Förbundsstämma Djurskyddet Sverige

Relevanta dokument
Förbundsstämma Djurskyddet Sverige

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle

Motionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg

Verksamhetsplan 2018 på lättläst. Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018

4. Redovisning. Uppföljning uppdrag från stämman 2018 Verksamhetsberättelse med ekonomisk berättelse. Se separat bilaga

Protokoll fört vid Djurskyddet Sveriges förbundsstämma maj 2012, Louise de Geer konsert och konferens, Norrköping

Svenska Djurskyddsföreningen

VERKSAMHETSPLAN FÖR SVENSKA CELIAKIFÖRBUNDET 2018

Verksamhetsberättelse 2015

Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län

Verksamhetsplan Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial

REDE. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande

Ny grafisk manual och logotyp

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Verksamhetsinriktning för Djurens Rätt

Motion 12 Motion 13 Motion 14. med utlåtanden

FILK resultat och fortsatt verksamhet. Innehåll

RAMBUDGET KONGRESS 2017

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Animal Protection Network. Verksamhetsberättelse 2013

Innehållsförteckning extrainsatt sommarnummer

Stadgar för ProLiv Kronoberg

HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER

Verksamhetsplan och Arbetsordning för

Informationskampanj till Konsumenter

Förbundsstadgar Djurskyddet Ungdom

Det här gör vi 2016 Bilaga till kommunikationsplan

Verksamhetsplan 2015 Villaägarna i Borås Stad Organisations nr

Förbundsstämma Djurskyddet Sverige

Verksamhetsplan 2018 för Brottsofferjouren Mellersta Skåne

Detta gäller!

Förbundsstämma Djurskyddet Sverige

Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne

Slutrapport för projekt

Hoppas ni får en underbar sommar!

Verksamhetsplan Klimatkommunerna

Nyhetsbrev

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET

Stor, stark och omtyckt

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

PROTOKOLL Presidiet Nr 2/07

Gör din röst hörd! KFUM Sveriges Riksombudsmöte i Norrköping oktober

Verksamhetsplan Klimatkommunerna

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Verksamhetsberättelse 2016

SFF Kommunikationsplan

SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET PISTOLSEKTIONEN

Uppsala rödakorskrets verksamhetsplan 2018

Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect

IOGT-NTO är en stark folkrörelse

PRO:s VALKAMPANJ 2018

Effektivt påverkansarbete

Verksamhetsplan

Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014

Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR)

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Motioner Förbundsstämma Djurskyddet Sverige

Pälsfria listan. Din guide för det lokala arbetet!

Verksamhetsplan

Styrelsen ser gärna att medlemmar engagerar sig i projekt och ordnar informella nätverk, samtalskvällar och dylikt.

Årsredovisning för räkenskapsåret 15 juli december 2010

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

PR, marknadsföring och kommunikation

Policy personvalskampanj. Valen till kommun, landsting/region och riksdagen 2018.

KOMMUNIKATIONS- PLATTFORM ANTAGEN AV FÖRBUNDSSTYRELSEN

MEDLEMSINFORMATION

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Protokoll förbundsstyrelsemöte 2-4 februari 2018

Rapport om ungdomsinflytande

Stadgar för lokal förening i

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2012

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Att skriva en motion. Region Stockholm 2016

Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet.

Lovisa Nilsson, Ann-Christine Troberg, Salomon Abresparr, Carin Fröjd, Pontus Johansson, Marina Widén och Andreas Hansen

Verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsberättelse 2015 för FUB Dalarna

Stadgar för ProLiv Kronoberg

Förbundsstämman beslöt att ge den nya förbundsstyrelsen i uppdrag:

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Förbundsmötet beslutade

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Maten och miljön #1/2017

Distrikt Skåne Verksamhetsplan

Regler för intagning och plats i förskola och pedagogisk omsorg i Stockholms stad

11. Kongress för Unga Hörselskadade

Kommunikationsplan för Sveriges läkarförbund Student

Förslag till VERKSAMHETSPLAN FÖR MIGRÄNFÖRBUNDET

Verksamhetsberättelse 2014 Riksförbundet Balans

Stadgar. Riksförbundet Djurskyddet Sverige

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR )

Uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning

Verksamhetsplan


Transkript:

Bilaga till verksamhetsberättelsen Redovisning av verksamhetsplan & motioner 2012-2013 Förbundsstämma Djurskyddet Sverige Quality Hotel Park i Södertälje 10-11 maj 2014

2

Innehållsförteckning 1. REDOVISNING: Verksamhetsplan 2012-2013 5 Föreningarna 5 Politisk påverkan 6 Kommunikation till medlemmar och allmänhet 7 REDE 8 Mini-REDE 9 Aktuella djurskyddsfrågor: 10 - Jakt- och rovdjur 10 - Sällskapsdjur och pälsdjur 11 - Lantbruksdjur 13 Skapa tydlighet om vad Djurskyddet Sverige är 14 Samarbete med andra organisationer 14 Ekonomi 14 2. REDOVISNING: Motioner 16 Motion 1-5 16 Motion 6-12 17 Motion 13-18 18 3

4

Verksamhetsplan 2012-2013 Vision: Att alla människor har ett etiskt och empatiskt förhållningssätt vilket innebär att vi tar ansvar för alla djur och bemöter dem med respekt. Vi vill: Påverka människors värderingar, attityder och beteende för att förbättra djurens livskvalité Öka kunskapen om djurskyddsfrågor. Detta gör vi genom: Föreningarna MÅL: Att föreningarna får det stöd de behöver för att kunna utföra sitt arbete. Stöd till föreningarna prioriteras, bland annat genom att vi aktivt kontaktar de föreningar som inte självmant hör av sig. Föreningarna som heter Djurskyddet och använder loggan har möjlighet att få en hemsida under djurskyddet.se utan kostnad samt en @djurskyddet.se e-postadress. Föreningarna kan få hjälp med att ta fram original till informationsmaterial, men får då själva betala tryck. Kansliet fortsätter att utbilda föreningarna i medlemsregistret, ArcMember. Styrelsemedlemmar och kanslipersonal besöker de föreningar som så önskar. Bidrag betalas ut till föreningarna. Under 2012 ses bidragssystemet över för att om möjligt hitta ett mer rättvist system. : Styrelsen har aktivt erbjudit besök till föreningarna. Ett antal föreningar har besökts av styrelseledamöter. Kansliet har löpande kontakt med föreningarna. 29 föreningar har nu en hemsida under djurskyddet.se. Sara Frick på kansliet har hjälpt ett antal föreningar med att ta fram original till material. 38 föreningar administrerar själva ArcMember Bidrag betalas ut till föreningarna. Frågan om bidragssystem diskuterades på ordförandekonferensen 2012 men utan att nå enighet. Organisationsarbetsgruppen har arbetat med frågan och föreslår att den lyfts på Föreningsdagarna 2015 som en diskussionsfråga. MÅL: Att föreningarna är uppdaterade på aktuella frågor samt deltar aktivt i utvecklingen av organisationen. Löpande information från kansliet. Ordförandekonferens februari 2012. Information på stämman, maj 2012. Föreningsdagar april 2013. Föreningsnytt skickas till styrelseledamöter i föreningarna en gång i månaden. Ordförandekonferens och stämma hölls 2012 och Föreningsdagar 2013. 5

MÅL: Att antalet anslutna föreningar ökar till 70, samt att anslutna föreningar ökar medlemsantalet med 10 procent. Information om Djurskyddet sprids bland intresserade och direktmedlemmar ges information om hur man kan starta en förening. Tips på medlemsvärvning sprids inom organisationen. Under perioden har tre föreningar lämnat och två nya har tillkommit. Målet på 70 föreningar har alltså inte uppnåtts. Föreningarnas medlemsantal har minskat något sammanlagt. Politisk påverkan Påverka riksdagspartierna: MÅL: Att förslaget till ny djurskyddslag antas, helst med ännu tydligare förslag. Motioner och propositioner som överensstämmer med våra politiska krav läggs fram till riksdagen. Djurskyddet ska träffa representanter för riksdagspartierna för att diskutera våra viktigaste frågor. Vi ska löpande förse riksdagsledamöter med information om djurskyddsfrågor och underlag inför den allmänna motionstiden. Vi ska också finnas på plats på viktiga politiska evenemang såsom Almedalsveckan. Vi har arbetat aktivt med frågan men någon proposition hade ännu inte presenterats 31 december 2013. Vi har funnits representerade på Almedalsveckan samt haft ett flertal möten och kontakter med riksdagsledamöter under 2012 och 2013. Möte med Justitiedepartementet i maj 2013 där vi la fram krav på fler djurskyddspoliser och att straffet för djurplågeri höjs. Agera i Eurogroup for Animals: MÅL: Att påverka EU till bättre djurskydd. Vårt internationella samarbete är viktigt för att förbättra djurskyddet internationellt, driva våra frågor och få information om hur djurskyddsfrågorna förändras i andra länder. Vi har tagit del av information som skickats till oss från Eurogroup for Animals samt deltagit på ett antal möten i Bryssel. Påverka myndigheter: MÅL: Djurskyddets synpunkter ska efterfrågas och ge effekt på förslagen. Vi ska delta i Jordbruksverket referensgrupper och vara aktiva i att svara på remisser från myndigheter och andra. Vi ska finnas representerade vid hearings och konferenser. Vi finns representerade i referensgrupper och svarar på remisser. Vi har även deltagit på hearings och konferenser. 6

Kommunikation till medlemmar och allmänhet Tidningen Djurskyddet: MÅL: Att utkomma med fyra nummer om året.. Redaktionskommittén ansvarar för innehållet i tidningen tillsammans med redaktören. Styrelsen och övrig kanslipersonal engagerar sig i innehållet. Tidningen har utkommit med fyra nummer under 2012 och fyra nummer under 2013. MÅL: Att webbtidningen publicerar nyheter minst två gånger i veckan och att antalet besökare på webbtidningen fortsätter öka. Redaktören tillsammans med övriga kansliet prioriterar att skriva artiklar. Artiklar sprids via Facebook och Twitter. Artiklar publiceras på webbtidningen minst två gånger i veckan. Dessa sprids ofta via Facebook. Hemsidan, sociala medier och nyhetsbrev: MÅL: Att öka antalet besökare på hemsidan samt vår Facebooksida. Skicka nyhetsbrev en gång per månad till prenumeranter via e-post samt vara aktiva på Twitter. Webbredaktören ansvarar för att vi är aktiva inom sociala medier samt att vi fortsätter utveckla vår hemsida. Nyhetsbrevet skickas ut cirka en gång i månaden till omkring 3 900 personer. Vi har mer än fördubblat antalet besökare på Facebooksidan. Utvecklat vårt arbete med hur vi skriver våra inlägg på Facebook, hur vi använder bilder där och svarar på frågor vi får på Facebook. Informationsmaterial till föreningar, medlemmar och allmänhet: MÅL: Att öka kännedomen om organisationen samt de frågor vi driver. Djurskyddets kansli ser till att det finns relevant informationsmaterial samt ger stöd till föreningarna med att ta fram eget material. Den allmänna broschyren om Djurskyddet har uppdaterats. En ny broschyr om att starta djurhem samt en om kaninser har tagits fram. Service till medlemmar och allmänhet: MÅL: Alla som kontaktar oss får den hjälp de vill ha inom rimlig tid. Förfrågningar via e-post ska besvaras inom två arbetsdagar. Nya medlemmar, faddrar och gåvogivare ska få ett brev från oss inom en vecka. Medlemmar som inte betalar sin medlemsavgift får en påminnelse efter en månad. 7

Fler föreningar ska använda det nya medlemsregistret. Administrationen på kansliet svarar för service och utskick. Kansliet fortsätter att sprida information om det nya medlemsregistret till föreningarna. I majoriteten av kontakterna som kansliet har, uppfylls målen. Påminnelser skickas ut automatiskt från registret. 38 föreningar sköter nu sina medlemsregister själva. Beredskap att agera i aktuella frågor: MÅL: Även fortsättningsvis snabbt kunna kommentera och agera när djurskyddsfrågor hamnar i samhällsdebatten. Förbundsstyrelse och kansli har en aktiv nyhetsbevakning och reagerar tidigt vid signaler om att ett brännande ämnesområde uppmärksammas. Pressmeddelanden och/eller kommentarer i media ska kunna komma ut med kort varsel. Styrelseledamöterna har olika specialområden som de ska behärska bättre för att hjälpa kansliet med fakta och uttalanden. Ett antal pressmeddelanden har skickats och kansliet och styrelseledamöterna svarar på frågor från journalister. REDE MÅL: REDE ska kännas till i Stockholms 240 grundskolor. 150 klasser fördelat på minst 30 skolor ska arbeta med REDE. Följande instanser ska ha nåtts med information om REDE: Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Hem och Skola Skolverket Föräldraalliansen Friskolornas riksförbund Barnverket Brottsförebyggande Rådet Myndigheten för skolutveckling Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Skolledarna Kansliet arbetar genom direktutskick till skolor, telefonsamtal, annonsering samt medverkan på mässor för att sälja in REDE. Studiedagar erbjuds skolorna. Lärare bjuds in till kurser om REDE. Riktade brev skickas till nämnda instanser. Antalet personer som registrerat sig och laddat ner REDE-materialet från hemsidan REDE.se har ökat en hel del under 2012 och 2013. Information har skickats till nämnda instanser. 8

MÅL: Att vetenskapsförankra REDE ytterligare. Genom att en forsknings- och litteraturbank skapas och läggs upp på REDE:s hemsida. Forsknings- och litteraturbank finns nu på REDE:s hemsida. MÅL: Behålla nuvarande användare samt nå nya målgrupper. Fem nya övningar för målgruppsåldern tas fram. Fem nya övningar har tagits fram: Djurskyddslagen, Djurens dag, Mobbning att stå emot grupptryck, Hästarnas känslor och språk samt Övergivenhet. MÅL: Att REDE sprids även utanför Stockholm i minst tre kommuner. Genom samarbete med lokalföreningar REDE har spridits utanför Stockholm genom föreläsningar ute i landet, spridning av REDE-materialet på Skolforum, via hemsidan REDE.se med mera. Mini-REDE Mål: Mini-REDE ska kännas till på 300 förskolor spridda över hela Sverige. 175 barngrupper på minst 45 förskolor ska arbeta med Mini-REDE. Följande instanser ska ha nåtts med information om Mini-REDE: Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Hem och Skola Skolverket Föräldraalliansen Friskolornas riksförbund Barnverket Brottsförebyggande Rådet Myndigheten för skolutveckling Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Skolledarna Kansliet arbetar genom direktutskick till förskolor, telefonsamtal, annonsering samt medverkan på mässor för att öka kännedomen om Mini-REDE. Studiedagar erbjuds förskolorna. Lärare bjuds in till kurser om Mini-REDE. Riktade brev skickas till nämnda instanser. 9

Antalet personer som registrerat sig och laddat ner Mini-REDE-materialet från hemsidan REDE.se har ökat kraftigt under 2012 och 2013. Information har skickats till nämnda instanser. Intensiv marknadsföröring av Mini- REDE har gjorts i exempelvis lärartidningar och tidningar för förskolan. Samarbete med Skansen har inletts där REDE-/Mini-REDE-kurser hålls på Lill-Skansen. MÅL: Få ökat antal medlemmar till barnens egen klubb, REDE-klubben. Genom skriftlig information till förskolor, medverkan på mässor och via lokalföreningarna. REDE-klubben startade på allvar och fick sina första medlemmar 2012. I slutet av 2013 hade REDE-klubben drygt 360 medlemmar. MÅL: Att behålla de förskolor som använder Mini-REDE idag och få nya förskolor att använda materialet. Genom att erbjuda kurser i materialet och sprida information om det lokalt via föreningarna samt utskick. Kraftig ökning av antalet personer som registrerat sig och laddat ner Mini-REDE-materialet. MÅL: Att få en forskning på Mini-REDEs: effekt på barn. Forskare vid Göteborgs universitet kommer under våren 2012 att genomföra en studie på förskolebarn för att se om materialet har empatiutvecklande effekt. Utvärderingen färdig under 2012. Visar att Mini-REDE har en positiv effekt på förskolebarn (barn mellan tre och fem år var med i studien) bland annat får de ökad insikt i etiska frågor och har lättare arr förstå och relatera till djurs och människors behov jämfört med barn i motsvarande ålder som inte gjort övningarna. Aktuella djurskyddsfrågor Jakt- och rovdjur: MÅL: Att begära utredning av jaktlagstiftningen på samma sätt som djurskyddslagen har utretts. Göra en skrivelse till Naturvårdsverket och i samband med detta gå ut med ett pressmeddelande för att uppmärksamma frågan. Arbeta med frågan genom lobbying och samverkan med andra organisationer. Ju fler organisationer som ställer sig bakom detta desto bättre. En sådan utredning igång idag. MÅL: Att sprida rovdjursbroschyren. Genomföra två informationsmöten ute i landet under våren (april/maj). Bjuda in experter som står för faktadelen, exempelvis en viltspårare eller någon från Nordens Ark. Kolla upp vilka föreningar som är intresserade 10

av att hålla dessa informationsmöten tillsammans med oss. Förslagsvis Kronoberg eller någon av Värmlandsföreningarna. Utvärdera dessa två informationsmöten och eventuellt planerar vi för fler informationsmöten under hösten 2012 och under 2013. Skicka broschyren till skolor, eftersom vi anser att informationen om de svenska rovdjuren bör förbättras i skolan. I samband med detta erbjuder vi skolorna en kortare föreläsning som Sven Stenson eller Sven-Erik Alhem står för. Detta sker under hösten 2012. Broschyren kommer även att spridas till alla våra föreningar ute i landet och till allmänheten via vår hemsida. Sven Stenson och Sven-Erik Alhem har hållit informationsmöten om rovdjursfrågan ute hos två föreningar under våren 2012. Några fler informationsmöten har inte genomförts då intresset varit svagt. Broschyren har också spridits genom våra föreningar och genom att folk beställt den på hemsidan. Den har dock inte skickats ut till skolor. MÅL: Gå på seminarier och möten och göra Djurskyddets röst hörd. Fortsätta samarbeta med andra organisationer. För att förstärka rovdjursgruppen och ha möjlighet att gå på fler seminarier och möten behöver gruppen fler personer. Detta arbete sker kontinuerligt, så också under 2012 och 2013. Gruppen har inte förstärkts. MÅL: Attt fortsätta driva fällfångstfrågan. Pressutspel samt politisk påverkan. Frågan har lyfts på möte med Jordbruksverket. MÅL: Bevaka det tillfälliga beslutet om att stoppa licensjakten på varg. Pressutspel samt politisk påverkan. Vi har bevakat frågan och fört fram våra ståndpunkter i pressmeddelanden med mera. Licensjakten under 2012 och 2013 ställdes in men Djurskyddet Sverige tillhörde vid dessa tillfällen inte någon av organisationerna som drev frågan rättsligt, men fanns med och gav råd och stöttning. Sällskapsdjur och pälsdjur: MÅL: Att få en lag om obligatorisk märkning av katter samt kastrering av utekatter Styrelsen, kansliet och föreningarna lobbar aktivt för lagförslaget gentemot riksdag och regering 11

Vi har lyft frågan genom en vykortskampanj samt i januari 2014 med en gosedjurskampanj i riksdagen. Ännu har inget förslag kommit. MÅL: Att få bättre djurägare och därmed färre fall av djurplågeri och vanvård. Fortlöpande dialog med Zoorf om hur försäljningen av djur ska kunna bli ännu mer seriös. Titta vidare på möjligheten att finansiera ett hundtest. Finnas representerade på Husdjursmässan i Stockholm. Krav på att djurförbud innebär att man förbrukat rätten till djuret och därmed inte kan skriva över det på en anhörig (som med barn när de omhändertas). Vi fanns med på Husdjursmässan 2012 och 2014 men inte 2013 på grund av bristande personella resurser. Frågan om hundtest har förbundsstyrelsen prioriterat ner. Kontakterna med Zoorf har ersatts med en enkät till zoo-butikerna som föreningarna genomförde. Frågan om djurförbud har inte lyfts. MÅL: Att förbättra situationen för hästar som används till tävling. Få igenom ett totalt spöförbud inom travet. Högre böter och mer pengar till forskning inom travet. Driva frågan om djurskyddsproblem inom reining och westernridning. En särskild hästgrupp som påverkar Travförbundet samt politiker. Detta har inte mäktats med under perioden. MÅL: Att ge minkar i fångenskap möjlighet att kunna utföra sina naturliga beteenden. Bevaka införandet av de nya föreskrifterna och fortsätta driva krav på förbättring eller nedläggning. Vi skrev ett remissvar om de nya föreskrifterna, där vi påtalade att förslagen inte var tillräckliga för att förbättra för minkarna. MÅL: Att få bort djur från cirkusar i Sverige. Lobba för att MINST förslaget om förbud mot elefanter och sjölejon går igenom, men helst ett generellt förbud mot djur på cirkus. En webbaserad kampanj genomfördes under våren 2013. Kampanjen gick ut på att få människor att hjälpa oss påverka landsbygdsminister Eskil Erlandsson och regeringen att arbeta för ett totalförbud av djur på cirkus genom att skicka ett förskrivet brev till honom via vår hemsida. Totalt skickade cirka 1000 personer brevet till Eskil Erlandsson. 12

I juni 2013 skrev vi en debattartikel i frågan tillsammans med Djurens Rätt och fyra kändisar som publicerades på SVT Debatt. Lantbruksdjur: MÅL: Arbeta för att förbättra djurtransporterna. Samarbete med svenska EU-parlamentariker som arbetar med frågan. Påverka genom Eurogroup och andra organisationer. Föreningarna kan arbeta med frågan genom att ha träffar där de visar film om djurtransporter och där medlemmarna sedan kan påverka genom att till exempel skicka brev till EU-parlamentariker. Uppvakta Jordbruksverket och be dem kräva av länsstyrelserna att det görs fler kontroller på djurtransporter. Katarina och Johan har gjort studiebesök och fått information i Danmark för att se hur de löser kontrollerna. Resulterade i två seminarier som var öppna för allmänheten på Malmö museum, dels hösten 2012, dels hösten 2013. Genom vårt medlemskap i Eurogroup har vi stöttat deras arbete i tranportfrågan. Framfört önskemål genom Jordbruksverkets djurskyddsråd. Något särskilt i frågan gentemot föreningar har inte skett. Inte heller något samarbete med EU-parlamentariker. MÅL: Arbeta för att få ett stopp på kirurgisk kastrering av smågrisar. Anordna seminarium på Almedalen i frågan. Skriva debattartiklar centralt samt förse föreningarna med debattartiklar och insändare att skicka in till lokal media. Under Almedalsveckan 2012 anordnade vi ett seminarium om obedövad kastrering där en veterinär, forskare, politiker, bönder och slakteribranschen deltog. Riksdagen beslutade senare att förbjuda obedövad kastrering från 2016, ett år tidigare än som tidigare föreslagits av en statlig utredare. Vi har genomfört ett föredrag om griskastrering på kansliet där vi bjöd in allmänheten. I samband med detta lyfte vi frågan i en av våra insamlingskampanjer. Vi har skrivit en debattartikel i SvD. Vi har suttit med i arbetsgrupp med SLU och andra intresserade organisationer. Jobbar där för att få ett intresse hos näringen. Våren 2012 var vi med och arrangerade ett seminarum på SLU med Helena Berg som moderator. MÅL: Att öka medvetenheten hos konsumenter om djurskyddsfrågor. Namnlistor om slakt utan bedövning lämnas in till ministern under våren 2012. I samband med det har vi seminarium i frågan. Fortsätta ha dialog med handeln. Ta fram en app om djurvänlig konsumtion med bidrag från Konsumentverket. Diskutera möjligheten för ett samarbete med Blå Stjärnan, där medlemmar i Djurskyddet Sverige eventuellt kan få gå deras kurser till rabatterat pris för att öka kunskapen om lantbrukets djur. 13

Namnlistor med krav på märkning av slaktmetod överlämnades våren 2012 till landsbygdsministern. Appen togs fram under hösten 2012 och våren 2013. I mars 2013 lanserades appen. Vi har haft en fortsatt dialog med handeln. Varit framgångsrika där bland annat med Axfood. Vi har inte samarbetat med Blå Stjärnan angående kurser för våra medlemmar. Skapa tydlighet om vad Djurskyddet Sverige är Gemensamt namn inom organisationen: MÅL: Alla föreningar ska heta Djurskyddet. Från och med 2010 utbetalas endast standardbidragen till de föreningar som heter Djurskyddet samt använder logotypen. Inga nya föreningar antas om de inte heter Djurskyddet. 54 av 58 föreningar hette Djurskyddet vid årsskiftet 2013/2014. Gemensamma stadgar inom organisationen: MÅL: Alla föreningar har en gemensam stadga. Den nya stadgan som antogs på stämman 2010 sprids inom organisationen. Organisationsarbetsgruppen har tittat på frågan efter att kansliet konstaterat att flera föreningar inte uppdaterat stadgarna. Inför stämman 2014 finns ett reviderat förslag, varför frågan kommer att lyftas igen. Samarbete med andra organisationer Utöka samarbetet med likasinnade organisationer MÅL: Samarbete med andra organisationer som tycker som vi i aktuella frågor. Genom gemensamma projekt, som exempelvis Djurvänlig konsumtion och arbetet för att rädda de vilda djuren, kan vi dra nytta av varandra. Vi ska delta på aktiviteter där tänkbara samarbetspartners finns och aktivt bjuda in till diskussioner. I Almedalen har seminarier genomförts tillsammans med Djurens Rätt och Forska Utan Djurförsök. I rovdjursfrågan har samarbete skett med WWF och Rovdjursföreningen. Ekonomi Stöd till föreningarna: MÅL: Att stödja föreningarnas arbete genom utdelning av bidrag. Anslutna föreningar kan ansöka om bidrag för löpande verksamhet, kastrering av katter samt marknadsföringsaktiviteter. 14

Bidrag utbetalas efter ansökan som kan ske vid två tillfällen per år. Förbundets ekonomi: MÅL: Djurskyddets ekonomi ska förbättras. Kostnaderna minskas. Intäkterna ökas genom medlemsvärvning och jakt på sponsorer. Vi har ansökt om medlemskap i Postkodlotteriet samt ska utveckla arbetet med insamling och sponsring. Målet har uppnåtts, både genom minskade kostnader och ökade intäkter, (bland annat från Postkodstiftelsen). Vi ska bli fler: MÅL: Att antalet direktmedlemmar ökar till 3 000 till 31/12 2014. Att antalet Djurhemsfaddrar ökar till 2 000 till 31/12 2014. Uppmana medlemmar att värva en vän samt annonsering på tillexempel Facebook. Genom brev till utvalda grupper och annonsering i utvalda medier. I början av 2012 annonserade vi på Facebook och i tidningen Härliga Hund, samt fanns med på Husdjursmässan med syftet att få fler medlemmar, faddrar och sprida kännedom om oss. Sista december 2013 hade vi 1 724 direktmedlemmar. Observera att målet är satt till slutet av 2014. Sista december hade vi 1 131 Djurhemsfaddrar. Vi startade också en ny givarform under 2012 som vi kallar Djurvänner. Då skänker man 100 kronor i månaden. Sista december 2013 hade vi 460 Djurvänner. Observera att målet för Djurhemsfaddrarna är satt till slutet av 2014. 15

Motioner Motioner som avslogs eller ansågs besvarade redovisas inte, eftersom inget arbete gjorts med dessa. Motion nummer 1 Antalet ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen Beslut: Förbundsstämman beslutade att bifalla förbundsstyrelsens förslag att avslå motionen Motion nummer 2 Inrättande av en brottsofferdjur-fond Beslut: Förbundsstämman beslutade enligt styrelsens förslag att bifalla motionen. Förbundsstyrelsen har gjort en skrivelse till Brottsoffermyndigheten som svarat att nuvarande lagstiftning troligen inte kan räkna djur som brottsoffer. Förbundsstyrelsen fortsätter att arbeta med frågan under 2014. Motion nummer 3 Hundarvspengar Beslut: Förbundsstämman beslutade att bifalla förbundsstyrelsens förslag till beslut, att bifalla motionen med tillägget att betala ut max 150.000kr per år och max 1.000 per hund samt att föreningar som får bidrag från fonden marknadsför den tillsammans med förbundet för att få nya intäkter till omplacering av hundar. Genomfört från och med 2012. Motion nummer 4 Nytt förslag till djurskyddslag Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen i enlighet med förbundsstyrelsens tolkning. Johan drev frågan i utredningen. Sedan dess har inget nytt skett med förslaget men förbundsstyrelsen följer frågan när propositionen kommer våren 2014. Motion nummer 5 K-märkning av katter Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att bifalla motionen. En skrivelse har gjorts till Veterinärförbundet som behandlade frågan våren 2014, men beslutade att inte stå bakom kravet. Förbundsstyrelsen fortsätter arbeta med frågan när läge ges. 16

Motion nummer 6 Stöd till förbättrad djurhållning Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. Motion nummer 7 Information om djurtestad kosmetika Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsen att anse motionen besvarad. Motion nummer 8 Djurpoliser Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till beslut att bifalla motionen. Förbundsstyrelsen har lyft frågan i olika sammanhang, bland annat i möte med Skånes landshövding samt polismyndigheten i Göteborg. Motion nummer 9 Angående borttagande av arvoden Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till beslut att avslå motionen. Motion nummer 10 Representation i förbundsstyrelsen Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsen att avslå motionen. Motion nummer 11 Länsstyrelsernas och polisens förstärkning i djurskyddsärenden Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till beslut att anse motionen besvarad. Motion nummer 12 Pin Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till beslut att förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en pin i samråd med föreningarna. Två förslag togs fram och skickades ut på remiss till föreningarna. Tyvärr var det inte så många föreningar som svarade och det blev ganska jämnt utfall. Förbundsstyrelsen röstade också och då blev stödet för en pin med logga klart störst, varför en sådan nu tagits fram med möjlighet för föreningarna att sälja. 17

Motion nummer 13 Älgfarmer Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till beslut att titta närmare på älgfarmer och eventuella djurskyddsproblem på dessa. Förbundsstyrelsen uppdrog åt tidningen att granska frågan, vilket är planerat till våren 2014. Motion nummer 14 Centralt kattregister Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till beslut att avslå motionen. Motion nummer 15 Burhöns Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till beslut att bifalla den första attsatsen samt att anse den andra att-satsen besvarad. Förbundsstyrelsen har arbetat med frågan under perioden och konstaterat att det är svårt att välja mellan frigående inomhus och inredda burar, då båda systemen har problem. Därför blir det problematiskt att göra en affisch om detta. Istället för en affisch ska vi ta fram ett förslag på för- och nackdelar för de olika produktionsformerna som vi sedan kan använda i ett enklare informationsmaterial som vi skickar ut till föreningarna inför påsken 2014. Motion nummer 16 Information på olika språk Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med Jeanette Thelanders förslag att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheten att ta fram material på olika språk och därifrån agera utifrån vad som är möjligt. Förbundsstyrelsen har konstaterat att det är för mycket arbete för en ideell organisation att översätta informationen och se till att den är uppdaterad. Man beslutade därför att göra en skrivelse till Jordbruksverket i frågan. Motion nummer 17 Tillägg till logotype Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till beslut att avslå motionen. Motion nummer 18 Titulatur på kanslipersonal Beslut: Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag till beslut att avslå motionen. 18