempel på information om aktuella arbetsuppgifter inom byggnadsindustrin. Figur. Exempel på sammanställning av besvär och exponering. 23

ArbetsVis - Hud Inom området hud har ett informationssystem tagits fram. Systemet bygger på att sprida kunskap samt försöka utreda vilka av besvären som är arbetsrelaterade. Vidare ingår även möjlighet att ange exponeringstid för arbete exempelvis med blöta händer. Nedan ges exempel på uppbyggnad: Figur. Exempel på fråga om arbetsområde. Figur. Exempel på fråga om besvär samt förklarande information. 24

Figur. Exempel på fråga om arbete med blöta händer. Figur. Exempel på sammanställning av besvär. 25

Appendix 3: Integrering i företagshälsovård Projektet har presenterats och diskuterats med företrädare för företagshälsovård vid ett flertal tillfällen. Vi har också haft kontakter med två andra projekt/program vilka arbetar med att utveckla metoder för FHV. För en företagshälsovård tog vi fram en prototyp där ett existerande frågeformulär som använts i många år överfördes till den applikation som utvecklats inom programmet. Överföringen av frågeformuläret till applikationen tog ca en dag. Vi prövade också systemet när det hade integrerats i en läsplatta. Det testades i samband med hälsokontroller på företagshälsovården. Detta visade att systemet mottogs positivt av både de som hälsoundersöktes och av läkaren. Det som behöver lösas för att integrera den reguljärt bruk handlar om - Att integrera systemet i ett existerande journalsystem vilket kräver kapacitet/kunskap inom FHV. - Att skapa ett långsiktigt avtal för underhåll. Ett företag som investerar i en lösning baserad på detta system är intresserad av att veta att det också fungerar långsiktigt. För det behöver man göra ett avtal med en part som bedöms som seriös och långsiktig. Universitetet som bedriver ett forskningsprojekt i området betraktas inte som en sådan part. Forskarna kan t ex arbeta med andra saker eller sluta och det finns få garantier för att applikationen kommer att drivas vidare. Med en annan företagshälsovård har diskuterats utveckling/modifiering av ett existerande frågeformulär som används vid hälsokontroller. Där drivs utvecklingen inom FHV, men den har gått långsamt och något färdigt frågeformulär har inte kommit fram vilket gör att det ej har kunnat prövas med vår applikation/programvara. Vi har diskuterat att göra ett formulär för att användas vid hälsokontroller i samband med arbete med härdplaster (AFS 2005:6). Det är enkelt att göra ett sådant, t ex baserat på det förslag som finns i föreskriften. Vi har dock inte sett det som prioriterat inom detta projekt. Diskussioner vi haft med andra projekt/program som arbetar med metoder för FHV har heller ej ansett en sådan utveckling som prioriterad. Vi har ett webbaserat formulär som kan användas i samband med hälsokontroller för vibrationer. Det kommer att läggas ut på hemsidan för det register som finns över vibrationsnivåer för maskiner/verktyg vid institutionen, den s.k. vibrationsdatabasen (www.vibration.db.umu.se) Slutsatser Detta projekt har inte haft som syfte att utveckla en lösning för FHV. Under arbetets gång har det dock blivit uppenbart att metoden innehåller funktioner som är attraktiva för FHV och som kan rationalisera FHV s arbete. För komma i allmänt bruk behöver dock metoden en långsiktig aktör, t ex ett företag eller organisation som kan underhålla metoden och sluta avtal med FHV. 26

Appendix 4: Nyttan av kunskapsbaserad riskkontroll vid vibrationsexponering Man har uppskattat att ca 400 000 personer i Sverige utsätts för vibrationer I arbetet. I många fall är exponeringen måttlig, men det finns också situationer där mycket riskabel exponering förekommer, t ex vid ihållande bilningsarbete med handhållna maskiner. Det väsentliga för att förebygga skada är att bedöma den aktuella exponeringen. Det kan göras genom mätningar av den aktuella maskinen(erna) eller att bedöma nivåerna via typ av maskin och tidigare mätningar. I samband med hälsokontroller, t ex hos FHV, är bedömning utifrån tidigare mätningar förstahandsvalet. En sådan bedömning kräver att den undersökte personen lämnar information om vilka maskiner han/hon använder och hur länge de används. Dessutom krävs att personalen som gör hälsokontrollen är väl förtrogen med mätningar som gjorts och kan beräkna ett relevant exponeringsmått. Vår bedömning är att det inte är ovanligt att FHV saknar sådan kompetens. Om kompetensen finns är vår bedömning att experten behöver gå in i en databas och göra en beräkning. Lågt räknat tror vi att en sådan procedur tar 15 minuter. Till detta ska läggas tiden som individen behöver för att förflytta sig till experten och dessutom är det troligt att det förekommer viss väntetid. Sammantaget bedömer vi att tidsåtgången för individen som ska kontrolleras är ca 2 timmar (förflyttning/besök och väntetider). För experten bedömer vi att tiden är ca 20 minuter. Kostnaden för den undersökte beräknar vi till 400 kr/timme och för experten till 800 kr/timme. Den totala kostnaden blir i så fall 2*400+0,33*800= 1064 kr för en kontroll. Då arbetet för de flesta personer förändras kan det vara rimligt att göra den typ av bedömning med vissa tidsintervall. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift (2005:15) ska en hälsokontroll ske var 3:e år om exponeringen är över en viss nivå. Om man bedömer att alla vibrationsexponerade skulle bedömas vart 6:e år motsvarar det en årlig kostnad av (400000/6*1064) ca 7 miljoner kronor för företagen. Kostnaden för att använda det kunskapsbaserade system för riskkontroll vi utvecklat är för ett företag närmast försumbar om det finns fritt tillgängligt. Tiden för kontrollen torde för den enskilde vara av storleksordningen 5 minuter. Dessutom kan kontrollen kvalitetsmässigt vara överlägsen många kontroller som görs idag då exponeringsbedömningen får högre kvalitet. Det är viktigt att förstå att prototypen inte ersätter en medicinsk undersökning av de som har symptom som kan bero på vibrationsskador utan den inriktar sig mot att förebygga framtida skador genom en skadlig exponering. Man kan inte utgå från att individen som utsätts för vibrationer spontant genomför riskkontroller. Vår erfarenhet från detta projekt och tidigare projekt talar för att det krävs någon form av organisation/arbetsledning för att individen ska genomföra kontroll. För att man ska göra något åt för höga risknivåer krävs också sannolikt någon form av organisation/arbetsledning. 27