Kväverening i en bioreaktor vid Malmberget. Roger B. Herbert Institutionen för geovetenskaper Uppsala universitet

Relevanta dokument
RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Kväveutsläpp från gruvindustrin - miljörisker, krav, möjliga åtgärder

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

Gruvavfall. metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nov 2014 Joanna Lindahl

Infiltrationsbäddar för rening av dräneringsvatten

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

RIMBO VÅTMARK En förstudie på design och förväntad kväveavskiljning

Vatten och luft. Åk

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet

INDUSTRINYTTAN (LKAB) FRÅN GRUVFORSKNINGSPROGRAMMET

Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatorer, tillgänglighet och miljö

Införande av kväverening i Örebro

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Sammandrag av Kap 1-3 från Introd. till Avloppstekniken och lite tillägg

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Vattenreningsteknik. Sammandrag av Kap 1-3 (Introd till Avloppstekniken) och lite tillägg - Materialet kan laddas ner från kursens hemsida:

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg. Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik

Vattenreningsteknik 3p (5p)

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Miljöpåverkan från avloppsrening

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Hur homogen är den rumsliga fördelningen av per- och polyfluorerade substanser (PFAS) i Mälaren? RENARE MARK

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

integrerade typområden

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Anslutningsavtal för fiberinkoppling till fastighet

. Slitdelar: Cyklonfoder, membran, avskrapare, tätningar etc.

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Bilaga 4a - Prioriteringsmatris - metodexempel

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Instruktioner samt tidplan för hantering av kapital under 2015

Samhällsomvandling till följd av gruvdrift med fokus på miljö och samhällsbyggande Del 2. Susanne Roslin Projektledare LKAB - Samhällsomvandling

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

Dagvattenprogram, -Vad innebär det?

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering

Utpumpning av bottenvatten från Bornsjön.

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Storlien & Storvallen Avloppsreningen i dag och i framtiden

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars.

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Undersökningsbaserad Skolutveckling Anki Wennergren Vetenskaplig ledare Ängelholms kommun Docent i pedagogik Högskolan i Halmstad

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)

Till Länsstyrelsen i Norrbottens län, Mi 1jöprövni ngsdelegati onen

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

Examinationsregler i medieteknik

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Typområden på jordbruksmark

Resultat från Krondroppsnätet

Q, Sin, Xin=0 Q, S, X S, X. Volym V

Studiebevakare för Humanistiska fakulteten (från SUS) Kandidatprogram i arbetslivskommunikation Påverkanssekreterare för lärarutbildningarna

Kom-i-gång med Movie Maker: Programmet finns under Program -> Tillbehör -> Underhållning

BERGFORSK LKAB:S TESTBÄDD FÖR MORGONDAGENS AUTONOMA MASKINER

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad

Transkript:

Kväverening i en bireaktr vid Malmberget Rger B. Herbert Institutinen för gevetenskaper Uppsala universitet

Varför kväve? Ammniumnitratemulsiner används av den svenska gruvindustrin Icke detnerade sprängämnen ch spill är källr till vattenlösliga rester (ammnium, nitrat) i: Dränering från tunnlar ch gråbergshögar Grundvatten från gruvan, används sm prcessvatten i anrikningen Risker för txiska effekter från vissa kvävefrmer (ammniak ch nitrit) i ytvattenrecipienter, samt övergödning i kvävebegränsade akvatiska system Relevanta frmer: Nitrat, NO 3 - Nitrit, NO 2 - Ammnium, NH 4 + Ammniak, NH 3 Kvävgas, N 2

Dagens föredrag Kväverening i en piltskalig anläggning Fältplatsen i Malmberget Bireaktrbygge ch drift Resultat Lärdmar ch framtida planer

Kväverening från dräneringsvatten På grund av sin txicitet är ammniakbildning av str betydelse, men höga nitrathalter förekmmer i gruvmiljöer ch brde åtgärdas Både nitrit- ch nitrathalter kan minskas genm att skapa förutsättningar för denitrifikatin 4NO3 5CH 2O 2N2( g) 4HCO3 H2CO2 2H2O Under jämförbara gekemiska förhållanden kan anaerbt ammniumxidatin anammx ske: NH 4 NO2 N2( g) 2H2O Reaktinskinetik viktig!

Bireaktrinstallatin VINNOVA-prjekt; samarbete med Bliden ch LKAB; Malmberget valdes sm fältplats I 2010 byggdes en piltskalig bireaktr för att minska nitrathalter i gruvlakvatten med hjälp av denitrifikatin. Första resultat i 2011. Syftet med prjektet: bestämma denitrifikatinshastigheter sm kan uppnås under relevanta förehållanden (d.v.s hydrauliska uppehållstider, gekemiska förhållanden, temperatur) Begränsningar: ska användas för att hantera kväveutsläpp nära källan, ht spts Passivsanering, eller så passivt sm möjligt Inte ett nytt kncept men några utmaningar, främst låga temperaturer i nrra Sverige

Malmberget järnmalmsgruva, LKAB 67 13 N, årsmedeltemperatur -0.6 C

Sand- ch klarningsmagasinen Utflödet till Linaälven Bireaktr Enir.se Grundvattenavsänkning i gruvan prducerar vatten till anriknings- ch pelletsverken Utflödet till Linaälven från 0 till >10,000 m 3 /day NO 3 - = 10 60 mg N L -1 NH 4 + = 0.5 2 mg N L -1

Bireaktrknstruktin 9m x 2m x 1.5m med inre väggar. Reaktivblandning: bergkrss + sågspån (2:1) + avlppsslam. Ny blandning i juni 2012. Anaerb miljö skapas för denitrifikatin

Sammanfattning från 2011 Inflödet ~ 5 m 3 /d Tidiga resultat visade att en extra klkälla behövdes för att uppnå en hög kväverening: 5CH COO 3 8NO 4N 2 g 3H 10HCO 4H Med en acetattillsats uppnåddes en nitratrening på >95% ch nitrithalter reducerades till under detektinsgränsen 3 3 2 O

Temperatur 2012 driftsperid Dygnsmedeltemperatur i bireaktrn (termistrer T1, T3) ch i luften (termistr T5) för 2011 ch 2012

Nitrat Flw I ch II: NO 3 - under detektinsgränsen Flw III: delvis reduktin I nitrat, främst när acetattillsatsen avbryts Hydrauliska prblem vid slutet av driftsperiden 2012 driftsperid, börjar 21 juni 2012. Flw I, II ch III visar flödet med 5.4, 10.8, and 14.4 m 3 d -1. Mtsvarar hydrauliska uppehållstider på 40 h, 21 h, 8.5 h Gröna markeringar: acetattillsatsen avbröts tillfälligt

Nitrit Flw I and II: endast låga NO 2 - halter Flw III: NO 2 - prduceras, d.v.s icke fullständig reduktin av nitrat till N 2 Nitrittppar efter acetattillsatsen återställs, men sedan minskning I nitrithalten En lättillänglig klkälla behövs för en väsentlig nitritreduktin vid höga flöden

Ammnium Flw I: ammnium lakas från färsk avlppsslam Flw II: mest låga NH 4+ - halter Flw III: mindre effektiv rening av ammnium. Allmänt högre NH 4+ -halter när NO 2 - -halter är låga Bevis för anammx?

Alkalinitet ch TOC Flw III g 5CH3COO 8NO3 3H 4N2 10HCO3 4H2O

Lärdmar ch framtida planer Effektiv rening av nitrat, nitrit ch ammnium vid acetattillsats ch flöden < 11 m 3 /d Vid högre flöden sker en ökning i kanalbildning ch minskning i permeabilitet 33% ökning i flöde ger ca 60% minskning i hydraulisk uppehållstid (visas med spårsämnesförsök) Bireaktrdesign bidrar till kanalbildning, vilket bidrar till fullständig nitrat- ch nitritreduktin Bifilmtillväxt eller materialförflyttningar kan leda till permeabilitetsminskningar 2013 2016: Nytt VINNOVA-prjekt med bireaktr i Kiruna Ny design: under markytan, islerad, minimera kanalbildning Nytt material: träflis, inte sågspån Fastfälla uppehållstider utan acetattillsats för fullständig rening

Tack för uppmärksamheten!