KRAV-märket står för: Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar KRAV ekonomisk förening Regler för KRAV-certifierad produktion Utgåva januari 2010 Postadress: KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: 018-15 89 00 Fax: 018-13 80 40 Webbplats: www.krav.se E-post: info@krav.se 1
Denna trycksak skyddas av såväl lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som utländsk upphovsrättslagstiftning. Upphovsrätt innebär att KRAV har ensamrätt, med vissa mycket begränsade undantag, att förfoga över materialet genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, på Internet och i annan media eller teknik. I korthet innebär det att det inte är tillåtet att lagra, kopiera, överföra, visa, framföra, överlåta, sälja och på andra sätt utnyttja material i KRAVs regler. Den enda användning av materialet som är tillåten är sådan begränsad användning som är möjlig genom särskilda undantag i upphovsrättslagen (privat bruk och citat), och sådan användning som KRAV ekonomisk förening har lämnat tillstånd till. Det är tillåtet att använda material ur KRAV-reglerna för privat (dvs. icke kommersiellt bruk), men all kommersiellt utnyttjande av KRAVs material får bara ske efter tillstånd från KRAV ekonomisk förening. Även om KRAV ekonomisk förening har givit tillstånd att använda materialet får materialet bara användas i enlighet med tillståndet. Källa och upphovsman skall alltid tydligt anges. Det är inte tillåtet att använda KRAVs regler för annan certifiering än för KRAV-certifiering. Enligt den så kallade citaträtten i upphovsrättslagen är det tillåtet att citera kortare delar ur KRAVs material. Citatet måste vara korrekt refererat och det skall tydligt framgå varifrån citatet är hämtat (KRAVs regler, utgåva januari 2009). Citatet får inte återges eller ändras på sådant sätt att meningen med texten förvanskas eller förvrängs. Dessutom skall omfattningen av citatet kunna motiveras av dess syfte. Det är inte tillåtet att citera större delar eller en hel text. Det innebär t.ex. att det inte är tillåtet att kopiera eller citera annat än korta utvalda delar av KRAV-reglerna och då endast om citatet är motiverat och källan anges. Den som bryter mot upphovsrättslagstiftningen kan straffas med böter eller fängelse och dömas att betala skadestånd. För mer information, kontakta info@krav.se. Produktion och grafisk formgivning: José Barrios Lancellotti/KRAV KRAV ekonomisk förening Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010
Innehåll Den ekologiska produktionens målsättning... 7 KRAVs regelrevisioner... 7 Påverkan på andra regelverk... 8 Om KRAV-märket och våra fyra ben... 8 Flera certifieringsorgan erbjuder certifiering enligt KRAVs regler....8 Läsanvisning... 9 Nyheter i KRAVs regler 2010...10 Översikt över kapitelindelning...12 Definitioner...15 Syfte och omfattning...27 Syfte...28 Ramar för regelverket...28 Omfattning...28 1.- Märkning och marknadsföring...31 1.1 Allmänna regler...32 1.2 Hur du ska använda KRAVs namn och märken... 35 1.3 Märkningsregler i EU-förordningen om ekologisk produktion...36 1.4 Hur du i övrigt ska märka förpackningar samt ange ursprung...38 1.5 Märkning på följesedlar och fakturor...39 1.6 Marknadsföring...40 1.7 Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör...41 1.8 Regler för frivillig ursprungsmärkning...41 2.- Allmänna regler...45 2.1 Vad det innebär att följa KRAVs regler...47 2.2 Certifiering...49 2.3 Dina åtaganden som certifierad...50 2.4 Revision av KRAV-certifierad produktion...51 2.5 Om du inte följer reglerna...51 2.6 Du kan överklaga...54 2.7 Avtalsfrågor...54 2.8 Byte av certifieringsorgan...55 2.9 Sekretess...56 2.10 Hantering av personuppgifter...57 2.11 Avtal med tredje part...57 2.12 Följ lagen...58 2.13 Social policy...59 2.14 Håll alltid isär KRAV-certifierade produkter från andra...59 2.15 Rengöring, desinfektion och bekämpning...60 2.16 Förpackningar...62 2.17 Miljöskydd...62 3.- Lantbruk...65 3.1 Vad KRAV-anslutningen omfattar...67 3.2 Lagring och hantering av produkter och produktionshjälpmedel...68 3.3 Miljö-, natur- och kulturskydd...69 4.- Växtodling...73 4.1 Allmänt...76 4.2 Hushålla med växtnäringen...81 4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel...85 4.4 Växtskydd...91 4.5 Utsäde och plantor...93 4.6 Odling i växthus...94 4.7 Svampodling...97 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010 3
5.- Djurhållning...99 5.1 Kunskapskrav, karenstider vid omläggning och parallellproduktion... 102 5.2 Märkning och dokumentation... 104 5.3 Inköp, avel och uppfödning... 105 5.4 Utevistelse... 107 5.5 Ge djuren möjlighet att bete sig naturligt... 110 5.6 Stallförhållanden... 111 5.7 Foder och vatten... 114 5.8 Bete... 117 5.9 Mjölkuppfödda djur... 118 5.10 Foderprocesser, fodertillsatser och foderkonservering... 119 5.11 Hälso- och sjukvård... 120 5.12 Hantering, transport, slakt och förmedling... 123 6.- Biodling... 125 6.1 Inträde och omläggning... 126 6.2 Inköp av bin... 127 6.3 Foder och risk för föroreningar med fodret... 127 6.4 Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel...128 6.5 Kupor... 128 6.6 Övrigt... 128 7.- Vattenbruk... 131 7.1 Omfattning... 132 7.2 Allmänna regler om produktionens upplägg... 132 7.3 Allmänna regler om karenstid... 135 7.4 Allmänna regler om utgångsmaterial och ursprung... 136 7.5 Allmänna regler om foder och utfodring... 136 7.6 Allmänna regler om hälsa och djurskydd... 139 7.7 Särskilda regler för laxartade och abborrfiskar... 140 7.8 Särskilda regler för odling av blåmussla... 145 7.9 Särskilda regler för fångstbaserat vattenbruk... 147 8.- Vildväxande produktion... 153 8.1 Anmälan och utredning... 154 8.2 Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in... 155 8.3 Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare... 156 9.- Livsmedelsförädling... 159 9.1 KRAV-certifierade ingredienser... 161 9.2 Konventionella råvaror... 161 9.3 Processer och lösningsmedel... 162 9.4 Bestrålning... 162 9.5 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel... 162 9.6 Ämnen i kontakt med livsmedel... 162 9.7 Filtrering... 162 9.8 Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade ingredienser... 162 10.- Slakt... 165 10.1 Allmänt om slakt och slakteriets ansvar... 167 10.2 Hantering och djuromsorg... 167 10.3 Märkning, identifiering och särhållning... 168 10.4 Transport... 169 10.5 Lokaler och uppstallning... 170 10.6 Drivning... 171 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän... 172 10.8 Bedövning och avblodning... 172 10.9 Hjort... 173 4 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010
11.- Fodertillverkning... 175 11.1 Allmänna regler för alla sorters foder...176 11.2 Foder till KRAV-certifierad djurhållning... 177 11.3 Foder till sällskapsdjur... 178 12.- Produktionshjälpmedel... 179 12.1 Vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas... 181 12.2 När produktionshjälpmedel får KRAV-märkas... 181 12.3 Jordblandningar... 181 12.4 Analysera innehållet av tungmetaller och näring... 181 12.5 Begränsa tillförseln av tungmetaller... 182 12.6 Tungmetaller i jordar... 183 12.7 Förpackningar... 183 12.8 Tillåtna produktionshjälpmedel... 183 13.- Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning... 185 13.1 Råvarans ursprung... 186 13.2 Regler för märkning och marknadsföring... 186 13.3 Bomull... 187 13.4 Silke... 187 13.5 Miljömärkning... 187 14.- Butik... 189 14.1 Butikens övergripande åtagande... 190 14.2 Hur du hanterar och säljer KRAV-produkter...191 14.3 Märkning, skyltning och exponering... 192 14.4 Dokumentation... 193 15.- Restauranger och storhushåll... 195 15.1 Allmänt... 196 15.2 Certifiering av storhushåll... 196 15.3 Registrering av KRAV-certifierade livsmedel... 199 15.4 Tillfällig certifiering... 200 15.5 Gruppcertifiering... 200 16.- Import och införsel av produkter eller råvaror... 203 16.1 KRAV-märkning vid import och införsel av produkter och råvaror... 206 16.2 KRAV kan erkänna andra regelverk och certifieringsprogram... 207 16.3 KRAV kan återkalla erkännandet av certifieringsprogram... 207 16.4 Produkter som är tillverkade utanför Sverige och certifierade enligt KRAVs regler... 207 17.- Fiske... 209 17.1 Allmänna regler... 211 17.2 Ansökningsprocessen... 212 17.3 Beståndet - grundläggande principer och regler för att... 214 17.4 Fiskefartyget... 216 17.5 Fiskemetoden... 218 17.6 Landning och förädling... 221 18.- Regler för godkända certifieringsorgan... 225 18.1 Allmänna regler... 227 18.2 Krav på certifieringsorgan... 227 18.3 Krav på revisorer och revisionsledare... 228 18.4 Kalibrering av revisorer... 232 Bilagor... 233 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010 5
Kommentera gärna direkt! Läser du våra regler på hemsidan finns en möjlighet att lämna kommentarer direkt i anslutning till regeln. Vi läser kommentarerna vi får och publicerar dem om vi inte redan fått samma kommentar. Vi tror att det här ger oss en bra möjlighet att utveckla reglerna. Ta chansen och hjälp oss att göra dem bättre! www.krav.se/kravsregler www.krav.se/kravsregler 6 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010
Den ekologiska produktionens målsättning Grunden för den ekologiska produktionen är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och global solidaritet. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan är att i alla led (produktion, förädling, distribution, etc) visa omsorg om naturliga förlopp och beteenden, samt utforma verksamheten så att: markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks. den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet liksom i produktionen skyddas och utvecklas man minimerar användningen av energi och framförallt fossila bränslen och andra icke förnybara naturresurser, liksom utsläpp av föroreningar användningen av naturfrämmande ämnen undviks en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende, en värdig tillvaro och ett värdigt slut förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna och med ett minimum av tillsatser lantbrukaren och övriga som är verksamma i produktionen ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet ekologiska produkter blir tillgängliga för alla konsumenter handel med ekologiska produkter främjar en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling både där varan produceras och där den konsumeras. Den ekologiska produktionen strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort samt mellan producent och konsument, bland annat genom öppenhet kring verksamheten. En diversifierad och geografiskt spridd livsmedelsproduktion ger möjlighet till maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara. Ovanstående text, frånsett rubriken, är hämtad ur KRAVs stadgar ( 4) KRAVs regelrevisioner KRAVs regler finns till för att bland annat driva KRAVs målsättning med ekologisk produktion såsom den definieras i KRAVs stadgar och är dessutom en utgångspunkt vid påverkan på andra regelverk. Målsättningen för KRAVs regelrevisioner är att skapa ett heltäckande, fungerande, väldefinierat och stringent regelverk som återspeglar KRAVs målsättningar med ekologisk produktion såsom de definieras i KRAVs stadgar. I regelrevisionerna uppdaterar och förtydligar vi även regelskrivningar i linje med vår strävan att harmonisera med IFOAM Basic Standards. KRAVs arbete med att förbättra reglerna pågår ständigt. Regelförändringar publiceras åtminstone två gånger per år. Det innebär att vissa av reglerna i den tryckta regelboken kan komma att ändras innan nästa regelbok trycks. Gällande regler finns dock alltid tillgängliga på KRAVs webbplats. Där hittar du också information om bland annat vilka regelrevisioner som är på gång och vilka som arbetar med dem, när nya regler träder i kraft och hur du kan inkomma med synpunkter på KRAVs regler. Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010 7
Påverkan på andra regelverk KRAV arbetar även med att påverka externa regelverk framförallt IFOAM Basic Standards och EG-förordningarna om ekologisk produktion, (EG) nr 834/2007 och 889/2008. KRAVs regelkommitté bearbetar aktuella frågor som sedan behandlas nationellt och i flera internationella grupperingar. Läs mer Läs mer om KRAVs regelarbete, IFOAM och EU-ekologiskt på KRAVs webbplats, www.krav.se. Om KRAV-märket och våra fyra ben De mervärden som KRAV-märket står för kan sammanfattas i KRAV-märkets fyra ben : Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar. Läs mer om KRAV-märkets fyra ben på KRAVs webbplats, www.krav.se. KRAV-märket är ett registrerat varumärke med nummer 338 153. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till namnet KRAV i versaler. Flera certifieringsorgan erbjuder certifiering enligt KRAVs regler. Sedan 1 juli 2007 kan flera certifieringsorgan använda dessa regler för att erbjuda certifiering. Vilka certifieringsorgan det är och vilken produktion de certifierar kan du hitta på KRAVs webb-plats, under fliken företag klicka på att ansöka. 8 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010
Läsanvisning Varje kapitel har en inledning som anger syftet med reglerna i kapitlet. Även en del regelavsnitt inleds på samma vis. Syftet ger en inriktning för fortsatt regelarbete och kan vara en tolkningsgrund för certifieringsorganen. Kapitlen inleds också med en läsanvisning som beskriver innehållet i kapitlet och med definitioner av en del begrepp som används i det aktuella kapitlet. Alla definitioner har också samlats i det inledande definitionskapitlet. Regeltext Vi har skrivit texterna så att det ska framgå vad som är bindande krav som den KRAV-anslutne ska uppfylla och som certifieringsorganen verifierar, och vad som i en del fall är rekommendationer. Varifrån kommer en regel? För att en produkt ska få säljas som ekologisk i EU måste produktionen även enligt svensk lag uppfylla kraven i EU-förordningen (EG) nr 834/2007. All KRAV-ansluten produktion ska uppfylla svensk lag, men eftersom KRAVreglerna även tillämpas utanför Sverige och eftersom det i vissa fall förenklar att tydliggöra vad lagen kräver, så innehåller KRAVs regler också vissa lagkrav. KRAVs regler har utvecklats under lång tid och i samverkan även med andra internationella organ. Därför innehåller våra regler krav som sträcker sig utöver EU-förordningen. För att göra tydligt vad en regel har för bakgrund, så finns det markeringar i texten som har följande betydelse: (EU) regeln har stöd i EU-förordningen (SL) regeln är ett förtydligande av övrig svensk lagstiftning (IBS) regeln har stöd i IFOAM Basic Standards (K) regeln är KRAVs egen. I kapitel 7, 12, 13, 16, och 18 är inte denna genomgång gjord. Kapitel 14, 15 och 17 saknar motsvarighet i EG-förordningen och IFOAM Basic Standards. Vill du ha mer information om bakgrunden till någon regel kontakta gärna KRAV, till exempel med ett e-post till regler@krav.se. Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010 9
Nyheter i KRAVs regler 2010 I februari 2010 lanserar KRAV en ny logotyp som ersätter nuvarande grundmärke och B-märke. Det får börja användas direkt efter lanseringen och ska användas senast 1 juli 2012. Nytt för i år är också att många växtodlare och växthusproducenter ska göra en växtnäringsbalans på 2010 års skörd och sedan uppdatera den varje år. Klimatanpassningen av KRAVs regler har påbörjats med regler för växthusproducenter och för fiskare. I övrigt har vi försökt göra språket tydligare och reglerna mer lättlästa. Vi har tagit bort några regler som varit onödigt krångliga och vi har anpassat reglerna till den nya EU- förordningen. Nedan följer listan på alla ändringar kapitel för kapitel. Kapitel 1 Reglerna om KRAVs nya logotyp är nya. Den ersätter nuvarande grundmärke och B-märke senast från 1 juli 2012. Aktuella regler finns i avsnitt 1.2. I kapitel 1 finns också regler för den nya EU-logotypen som är obligatorisk för de flesta KRAV-produkterna, frivillig för till exempel kaffe och förbjuden för fiskeprodukter. När den nya EU-logotypen används ska du också ange ursprung för ingredienserna. Reglerna för märkningen finns i avsnitt 1.3. Reglerna om slutberedningsland och ursprungsland förenklas, se reglerna 1.4.7-1.4.8. Avsnitt 1.8 handlar om marknadsföring av kaffe på caféer och serveringar som inte är certifierade via deras leverantörer. Från och med 2010 får det systemet också användas för fatöl. Kapitel 2 Förtydligande att du ska anmäla de olika regelområden där du har verksamhet till ditt certifieringsorgan i regel 2.1.1. Bilaga 9 tas bort. Kapitel 4 Parallellodlingsreglerna 4.1.6 4.1.8 har förtydligats. Parallellodling är inte möjlig inom ett och samma företag. Om du odlar samma gröda på KRAV-godkänd mark och på mark i karens är det inte parallellodling. Dokumentationskraven är förtydligade i regel 4.1.7. Förtydligande att du som producent är ansvarig för att undersöka och dokumentera markföroreningar om det finns anledning att misstänka sådana, regel 4.1.9.2. De flesta växtodlare och växthusproducenter ska göra en växtnäringsbalans från och med 2010 års skörd. Reglerna har funnits sedan 2007 men 10 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010
gäller nu de flesta. De finns i avsnitt 4.3 Om du har brist på ett mikronäringsämne och kan visa det är tillförsel i växande gröda med ett tillåtet gödselmedel tillåtet. Se regel 4.3.7 Nya klimatregler för växthus finns i avsnitt 4.6.6. Uppvärmda växthus ska övergå till förnybara energikällor, de över 200 m 2 under 2010 de mindre till 31 december 2012. Rötrester från biogasproduktion tillåts också när hushållsavfall rötats om insamlingsystemet är godkänt se regel 4.3.5. Samrötning med annars otillåten gödsel tillåts och rötresten får användas i proportion till den tillåtna andelen, se regel 4.5.3 Källsorterat urin och slam från egen trekasmmabrunn kan inte längre användas. Se regel 4.3.5.2. Utsäde från odling på mark i karens kan fortfarande godkännas, men nedklassat utsäde får inte användas som foder. Se regel 4.5.2. Stallgödsel från ekologisk djurhållning får användas. Nu är det tydligt att även slaktsvinsgödsel från ekologiska djur får användas. Se regel 4.3.5.1. I svampodling avsnitt 4.7 tillåts ekologiskt substrat. Kapitel 5 Karenstiderna vid inträde har ändrats. En anpassning till EU-förordningen gör att äldre nötkreatur får en längre karenstid än ett år, 3 fjärdedelar av deras liv ska ha gått innan de blir godkända. Se regel 5.1.4 Djurungar från inköpta konventionella djur som föds under karenstiden är godkända direkt från födseln. Se regel 5.1.6 Regeln om övergång från EU-ekologisk produktion till KRAV-godkänd har förtydligats, se regel 5.1.7. Karenstiden för inköpta djur minskar till 6 månader för kött från får, getter och grisar samt ull se regel 5.1.6 Dokumentationskraven är förtydligade i regel 5.2.2. Ingen prövning av djurinköp från certifieringsorganen se avsnitt 5.3. 20 % tackor som inte fött ungar får köpas in se regel 5.3.4. Djur i fäbboddrift ska kunna certifieiras, undantag från kravet på utevistelse större delen av dygnet medges för dem. Se regel 5.4.3. Veterinärmedicinska läkemedel framtagna med hjälp av GMO kan accepteras. Kapitel 9 Avsnittet om KRAV-certifierade ingredienser ingår nu i kapitel 9 som avsnitt 9.8. Alla som certifieras enligt kapitel 9 får använda reglerna utan ytterligare certifiering. Reglerna har förtydligats. Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010 11
Översikt över kapitelindelning Tabellen ger en översikt över vilka kapitel som berör det företag som är eller ska bli KRAV-certifierat, beroende på verksamhet. KAPITEL VERKSAMHET Växtodling Djurhållning Biodling Vildväxande produktion Hantering och Förädling Slakt Butik Restaurang och Storhushåll Produktionshjälpmedel Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning Svampodling Import och införsel av produkter eller råvaror Vattenbruk Fodertillverkning Fiske Inl. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Bilagor x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x (x) (x) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 12 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010
Regler för KRAV-certifierad produktion Utgåva januari 2010 KRAVs styrelse antog reglerna den 2 december 2009 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010 13
14 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010
Definitioner Definitioner 15
I KRAVs regler används följande begrepp: Ackreditering För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett ackrediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation Service) eller olika länders motsvarighet till SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier som EN 45011 /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Criteria och för ett visst regelverk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk produktion Arom En arom består av aromämne eller arompreparat och bärare eller lösningsmedel. Avblodning Tömning av djurkroppen på blod. Avvikelser Avsteg från KRAVs regler. Berikningsmedel Berikningsmedel är ämnen, (mineraler, inklusive spårämnen, vitaminer, aminosyror och mikronäringsämnen), som sätts till med syftet att produkten ska kunna marknadsföras som extra vitaminrik eller mineralrik eller för att ersätta vitaminer som gått förlorade vid tillverkningen. Du får inte använda berikningsmedel i KRAV-certifierade produkter om det inte är ett lagkrav att använda dem. Bestånd Biologisk enhet som avgränsar individer inom en art som i huvudsak har gemensam geografisk och årlig livscykel. I kapitel 17 används begreppet i den här betydelsen: En avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde. Betesperiod Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet. Bifångst Oavsiktlig fångst av däggdjur och fåglar eller av fisk av arter eller storlekar som man inte planerat att fånga. Biologiska processer Processer som sker med hjälp av levande organismer till exempel rötning och kompostering. 16 Definitioner
Biotekniska metoder (i Regel 2.15.5) Med biotekniska metoder menas (K): diatomépuder etanol svavel syrereduktion med kvävgas såpor och vegetabiliska oljor ättiksyra (ättiksprit) Biprodukter Fiskrens från förädlingsindustrin inklusive fiskråvara från arter som är ämnade till människoföda men som är nerklassade på grund av kvalité. (Denna definition gäller endast kapitel 7, vattenbruk.) Bisamhälle Grupp av bin som lever tillsammans. Brukningsenhet/Gård En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Bur En till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett eller en mindre grupp fjäderfän eller andra smådjur. Certifieringskommitté Certifieringskommittén är respektive certifieringsorgans kommitté som beslutar om överklaganden av certifieringsbeslut. Certifieringsorgan Organisation som undersöker hur ett KRAV-anslutet företag följer KRAVs regler och kontrollerar att detta sker på ett tillräckligt bra sätt. Oftast använder vi bara begreppet certifieringsorgan i regeltexten när vi menar ett godkänt certifieringsorgan. I kapitel 16 används certifieringsorgan för certifieringsorgan som använder andra regelverk än KRAVs. Certifieringsprogram Ett systematiskt arbete där ett certifieringsorgan genomför certifiering enligt ett visst regelverk. I förordning (EG) nr 834/2007 används begreppet kontrollorgan i samma betydelse som när det här står certifieringsprogram. Certifikat Intyg om KRAV-certifiering för speciell produkt, produktion eller aktivitet. Drivning Att förmå djuren att röra sig för egen maskin i önskad riktning. Definitioner 17
Drönarlarv Hanbilarv. Ekologisk Ordet ekologisk får användas vid märkning och marknadsföring av produkter om (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 uppfylls. EN 45011 Europeisk Norm 45011 (i Sverige SS EN 45011, där SS står för Svensk Standard). Identisk med ISO 65. Erkännande av certifieringsprogram Ett regelverk kan innehålla regler för hur produktion eller produkter som certifierats enligt ett annat certifieringsprogram ska kunna godkännas. Sådana regler måste tala om både vilka regelverk och vilka certifieringsorgan det är som erkänns. Etablerad djurgrupp Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården. EU-ekologisk Producerad och kontrollerad i enlighet med Rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion av och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91, utan att vara KRAVcertifierad. Farligt avfall Med farligt avfall menas till exempel explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, el- och elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack. Foder från karensårsodling (karensfoder) Foder som odlas på mark som är under karens och skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjats. Vissa grödor får användas som foder till egna djur tidigare vilket framgår av reglerna. Fysikaliska metoder (i avsnitt 2.15.5) Med fysikaliska metoder menas (K): frysning ljusfällor för fångst av flygande insekter ultraljud mot råttor och möss UV-ljus värme ånga 18 Definitioner
Fysikaliska processer Processer som sker med fysikaliska metoder till exempel malning, frysning och torkning. Fånggröda En gröda som sås in i befintlig gröda för att fånga upp överskott av växtnäring under hösten och därefter plöjas ner. Den består ofta av gräs. Färgämne Ämne som har eller kan ge färg. Det kan förekomma i naturen eller vara syntetiskt framställt. Färskvaror Livsmedel som inte behandlats i konserverande syfte genom exempelvis sterilisering, saltning, torkning, rökning eller djupfrysning och som därför kan ha begränsad hållbarhet. Färskvaran kan vara beredd eller oberedd. Vissa färskvaror är för sin hållbarhet beroende av att förvaras på särskilt sätt, exempelvis i kyla. Förnybar energi Förnybar energi är energi från vattenkraft (byggd före 2009), vindkraftverk, solfångare och solceller, biobränsle och spillvärme. El, värme och kyla som är miljömärkt enligt Bra Miljöval får räknas som förnybar utan vidare analys. Förpackning Produktens inre och yttre emballage. Förpackningsmateriel Produkter, oavsett material, som används för att innehålla, skydda, hantera och presentera en vara. Försiktighetsansats Försiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen skall värdera och ta hänsyn till påverkan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske. Försiktighetsprincipen Om miljökonsekvenserna av ett ämne, en produkt eller en verksamhet är okända eller osäkra förkastas hellre än accepteras det/den för att minimera eventuella risker. Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som ska vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte ska skada hälsan eller miljön. Förstahandsmottagare Auktionsinrättning eller annat organ som är auktoriserat av Fiskeriverket (enligt FIFS 1995:23) för att i första handelsledet förmedla fisk till försäljning eller för att köpa fisk för vidare saluföring. I ett annat land än Sverige är det en organisation med motsvarande auktorisation. Definitioner 19
Förädling Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och andra livsmedeslråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, konservering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. Genetiskt modifierad organism GMO En organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte förekommer naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Inom ramen för denna definition anses genetisk modifiering uppkomma åtminstone vid tillämpningen av de metoder som anges nedan: Hybrid-DNA-metoder med vektorsystem, vilka omfattas av rådets rekommendation 82/472/EEG. Metoder som innebär direkt införande i en organism av ärftligt material som beretts utanför organismen genom bland annat mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder som innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt. Följande metoder anses inte leda till genetisk modifiering, förutsatt att hybrid- DNA-molekyler eller genetiskt modifierade organismer inte används: befruktning in vitro, konjugation, transduktion, transformation eller annan naturlig process, induktion av polyploidi. Godkänt certifieringsorgan Ett godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifieringsorgan som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler. Oftast använder vi bara begreppet certifieringsorgan i regeltexten när vi menar godkänt certifieringsorgan. I kapitel 16 används certifieringsorgan för andra certifieringsorgan som använder andra regelverk. Grovfoder Med grovfoder avses bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (ej potatis). Gröngödsling En gröda som inte skördas till foder eller livsmedel, och som har till syfte att användas som gödsel, oftast på samma mark som den odlats på. Den innehåller oftast kvävefixerande baljväxter. 20 Definitioner
Gård/Brukningsenhet En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Hantering Allt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot produkten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spannmål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten. Huvudråvara Den viktmässigt dominerande råvaran i en sammansatt produkt. Hygieniserade slaktrester Produkter från slakt som används för gödsling, bland annat blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, benkol, köttmjöl, fjädermjöl, hårmjöl, ull, päls och hår. Högmjölkande Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. Högsta tillåtna giva Där den maximala mängd av ett produktionshjälpmedel som en lantbrukare får tillföra marken utan att det medför att för stora mängder tungmetaller eller växtnäring samtidigt tillförs. Den högsta tillåtna givan får som mest beräknas för fem år. Du ska ange hur lång tid du använt i din beräkning. IAC IFOAM Accreditation Criteria. IBS IFOAM Basic Standards. ICES International Council for the Exploration of the Sea. IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler (IFOAM Basic Standards for Organic Production and Processing) för ekologisk produktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan (IFOAM Accreditiation Criteria for Programmes Certifying Organic Agriculture and Processing). Import Inköp av produkter från ett tredjeland alltså ett land utanför EU och EFTA. För att få importera ekologiska produkter krävs importtillstånd från Livsmedelsverket eller Jordbruksverket. Definitioner 21
Industrikalk Restprodukt från industri med kalkningsverkan. Införsel Inköp av produkter från ett annat land inom EU och EFTA. Du får fritt föra in ekologiska produkter från anda EU-länder. Ingredienser av olika slag Ingredienser indelas i råvaruingredienser, livsmedelstillsatser och aromer. Råvaruingredienser kallas i denna regeltext också för råvaror. Det är sådana ingredienser som är grunden i ditt recept, till exempel mjölk, laktos, gurkmeja, syrakultur. Livsmedelstillsatser är berikningsmedel eller teknologiska tillsatser. Karantän Avskilt stall för att hålla införda djur skilda från den befintliga besättningen på grund av smittorisken. Karenstid Den tid du ska följa KRAVs regler men inte får sälja eller använda skörden som KRAV-certifierad. Karensårsodling Odling på mark under karenstiden. Kraftfoder Alla foder utom grovfoder och vitamin- och mineraltillskott. Potatis räknas som kraftfoder. KRAV-ansluten En producent eller motsvarande som har ett avtal med ett certifieringsorgan som är godkänt att certifiera enligt Regler för KRAV-certifierad produktion. När reglerna använder producent betyder det KRAV-ansluten producent. KRAV-certifierade råvaror Hudar, läder, skinn och textilråvaror från KRAV-certifierad produktion. Landning Överlämning av fångst från fiskefartyg till mottagare i land. Lekbiomassa Den sammanlagda vikten av lekmogna fiskar i ett bestånd. Leverantör Det företag du som KRAV-ansluten köper råvaror av. Lokala ekotyper Raser anpassade till lokala förhållanden. 22 Definitioner
Långsamväxande fjäderfäras eller linje Tillsvidare är enligt KRAVs bedömning en långsamväxande fjäderfäras eller linje en ras där djuren växer med maximalt 50 gram per dag i genomsnitt. Jordbruksverket kommer att besluta vad räknas som långsamt växande raser. Vi definierar långsamväxande på detta sätt för att möjliggöra KRAV-certifierad slaktkycklingproduktion. Idag är tillgången på verkligt långsamväxande raser mycket begränsad och import av avelsdjur är också begränsad på grund av reglerna om karantän. KRAVs förhoppning är att definitionen ger en ökad omfattning av slaktkycklingproduktionen och ett bredare utbud av raser som är mer anpassade till ekologisk produktion. Den KRAV-certifierade slaktkycklingproduktionen har redan idag stora fördelar ur djuretisk synpunkt genom att man inte har någon förebyggande medicinering med coccidiostatika, att djuren kan gå ute under vår, sommar & höst samt att de får KRAV-certifierat foder. Lönproduktionsavtal Lönproduktionsavtal gäller endast för hantering/förädling av produkter där enbart egenproducerade råvaror ingår. Om både producent och lönproducenten är KRAV-anslutna behövs inget avtal. Lösningsmedel och bärare av tillsatser och aromämnen Som ingredienser anses inte ämnen som använts i de mängder som är absolut nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser och aromämnen. Till exempel kan majsstärkelse användas som bärare till en arom. Manual för slakteriet Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Mekaniska metoder (i avsnitt 2.15.5) Med mekaniska metoder menas vidare användning av (K): fällor och fångstanordningar insektsfällor med födoattrahenter eller feromoner rått- och musfällor Målart Den fiskart man vill fånga. Omläggning Övergång från konventionell till KRAV-certifierad produktion. P-AL klass En indelning av jordar efter koncentrationen av lättlösligt fosfor. Definitioner 23
Parallellodling Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAVcertifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel 4.1.6. Processhjälpmedel Ämnen som används vid tillverkning men som inte räknas som ingredienser och som inte har någon teknologisk effekt i det färdiga livsmedlet räknas som processhjälpmedel. Det kan till exempel vara vegetabilisk olja som används som släppmedel. Producent Den som är certifierad enligt KRAVs regler och som odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Begreppet betyder i texten samma sak som KRAV-ansluten. Produktgrupp En produktgrupp är en grupp av varor av ett visst slag, exempelvis mjöl, pasta eller saft. Produktionshjälpmedel Insatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel och växtskyddsmedel, samt djurvårdsmedel, och desinfektionsmedel i lagerlokaler. Produktionsplats Fysiskt avgränsad enhet som är KRAV-ansluten. Begreppet motsvarar EU-förordningens produktionsenhet. Regelverk Regelverk betyder här en lagtext eller en standard för (ekologisk) produktion. Den organisation som utvecklar reglerna kallas regelägaren. KRAV ekonomisk förening är regelägare för KRAVs regler. Rekommenderad giva Den mängd av ett produktionshjälpmedel som du rekommenderar den KRAVanslutne jordbrukaren att använda. Det ska framgå om din rekommendation är en årlig giva eller om du räknat på ett längre tidsintervall. Du får inte räkna på längre tid än fem år. Rekonstituering Rekonstituering innebär att produktens ursprungliga vattenhalt återställs. 24 Definitioner
Revision En oberoende systematisk granskning som avgör om den KRAV-anslutne följer KRAVs regler. Revisionsledare En erfaren revisor som fungerar som ledare i ett revisionslag. Revisor En person som kan och får genomföra en revision. SJVFS Statens Jordbruksverks författningssamling, det vill säga de föreskrifter som Jordbruksverket ger ut. Alla publiceras på Jordbruksverkets hemsida. Spökfiske Förlorade redskap som kan fortsätta fånga djur under mycket lång tid eftersom de är tillverkade av svårnedbrytbara material som nylon och andra plaster. Stallperiod Den period när djuren normalt hålls inne varje dag, med eller utan tillgång till utevistelse. När djuren bara vistas inne i samband med mjölkning räknas inte. Stress Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Ströbädd/djupströbädd En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år. Den hålls torr genom att nytt strömedel läggs ovanpå det gamla. Djupströbädd är en ströbädd som gödslas ut en eller ett par gånger per år. Tillsatser Kallas ibland teknologiska tillsatser. Är de ämnen som har en teknisk funktion i livsmedlet och för vilka myndigheterna bestämt att de ska ha en särskild säkerhetsprövning. Dessa tillsatser har ett E-nummer. Till exempel är askorbinsyra (C-vitamin) en teknologisk tillsats när den används som antioxidationsmedel med E-nummer E 300. Torrsubstans (ts) Det som är kvar när man torkat bort allt vatten i något, till exempel ett foder. Begreppet används bland annat för foder för att kunna jämföra olika produkter där vattenhalten kan variera mycket. Definitioner 25
Tredje part Ett företag som anlitas av ett KRAV-anslutet företaget för viss hantering av KRAV-certifierade produkter. Certifieringsorganet och det anslutna företaget är de andra två parterna. Uddevallasystem En typ av slaktinredningssystem. Uppstallning Inhysa djur i stall för viss tid. Utevistelseperiod Tiden före och efter betesperioden. Djur ska ha möjlighet att gå ut när mark- och väderförhållanden tillåter detta för respektive djurslag. Verandavistelse Används för fjäderfä. Vistelse på hårdgjord yta med tak utanför ett isolerat stall. Den kan vara helt eller delvis inklädd med vindväv eller liknande. Vildväxande produktion Vildväxande produktion är växtproduktion som skördas eller insamlas utan att i nämnvärd utsträckning vara föremål för odlingsåtgärder. Vildväxande produktion innefattar alla vilda växter. (EU) Vinterlamm Avvanda lamm som behålls för slaktuppfödning under stallperioden. Växtföljd En planerad ordningsföljd mellan grödor på ett enskilt skifte. Växtnäringsbalans Förhållandet mellan införd växtnäring i till exempel inköpt gödsel och den växtnäring som förs bort i de produkter som går ut från gården. Växtskyddsmedel Medel som skyddar växterna mot angrepp av insekter, svampar och andra skadegörare. 26 Definitioner
Syfte och omfattning Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010 27
Syfte Regler för KRAV-certifierad produktion, hädanefter kallat KRAVs regler, är ett redskap för att omsätta Den ekologiska produktionens målsättning till handling i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument (av livsmedel och andra jordbruksprodukter). Reglerna tar hänsyn till många faktorer för att inbegripa helheten i produktionssystemen och den omgivande miljön. Social rättvisa och sociala rättigheter ingår som en integrerad del. Biologiska mekanismer och sammanhang är grunden för vad som betraktas som naturligt och därmed förenligt med ekologisk produktion. Strävan är att ha vetenskapligt stöd för alla regler. Ofta prioriteras försiktighetsprincipen till dess forskning och beprövad erfarenhet kan ge en säker grund för reglernas gränsdragningar. Vid konflikt mellan olika mål kan helhetssynen bedömas som viktigare än de olika delarna i målkonflikten. KRAVs regler fastställer hur produktion skall bedrivas för att produkter ska få märkas och marknadsföras med KRAVs märke och/eller med hänvisning till att produkterna producerats i enlighet med KRAVs regler. Därigenom skapas en plattform som underlättar en enhetlig marknadsföring av KRAV-certifierad produktion, samt ger förtroende i alla produktionsled och på marknaden. Ramar för regelverket Nationell lagstiftning, exempelvis djurskydds- och miljölagstiftning, ligger alltid som grund för KRAV-certifierad produktion. Utformningen av och innehållet i KRAVs regler styrs därutöver även av andra regelverk på europeisk och global nivå. KRAV har anpassat reglerna till IFOAM Basic Standards, så att ackreditering enligt den globala samarbetsorganisationen IFOAM:s normer är möjlig. EU har regler för ekologisk produktion i Förordningarna (EG) nr 834/2007; (EG) nr 889/2008 och (EG) nr 967/2008. Förordningarna är lag i Sverige och reglerar hur ordet ekologiskt får användas. Förordningarna omfattar växtodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, import, slakt och foderproduktion. KRAVs regler uppfyller EG-förordningarna och är i vissa fall strängare än dessa. KRAVs regler omfattar fler områden än EGförordningarna, till exempel restaurangcertifiering, fiske och textilier. Omfattning Reglerna är fastställda utifrån vad som bedöms vara praktiskt möjligt att uppnå för närvarande. Reglerna fastställs av KRAVs styrelse och gäller till dess något annat beslutas. KRAVs beslut om regler sätter gränser för vilka produkter och vilken produktion eller hantering av ekologiska produkter som kan godkännas. KRAVs märke är främst avsett att användas på livsmedel men vi certifierar även andra råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk samt fiske. KRAV förbehåller sig rätten att avgöra om regelverket är tillämpligt för viss produktion. 28 Syfte och omfattning
Reglerna och kontrollen omfattar produktionsförhållanden, produkter och recept, dokumentation och märkning. Avseende primärproduktion, produktionshjälpmedel och insatsmedel, hantering, lagring och förpackning, förädling, försäljning och marknadsföring samt produkter och råvaror som certifierats enligt andra regelverk för ekologisk produktion. Syfte och omfattning 29
30 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010
1 Märkning och marknadsföring Obs: När reglerna trycktes i slutet av februari 2010 fanns ett ändringsförslag om att EU:s nya logotyp ska börja användas senast 1 juli 2012, istället för 1 januari 2012, som tidigare beslutats. Vi har i reglerna utgått från att det förslaget antas. Likaså finns ett ändringsförslag om att kodnumret för certifieringsorgan får placeras i samma synfält som den nya EU-logotypen och inte att den måste skrivas under den nya logotypen som tidigare beslutat. Regel 1.3.3 utgår från vad som gällde när reglerna trycktes men nämner ändringsförslaget. Beslut om utformningen väntas publiceras i mars 2010. Vi anpassar då denna regel på vår webbplats. Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2010 31
Reglerna i det här kapitlet har som mål att öka och underlätta försäljningen av KRAV-certifierade produkter i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument. Reglerna ska också värna om KRAV-märkets trovärdighet. Reglerna i detta kapitel ska underlätta för dig som producent eller säljare att märka och marknadsföra dina KRAV-certifierade produkter. Reglerna ska också göra det lättare för dig att få nytta av KRAV-märkets mervärden. Slutligen ska reglerna underlätta för köparen och konsumenten att hitta och välja KRAV-certifierade produkter. Kapitlet innehåller regler för vem som får använda KRAVs namn och märken, hur du får utforma märkningen samt vilka märkningsuppgifter som ska finns på eller tillsammans med KRAV-certifierade produkter. Regelkapitlet anger hur KRAVs namn och märken ska användas i marknadsföring. I kapitlet finns också särskilda märknings- och marknadsföringsregler för kaffeservering samt regler för ursprungsmärkning som ett frivilligt tillägg. Läsanvisning Avsnitt 1.1 handlar om hur KRAVs olika märken allmänt får användas. Avsnittet talar bland annat om vem som kan använda de olika märkena och vilka produkter de ska användas på. Avsnitt 1.2 innehåller mer detaljerade regler om hur du får eller ska använda KRAVs namn och märken. Avsnitt 1.3 beskriver de märkningsregler som finns i EU-förordningen. Avsnitt 1.4 handlar om vilka märkningsuppgifter som ska finnas på förpackningar och emballage. Det gäller bland annat uppgift om slutberedningsland och ursprungsland. Avsnitt 1.5 reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på följesedlar och fakturor. Avsnitt 1.6 behandlar marknadsföring av KRAV-märkta produkter, medan 1.7 speciellt behandlar marknadsföring av kaffe som säljs av andra än kaffeleverantören, som exempelvis vendingföretag eller restauranger och storhushåll. Slutligen finns i avsnitt 1.8 regler för frivillig ursprungsmärkning. Tänk särskilt på Om du måste märka dina produkter med EU:s nya logotyp för ekologisk produktion behöver du göra om dina förpackningar senast till 1 juli 2012. Information om det finns i avsnitt 1.3. KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV. (K) 1.1 Allmänna regler Detta avsnitt presenterar KRAVs olika märken och användningen av dem, vem som kan använda de olika märkena och vilka produkter de ska användas på. KRAV har flera olika märken som ska användas för olika typer av produkter. Du bör läsa hela avsnittet för att förstå vilket märke som passar just din verksamhetsinriktning. 32 Märkning och marknadsföring
1.1.1 För att använda KRAV-märket måste du ha ett avtal med ett godkänt certifieringsorgan Du har rätt att använda KRAVs namn och märken när du har ett avtal om certifiering med ett godkänt certifieringsorgan och certifieringsorganet har utfärdat ett certifikat för KRAV-certifierad produktion. (K) 1.1.2 Produkter som får omfattas av märkningen Du får använda KRAVs namn eller märke i samband med märkning och marknadsföring av produkter från produktion som uppfyller KRAVs regler. Du får även använda KRAVs namn eller märke i samband med produkter och råvaror när du uppfyllt reglerna i kapitel 16, import och införsel. (K) 1.1.3 KRAVs nya logotyp I februari 2010 lanserar KRAV en ny logotyp. Du får använda den omedelbart och du ska använda den senast 1 juli 2012. KRAVs nya logotyp ersätter både KRAVs grundmärke och KRAVs B-märke. 1.1.4 När du får använda KRAVs grundmärke Du får endast använda grundmärket: på produkter där andelen KRAV-certifierade ingredienser utgör minst 95 procent av de ingående ingrediensernas sammanlagda vikt på produktionshjälpmedel när innehållet till 100 procent är produkter eller råvaror från KRAV-certifierad produktion (K) på fodersäckar och produktblad för produkter där alla foderråvaror är KRAV-certifierade och där fodertillsatser och liknande överensstämmer med KRAVs regler. (K) När du beräknar andelen KRAV-certifierade ingredienser av den totala vikten ska du inte räkna med koksalt och vatten. Om du tillsatt vatten för rekonstituering ska det dock räknas med. Grundmärke B-märke 1.1.5 När du får använda KRAVs B-märke Du får endast använda KRAVs B-märke: när du märker dina rätter eller dina registrerade KRAV-certifierade livsmedel, om du är certifierad enligt kapitel 15 restauranger och storhushåll på produktion certifierad enligt reglerna i kapitel 17, fiske. (K) Fram till 31 december 2008 fanns en möjlighet att använda KRAVs B-märke Märkning och marknadsföring 33