LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken Burlövs kommun Datum: 2015-02-02

Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 5 Om undersökningen... 6 A. Bakgrundsfrågor... 8 B. Fritid... 9 C. Skola... 15 D. Politik, samhälle, inflytande... 19 E. Trygghet... 27 F. Hälsa... 32 G. Arbete... 38 H. Framtid... 41 Burlöv LUPP 2014 3

Våga förändra kommunen. Ta emot den kritik dom får. Lyssna mer på vad ungdomarna tycker och tänker TJEJ PÅ HÖGSTADIET Burlöv LUPP 2014 4

Sammanfattande reflektioner Den 17 juni 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut och insatser som tas rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Vad LUPP-resultatet visar i Burlöv är att kommunen inom flera temaområden ligger på samma eller likvärdiga nivåer som rikssnittet för LUPP 2013. Ungdomars livssituation ser i Burlöv alltså ut på liknande sätt som i flera andra kommuner. Att det ser ut på liknande sätt i andra kommuner har i relation till de ungdomspolitiska målen i sig dock inte så stor betydelse. Målen så som ovan specificerat, gäller att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en bild av ungdomarnas livssituation i Burlöv. Några framträdande slutsatser om tendenserna och relationer både till rikssnittet 2013 samt skillnader mellan kön och andra faktorer presenteras dock här. Ungdomarna i Burlöv vill vara med och påverka En av de viktigaste förutsättningarna för att utveckla ungdomsinflytandet är att ungdomar faktiskt vill vara med och påverka. En stor andel av ungdomarna har svarat att de vill vara med och påverka i frågor som berör kommunen, totalt 5. Motsvarande siffra i rikssnittet för LUPP 2013 är 39%. Andelen som svarat att de ser sig ha goda möjligheter att påverka och föra fram sina åsikter är i Burlöv 33%, och ligger därmed högt över rikssnittet på 18%. Ungdomarna tenderar även vara positivt inställda till att träffa politiker. Att ta tillvara på ungdomarnas intresse för politik och samhälle samt vilja att vara med och påverka i olika frågor kan därav bli 1 Regeringens proposition 2013/14:191 viktigt. Ungdomarna vill framför allt vara med och påverka i frågor som rör skolan och fritiden. Ungdomarna vill dock även i stor utsträckning påverka i andra frågor, som att motverka främlingsfientlighet och kriminalitet i kommunen. Utsatthet i skolmiljö En relativt stor andel av ungdomarna anser att mobbning, våld och främlingsfientlighet är problem i skolan. De som blir/blivit utsatta för mobbning eller orättvis behandling har även svarat att det till stor del sker i skolmiljön. Att ungdomar ska känna sig trygga i skolan är så klart viktigt, och skolan spelar en viktigt och central roll för ungdomarnas liv vid sidan om hemmet. Genus och mångfald inom fritidsområdet Fritiden för ungdomar i Burlöv tenderar att se ut på lite olika sätt för tjejer respektive killar. er anser i högre utsträckning att det finns väldigt lite eller ganska lite att göra på fritiden medan killar i större utsträckning är nöjda med fritidsutbudet. Killar besöker fritidsgårdar i högre utsträckning samt är mer aktiva inom idrott. Killar är i högre utsträckning också medlemmar i föreningar och aktiva i föreningslivet. er däremot läser, skriver, sjunger/spelar instrument i högre utsträckning än killar. Den kommunala fritidsverksamheten kan därav bevaka att jämbördiga satsningar görs, exempelvis i form av anläggningar och bidrag till verksamheter som intresserar främst tjejer samt främst killar. En medvetenhet om att tjejer och killar ska kunna delta i aktiviteterna på lika villkor är även viktig. Att bejaka mångfald inom området kultur och fritid kan även komma att bli viktigt. Vid en fördjupad analys framkommer det att ungdomar med utländsk bakgrund i lägre utsträckning är medlemmar i föreningar samt besöker kulturevenemang i lägre utsträckning än de ungdomar som inte har utländsk bakgrund. Burlöv LUPP 2014 5

Om undersökningen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) LUPP-undersökning har 2014 genomförts i Burlöv på högstadiet. LUPP-undersökningen genomfördes under oktober 2014 och insamlingen genomfördes genom en webbenkät. Webbenkäten besvarades på skolorna. Undersökningen har genomförts av Burlövs kommun och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Burlövs kommun. Om LUPP LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF, år 2001. LUPP är en metod för att få en bild av ungdomars situation lokalt. LUPP är en nationell undersökning där kommuner får möjlighet att delta för att samla in kunskap om ungdomars levnadssituation. Svarsfrekvens Totalt har 327 av 436 elever svarat på undersökningen i årskurs. Svarsfrekvensen är således 75%. Svarsfrekvensen är genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. Bortfallsanalys För vissa frågor finns det internt bortfall, dvs. att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om runt 2% men varierar mellan frågorna. Det kan exempelvis vara så att elever bedömt frågan som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. Analys Enkätfabriken har gjort analys och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomars upplevelser i Burlövs kommun. Rapporten innefattar jämförelser mellan killar och tjejer. Jämförelser, inte bara för kön, utan även mellan andra undergrupper gör att man kan få en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Att få denna kunskap är viktig för att arbeta vidare med förändring och anpassa insatserna för ungdomsrelaterade frågor. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar även vikten av statistik om ungdomars levnadsvillkor och i första hand resultatskillnader mellan kön och ålder, men även i andra hand, och om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. 1 Därav innefattar rapporten även vissa nedbrytningar på vilken skola ungdomarna går i eller uppdelat på bostadsområde inom relevanta frågor samt inom fördjupningsområdena. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Burlöv LUPP 2014 6

I den löpande texten berörs även på olika ställen jämförelser till rikssnittet för LUPP 2013 2. Rikssnittet som hänvisas till i denna rapport gäller endast rikssnittet för högstadieungdomar, det vill säga åldern 13-16 år. Jämförelser med snittet syftar till att ge en överblick över tendenserna nationellt, och, trots att en sådan jämförelse har vissa brister, kan det vara fördelaktigt för att se kommunens resultat i en större kontext. Statistisk sambandsanalys Vissa områden i rapporten innehåller en fördjupad analys. Som en del i denna fördjupade analys används statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. dvs. vi kan inte bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Rapportens upplägg Rapportens upplägg följer LUPP-enkätens temaområden; A. Bakgrundsfrågor, B. Fritid, C. Skola, D. Politik, samhälle och inflytande, E. Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och slutligen F. Framtid. Läsanvisningar Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Burlöv. De allra flesta frågor som fanns i LUPP-enkäten redovisas i denna rapport. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma, är att i vissa fall har några av svarsalternativen uteslutits i redovisningen. Detta har också gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av frågorna hänvisar vi till MUCF:s verktyg Wlupp. 2 Information om vilka kommuner som deltog år 2013 finns på www.mucf.se. Snittet för 2013 används då data ej vid tillfället funnits tillgänglig för kommunerna som deltog år 2014 Burlöv LUPP 2014 7

A. Bakgrundsfrågor Könsfördelningen i undersökningen framgår i diagrammet nedan. Fig. A2: Könsfördelning 1% 47% 51% A2. Är du..? & Fig. A4a: Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Din mamma 54% 2% 19% 25% Din pappa 54% 3% 19% 24% Du själv 83% 1% 8% 8% Fig. A4b: Hur länge har du bott i Sverige? 5 47% 4 På högstadiet deltog elever från Vårdboskolan i Arlöv samt Dalslundsskolan i Åkarp. Ungdomarna som deltagit i undersökningen går på årskurserna 7, 8 eller 9. 3 2 1 29% 24% Fig. A6. Vad heter skolan du går i? Antal Andel Vårboskolan i Arlöv 185 57% Dalslundskolan i Åkarp 139 43% Fråga A5.b. Vilken årskurs går du i? ÅRKURS Andel åk 7 33 % åk 8 30 % åk 9 37 % Totalt 100 % (327 svar) Ungdomarna fick svara på var de själva och deras föräldrar är födda. De som själva var födda utanför Sverige fick även ange hur länge de bott i Sverige. 10 år eller längre 4 9 år 0 3 år Totalt har 12% av ungdomarna angett att de har någon funktionsnedsättning. Fig, A.10: Har du någon funktionsnedsättning? 12% 88% Nej Ja Burlöv LUPP 2014 8

B. Fritid Sammanfattning Fig. B1: Hur mycket fritid har du? Detta avsnitt fokuserar på olika frågor som relaterar till ungdomarnas fritidssituation. Några sammanfattade slutsatser är att: u Fritidssituationen för ungdomar i Burlöv överensstämmer i stort med fritidssituationen för ungdomar i flertalet andra kommuner (sett till rikssnittet för LUPP 2013) u Ungdomarna i Burlöv efterfrågar fler aktiviteter som är kopplade till idrott och sport 6 4 67% 65% u Fritidsaktiviteterna ser lite olika ut mellan killar och tjejer och tenderar att följa mer traditionella könsmönster. Killar är även generellt mer nöjda än tjejer med utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen 2 14% 21% 18% 15% Hur mycket fritid ungdomar har Majoriteten av ungdomarna, 66%, känner att de har lagom med fritid. er känner i högre utsträckning än killar att de inte har tillräckligt med fritid. 18% av tjejerna har svarat att de ofta har för lite fritid, motsvarande siffra för killar är 15%. jag känner ofta att jag har för mycket fritid lagom med fritid Hur mycket finns att göra? jag känner ofta att jag har för lite fritid 77% av ungdomarna anser att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden, se figur B2 på nästa sida. Killar upplever i högre utsträckning än tjejer att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden i Burlövs kommun. Burlöv LUPP 2014 9

B. Fritid Fig. B2: Hur mycket finns det att göra på fritiden? 10 8 6 71% 83% Fig. B4: Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör, men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? 10 8 89% 86% 6 4 4 29% 2 17% 2 11% 14% väldigt mycket / ganska mycket Vad saknas? ganska lite eller väldigt lite/ingenting Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter, i så fall vilka? Ungdomarna fick även skriva öppna svar om de anser att det saknas fritidsaktiviteter i kommunen, och, i så fall vilka. Ungdomarna efterfrågar olika aktiviteter kopplade till idrott och sporter. Bl.a. nämns gymnastik, dans, badminton, boxning och basket. Fotbollsturneringar eller olika tävlingar efterfrågas också. En del av ungdomarna efterfrågar även mötesplatser, bl.a. nämns ungdomscafé och parker. Några nämner även att de önskar att det arrangerades gemensamma utflykter och aktiviteter för ungdomar i kommunen. ja nej Totalt 13% av ungdomarna har svarat att det finns något som de skulle vilja göra på fritiden som de inte kan vara med på för att de eller deras familj inte har råd. Ungdomar med utländsk bakgrund har i högre utsträckning svarat ja jämfört ungdomar som inte har någon utländsk bakgrund. Var ungdomarna träffas En majoritet av ungdomarna, 64%, träffas oftast hemma hos varandra på fritiden. Ungdomarna i Burlöv träffas i något lägre utsträckning sina kompisar hemma hos varandra än rikssnittet för LUPP 2013. I Burlöv träffas ungdomarna oftast utomhus i högre utsträckning än rikssnittet för LUPP 2013. Vad som även framgår är att killar träffar sina kompisar utomhus i högre utsträckning än tjejer. er träffar istället sina kompisar i högre utsträckning än killar i köpcentrum eller galleria samt i centrum/ på stan. Burlöv LUPP 2014 10

B. Fritid Fig. B5: Var ungdomar träffar sina kompisar 6 4 2 68% 61% hemma hos varandra 28% 44% utomhus 31% på galleria / köpcentrum 18% 13% i centrum/ på stan 12% 12% i en idrottshall/sporthall i samband med idrott 12% 3% 9% 3% 7% 3% 3% annanstans Ungdomarnas fritidsaktiviteter på ett ungdomens hus fritidsgård på ett café 1% i en föreningslokal högre andel killar som svarat att de idrottar varje dag jämfört med tjejer. Vad som vidare kan noteras är att högstadieungdomar i Burlöv besöker bibliotek högre utsträckning än rikssnittet för LUPP 2013. Fig. B6: Vad ungdomarna oftast gör (varje dag + varje vecka) a. Idrottar/motionerar i klubb eller förening 61% 67% b. Idrottar/motionerar men inte i klubb /förening 41% 61% f. Läser böcker (även läsplatta) 56% 44% d. Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/ gör bild (t.ex målar, tecknar, foto, film) 53% 33% e. Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk 32% 29% l. Besöker ett sportevenemang 14% 22% j. Går på ungdomens hus, fritidsgård 1 25% c. Skriver (t.ex. poesi, dagbok, bloggar) 2 11% k. Är ute i naturen/fiskar/jagar 15% 16% g. Besöker bibliotek 13% 16% i. Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete, arrangerar aktiviteter eller liknande) h. Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/museum/utställning/bio 6% 13% 4% 7% Som det framgår i tabellen (figur B6 ) idrottar 64% av högstadieungdomarna i Burlöv i en förening varje dag eller varje vecka. Andelen som idrottar, men inte i en förening, varje dag eller varje vecka är 51%. När man ser på resultaten fördelat på kön framgår det att tjejer läser och skriver samt sjunger/ spelar instrument/dansar i högre utsträckning och oftare än killar. Killar som idrottar är dock högre än andelen tjejer som gör detsamma, detta gällerspeciellt de som idrottar utan en koppling till en förening. Det är även en De aktiviteter som ungdomar i störst utsträckning uppger att de aldrig gör är: u Skriver, t.ex. poesi, dagbok, bloggar (68%) u Deltar aktivt i föreningsverksamhet (6) u Går på ungdomens hus / fritidsgård (56%) u Syr / slöjdar / snickrar eller hantverk (46%) Burlöv LUPP 2014 11

B. Fritid Procenten i parentesen (föregående sida) anger hur stor andel som svarat att de aldrig gör respektive fritidsaktivitet. Medlemskap i föreningar Fig. B8: Är du medlem i någon av följande föreningar? 10 83% 84% 8 I Burlöv är 63% av killarna och 53% av tjejerna medlemmar i en förening. Killar har alltså i högre utsträckning medlemskap i föreningar än tjejer (se figur B7). Idrottsföreningar, hobbyföreningar, religiösa föreningar/församlingar och skolföreningar är de vanligaste föreningarna som ungdomarna är medlemmar i. er är i högre utsträckning än killar medlemmar i skolföreningar och kulturföreningar, killar är däremot i högre utsträckning medlemmar i dator- eller spelföreningar. Fig, B7: Är du medlem i någon förening? 6 4 53% 63% 47% 37% tjej kille 6 4 2 Idrottsförening/ klubb 31% 32% 25% 2 18% 19% 17% 18% 18% 16% 12% 1 1 9% 5% 2% 2% 6% 8% Hobbyförening Skolförening Religiös förening/ församling Annan Kulturförening Friluftsförening Datorförening/ spelförening Etnisk förening Politisk parti/ ungdomsförbund Förening/organisation samhällsfrågor 2 ja nej Burlöv LUPP 2014 12

B. Fritid Inflytande i föreningsverksamhet Fig. B9: Upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? 4 3 39% 36% 35% 32% 29% 29% Resor 7 av ungdomarna har under de senaste 12 månaderna gjort en utlandsresa. Fig. B10: Har du under de senaste 12 månaderna gjort någon utlandsresa som varat minst en vecka? 8 6 67% 73% 2 4 1 2 33% 27% ja, så mycket som jag vill ja, men mindre än jag skulle vilja jag vill inte påverka ja nej Totalt upplever 38 procent av ungdomarna att de kan påverka sin förenings verksamhet i den utsträckning de vill. 33 procent upplever att de kan påverka i lägre utsträckning än vad de skulle vilja. Detta framgår i diagrammet ovan, figur B9. Burlöv LUPP 2014 13

B. Fritid - fördjupad analys Den fria tiden är en viktig arena för ungas lärande och självförverkligande. I regeringens strategi för ungdomspolitiken framhålls tillgången till kultur som grundläggande i en demokrati samt som ett kraftfullt redskap för ett aktivt deltagande i samhället. 1 Vissa fritidsverksamheter domineras av killar, andra av tjejer, eller kan i uppläggningen vara mindre tilltalande för någotdera könet och kan på olika sätt vara utestängande. Den kommunala fritidsverksamheten bör därav bevaka att jämbördiga satsningar görs, exempelvis i form av anläggningar och bidrag till verksamheter som intresserar främst tjejer samt främst killar. De måste även ha en medvetenhet om att tjejer och killar ska kunna delta i samma aktiviteter på lika villkor. 2 Vad som även kan vara ett viktigt förhållningssätt är att jämställdhetsarbetet bör bedrivas med unga, snarare är för unga. Vad som LUPP-undersökningen i Burlöv visar är att fritidsintressena tenderar följa traditionella könsmönster. Killar idrottar och besöker fritidsgårdar i högre utsträckning än tjejer. Killar är i högre utsträckning också aktiva inom föreningslivet samt medlemmar i föreningar. er läser, skriver och spelar instrument eller sjunger i högre utsträckning än killar. er anser även i större uträckning än killar att det finns lite eller ganska lite att göra på fritiden i kommunen. Nationellt ses även liknande tendenser. Dock är andelen killar och tjejer som besöker fritidsgårdar, idrottar/motionerar utan koppling till förening samt är medlemmar i föreningslivet i rikssnittet för LUPP relativt jämfördelad mellan könen. Skillnaderna mellan könen är alltså i Burlöv något högre vad gäller dessa fritidsaspekter än i rikssnittet för LUPP 2013. Något att reflektera över vad gäller området fritid är huruvida aktiviteterna eller miljön på fritidsgårdarna i Burlöv tilltalar killar i högre utsträckning än tjejer, samt även 1 MUCF: Fokus 14: Om ungas fritid 2 MUCF : Fokus 13: Unga och jämställdhet vad gäller arenor och platser för idrott och motion. Samma sak gäller dock tvärtom vad gäller att sjunga, teckna/måla eller spela instrument, som är vanligare aktiviteter bland tjejer i kommunen. Ett jämställdhetsarbete som riktar sig till unga tjejer och killar torde vara viktigt för jämställdheten inom kultur- och fritidsområdet. Någonting som även går att reflektera över mot bakgrund av detta är hur möjligheterna till fritidsaktiviteter ser ut för icke sportintresserade killar. 3 ϐϐ ϐϐ Ett förslag är att göra en genusanalys av ekonomiska beslut inom området fritid och kultur i kommunen, för att vidare kunna arbeta mot ökad jämställd fritid Utbildningar i genus och mångfald för exempelvis fritidsledare och andra som arbetar med ungdomar inom fritid och kultur kan även ge resultat inom området Vid en vidare analys av de fritextsvar som inkommit vad gäller frågan om det saknas aktiviteter i kommunen, och i så fall vilka, har de som är mer missnöjda med fritiden (hur mycket det finns att göra i Burlöv) gett förslag på aktiviteter i större utsträckning i fritext. Detta tyder på att de som saknar aktiviteter eller är mer missnöjda med utbudet ändå har en bild eller idéer på vad de skulle vilja göra på sin fritid. ϐϐ Att bejaka mångfald och allas delaktighet inom området kultur och fritid kan även komma att bli viktigt. Vid en fördjupad analys framgår det att ungdomar med utländsk bakgrund 4 i lägre utsträckning är medlemmar i föreningar samt även besöker kulturevenemang i lägre utsträckning jämfört med de ungdomar som inte har någon utländsk bakgrund 3 MUCF: Fokus 13: Unga och jämställdhet 4 Utländsk bakgrund: själva är födda utanför Sverige eller någon av förlädrarna är födda utanför Sverige Burlöv LUPP 2014 14

C. Skola Sammanfattning I detta avsnitt redovisas de frågor som berör ungdomarnas skolsituation. En majoritet av ungdomarna i Burlöv är i största allmänhet nöjda med frågorna som berör skolan. Annat som kan vara värt att uppmärksamma är att: Som det framgår i diagrammet (fig. A9) har 82% av ungdomarna angett att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med sin skolsituation. Nästan lika stor andel, 79% har svarat att de är nöjda med sin utbildning. Inga större skillnader finns vad gäller dessa två frågor mellan skolorna i kommunen. u En relativt stor andel upplever att mobbning och våld är problem i skolan u Högstadieungdomar i Burlöv anser i högre utsträckning än rikssnittet att de får vara med och påverka i olika skolfrågor, vilket tyder på ett välfungerande elevinflytande. Dock vill ungdomarna i Burlöv vara med och påverka i större utsträckning än vad de idag upplever att de får Fig. A9: Hur nöjd är du i största allmänhet när det kommer till följande? Din utbildning 31% 48% 12% 6% 3% Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Din arbetseller skolsituation 32% 5 1 5% 3% 2 4 6 8 10 Burlöv LUPP 2014 15

C. Skola Skolsituationen Ungdomarna fick även ta ställning till ett antal påståenden om skolsituationen. En majoritet, 68% i Vårdboskolan och 78% i Dalslundskolan anser att det är bra stämning i skolan. Vad som vidare framgår är att ungdomar på Vårdboskolan i större utsträckning än ungdomarna på Dalslundskolan anser att skolan agerar om en elev mobbas av en annan elev. Fig. C3a: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Vårboskolan i Arlöv Dalslundskolan i Åkarp Det är bra stämning i skolan 68% 78% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 65% 57% Skolan agerar om en lärare kränker en elev 59% 53% Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev 6 49% Det är bra stämning i skolan 72% 72% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 57% 65% Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev 49% 59% Skolan agerar om en lärare kränker en elev 56% 56% Utsatthet Vad gäller olika former av utsatthet i skolan kan man konstatera att mobbning är det som flest ungdomar anser är ett problem. Vad gäller påståendet mobbning är ett problem i skolan har 24% av ungdomarna på båda skolorna svarat att det stämmer mycket bra eller ganska bra. 2 har vad gäller påståendet våld är ett problem i skolan svarat att det stämmer mycket eller ganska bra. Motsvarande siffra i rikssnittet för lupp är 12%. Fig. C3b: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Vårboskolan i Arlöv Dalslundskolan i Åkarp Flickor får bättre möjligheter än pojkar 14% 29% Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 19% 2 Mobbning är ett problem i skolan 24% 24% Pojkar får bättre möjligheter än flickor 12% 15% Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 15% 16% Våld är ett problem i skolan 21% 2 Flickor får bättre möjligheter än pojkar 13% 28% Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 16% 24% Mobbning är ett problem i skolan 23% 25% Pojkar får bättre möjligheter än flickor 13% 13% Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 14% 17% Våld är ett problem i skolan 16% 25% Burlöv LUPP 2014 16

C. Skola Omdöme skola Inflytande i skolfrågor LUPP enkäten innefattade även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgång till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Ungdomarna är nöjdast med skolbiblioteket och lärarna. Minst nöjda är ungdomarna med skolmaten och tillgången till datorer. Vad som även framgår är att elever på Vårdboskolan är något mer nöjda med de olika aspekterna än elever på Dalslundskolan, undantaget är aspekten skolmiljö, som elever på Dalslundskolan är nöjdare med. Fig. C4: Vad tycker du om de här sakerna i din skola? 10 8 6 4 2 81% 72% Skolbiblioteket 72% 67% Lärarna 68% 65% Undervisningen 67% 57% Extra hjälp 46% 68% Skolmiljö n 56% 48% Elevhälsovården 44% 36% Tillgång till datorer Vårboskolan i Arlöv Dalslundskolan i Åkarp 39% 37% Skolmaten Ett välfungerande elevinflytande är viktigt då skolan utgör en central roll i ungdomarnas liv. En förutsättning för att utveckla ungdomarnas inflytande i skolan är att de får veta vad de kan och bör ha inflytande över i sin skola, samt att forumen, exempelvis elevråd eller liknande, även uppmuntras av skolan och personalen. Enligt MUCF krävs det idag mer kunskap om elevers faktiska möjlighet till inflytande i skolan samt att elever ges möjligheter till mer inflytande. 1 Elever på Vårboskolan anser i större utsträckning än elever på Dalslundskolan att elevrådet tas på allvar. På Dalslundsskolan instämmer däremot en högre andel elever i påståendet jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. Vad som även framgår i figur c3 på följande sida är att tjejer i mycket lägre utsträckning än killar anser att de har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. Fig. C3c: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Per skola Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Vårboskolan i Arlöv Dalslundskolan i Åkarp 57% 45% 32% 4 44% 43% 1 http://www.mucf.se/publikationer/fokus-10-om-ungas-inflytande Burlöv LUPP 2014 17

C. Skola Fig. C3c: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Per kille/tjej Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 51% 55% 25% 47% 38% 5 Ungdomarna fick även ange hur mycket de vill och hur mycket de får påverka i olika frågor i skolan. Vad som framgår i diagrammet, figur c5, är att ungdomarna vill i större utsträckning än de får vara med och påverka i alla skolfrågor. Jämfört med rikssnittet för LUPP 2013 anser ungdomar i Burlöv i högre utsträckning att de får vara med och påverka i olika skolfrågor. Exempelvis anser 58% i Burlöv att de får påverka i frågor som rör hur de ska arbeta. Motsvarande siffra i rikssnittet för LUPP är 42%. Fig. C5: Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? 8 6 4 2 74% 54% hur ni ska arbeta tex grupparbete 77% 43% vad du får lära dig 63% 45% skolmiljön inne 7 34% läxorna 7 34% proven 6 4 skolmiljön ute 61% 34% reglerna i skolan 64% 26% schema 62% 28% läromedel 66% 23% skolmaten Vill bestämma Får bestämma Burlöv LUPP 2014 18

D. Politik, samhälle, inflytande Sammanfattning I slutet på föregående avsnitt berördes inflytande specifikt för skolfrågor. I detta avsnitt berörs ungdomarnas inflytande i en bredare kontext, i kommunen. Ungdomarna i Burlöv är generellt mer intresserade av att vara med och påverka i frågor som rör kommunen jämfört med rikssnittet. Ungdomarna i Burlöv vill även i större utsträckning träffa politiker. Fig. D1: Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat mycket intresserad + ganska intresserad 8 75% 68%, årskurs 8, årskurs 8 6 u Ungdomarna vill i störst utsträckning påverka i frågor som berör deras aktuella livssituation, exempelvis i frågor som berör skola och utbildning, men även i stor utsträckning i frågor om samhället i stort så som kriminalitet, främlingsfientlighet och miljön 4 49% 54% 5 48% u Ungdomarna i Burlöv har ett större intresse för politik och samhälle samt vill i högre utsträckning vara med och påverka i kommunen än rikssnittet för högstadieungdomar i LUPP 2013. Att ta tillvara på ungdomarnas vilja och intresse kan därav bli viktigt i kommunen 2 u 20 ungdomar vill påverka, vill träffa politiker och upplever att de har goda möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer politik samhällsfrågor vad som händer i andra länder Intresse för samhällsfrågor Ungdomarna fick även ange hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Ungdomarna är mest intresserade av vad som händer i andra länder. Andelen intresserade av de tre frågorna är högre i Burlöv om man ser till rikssnittet för LUPP 2013. Andelen som svarat att de är intresserade av politik i rikssnittet är 22%, motsvarande siffra i Burlöv är 52%. Burlöv LUPP 2014 19

D. Politik, samhälle, inflytande Engagemang Vad gäller tillvägagångsätt för att påverka är de sätt som flest ungdomar använt att skriva insändare eller chatta/ debattera politik på internet. 46% skulle även kunna tänka sig att ta kontakt med politiker. Det tillvägagångssätt som flest ungdomar svarat att de aldrig skulle använda är att delta i bojkotter. De viktigaste frågorna Nedan listas de saker som ungdomarna tycker att skulle vara viktigast att satsa på om de var politiker, i fallande ordning. Ungdomarna anser främst att politiker bör satsa på: skola, arbete mot kriminalitet och arbete mot främlingsfientlighet samt att skapa arbeten för unga. Detta reflekteras även i fritextkommentarerna (se sida 22). Fig. D2: Engagemang skriva insändare chatta/ debattera politik på internet 19% 31% 4 41% 42% 28% Det skulle jag aldrig göra Inte gjort, men kan tänka mig att göra 1. skola (55%) 2. arbete mot kriminalitet (44%) 3. arbete mot främlingsfientlighet och rasism (41%) 4. skapa arbeten för unga (32%) 5. motverka diskriminering av olika grupper (17%) 6. hälsa (17%) 7. idrottsanläggningar (16%) 8. arbete för miljön (16%) 9. bostäder (15%) 10. äldreomsorg (13%) demostrationer 13% 45% 42% Har jag gjort ta kontakt med någon politiker lämna medborgarförslag bojkotter 12% 1 8% 2 38% 46% 5 4 6 41% 4 54% 8 10 Vad som kan vara viktigt att uppmärksamma är att ungdomarna här fick välja max fyra saker i listan. Detta medför att de lägst rangordnade frågorna inte nödvändigtvis betraktas som oviktiga, utan istället att de är mindre viktiga i relation till de övriga frågorna. I listan ovan rangordnas de 10 frågor som flest ungdomar kryssat för. Att få reda på varför ungdomarna har valt dessa frågor är dock svårare, och det finns fler tänkbara anledningar. Exempelvis kan det vara så att ungdomarna anser att det finns problem i kommunen med valt alternativ eller att det finns ett missnöje med hur politiken inom området sköts eller på grund av personliga erfarenheter. Burlöv LUPP 2014 20