Förbundsstämma Djurskyddet Sverige

Transkript

1 Motioner Förbundsstämma Djurskyddet Sverige Louis de Geer konsert & konferens Norrköping maj 2012

2 2

3 Motion nr 1 Angående antalet ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen Bakgrund Enligt nuvarande stadgar som antogs vid förbundsstämman 22/23 maj 2010 skall enligt Organisation a: Förbundet företrädas av förbundsstyrelsen som består av ordföranden., åtta ledamöter och tre ersättare. Förbundsstämma hålls vart annat år enligt 5. Denna omständighet innebär att ordförande, samtliga ledamöter och ersättare, totalt 12 personer, skall väljas vart annat år. Resonemang en viss omsättning av ledamöter sker är inget negativt men ofta är det svårt att rekrytera ledamöter då uppdragen innebär ett krav på engagemang och delaktighet. Normalt kan man förvänta sig att en ledamot kan vara engagerad i minst två mandatperioder. Ett större antal ledamöter innebär möjlighet för fler att vara delaktiga på förbundsstyrelsenivå och att fler föreningar/ intressegrupper får möjlighet att vara representerade. Kostnaderna för förbundsstyrelsen Ett större antal ledamöter innebär även att kostnaderna för denna del av verksamheten blir högre. Det är valberedningen som enligt 11 andra stycket föreslår arvoden och ersättningar till förbundsstyrelsens ledamöter. Nuvarande har varit 2 basbelopp för ordföranden och 1000 kr per möte för övrig. Styrelsen har nu själva tagit ett beslut att ej ta ut några ersättningar utöver resor och ev. boende. Ordföranden har sänkt sin ersättning med 10 %. Målsättningen måste vara att ledamöter/ersättare som tar tjänstledigt skall ha ersättning. Man kan sedan kollektivt eller enskilt avstå från att ta ut ersättningen. Ett minskat antal ledamöter innebär sålunda en minskad kostnad för förbundet om de kvarvarande inte får fler aktiviteter att delta på. Representationen i styrelsen: Hitintills finns en spridd representation i styrelsen allt ifrån veterinärer, representanter från föreningar m.m. Denna spridning är viktig så att inte förbundet får en stämpel på sig att bara representera vissa särintressen. Det är därför viktigt att de som föreslår representanter tänker brett. Ett mindre antal ledamöter bör enligt min uppfattning inte innebära att möjligheten med en bred representation försämras. Det är trots allt alla medlemmar som har möjlighet att föreslå kandidater och slutligt förbundsstämman som utser dem. Ofta förs resonemang om att hela landet skall vara representerat och att föreningsrepresentationen måste vara större. Det är bra om det kan vara så men det viktigaste är till slut ändå ledamöternas engagemang och intresse för Djurskyddet Sveriges hela verksamhet. Beslutsförslag Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att förbundsstämman besluta: ändra Organisation a till: Förbundet företrädas av förbundsstyrelsen som består av ordföranden., sex ledamöter och två ersättare. Färjestaden Mats Lindahl Förslag till svar Det ligger mycket i det som motionären lyfter både med för och nackdelar med en större styrelse. Framför allt är nackdelen ökade kostnader för styrelsen och svårigheten att hitta personer som är beredda att ta på sej uppdraget. På dom två senaste förbundsstämmorna har det dock funnits fler kandidater än platser i styrelsen, så detta verkar inte vara ett så stort problem i vår organisation. 3

4 Motionären lyfter själv några av nackdelarna med att minska styrelsen. Framför allt att det är svårt att hitta en bredd av personer med olika kompetens inom djurskyddsområdet. Förbundsstyrelsen ser fler problem med att minska styrelsen, nämligen att det kommer att innebära att mindre arbete blir gjort och att organisationen därmed tappar i styrka. Förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare representerar idag organisationen i Jordbruksverkets råd och arbetsgrupper, deltar vid möten med representanter från myndigheter och regeringen, skriver förslag till remissvar samt uttalar sej till media om aktuella djurskyddsfrågor. Redan idag har styrelsen svårt att räcka till för alla dessa uppdrag och arbetsuppgifter. För att täcka in alla djurslag har styrelsen under senaste mandatperioden arbetat i tre arbetsgrupper; sällskapsdjur, lantbruksdjur och jakt- och rovdjursfrågor. Grupperna har bestått av 3-4 personer men när någon blivit sjuk eller hoppat av styrelsearbetet har det i praktiken inneburit att en arbetsgrupp endast bestått av två personer. Alternativet till en stor styrelse är att kansliet gör en större del av arbetet, men anställd personal är ju mycket dyrare samt ett sämre alternativ från demokratisk synvinkel. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta avslå motionen Motion nr 2 Angående inrättande av en brottsofferdjur-fond Vi vill uppmana Djurskyddet Sverige att försöka påverka så att böter som utdöms då brott mot djur har begåtts tillfaller djuren, och inte som idag där pengarna hamnar i Statskassan och tillfaller Brottsofferfonden. Då brott mot djur begåtts så borde självfallet pengarna tillfalla just djur och inte som idag till människor. Vi föreslår stämman besluta kontakt tages med Brottsofferfonden för att diskutera möjligheten att inrätta en så kallad Brottsoffer djur-fond. Dessa pengar skall kunna sökas och användas av de djurskyddsföreningar som arbetar med utsatta, misshandlade, vanskötta djur, samt för vård och rehabilitering av djur som varit utsatta för brott mot djur skyddslagen. Djurskyddet Hitta Katten Enköping Genom Kim Lindbom Carlsson Förslag till svar Det är en viktig och relevant fråga som motionären lyfter. Personer som dömd för brott mot djur borde rimligtvis kunna dömas till att betala skadestånd till brottsofferfonden och en inrättad djurfond som djurskyddsföreningar kan söka pengar från. Brottsofferfonden ligger under brottsoffermyndigheten. En uppvaktning av myndigheten med ett förslag om inrättandet av en brottsofferdjurfond är således ett bra förslag. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta bifalla motionen 4

5 Motion nr 3 Angående hundarvspengar Djurskyddet Sverige erhöll 2010 genom testamente ett arv till förmån för herrelösa hundar. Problemet med herrelösa hundar växer i Sverige och genom hundarvspengarna kan åtskilliga hundar räddas från avlivning till ett nytt tryggt och bra hem. Hundarvspengarna borde kunna medföra att ännu fler föreningar kan börja med omplaceringsverksamhet av herrelösa hundar. Djurskyddet Sveriges styrelse har beslutat att förvalta hundarvspengarna genom insättning i en fond och - efter vad som framkom på ordförandekonferensen - att endast den del av kapitalet som årligen överstiger 2 miljoner kronor skall delas ut. Då fondens värde vid årsskiftet 2011/2012 sjunkit drastiskt och understeg 2 miljoner synes utdelning under 2012 tveksam. Djurskyddet Malmö yrkar - med hänvisning till ovanstående Djurskyddet Sveriges styrelses beslut om placering och utdelning av hundarvspengarna omedelbart rivs upp bidrag utgår med kr för placerad herrelös hund fr o m 2011 så långt pengarna räcker och att hundarvspengarna i väntan på utbetalning till lokalföreningarna garanteras minst ursprungligt värde. Malmö DJURSKYDDET MALMÖ genom Catharina G Lundberg ordförande 5

6 Förslag till svar Förbundsstyrelsen har fört en ordentlig diskussion om hur pengarna i det nämnda testamentet ska användas. Antingen kan man dela ut stora summor under en kortare tid eller mindre summor och på så sätt ha kvar pengarna under längre tid. spara en större summa gör att avkastningen blir större och medlen således växer och kan komma fler hundar till del. Med tanke på att både Djurskyddet Malmö och andra som placerar om hundar har sagt att hemlösa hundar är ett växande problem landade förbundsstyrelsen i beslutet att pengarna kommer att behövas under längre tid och valde att spara 2 miljoner i avsättningen och betala ut det årliga överskottet. Placeringen som styrelsen beslutade om var olämplig, främst för att det inte går att följa pengarna på ett enkelt sätt. Pengarna har därför flyttats om under våren 2012 och kommer nu inte att riskera att varken gå back oavsett börsen eller att inte synas tydligt i bokföringen. Om föreningarna som arbetar med omplacering av hundar hellre vill få en större summa under kortare tid lyssnar förbundsstyrelsen på detta, men vill ändå inte riskera att pengarna tar slut alltför fort. För att kunna få in nya pengar till hundfonden föreslår förbundsstyrelsen att föreningar som får medel ur fonden marknadsför densamma. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta bifalla motionen med tillägget att betala ut max kr per år och max 1.000kr per hund. föreningar som får bidragen från fonden marknadsför den tillsammans med förbundet för att få nya intäkter till omplacering av hundar. Motion nr 4 Angående nytt förslag till djurskyddslag Bakgrund Enligt gällande djurskyddslag (1988:534) är en veterinär skyldig att anmäla missförhållanden och vanvård av djur till tillsynsmyndigheten. Anmälan om vanvård m.m. 28 a Om den som tillhör djurhälsopersonalen i sin yrkesutövning finner anledning att anta att djur inte hålls eller sköts i enlighet med denna lag, de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, ska denne anmäla detta till kontrollmyndigheten. Lag (2009:303). Denna tydlighet rörande veterinärernas skyldighet har tyvärr haft svårt att få fäste inom veterinärkåren då dessa ser djurhållare som presumtiva uppdragsgivare. I det nya förslaget till djurskyddslag (Författningsförslag SOU 2011:75) har följande formuleringar införts rörande veterinärer med fleras skyldighet: 10 kapitlet. Offentlig kontroll och myndigheternas uppgifter Anmälan till kontrollmyndighet om vanvård m.m. 12 Om den som tillhör djurhälsopersonalen i sin yrkesutövning finner det sannolikt att djur inte hålls eller sköts i enlighet med denna lag, ska denne anmäla detta till kontrollmyndigheten, om inte bristen är lindrig och rättas till omgående. Detsamma gäller för den som är verksam som sådan veterinär eller expert som avses i 8 kap. 5 2 punkten. Vad som sägs i första stycket gäller även vid underlåtelse att rätta sig efter de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EU-bestämmelser som kompletteras av lagen. 6

7 Författningskommentar Av författningskommentaren rörande 10 kapitlet 12 framgår följande: Det ska anges i lagen att djurhälsopersonal i sin yrkesutövning, samt veterinär och expert som avses i 8 kap. 5 2 p, ska anmäla till kontrollmyndigheten om de finner det sannolikt att djur inte hålls eller sköts i enlighet med lagen. Detta gäller om inte bristen är lindrig och rättas till omgående. Detsamma gäller även underlåtelse att rätta sig efter de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EU-bestämmelser som kompletterasav lagen. Paragrafen ersätter 28 a i gällande lag och har omformulerats och kompletterats. I gällande lag anges att om den som tillhör djurhälsopersonalen i sin yrkesutövning finner anledning att anta att djur inte hålls eller sköts i enlighet med denna lag, de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EU-bestämmelser som kompletteras av lagen, ska denne anmäla detta till kontrollmyndigheten. Utredaren föreslår att bestämmelsen omformuleras och kompletteras till att omfatta personer som är involverade i djurförsök i sin yrkesutövning, dvs. veterinär och expert som avses i 8 kap. 5 i utredarens lagförslag. Utredaren bedömer att dagens lydelse inte fungerar ändamålsenligt eftersom den alltför kategoriskt anger att allt, även mycket lindriga eller tillfälliga brister, ska anmälas utan urskiljning. Som utredaren ser det blir detta inte rimligt och föreslår därför att bestämmelsens lydelse kompletteras med om inte bristen är lindrig och rättas till omgående. Noteras bör att officiella veterinärer på slakteri inte omfattas av denna bestämmelse på grund av att dessa inte tillhör djurhälsopersonalen. Skyldigheter för officiella veterinärer vid slakteri regleras i 6 kap. 2 i denna lag. Ändring i förslaget Förslaget om anmälningsskyldigheten sågas enligt vad som framförts av Johan Beck Friis helt efter påtryckningar av veterinärer och deras intresseorganisationer. Detta uppfattar jag som ett stort steg tillbaka vilket ej kommer att gynna en effektiv och total djurskyddstillsyn oavsett djurhållning. Denna paragraf innebär att all djurhälsopersonal blir skyldig att anmäla misstanke om brister rörande djurhållningen ur djurskyddssynpunkt. Då blir det tillsynsmyndigheten som prövar eventuell påföljd och eventuella åtgärder. Så fungerar bl.a. tillsynen enligt miljöbalken där alla överträdelser skall överlämnas till polis eller åklagare för bedömning om sanktionsavgift enligt miljöskyddslagen skall tas ut eller åtal skall väckas. Den som utfört tillsynen, kommun eller länsstyrelse skall inte göra någon avvägning i ärendet utan den bedömningen görs av åklagaren. Framtida rättsfall med prejudikat kommer sedan att lägga ribban på vad som är acceptabelt inom svensk djurhållning. Tillägget om inte bristen är lindrig och rättas till omgående bör därför tas bort då det ger möjlighet för veterinärer eller annan djurhälsopersonal att subjektivt själv sätta ribban vad acceptabel djurhållning är. Övriga anmälningsskyldigheter När det gäller skolverksamhet med barn och ungdomar så är personalen skyldig att anmäla misstanke om ett barn far illa. Likaså har läkare och vårdpersonal skyldighet att anmäla misstanke om misshandel, vanvård m.m. till sociala myndigheter eller polis eller åklagare, om de finner oförklarliga skador på en patient m.m. Det finns många yrkesgrupper som har denna skyldighet. Mina bedömningar: Jag ser inga skäl till att veterinärer eller djurhälsopersonal skall vara befriade från denna skyldighet. Tillämpas regeln så kommer den på sikt att även bli accepterad av djurhållare m.fl. Yrkande: Med hänvisning till ovanstående föreslår jag förbundsstämman besluta att med kraft uttala att 10 kapitlet. 12 rörande offentlig kontroll och myndigheternas uppgifter skall ges följande formulering: Anmälan till kontrollmyndighet om vanvård m.m. Om den som tillhör djurhälsopersonalen i sin yrkesutövning finner det sannolikt att djur inte hålls eller sköts i enlighet med denna lag, ska denne anmäla detta till kontrollmyndigheten. Färjestaden Mats Lindahl 7

8 Förslag till svar I motionen sägs i texten att veterinärer och annan djurvårdspersonal ska vara skyldiga att anmäla utan undantag och vid en låg misstankegrad, men den att-sats som föreslår är likalydande med nu gällande lag och kräver en högre misstankegrad. Förbundsstyrelsen har därför varit i kontakt med motionären och uppfattat syftet med motionen så att anmälningsskyldigheten ska vara obligatorisk utan undantag vid en låg misstankegrad. Den statlige utredarens förslag om en anmälningsplikt först vid en högre misstankegrad finns det enligt Förbundsstyrelsen skäl att vara kritisk emot. All erfarenhet visar att en strikt anmälningsplikt vid en låg misstankegrad (anledning förekommer anta att) är den bästa för att tillvarata djurskyddsintresset. Med en sådan anmälningsplikt överlåts ärendet till att börja med åt kontrollmyndigheten och därefter - i förekommande fall - till polis och åklagare rörande frågan om vilka utredningsåtgärder som bör vidtas. Såväl kontrollmyndigheten som polis och åklagare är helt fristående från anmälaren och gör följaktligen sina bedömningar helt objektivt. Förbundsstyrelsen kan se både för och nackdelar med en hårdare skrivning. Förbundsstyrelsen menar ändå att lagen måste vara konsekvent utformad och att misstänkta brott alltid ska anmälas. Det är sedan myndigheternas kontroll och i slutändan en eventuell rättslig process som får avgöra om brott har begåtts eller inte. Men det är viktigt att veterinärer och annan djurhälsopersonal anmäler när man anser att ett djur far illa. Om djurägare vet att veterinären är skyldig att anmäla hoppas vi också att det kan minska pressen på den enskilde veterinären. Förbundsstyrelsen ställer sig bakom utredarens förslag vad gäller vilka som bör omfattas av anmälningsskyldigheten. Mot bakgrund av detta föreslår Förbundsstyrelsen stämman att förorda att motionen tillstyrks med det förtydligandet att de befattningshavare utredaren föreslagit ska vara skyldiga att till kontrollmyndigheten anmäla om de finner anledning anta att djur inte håller eller sköts i enlighet med lagen. Detsamma ska gälla även underlåtelse att rätta sig efter de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EU-bestämmelser som kompletteras av lagen. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta bifalla motionen i enlighet med förbundsstyrelsens tolkning. 8

9 Motion nr 5 Angående k-märkning av katter. I samband med Eva Erikssons förslag om obligatorisk märkning samt kastrering av frigående utekatt så finns tankarna på hur det skall kunna framgå om katten är kastrerad, särskilt svårt på honkatterna. Om nu detta lagförslag går igenom så har vi ett förslag som kan avhjälpa och underlätta. Förslag: K för Kastrerad! Man skulle kunna K-märka sin katt! Då katten ändå sövs i samband med kastrering, så kunde veterinären märka ett litet K i höger öra. Då ser man att katten är kastrerad. Många gånger får vi djurhem in katter som vi inte vet om de är kastrerade. Vi åker till veterinären söver dem, och öppnar dem i onödan. Dels blir det onödig operation för katten, dels blir det onödiga kostander för djurhemmen. Vi föreslår förbundsstämman besluta: Djurskyddet Sverige lobbar och försöker uppmana för att sveriges veterinärer K-märker katterna om lagförslaget om märkning/ kastering går igenom. Djurskyddet Hitta Katten Enköping. Genom Kim Lindbom Carlsson Förslag till svar Motionären lyfter upp problemet med att man inte kan se på en katt om den är kastrerad eller inte och att katter sövs och öppnas upp i onödan. Det är självklart ett stort problem. tatuera in ett K i örat borde kunna fungera som en lösning på detta men det kräver förstås att Sveriges veterinärer är överens om detta samt att en sådan stämpel tas fram. Men vi ser inga problem med att lobba för ett sådant förslag och om veterinärerna då kommer på en ännu bättre lösning är vi självklart öppna för det. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta bifalla motionen 9

10 Motion nr 6 Angående stöd till förbättrad djurhållning Det pågår försök med ny och annorlunda djurhållning t.ex. Gun Ragnarssons grisuppfödning på Kärragärde gård där grisarna lever ett bra liv med färre sjukdomar trots god lönsamhet. Denna positiva djurhållning bör spridas till fler grisbönder Vi föreslår stämman besluta: Djurskyddet Sverige analyserar för och nackdelar med denna grishållning för att sedan kunna sprida den till andra uppfödare. Inlämnad av: Michael Jander Djurskyddet Ängelholm-Bjäre Förslag till svar Grisuppfödningen på Kärragärde gård som kallas för sprättgrisuppfödning är spännande att följa. Det är vällovligt med initativ som går ut på att förbättra djurvälfärden samt ge djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Förbundsstyrelsen följer i sitt arbete olika nya former av djurhållning. Vi har inte själva möjligheten att analysera för och nackdelar på enskilda gårdar, men vi följer forskning på området samt uppmanar ex. studenter på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) att studera olika typer av uppfödning. Rapporter från studenter och forskare ligger sedan till grund för vår policy kring uppfödning av djur. Goda exempel på djurhållning brukar vi också uppmärksamma, ex. Ängavallen som fick djurskyddspriset Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta anse motionen besvarad. Motion nr 7 Angående information om djurtestad kosmetika Kosmetika och hygienartiklar där grundmaterialet är testat på djur säljs dessvärre i stora mängder, och alltför få köpare visar intresse för detta faktum. Vår erfarenhet är att expediter i kosmetikabutiker ofta inte alls vet om deras produkter är djurtestade eller inte. De visar varken kunskap eller intresse och det är mycket sällan kunderna ifrågasätter. Samtal med ett stort antal ungdomar, främst tjejer, under våra evenemang de senaste åren har gett oss en mycket sorglig upplysning. Oacceptabelt få ungdomar tänker sig för i sitt val av kosmetika! Trots att mycket görs inom detta område är det alltså otillräckligt. Det behövs mer information som når ut, och det vore naturligtvis inte fel med en egen smink-hygiensmartlista. 10

11 Vi föreslår Djurskyddet Sverige tar fram informationsmaterial - som broschyrer och affischer angående djurtestad/ inte djurtestad kosmetika. Djurskyddet Sverige uppvaktar företag som tillverkar/saluför kosmetika och hygienartiklar, vilka inte är djurtestade, och diskuterar möjligheter för en ökad marknadsföring av dessa produkter. Kristinehamn Djurskyddet Kristinehamn Djurskyddet Westra Wermland Djurskyddet Karlstad Djurskyddet Sunne Djurskyddet Säffle-Åmål Djurskyddet Filipstad Förslag till svar Motionären tar upp en djurskyddsfråga som diskuterades mycket för några år sedan men som nu kommit lite i skymundan. Detta eftersom man uppfattade att djurtestat smink var på väg bort. EU förbjöd djurförsök för kosmetika from 2009 men gav undantag för vissa tester till 2013 och det är i dagsläget osäkert om detta datum kommer att hållas eller om det förlängs igen. Djurskyddet Sverige saknar egen kompetens inom detta område och har i dagsläget inte möjlighet att själva ta fram information om vilka märken som testar och inte. Dock finns både kompetensen och en sådan lista hos våra systerorganisationer Djurens Rätt och stiftelsen Forska Utan Djurförsök. Djurens Rätt har även tagit fram en app där man kan se vilka märken som djurtestar och inte. Förbundsstyrelsen menar därför att detta arbete bör göras tillsammans med dessa organisationer. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Djurens Rätt och Forska utan djurförsök sprida information om djurtestat och icke djurtestad kosmetika samt uppvakta företag för att uppmana till ökad marknadsföring av icke djurtestat. därmed anse motionen besvarad Motion nr 8 Angående djurpoliser Jag tycker att vi skall framhäva djurpoliser i Sverige för de behövs i allra högsta grad! Vi kanske kan via facebook skapa en insamlingslista och även ha listor runtom i butiker arbetet osv. som kan lämnas in till regeringen. Norge har djurpoliser och Stockholm har fått djurpoliser, men det räcker inte. Vet att rikspolismästarinnan Göthberg värnar mycket för djur. Är medlem i Falkenberg,s Djurskydd, och värnar framförallt då för djurpoliser i Hallands Län, då det är ett av Sveriges mest djurrikaste län!! Jag föreslår förbundsstämman besluta Djurskyddet Sverige verkar för att djurpoliser införs i hela landet Ingela Grepp Falkenbergs djurskyddsförening 11

12 Förslag till svar Förbundsstyrelsen håller med motionären om vikten av att ha särskilda djurskyddspoliser i hela landet. I Stockholm märks det skillnad sedan djurskyddspolisen kom och brott på djur har fått högre dignitet och tas på större allvar. Idag finns särskilda djurskyddspoliser i 7 av 21 län, men förbundsstyrelsen menar att det bör vara ett lagkrav att det ska finnas i varje län. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta bifalla motionen Motion nummer 9 Angående borttagande av arvoden Pga den rådande ekonomiska situation som förbundet befinner sig i motionerar vi härmed om: att även förbundsstyrelsen ledamöter arbetar ideellt, dvs utan arvoden. Vi föreslår stämman besluta: inga arvoden utgår till förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare Djurskyddet Västerbotten Djurskyddet Sundsvall genom Gabrielle Rosendahl Förslag till svar Den nu sittande förbundsstyrelsen har själva valt att ta bort sina arvoden med hänsyn till det svåra ekonomiska läge organisationen befinner sej i. Arvodet för ordföranden behölls dock, då han annars inte har möjlighet att fortsätta lägga så mycket tid som han gör på uppdraget. Idag arbetar förbundsordföranden enbart deltid på sitt vanliga arbete för att kunna delta på möten för Djurskyddets räkning. 12

13 Om ordföranden inte har den möjligheten försvåras arbetet nämnvärt och organisationen riskerar att enbart representeras av anställd personal, vilket i sej kostar pengar. Förbundsstyrelsen tror att kommande styrelse är kloka nog att inte ta ut arvoden om det inte är nödvändigt, men att det måste vara möjligt för enskilda ledamöter att få ersättning ex. för förlorad arbetsinkomst. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta avslå motionen Motion nr 10 Angående representation i förbundsstyrelsen Då vi ser det av största vikt att lokalföreningarnas intressen tillvaratas på central nivå motionerar vi härmed om Stämman föreslås besluta minst 50 procent av styrelsens ledamöter ska utgöras av personer som är verksamma på lokal nivå. dessa förutsättningar skrivs in våra stadgar. Djurskyddet Västerbotten Djurskyddet Sundsvall genom Gabrielle Rosendahl Förslag till svar Motionären tar upp frågan om representation i förbundsstyrelsen. Styrelsen väljs på förbundsstämman där ombuden utgörs av representanter från lokalföreningarna. Oavsett vilka som väljs är dessa styrelse för hela organisationen. Om någon styrelseledamot inte tillvaratar lokalföreningarnas intresse tillräckligt har ombuden möjlighet att välja en annan person vid kommande stämma. Förbundsstyrelsen anser det vara olämpligt att i stadgarna skriva in vilken organisatorisk bakgrund olika styrelseledamöter ska ha. Däremot delar vi uppfattningen om att fler i förbundsstyrelsen bör ha erfarenhet av arbete i en lokalförening. Men föreningarna måste också bli bättre på att nominera personer till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen menar dock att stämman måste vara suverän att välja den styrelse man önskar. Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta avslå motionen 13

14 Motion nr 11 Angående Länsstyrelsernas och Polisens förstärkning i djurskyddsärenden Sedan Länsstyrelserna övertagit kommunernas djurskyddskontroller har en försvagning skett genom resursbrist och centralisering. Man räcker tydligen inte till. Polisens Djurskyddspolis-grupper är ett gott initiativ, som bör utökas. Våra Legitimerade djurskötare på djursjukhus och kliniker är en dold resurs, som är viktig. Såväl länsstyrelserna och polisens djurskyddspolisgrupper kan förstärkas med dessa, liksom den lokala polismyndigheten, som saknar djurskyddspolis. Denna personalgrupp har numera en 3-årig utbild-ning (180 poäng) vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Skara. 10 veckors praktik under tredje läsåret. Sedan får de legitimation av SLV (Statens Jordbruksverk), under vars ansvar de står. Övergångsregler finns för dem med den tidigare 1- resp. 2-åriga utbildningen. För de äldre kan man efter 6 års heltidsarbete och intyg från veterinär på specificerade kunskaper och 4 veckors i 4 olika områden examineras av SLU och legitimeras. Detta är en kunnig resurs med ansvar och erfarenheter, som kan förstärka Länsstyrelsernas resurser liksom Djurskyddspolisgrupperna. Vi föreslår förbundsstämman besluta Djurskyddet Sverige verkar för att leg djursjukskötare knyts till polisen och länsstyrelsernas djurskydds avdelningar För Djurskyddet Helsingborg Bernt Green, v ordförande Förslag till svar Vi instämmer med motionären om att resurserna som tilldelades länsstyrelserna för att sköta djurskyddskontrollerna var alldeles för små. Nu har tilldelningen ökat, men det saknas fortfarande resurser för att länsstyrelserna ska kunna utföra både regelbundna kontroller samt åka på akuta ärenden. Djurskyddspoliser är en viktig resurs som behöver finnas i hela landet vilket också tas upp i en annan motion (nr 8). Motionären förklarar inte hur ett samarbete mellan djurskötare och polis/länsstyrelsen skulle kunna se ut eller finansieras, men självklart är ett bättre samarbete mellan yrkesgrupper som hanterar djur och problem med djur viktig. Förbundsstyrelsen anser därför att kontakter han tas med Jordbruksverket för att diskutera på vilket sätt djurskötare eventuellt skulle kunna förstärka myndigheternas arbete. Stämman föreslås besluta med ovanstående anse motionen besvarad 14

15 Motion nr 12 Angående pin Djurskyddet Landskrona önskar att man tar fram en pinn till förmån för djuren, i form av ett tass-avtryck som man kan sälja via föreningen och i småbutiker på sin lokala ort. Medlemmar har framfört sin önskan om att ha möjlighet att få köpa en sådan. Det skulle då symbolisera både hund och katt så att man på så sätt visar att man är en djurvän och stödjer djurskyddsarbetet. Storlek och pris bör vara i likhet med pinsen man köper för att stödja cancer-forskningen. Djurskyddet Landskronas styrelse genom ordf. Susanne Müller Förslag till svar Djurskyddet borde ha en pin som människor kan bära för att visa att man stödjer vårt arbete är en mycket bra idé. Förbundsstyrelsen tror liksom motionären att många skulle vilja köpa och bära en sådan. Hur mycket det skulle kosta och ta fram en pin vet vi inte i dagsläget. Vi vet inte heller om ett tassavtryck är det bästa motivet, då det anknyter till hund och katt och därmed missar vårt arbete med lantbruksdjur. Om motivet är något annat än föreningens namn eller logga är det viktigt att produkten marknadsförs så mycket att människor känner till avsändaren, och det kan innebära en stor kostnad. Idén är dock mycket bra och vi tycker att någon typ av pin borde tas fram men vill ta fram ordentliga underlag innan beslut om definitiv utformning och försäljningskanaler tas. Stämman föreslås besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram en pin i samråd med föreningarna 15

16 Motion nr 13 Angående älgfarmer Eftersom det på senare år har startats flera älgfarmer runt om i Jämtlands län vore det önskvärt att Djurskyddet Sverige ser närmare på denna verksamhet. Enligt, bland annat, reportage i lokalpressen verkar älgarna må bra och blir omskötta, omhändertagna på ett bra sätt. Vad man kan fundera över är på vilket sätt den första älgkalven/ vuxna älgen hamnade på en älgfarm. Detta är en form av turistverksamhet, entréavgift tas, (ev.) informationsverksamhet, viss guidning, försäljning av olika produkter, som ost från älgmjölk, papper av älgspillning etc. Älgkalvarna tas (ofta) från sina mödrar, älgkorna efter en viss tid och får vistas i särskilda hägn. En älgfarm i Jämtland har webb-kameror, så folk från hela världen har möjlighet att följa denna verksamhets matning etc. Detta är en affärsverksamhet. Man undrar vad alla älgars öde blir efter några år? Kan det förekomma viss export av älgar till andra länder? Länder som t ex Polen, östeuropeiska länder, Thailand, Sydostasien etc?. Denna verksamhet får ej bli en för stor turistverksamhet, på älgarnas bekostnad. Ulla Hansson Djurskyddet Jämtlands Län Styrelsemedlem Förslag till svar Motionären lyfter en fråga som inte tidigare belysts. Det finns inget som idag tyder på att älgarna skulle fara illa på dessa farmer, men självklart är det värt att undersöka och belysa, förslagsvis genom reportage i tidningen Djurskyddet. Verksamheten kan ju, som motionären påpekar, komma att växa ytterligare på bekostnad av älgarnas välfärd. Stämman föreslås besluta 16 ge förbundsstyrelsen i uppdrag att titta närmare på älgfarmer och eventuella djurskyddsproblem på dessa.

17 Motion nr 14 Angående centralt kattregister Svenskas Kennelklubben har, vad man förstår, enbart ett ekonomiskt intresse av att handha kattregistret. Djurskyddet Sverige är den organisation, som under decennier arbetat för att få till stånd en lag om obligatorisk märkning och registrering av katter. Därför anser vi det naturligt och rimligt att Djurskyddet Sverige tar på sig ansvaret att hålla och sköta kattregistret för hela landet, något som blir aktuellt när Riksdagen antagit den nya djurskyddslagen. Uppdraget att handha kattregistret skulle innebära många fördelar, inte minst ekonomiska. För att denna chans inte ska gå oss ur händerna uppmanar vi förbundsstämman besluta: Djurskyddet Sverige åtager sig uppdraget att hålla och sköta det centrala kattregistret. Djurskyddet Sveriges styrelse får uppdraget att sondera möjligheterna och i god tid ansöka hos beslutande myndighet att få ansvaret för kattregistret. DJURSKYDDET JÄMTLANDS LÄN Styrelsen Rolf Eriksson, ordförande Förslag till svar: Motionären påpekar helt riktigt att Djurskyddet är den organisation som legat bakom att vi nu har ett lagförslag om obligatorisk märkning av katter. Det kan därför tyckas självklart att vår organisation borde sköta kattregistret. Nu finns ju dock redan två kattregister, det ena sköts av SKK (Svenska Kennelklubben) och är en del av deras hundregister och det andra sköts av SVERAK (Sveriges kattklubbars Riksförbund). i det läget starta ett tredje register tror vi inte är någon bra idé, varken för kattägare som inte vet var man ska registrera sin katt eller för oss som organisation då det troligen skulle innebära stora administrativa svårigheter och kostnader. Ansvaret för ett kattregister kommer att hamna på Jordbruksverket och det är där beslut tas om att eventuellt lägga ut registret på annan part. Stämman föreslås därför besluta avslå motionen Motion nr 15 Angående burhöns Fortfarande hålls det höns i burar burhöns under ovärdiga förhållanden. Dessa höns, har var och en, endast en yta stor som ett A4-papper, plus 150 kvadratcentimeter yta som hönsen kan använda för exempelvis sandbad. Denna miljö ger inte hönorna utlopp för deras naturliga beteenden vilket leder till beteendestörningar. Exempelvis fjäderhackning, inflammationer i äggledare, benskörhet och vingbrott. Samt psykiskt lidande. Nästan 40 procent höns sitter i burar, utav mellan 4-6 miljoner värphöns. Detta enbart i Sverige. De får tyvärr bara leva i ett och ett halvt år, sedan dödas de. En höna som får leva kan bli 10 år. Det förekommer även att hönserier annonserar om ettåriga höns som är till salu. I bästa fall så får dessa höns komma till djurvänner, få ett värdigare liv. Men, dessa höns är mycket rädda, rädda att kliva ur burarna. De har klor som är förvridna, de hittar (ofta) inte maten och vattnet, de kan knappt gå och de står med vingarna tätt mot kroppen och med nedböjt huvud. Verkar inte lyssna på tilltal och verkar också traumatiserade. Det tar säkert lång tid med rehabilitering, med utevistelse och dylikt innan de kan känna sig någorlunda tillfreds med tillvaron. 17

18 Har själv sett sådana höns och det är en sorglig syn, jämfört med höns, tuppar som har det bra. Detta måste väl också gälla ex. kalkoner. Vill även göra Djurskyddet Sverige uppmärksam på uppfödning av tuppar för att efter avlivning utvinna ett ämne ur deras kammar, som används inom skönhetsindustrin. Detta är oacceptabelt. Vi föreslår förbundsstämman besluta Djurskyddet Sverige skall arbeta för att allmänheten skall få upp ögonen och köpa helst endast KRAVägg, ägg från ekologiskt utfodrade höns. Detta måste även gälla mat-industrin, offentliga sektorn, restauranger etc. (Detta är något som inte kan ändras på en gång.) det vore bra om Djurskyddet Sverige kunde påbörja ett samarbete med KRAV, om det ej redan har tagits någon kontakt. Äggen från KRAV-höns är mycket godare osv. Framförallt, hönsen mår bättre, psykiskt och fysiskt, ex. tätare och blankare fjäderdräkt. - Är inte dessa fåglar, höns, tuppar, kalkoner värda ett bättre liv? Varje höna, kyckling är en individ. Ulla Hansson Djurskyddet Jämtlands Län Styrelsemedlem Förslag till svar: Motionen lyfter situationen för äggproducerande höns. Förbundsstyrelsen delar uppfattningen om att KRAV-märkta ägg är det mest djurvänliga alternativet. Burhönsen har problem precis som lyfts i motionen och även frigående höns inomhus får problem, bland annat med smittor och skador. KRAV låter hönorna gå fritt inomhus men med färre höns per kvadratmeter än konventionell äggproduktion. Hönorna får dessutom gå ut och krafsa samt äta mask. Denna produktion är därför den bästa för djurens hälsa och välbefinnande. Detta framgår i den broschyr som togs fram för några år sedan Så mår djuren som ger oss vår mat, men kan självklart lyftas mer. Djurskyddet Sverige har regelbunden kontakt med KRAV och finns representerade i deras regelkommitté. Stämman föreslås besluta bifalla första att satsen anse den andra att-satsen besvarad 18

19 Motion nummer 16 Angående information på olika språk Djurskyddet Landskrona vill att man tar tag i redan antagen motion från stämman 2007 om att ta fram djurskyddsinformation på olika språk för att möta de många olika folkslag som kommer till Sverige och därmed kunna informera dessa personer om djurskydd i vårt land. Djurskyddet Landskronas styrelse genom ordförande Susanne Müller Förslag till svar: Motionären tar upp frågan om att ta fram informationsmaterial på olika språk. Motionen som antogs 2007 har endast uppfylls genom att det nu finns information på engelska på vår hemsida. Kansliet upplever inte att det finns någon större efterfrågan om information på andra språk än engelska, men skulle det efterfrågas finns självklart möjlighet att be medlemmar som är flerspråkiga att översätta texter till hemsidan. ge information om hur lagar och förordningar ser ut kring olika djurskyddsfrågor är ju ett ansvar som ligger på Jordbruksverket. Därför anser förbundsstyrelsen att även ansvaret för att se till att denna information finns på flera språk bör ligga på myndigheten. ta fram egna broschyrer om djurskyddsinformation på flera språk skulle helt enkelt bli för dyrt för oss som organisation. Stämman föreslås besluta avslå motionen Bilaga: Djurskyddet Landskrona 14 Februari 2007 Motion till årskonferensen 2007 Gällande djurskyddsinformation på olika språk. I vårt nu så mångkulturella samhälle och därigenom också många erfarenheter krävs nu djurskyddsinformation på olika språk. Både för tamdjur, fåglar och vilt och exotiska djur. Vi föreslår härmed att centralstyrelsen tar upp och arbetar vidare med detta. Styrelsen Djurskyddet Landskrona gm ordförande Ylva Jönsson 19

20 Motion nummer 17 Angående tillägg till logotype Det officiella djurskyddet, som bedrivs i Länsstyrelsernas regi, anklagas ofta för senfärdighet i handläggningen av djurskyddsärenden och brist på handfasta åtgärder mot försumliga djurägare. Djurskyddet fungerar inte säger man. Risken att det ideella djurskyddet förväxlas med det officiella är betydande, eftersom vi använder oss av namnet Djurskyddet i logotyper, reklam och brevunderskrifter etc. För att undvika att dras med i negativa omdömen föreslår vi: Djurskyddet Sveriges och föreningarnas logotyper förses med tillägget ideell organisation resp. ideell förening. Se nedanstående förslag. Bilder på loggorna försedda med (idell org) och (ideell förening) DJURSKYDDET JÄMTLANDS LÄN Styrelsen Rolf Eriksson, ordförande. Förslag till svar: Denna motion var uppe till behandling på stämman Det beslutades då att inte göra ett tillägg i namnet eller i loggan, men att föreningar och centralt aktiva uppmanas att skriva att det är en ideell förening eller en organisation när man beskriver organisationen. Detta finns också med i riktlinjerna i den grafiska manualen. Förbundsstyrelsen har konsulterat experter på logotyper och dessa avråder från att lägga in text i loggan för att det blir för mycket text och därmed svårare att läsa. Vi uppfattar också att problemet med vårt namn oftare dyker upp i tal eller text än i sammanhang där loggan används. Vi tror därför att en ökad användning av uttrycket Organisationen Djurskyddet eller Föreningen Djurskyddet skulle hjälpa mer. Stämman föreslås besluta avslå motionen 20

21 Motion nummer 18 Angående titulatur kanslipersonal Enligt uppslagsboken är Generalsekreterare titel för vissa verkställande chefstjänstemän i fackliga och ideella organisationer ( t ex Röda Korset, WWF), ämbetsverk (t ex Nämnden för internationellt bistånd) m fl. Det var med viss förvåning vi noterade att förbundssekreteraren i Djurskyddet Sverige för ett par år sedan begåvats med titeln Generalsekreterare, en titel vi inte tycker harmonierar med Djurskyddet Sveriges storlek och betydelse nationellt och internationellt. Titeln Förbundssekreterare, som tillämpats alltsedan starten 1897 och fram t o m år 2009, anser vi vara den rätta titeln för tjänsten ifråga och föreslår förbundsstämman att uppmana styrelsen. titeln Generalsekreterare snarast ersätts med den relevanta titeln Förbundssekreterae. DJURSKYDDET JÄMTLANDS LÄN Styrelsen Rolf Eriksson, ordförande Förslag till svar: Motionären har uppmärksammat att förbundsstyrelsen beslutat att ändra titel på kansliet högsta tjänsteman från förbundssekreterare till generalsekreterare och vill att detta beslut återtas. titeln ändrades berodde på att nästan alla andra organisationer kallar sin högsta tjänsteman för generalsekreterare. Det är inte bara stora organisationer som Röda korset och WWF utan även mindre organisationer som ex. Sveriges makalösa föräldrar och Ungdomens Nykterhetsförbund. Även vår systerorganisation Svenska Djurskyddsföreningen kallar sin högsta tjänsteman för generalsekreterare. Titeln har blivit allt vanligare inom ideella organisationer i samma takt som titeln Förbundssekreterare blivit mindre vanlig. Den används idag främst av partipolitiska organisationer och då är personen inte bara anställd utan vald av en kongress/stämma. Detta gjorde att många trodde att Djurskyddets tjänsteman var vald av stämman och därmed ingick i förbundsstyrelsen vilket är olyckligt. Ändringen av titel innebär ingen löneförhöjning eller annan förändring av tjänsten i övrigt utan namnet ändrades helt enkelt för att fler skulle förstå vad tjänsten innebär och vara likvärdig andra ideella organisationer. Stämman föreslås besluta avslå motionen 21