Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen
Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd Under Vid eventuell olycka Efter Skadeståndsansvar
Nya PBL om klimatanpassning Planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. [2 kap. 2 PBL]
Nya PBL om klimatanpassning Planläggning ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social sypunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. [2 kap. 3 PBL]
Befintlig bebyggelse Bygglagstiftningen vanligtvis inte retroaktiv Kommunen och staten har genom PBL ett ansvar för att ny bebyggelse inte blir olämplig Har kommunen och staten även ett ansvar för befintlig bebyggelse? Tuve 1977
Jordskredspropositionen I den s.k. jordskredspropositionen (prop. 1985/86:150 bil 3) beskrivs förebyggande åtgärder m.m. mot jordskred och andra naturolyckor åsknedslag, jordskred, jordras, bergras, laviner, jordskalv, stormar, hagel, översvämningar och snötryck Främst aktuellt för jordskred och översvämningar Enligt jordskredsprop. har varken kommunen eller staten något fortlöpande ansvar för befintlig bebyggelse Ansvaret för skydd av egendom ligger först och främst på egendomens ägare (eller dennes försäkringsgivare). Fastighetsägarna bör därför ha ett intresse av att förebyggande åtgärder vidtas och därmed också vara benägna att bidra till finansieringen av kostnaderna för dessa.
Stabilitetsutredningar Staten bidrar med medel för översiktliga stabilitetskarteringar Kommunen anses vara bäst lämpad att ombesörja att detaljerade stabilitetsundersökningar kommer till stånd där det är motiverat Kostnaderna för detaljerade undersökningar torde inte vara större än att de kan bäras av de enskilda kommunerna. Likabehandlingsprincipen ställer krav Statliga bidrag från MSB för att vidta åtgärder inom områden som har otillfredsställande stabilitet Förutsätter detaljerad undersökning
Juridiskt ansvar / politisk risk
Karteringsläget i länet
Statens ansvar för förebyggande åtgärder Inget övergripande ansvar för att förebygga olyckor Förutsättningarna för att vid rättslig prövning hålla staten ansvarig för icke vidtagna åtgärder / få ersättning är små Ingen skyldighet att ekonomiskt bidra vid naturolyckor Statliga myndigheter ska genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd beredskap. [1 Krisberedskapsförordningen] Det ansvar som är reglerat inom staten måste förstås som att myndigheten själv kan avgränsa nivån för sin verksamhet och tillgänglig finansiering Vida ansvarsförhållanden kan i praktiken vara begränsat m.m.
Kommunens ansvar för förebyggande åtgärder För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. [3 kap. 1 LSO] Kommunen ska inte ta över den enskildes ansvar, men genom rådgivning m.m. underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter. [3 kap. 2 ] Kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. [3 kap. 3 ] I den mån ansvaret för förebyggande åtgärder mot jordskred inte faller inom ramen för samhällets räddningstjänst eller omfattas av försäkringsskyddet, ligger det [ ] inom den kommunala kompetensen att ombesörja dessa åtgärder. [jordskredsprop.] m.m.
Sammanfattning förebyggande åtgärder Den enskilde har ett stort ansvar för att skydda sig och sin egendom Inget tydligt juridiskt ansvar för det allmänna för att genomföra förebyggande åtgärder I jordskredspropositionen överlämnas ett stort moraliskt ansvar till kommunen för att förebygga naturolyckor Ansvaret bör även omfatta naturolyckor som sker till följd av klimatförändringar
Ansvar under olycka Lagen om skydd mot olyckor: kommunen ansvarar i normalfallet för räddningstjänsten Räddningsinsats endast om detta är motiverat till följd av Behov av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnaderna för insatsen Omständigheterna i övrigt Erosion m.m. är ingen olyckshändelse Även vissa översvämningar Olycksbegreppet påverkar även försäkringar Försäkringsskydd gäller inte den som inte kan bo kvar i sitt hus p.g.a. påtaglig rasrisk
Ansvar efter olycka skadestånd Staten eller en kommun skall ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar. [3 kap. 2 ] Staten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades. [3 kap. 3 ]
Skadeståndskrav vid bygglovprövning Ansvar för fel eller försummelse om byggnadsnämnden genom sin kännedom om förhållandena på platsen har bättre möjlighet att bedöma riskerna än den enskilde Genom att inte kräva en grundundersökning och inte meddela några speciella föreskrifter i bygglovet har kommunen eftersatt tillbörlig aktsamhet Högsta domstolen förpliktade kommunen att utge skadestånd NJA 1984 s. 340 I Kan aktualiseras även vid t.ex. översvämning
Preskriptionstid Kommuns ansvar sträcker sig under tio år från den skadegörande handlingen planläggning bygglov Bör höjas till 20 år enligt klimat- och sårbarhetsutredningen Översvämning Ras Skred Erosion Frågan behöver föregås av en djupare rättslig analys enligt regeringen
Även den enskilde kan bli ansvarig Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan Kunskap om t.ex. skredrisker skulle kunna utlösa ett skadeståndsansvar Ju mer information en fastighetsägare har, desto större är risken att skadeståndsansvar föreligger om en olycka inträffar och fastighetsägare inte har vidtagit några försiktighetsåtgärder
Några ord på vägen Inventera riskerna använd det kunskapsunderlag som finns Diskutera ansvarsfrågan inom den egna organisationen Informera de enskilda som berörs Arbeta förebyggande Gör inte om de misstag vi redan har begått