EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för kultur och utbildning PRELIMINÄR VERSION 2004/0066(COD) 31.1.2005 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher (KOM(2004)0171 C6-0133/2004 2004/0066(COD)) Utskottet för kultur och utbildning Föredragande: Gyula Hegyi PR\552698.doc PE 353.381v01-00
PR_COD_1am Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i texten. Kursiveringen används för att markera ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion innehåller uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda avdelningar för godkännande. PE 353.381v01-00 2/14 PR\552698.doc
INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 MOTIVERING...10 PR\552698.doc 3/14 PE 353.381v01-00
PE 353.381v01-00 4/14 PR\552698.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher (KOM(2004)0171 C6-0133/2004 2004/0066(COD)) (Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0171) 1, med beaktande av artikel 251.2 och artikel 157 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0133/2004), med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-.../2005). 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. Kommissionens förslag Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 1 1. Antar lämpliga lagstiftande och administrativa åtgärder för att se till att biofilmer som ingår i deras nationella audiovisuella arv systematiskt samlas, katalogiseras, bevaras, restaureras och görs tillgängliga för utbildning, akademisk verksamhet, forskning och kultursyften, alltmedan upphovsrätt och närliggande rättigheter respekteras, om sådana åtgärder inte redan finns. 1. Antar lämpliga lagstiftande och administrativa åtgärder för att se till att biofilmer som ingår i deras nationella audiovisuella arv och i det europeiska audiovisuella arvet systematiskt samlas, katalogiseras, bevaras, restaureras och görs tillgängliga för utbildning, akademisk verksamhet, forskning och kultursyften, alltmedan upphovsrätt och närliggande rättigheter respekteras, om sådana åtgärder inte redan finns. 1 Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\552698.doc 5/14 PE 353.381v01-00
Ett mer komplett skydd av filmarvet garanteras om det omfattar hela Europa. Ändringsförslag 2 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 2 2. Utser lämpliga organ, som kan vara nationella eller regionala arkiv, filminstitut eller liknande institutioner, för att utföra de uppgifter som beskrivs i punkt 1 självständigt och yrkesmässigt, och ställer finansiella och tekniska resurser till deras förfogande. 2. Utser lämpliga organ, som kan vara nationella eller regionala arkiv, filminstitut eller liknande institutioner, för att utföra de uppgifter som beskrivs i punkt 1 självständigt och yrkesmässigt, och i enlighet med principerna om public service, samt garanterar att de får lämpliga ekonomiska och tekniska resurser. Katalogisering, bevarande och restaurering är viktiga för att skydda den kulturella mångfalden inom Europa, och därför bör public service-aspekten av dessa organs verksamhet understrykas. Lämpliga ekonomiska resurser bör garanteras så att de utsedda organen kan utföra sina uppgifter. Ändringsförslag 3 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 3a (ny) 3a. Inrättar nationella filmakademier där sådana inte finns, eller stöder dem som redan finns. Dessa akademier skulle ha ansvar för att stärka nationella och (indirekt) europeiska filmers prestige och profil i allmänhetens ögon, i synnerhet genom att dela ut nationella filmpriser och välja ut bidrag som tävlar om stora internationella filmpriser, t.ex. det europeiska filmpriset (European Film Awards) och Oscar (American Academy Awards). Stödet till nationella filmakademier är ännu viktigare i länder med svag filmindustri och i kandidatländer. Ändringsförslag 4 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 4, stycke 1 4. Företar en systematisk insamling av 4. Företar en systematisk insamling av PE 353.381v01-00 6/14 PR\552698.doc
biofilmer som ingår i deras nationella audiovisuella arv via en lagstadgad eller avtalsenlig skyldighet. När medlemsstaterna fastställer villkoren för deponering måste de säkerställa att biofilmer som ingår i deras nationella audiovisuella arv och i det europeiska audiovisuella arvet via obligatorisk lagstadgad deponering i särskilt utsedda nationella arkiv. När medlemsstaterna fastställer villkoren för deponering måste de säkerställa att Syftet med ett sådant system skulle vara att se till att filmer samlas in under bästa möjliga förhållanden när de är nyproducerade, och på detta sätt undvika eventuellt högre kostnader för restaurering av dem samt än viktigare undvika att de försvinner. För fler detaljer se respektive del i motiveringsdelen (4.1). Ändringsförslag 5 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 4, led a (a) de täcker åtminstone de produktioner eller samproduktioner som fått offentligt bidrag på nationell eller regional nivå, (a) de täcker åtminstone de produktioner eller samproduktioner som fått offentligt bidrag på europeisk, nationell eller regional nivå, under en fastställd övergångsperiod, Se motivering till ändringsförslag 1. Ändringsförslag 6 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 4a (ny) (4a) de vidtar alla lämpliga åtgärder för att öka användningen av digital och ny teknik vid insamling, katalogisering, bevarande och restaurering av biofilmer. Utvecklandet av ny teknik är grundläggande för att säkerställa katalogisering, bevarande och restaurering av biofilm som är av högsta kvalitet. Ändringsförslag 7 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 6 PR\552698.doc 7/14 PE 353.381v01-00
6. Främjar driftskompatibiliteten mellan databaserna och deras tillgänglighet för allmänheten, exempelvis via Internet. 6. Främjar europeisk standardisering, driftskompatibiliteten mellan databaserna och deras tillgänglighet för allmänheten, exempelvis via Internet, särskilt genom ett aktivt deltagande av nationella arkivinstitut och utsedda organ. Särskild finansiering bör göras tillgänglig inom ramen för Europeiska kommissionens allmänna standardiseringsprogram. Ändringsförslag 8 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 11a (ny) 11a. Vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa att funktionshindrade får tillgång till deponerade biofilmer. Funktionshindrades tillgång måste säkerställas. Kommissionens förslag tar inte upp tanken att medlemsstaterna bör verka mer aktivt för att säkerställa funktionshindrades tillgång. Detta skulle kunna innebära särskilda åtgärder på nationell nivå (lagstiftning), utbyte av bästa metoder på alla nivåer samt utveckling och harmonisering av aktiva insatser stödda av ny teknik (undertexter etc.). Ändringsförslag 9 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, underrukrik Fortbildning Fortbildning Fortbildning och mediekunskap En huvudfråga i parlamentets ståndpunkt bör vara att begära ett mer aktivt förhållningssätt från medlemsstaternas sida när det gäller visuell utbildning (fortbildning) och mediekunskap. Dessutom skulle en icke-vinstdrivande relation mellan distributörer och filminstitut kunna verka i utbildningssyfte, och med respekt för copyrightfrågor. Ändringsförslag 10 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 12a (ny) 12a. Främjar användande av filmarvet som ett sätt att stärka den europeiska dimensionen i utbildningen och främja PE 353.381v01-00 8/14 PR\552698.doc
kulturell mångfald. Främjar visuell utbildning och mediekunskap i nationella utbildningssystem och fortbildningsprogram samt i europeiska program. I utbildningssyfte främjar ett nära samarbete mellan producenter, distributörer, utsändare och filminstitut, samtidigt som copyrightfrågor respekteras. Se motivering till ändringsförslag 9. Ändringsförslag 11 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 14, led a a) se till att insamlingsmetoderna är enhetliga och databaserna driftskompatibla, a) se till att insamlings- och reproduktionsmetoderna är enhetliga och databaserna driftskompatibla, Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att utbyta bästa metoder (ungersk patenterad teknik för färgläggning: Ludas Matyi, obligatorisk uppgradering, bättre användning av EU-budgeten, t.ex. Media 2007. Ändringsförslag 12 Härigenom rekommenderas att medlemsstaterna, punkt 14, led ea (nytt) ea) främja framväxande av ett europeiskt nätverk för filmskolor och filmmuseer. En sådan insats skulle stärka utbytet av bästa metoder mellan yrkesverksamma och studenter och på detta sätt bidra till att skydda det europeiska filmarvet. PR\552698.doc 9/14 PE 353.381v01-00
MOTIVERING 1 Inledning Biofilm är ett viktigt inslag i det europeiska kultur- och konstarvet och samtidigt en industri med stor potential och påtaglig konkurrenskraft. Syftet med förslaget till rekommendation är följaktligen att uppmuntra medlemsstaterna att vidta åtgärder för att säkra bevarandet av det europeiska filmarvet och att främja ett bättre utnyttjande av dess möjligheter. Enligt kommissionens förslag till rekommendation bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att se till att det audiovisuella arvet systematiskt - samlas in, - katalogiseras (deponeras), - bevaras, - restaureras, och - görs tillgängligt för allmänheten. 2 Generell översikt Filmen är ett omhuldat barn i den europeiska kulturen. Den föddes under den europeiska civilisationens gyllene era, tillsammans med andra betydande vetenskapliga och tekniska uppfinningar. Allt detta inträffade före världskrigen och innan artonhundratalets illusioner hade krossats. Filmen föddes i Paris, som var konstens, revolutionens och glamourens huvudstad vid denna tid. Inom ett år visades de första filmerna över hela Europa, på kaféer, teatrar och andra offentliga platser. Film och filmande blev en snabbt växande verksamhet (konst, industri, underhållning och affärer) för tusentals kvinnor och män, de flesta unga. Under de första tre decennierna av filmhistoria erövrade den europeiska stumfilmen världen tack vare sina konstnärliga kvaliteter. Pionjärerna i den unga amerikanska filmindustrin var utvandrade européer. Då talfilmen kom förändrade detta för alltid filmvärlden. Mångspråkigheten visade sig vara ett hinder för marknadsföringen av filmer och en del kanske kan ha tänkt tanken att den språkliga rikedom som vi är så stolta över i Europa är en nackdel ur konkurrenssynpunkt. Denna paradoxala situtation bör tacklas genom att man subventionerar filmskapande via nationella och europeiska fonder. Det är inte filmindustrin som affärsdrivande verksamhet som har behov av denna finansiering, utan den kulturella och språkliga mångfalden (dvs. det som ger Europa dess egenart). Alla europeiska regeringar bör göra sitt bästa för att försvara vår unika kulturella rikedom genom att skydda och stödja den europeiska filmen, som talar till varje europeisk nation på dess modersmål. Föredraganden välkomnar våra regeringars starka engagemang för att behålla de befintliga stödsystemen till filmen. Film och filmande är inte bara konst och underhållning. Efter andra världskriget rekonstruerades många byggnader med hjälp av tidigare gjorda filmsekvenser. Europas filmarv täcker varje del av vårt gemensamma liv, från slutet av artonhundratalet till detta nya århundrades födelse. Att bevara detta arv innebär att bevara minnen från vår kultur och historia, minnen av vardagar, stora händelser, små tragedier och gemensamma PE 353.381v01-00 10/14 PR\552698.doc
glädjeämnen. De yngre generationerna blir mer och mer visuellt inriktade. Om de gamla filmerna försvinner kommer de sannolikt inte att förstå sina förfäders liv. De nationella filmarkiven har en viktig roll att spela genom att de förvarar vårt filmarv. Om en film arkiveras på ett korrekt sätt så kommer meddelandet att vara räddat åt framtiden. Om så inte sker, eller om ägarna inte ger en kopia på filmrullarna till det nationella arkivet, så kommer filmen och dess innehåll att för alltid vara förlorat. Detta är anledningen till att föredraganden förordar en obligatorisk deponering i arkiven av en kopia var av varje europeisk film som är avsedd för allmän distribution. Kortsiktiga intressen kan även berättiga andra lösningar, men på längre sikt blir det svårt att återvinna förlusten av våra kulturella värden. På grund av krigen och andra tragedier saknas många filmkopior i det land där de gjordes. I många fall kan dock kopiorna (eller sekvenser ur dem) återfinnas i utländska arkiv. De nationella filminstituten och arkiven i Europa bör harmonisera och standardisera sina respektive arkiveringssystem för att hjälpa forskare från andra medlemsstater. Genom att göra så kan vi säkerställa att vårt filmarv verkligen blir ett gemensamt och offentligt arv. 3 Allmänna kommentarer Kommissionens förslag inbegriper två frågor som kommissionen anser vara viktiga i relation till filmindustrin, dvs. statligt stöd och skydd av filmarvet. Det är viktigt att reda ut eventuell förvirring som kan uppstå om dessa båda frågor. När det gäller det statliga stödet välkomnar föredraganden att kommissionen vill förlänga giltighetstiden för de särskilda villkoren för stöd till film- och tv-produktioner till den sista juni 2007. Dessutom är kommissionens förslag om att göra en mer omfattande studie av de befintliga stödsystemen på kortare sikt mycket välkommet. Samtidigt skulle det vara önskvärt med en debatt i parlamentet om de statliga filmstödsystemen och angränsande områden inom ramen för kulturutskottet och tvärgruppen om film, audiovisuell politik och kulturell mångfald. När det gäller skyddet av filmarvet är föredraganden särskilt nöjd med att kommissionen bekräftar att filmindustrin har en stor potential för att skapa arbetstillfällen och bidra till den ekonomiska tillväxten. Detta handlar om ett antal områden: förutom produktion och visning av film även insamlande, katalogisering, restaurering etc. Föredraganden skulle vilja understryka att denna aspekt kan bli ett viktigt bidrag i ansträngningarna att uppnå målen i Lissabonstrategin. När det gäller det statliga stödet meddelar kommissionen endast sitt beslut, och eftersom det inte finns någon rättslig grund efterfrågar kommissionen inte någon lagstiftande insats från parlamentets sida. När det gäller skydd av filmarvet, lägger kommissionen fram sitt förslag i form av en rekommendation som skall antas gemensamt av rådet och parlamentet. Nu övergår därför föredraganden till att behandla den andra frågan, dvs. skyddet av filmarvet. 3.1 Rättslig grund PR\552698.doc 11/14 PE 353.381v01-00
Artikel 157 1 i EG-fördraget utgör den rättsliga grunden för kommissionens förslag och därför kommer medbeslutandeförfarandet att tillämpas. Kommissionen har valt ovannämnda rättsliga grund i stället för den kulturellt baserade (artikel 151.4) 2 som ett resultat av parlamentets aktiva engagemang i denna fråga under tidigare mandatperioder. Den valda rättsliga grunden är anledningen till att rekommendationen skall antas av både rådet och parlamentet. Detta innebär att referensen till konkurrenskraften i därtill kopplade branscher skall härledas från de bestämmelser i fördraget som bildar rättslig grund för rekommendationen och inte från några överväganden som har att göra med statliga stödssystem. 3.2 Valt rättsinstrument Det valda rättsinstrumentet är en rekommendation och en sådan är inte rättsligt bindande. Detta faktum skulle kunna bli till stöd för tanken att parlamentet på längre sikt kan förespråka ett mer ambitiöst förhållningsätt. 4 Diskussion om vissa ändringsförslag 4.1 Obligatorisk deponering I förslaget till rekommendation efterlyses att medlemsstaterna skall införa lämpliga lagstiftande eller administrativa åtgärder för att se till att biofilmer samlas in, katalogiseras, bevaras, restaureras och görs tillgängliga på ett systematiskt (och inte metodologiskt) sätt. Huvudproblemet är att det i förslaget talas om lagstadgade ELLER kontraktsenliga skydligheter, vilket endast täcker statligt finansierad produktion. Parlamentet bör göra allt som ligger i dess makt (vilket det redan gjort på detta område under tidigare mandatperiod) för att göra förslaget till rekommendation mer ambitiöst. Om parlamentet misslyckas med detta kommer rekommendationen endast att bli en beskrivning av rådande läge, utan att man har tagit några steg framåt. 1 Artikel 157.1: Gemenskapen och medlemsstaterna skall säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för gemenskapsindustrins konkurrensförmåga. För detta ändamål skall deras insatser, i överensstämmelse med ett system av öppna och konkurrensutsatta marknader, inriktas på att - påskynda industrins anpassning till strukturförändringar, - främja en miljö som är gynnsam för initiativ och för utveckling av företag inom hela gemenskapen, särskilt i fråga om små och medelstora företag, - främja en miljö som är gynnsam för samarbete mellan företag, - främja ett bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken inom sektorerna för innovation, forskning och teknisk utveckling. 2 Artikel 151.4: Gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i detta fördrag, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. PE 353.381v01-00 12/14 PR\552698.doc
Obligatorisk deponering av alla filmer som görs för allmän distribution borde vara regel i alla medlemsstater. Som ett modus vivendi skulle en övergångsperiod vara acceptabel och under denna skulle den lagstadgade deponeringen vara obligatorisk för dem som får motta statligt stöd. Det finns en gemensam strävan som grundar sig på en förebyggande logik att se till att filmer samlas in och förvaras under bästa möjliga förhållanden, dvs. när de är nyproducerade, i stället för att i efterhand göra upp kostsamma planer för hur man skall rädda dem. Följande argument, som är i linje med betänkandet av Vander Taelen från januari 2002, kan stärka argumenten för en obligatorisk deponering: a) Å ena sidan behöver alla filmer bevaras, oavsett genre, kvalitet och kommersiell framgång, eftersom var och en av dem utgör en unik del av landets historiska minnen och filmminnen. Å andra sidan är det extremt svårt att fastställa vilka kriterier som skall utgöra grund för sådana beslut. Hur skall man kunna veta vad kommande generationer kommer att uppfatta som viktiga och värdefulla inslag? Vem skulle ha kompetens att avgöra denna fråga? b) Befintliga system för obligatorisk lagstadgad deponering av biofilm har visat sig vara mycket effektiva. c) Många audiovisuella verk har antingen försvunnit eller skadats, vilket antagligen gör att en stor del av det europeiska kulturarvet har gått förlorat. d) Ett krav på lagstadgad deponering skulle kunna minska kostnader och ansträngningar i det långa loppet, eftersom en senare restauration kan kräva mycket större resurser och skapa dubbelarbete. e) Ett stort antal producenter har insett att ett krav på lagstadgad deponering och påföljande tillgång till filmerna i utbildnings- och kultursyften kan stärka de deponerade biofilmernas status. f) Även Europarådet talar om obligatorisk lagstadgad deponering, i linje med sitt ganska framsynta synsätt när det gäller filmarvet, och förordar bland annat ett krav på lagstadgad deponering. 1 g) Frivillig deponering genom avtalsenliga överenskommelser mellan behöriga nationella arkiv och producenten eller distributören är i hög grad beroende på producenternas goda vilja. 1 I Europakonventionen om skydd av det audiovisuella arvet införs en obligatorisk lagstadgad deponering för allt rörligt bildmaterial som är producerat eller medproducerat i varje signatärstat (artikel 5). Huvudkrav: obligatorisk lagstadgad deponering för allt rörligt bildmaterial som produceras eller medproduceras och görs tillgängligt för allmänheten. Aktuellt läge: undertecknad av sju länder och ratificerad av två. PR\552698.doc 13/14 PE 353.381v01-00
h) Ett frivilligt arrangemang är inte tillräckligt för att skapa ett representativt nationellt arkiv. 4.2 Budget och samordning med andra program Media 2007-programmet bör användas för att höja den budget som är avsatt för skydd av filmarvet, särskilt för restaureringssyften, förutsatt att programmet främjar utbyte av bästa metoder. För standardiseringssyften bör en annan källa till finansiering vara tillgänglig inom ramen för kommissionens allmänna standardiseringsprogram. 4.3 Främja samarbete Detta initiativ bör på alla sätt användas för att främja ett nära samarbete mellan producenter, distributörer, utsändare och filminstitut. PE 353.381v01-00 14/14 PR\552698.doc