HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 3. Hushållens utgifter Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 40 år... 3 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Hushållens konsumtion... 5 Konsumtionsmönstret har förändrats... 5 4. Prisutvecklingen... 9 Priserna har ökat sex gånger sedan 1971... 9 Bilen... 9 Barnomsorg... 11 Några fler prisexempel... 12 Källförteckning... 13 September 2011 Institutet för Privatekonomi 2 (13)
Hushållens ekonomi under 40 år Det här är den tredje delrapporten i vår serie om sammanlagt fem rapporter som belyser hushållens ekonomi sedan början av 1970-talet med anledning av Fickekonomens 40-årsjubileum 2011. Den här rapporten belyser hushållens utgifter. Vi visar hur hushållens konsumtion har förändrats och tittar närmre på prisutvecklingen på några av våra vanligaste varor. 1. Inledning I vårt arbete på Institutet för Privatekonomi ser vi hur människors privatekonomi påverkas av allt från låg- och högkonjunkturer till nya reformer, system eller regelförändringar beslutade av Riksdagen. Det kan till exempel handla om att man blir arbetslös eller får ändrade ekonomiska förutsättningar till följd av en skattereform eller ett nytt pensionssystem. Men även utan yttre händelser förändras villkoren för människors privatekonomi genom livet. Man kanske studerar, börjar arbeta, blir sambo, gifter sig eller separerar, får barn eller blir pensionär. Varje ändrad livssituation innebär nya omständigheter för privatekonomin. Varje år sedan 1971 har vi i skriften Fickekonomen beskrivit de viktigaste skatte- och socialförsäkringsreglerna, och hur de påverkar människors ekonomi. Skriften innehåller fakta om vilka skydd och stöd som man har rätt till vid arbetslöshet, sjukdom, som förälder och som pensionär. Där finns också information om vad det kostar att leva för olika åldrar och olika typer av hushåll. I år firar Fickekonomen 40 år. Skriften är unik i sitt slag och 40- årsfirandet har föranlett den här rapporten där vi tar upp många av de ekonomiska händelser som har påverkat hushållen sedan 1971. Analysen om hushållens ekonomi under 40 år delas upp i fem delrapporter. Den första delen presenterar en översikt av vad som har hänt med hushållens inkomster under dessa år. Den andra delrapporten går igenom hushållens tillgångar. Därefter följer en tredje del om hushållens utgifter, en fjärde om boende och lån, och avslutningsvis en rapport om den ekonomiska utvecklingen för de typhushåll som vi har följt under 40 år. September 2011 Institutet för Privatekonomi 3 (13)
2. Sammanfattning Vi konsumerar för mer än dubbelt så mycket idag som för 40 år sedan, drygt 90 000 kronor mer per person och år i fast penningvärde. Dessutom har vi förändrat vad vi lägger våra pengar på. Idag lägger vi en större andel av vår konsumtion på boende, telekommunikation och fritid men en mindre andel på mat, kläder, möbler, husgeråd, tobak och alkohol. Boendet inklusive bränsle lägger vi fem procentenheter mer av vår konsumtion på idag jämfört med för 40 år sedan, en dryg fjärdedel idag jämfört med en dryg femtedel i början av 70-talet. Eftersom vår köpkraft samtidigt har ökat under perioden innebär det att vi lägger betydligt mer pengar på vårt boende nu, mer än vad bara den högre konsumtionsandelen visar. Livsmedel är den post som har minskat mest som andel av vår totala privata konsumtion, från 26 procent 1971 till 18 procent 2010. Minskningen beror dels på lägre priser till följd av ökad konkurrens och avregleringar inom livsmedelssektorn, dels på att vår ökade levnadsstandard gör att vi kan lägga mer av vår konsumtion på annat än nödvändiga varor som livsmedel. Bilen lägger vi i princip lika stor andel av vår konsumtion på idag som för 40 år sedan, ca 10 procent. Antalet registrerade personbilar per person har dock ökat med drygt 50 procent under perioden. Idag är vi i genomsnitt drygt 2 personer per bil, jämfört med 3,5 personer 1971. Samtidigt har nybilspriset för en vanlig bil ökat med ca 50 procent i fast penningvärde under samma tidsperiod. Utvecklingen har varit möjligt tack vare att vår köpkraft har ökat kraftigt under de senaste 40 åren. Sedan 1971 har konsumentprisindex ökat med 580 procent, dvs. priserna har ökat nära sex gånger. Det är dock stor skillnad på prisutvecklingen mellan de olika varorna och tjänsterna som ingår i konsumentprisindex. Exempelvis har ett ordinärt besök hos frisören ökat med drygt 2 400 procent i löpande penningvärde, dvs. tre gånger mer än konsumentprisindex. I fast penningvärde är ökningen 260 procent. Priset på en liter bensin har fördubblats, från 7 till 14 kronor uttryckt i 2011 års priser. Priset på ett kilo fryst kyckling har däremot sjunkit med 70 procent i fast penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 4 (13)
3. Hushållens konsumtion Hushållens konsumtion har ökat från knappt 100 miljarder kronor 1971, vilket motsvarar närmare 700 miljarder kronor i dagens penningvärde, till ca 1 600 miljarder kronor år 2010. Per individ har konsumtionen ökat från ca 80 000 kronor 1971 till ca 170 000 kronor 2010, i fast penningvärde. Vi konsumerar för mer än dubbelt så mycket pengar idag som för fyrtio år sedan, i genomsnitt 90 000 kronor mer per person och år. Konsumtionsmönstret har förändrats Förändringar i hushållens konsumtionsmönster sker ofta successivt och är normalt svåra att lägga märke till från ett år till ett annat. Blickar man däremot bakåt en längre period och som här jämför konsumtionen 1971 med konsumtionen idag, går det att se att det har hänt en hel del. Vi lägger en relativt sett större andel av vår konsumtion på boende och övrigt, där bl.a. hälso- och sjukvård, post- och telekommunikation och fritid ingår. Boendet lägger vi 27 procent av vår konsumtion på jämfört med knappt 22 procent för 40 år sedan. Däremot lägger vi en mindre andel av vår konsumtion på mat, kläder och skor, tobak och alkohol, och möbler och husgeråd idag än för 40 år sedan. Diagram 1. Hushållens konsumtion 1971 och 2010 som andel av total privat konsumtion Livsmedel Bostad och bränsle Kläder och skor Möbler och annan hemutrustning Inköp och drift av egna fordon Resor med allmänna Tobak och alkohol Övrigt 0 5 10 15 20 25 30 35 Andel av privat konsumtion 1971 2010 Diagrammet innehåller inte svensk konsumtion i utlandet eller utländsk konsumtion i Sverige. Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Men även om vi lägger en mindre andel av vår konsumtion på livsmedel och kläder och skor idag lägger vi mer pengar på dem. Per person köper vi idag livsmedel för ca 30 000 kronor per år och kläder för ca 8 000 kronor per år. För 40 år sedan var motsvarande belopp 21 000 respektive 6 000 kronor per år. Vi handlar alltså mat för ungefär 9 000 kronor mer per person och år, och kläder och skor för 2 000 kronor mer, uttryckt i 2011 års penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 5 (13)
Tabell 1. Utgifter för livsmedel, kläder och skor 1971 och 2010. 1971, andel resp kronor* 2010, andel resp. kronor Livsmedel 25,5 % 21 000 kronor 17,5 % 30 000 kronor Kläder och skor 7,4 % 6 000 kronor 4,9 % 8 000 kronor *Beloppet i kronor 1971 är uppräknat till 2010 års penningvärde Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Det finns flera anledningar bakom varför konsumtionsmönster förändras över tiden. En orsak är att relativpriset mellan olika produkter ändras, en del varor/tjänster ökar mer i pris än andra. Ett högre pris leder i vissa fall till att den dyrare varan/tjänsten får en större tyngd i vår konsumtion eftersom vi vid högre priser behöver betala mer för den varan/tjänsten och därför inte kan konsumera lika mycket av annat. Det gäller för nödvändiga varor som vi inte klarar oss utan. Till en viss del kan det också gälla för andra varor/tjänster än de mest nödvändiga. Även om vi i viss mån minskar vår konsumtion av dessa när priset ökar så kan fortfarande konsumtionen i kronor bli högre än tidigare. I andra fall leder ett högre relativpris till att vi väljer att konsumera mindre av den dyrare varan/tjänsten för att istället konsumera andra alternativ. Konsumtionen förändras också över tiden till följd av att det successivt erbjuds nya varor och tjänster. Även demografiska förhållanden påverkar hushållens aggregerade konsumtion. En allt större andel äldre i befolkningen ökar exempelvis konsumtionen av sjukvård och läkemedel. Förändringar i hushållens levnadsstandard och köpkraft påverkar också vilka konsumtionsval man gör. Eftersom köpkraften har ökat sedan 1970-talets början har hushållen nu möjlighet att konsumera mer än tidigare och kan därför lägga en större andel av sina inkomster på sådant som till exempel fritid och köp av olika tjänster, dvs. lägga mer på sådant som inte tillhör det mest nödvändiga. Livsmedel är den post som har minskat mest som andel av vår totala konsumtion, från 26 procent 1971 till 18 procent 2010. En orsak till minskningen är att hushållen har fått högre disponibla inkomster och därför ökat sin konsumtion av annat än det mest nödvändiga, dit livsmedel i stort kan sägas tillhöra, även om hushållen till en del viktar om mellan vilka matvaror man väljer att köpa när ekonomin förbättras. En ytterligare orsak till andelsminskningen är att livsmedel har blivit förhållandevis billigare än andra varor och tjänster, även om trenden under den första halvan av fyrtioårsperioden faktiskt gick åt motsatt håll. Under 1970-talet följde priset på livsmedel inflationstakten och under 80-talet var ökningstakten för livsmedelspriserna till och med högre än inflationen. Livsmedelssektorn var hårt reglerad och styrdes av politiska beslut som påverkade priset. För att staten skulle kunna garantera jordbrukarna en inkomstutveckling som var jämförbar med andra yrkesgruppers genomfördes årliga överläggningar mellan bl.a. lantbrukarna och Statens Jordbruksnämnd om prissättningen på jordbruksprodukter. 1990 togs ett livsmedelspolitiskt beslut som innebar att livsmedelssektorn skulle avregleras och marknadsanpassas. Reformen hann dock inte få full effekt innan Sverige ansökte om EU-medlemskap och livsmedelssektorn började anpassas till EU:s marknadsregleringar, som sedan infördes fullt ut 1995 i och med Sveriges EU-medlemskap. September 2011 Institutet för Privatekonomi 6 (13)
Diagram 2. Konsumentprisindex totalt och för livsmedel, index 1980 = 100. 350 300 250 200 150 100 50 0 kpi totalt kpi livsmedel Källa: SCB Sedan början av 90-talet har livsmedelspriserna stigit betydligt mindre än inflationen. Mellan 1990 och 2011 har konsumentprisindex totalt stigit med 46 procent medan konsumentprisindex för livsmedel bara har stigit med 19 procent, dvs. mindre än hälften så mycket. Bidragande förklaringar till utvecklingen är dels EU-medlemsskapet som innebar ökad konkurrens inom livsmedelsproduktionen jämfört med situationen under 70- och 80- talen, dels sänkt moms för livsmedel jämfört med andra varor. 1992 sänktes momsen på livsmedel från 25 till 18 procent. Året därpå höjdes skattesatsen till 21 procent men sänktes sedan till 12 procent 1996. Det syns tydliga brott i kurvan i diagrammet vid de här händelserna. Den andel av vår konsumtion som vi lägger på kläder och skor har successivt sjunkit från drygt 7 procent i början av 1970-talet, till knappt 5 procent i år. Tekniska nyheter som datorn, internet, mobiltelefoni och förändringarna inom tv-utbudet har inneburit att vi lägger allt mer pengar på telekommunikation. Vi lägger nu mer pengar på transporttjänster, post- och telekommunikation än på kläder och skor. Så har det varit sedan 2004. Vi lägger också mer pengar på tjänster idag än tidigare. Egna fordon lägger vi i stort sett lika stor andel av vår konsumtion på idag som för fyrtio år sedan, 10,4 procent idag jämfört med 10,1 procent 1971. Det gäller inköp och drift av egna fordon. Men vi har betydligt fler bilar idag. Antalet registrerade personbilar har ökat från 2,4 till 4,3 miljoner. Per person motsvarar det en ökning från 0,3 registrerade bilar 1971 till närmare 0,5 idag. September 2011 Institutet för Privatekonomi 7 (13)
Diagram 3. Registrerade personbilar i trafik, 1923-2010 Antal 5 000 000 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Under krigsåren 1940-44 var de allra flesta personbilar i Sverige avregistrerade. En period i Sverige, åren 1976-1982 med kraftigt stigande energipriser och svag ekonomisk tillväxt. 1973 inträffade den första oljeprischocken. 1990-talskrisen i Sverige Källa: SCB September 2011 Institutet för Privatekonomi 8 (13)
Procent 4. Prisutvecklingen Priserna har ökat sex gånger sedan 1971 De tidigare höga inflationsnivåerna, som högst 1980 på nära 14 procent, har nu bytts mot betydligt lägre tal. Vissa år har inflationen till och med hamnat under noll. Sedan 1971 har konsumentprisindex ökat med 580 procent, dvs. priserna har ökat nära sex gånger. Annorlunda uttryckt kan man säga att det har blivit sju gånger dyrare. Prisutvecklingen för de olika varor och tjänster som ingår i konsumentprisindex har dock utvecklats väldigt olika sinsemellan. Billiga importvaror, inhemsk konkurrens, förändringar i efterfrågan, skatter och andra regleringar har påverkat prisutvecklingen för de varor och tjänster som vi konsumerar. Som exempel var momsen 17,65 procent år 1971 och tjänster och energi var momsbefriade. Idag är den generella momsen 25 procent och både tjänster och energi är momsbelagda. Diagram 4. Inflationstakten 1971 2010 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1971-2,0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB Bilen 1971 kostade en ny bil i mellanklassen drygt 21 000 kronor. Det motsvarar närmare 150 000 kronor i dagens prisnivå. En mellanklassbil idag får man betala omkring 220 000 kronor för, dvs. bilen har blivit omkring 50 procent dyrare. Uttryckt i årslöner kostar inköpet av bilen ungefär lika mycket idag som för fyrtio år sedan, drygt 60 procent av en vanlig bruttoårslön. Priset säger dock inte allt. En ny bil idag är inte identisk med en ny bil för 40 år sedan. Dagens bilar har till exempel högre komfort och säkerhet. Över åren sker normalt utveckling och förbättringar av de flesta varor och tjänster, vilket innebär att det sällan är exakt samma produkter vi kan jämföra. September 2011 Institutet för Privatekonomi 9 (13)
Kronor per liter Tabell 2. Exempel på bilkostnad 1971 och 2011 1971 i 2011 års 1971 penningvärde 2011 Prisförändring, fast penningvärde Nybilspris 21 000 kr 146 000 kr 220 000 kr +50 % Kostnad/år inkl. värdeminskning 5 300 kr 37 000 kr 77 000 kr +108 % Kostnad/mil* 4 kr 25 kr 51 kr +104 % *Vid körning 1 500 mil per år. Källa: Motormännens riksförbunds bilkalkyl för 1971 resp. 2011 och Institutet för Privatekonomi, Bensinpriset har åkt upp och ner under de här 40 åren. År 1971, före oljekrisernas tid, kostade en liter bensin omkring en krona, vilket motsvarar sju kronor i årets penningvärde. Dagens bensinpris på drygt 14 kronor litern innebär en fördubbling av priset i fast penningvärde. Diagram 5. Priset på en liter bensin 1971 2011 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 Löpande penningvärde 2011 års penningvärde Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Det är inte bara råvarupriset som har ökat. En stor del av prisökningen förklaras av höjda skatter på bensin. Både punktskatter och moms har ökat. Före 1990 fanns bara en skatt på bensin: bensinskatten. År 1990 blev bensin momspliktigt vilket betydde att den totala skatten på bensin steg och bestod av både bensinskatt och moms. 1995 ersattes bensinskatten av koldioxidskatt och energiskatt. Skatten på bensin steg sedan i och med den gröna skatteväxlingen som startade 2001 och innebar höjda miljöskatter och sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Bakom den gröna skatteväxlingen fanns en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att skatteväxla 3 miljarder kronor per år under 10 år. Eftersom momsen beräknas på råvarupriset inklusive punktskatt ökar även momsen när punktskatterna höjs. September 2011 Institutet för Privatekonomi 10 (13)
Kronor per liter Diagram 6. Skatt på bensin 1971 resp. 2011 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1971 uttryckt i 2011 års penningvärde Punktskatt Mervärdesskatt Källa: Skatteverket, SCB och Institutet för Privatekonomi, Skatten på bensin har ökat från ca 70 öre 1971, vilket motsvarar knappt 5 kronor i 2011 års penningvärde, till knappt 8 kronor i år. Skatten har alltså ökat med ca 3 kronor, eller 60 procent, sedan början av 70-talet. Priset utan skatt har ökat från ca 2 till ca 6 kronor, dvs. med 200 procent. Barnomsorg Den kommunala barnomsorgen har blivit en självklarhet. I början av 1970-talet hade ca 10 procent av förskolebarnen och ca 3 procent av skolbarnen plats inom den kommunala barnomsorgen. I och med att kvinnorna började förvärvsarbeta i allt större utsträckning höjdes kraven på utbyggnad av den kommunala barnomsorgen. Speciellt stor var utbyggnaden av förskolor och fritidshem under 1990-talet. Antalet barn inom familjedaghem har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. År 2010 hade drygt 80 procent av alla förskolebarn (1-5 år) plats inom den kommunala förskoleverksamheten. I åldern 2-5 år var andelen över 90 procent. År 2002 infördes maxtaxan vilket innebar att ett tak sattes för hur hög barnomsorgsavgiften kunde vara. Tidigare var avgiften i de flesta fall högre och varierade dessutom mer beroende på kommun och omsorgstid. För en familj med två barn inom barnomsorgen kunde införandet av maxtaxan innebära att barnomsorgsavgiften sjönk med omkring 1 600 kronor i månaden, vilket motsvarar ca 1 800 kronor i dagens penningvärde. Samma år fick barn till föräldralediga och arbetslösa rätt till förskoleverksamhet. Den högsta avgiften är inte indexerad vilket betyder att avgiften i fasta priser sjunker med tiden. Sedan dess har avgiften till förskolan sjunkit ytterligare på grund av att avgiftsfri allmän förskola, 525 timmar per år för barn i åldern 3-5 år har införts. 2011 September 2011 Institutet för Privatekonomi 11 (13)
Några fler prisexempel Djupfryst kyckling kostade ca 10 kronor kilot 1971, vilket motsvarar 70 kronor i 2011 års penningvärde. Idag är priset drygt 20 kronor kilot. En prissänkning på hela 70 procent i fast penningvärde. En liter mjölk kostade ca 1,30 kronor år 1971, vilket motsvarar 9 kronor i dagens penningvärde. I år är priset 7,90 kronor litern. Priset på mjölk har alltså minskat med drygt 10 procent i fast penningvärde. Herrgårdsosten kostade knappt 14 kronor 1971, vilket motsvarar 96 kronor i 2011 års penningvärde. Idag är priset omkring 70 kronor kilot. En sänkning med knappt 30 procent i fast penningvärde. Tabell 3. Exempel på priser 1971 och 2011 1971 i 2011 års Vara/Tjänst 1971 penningvärde 2011 Prisförändring, fast penningvärde Fryst kyckling, 1 kg 10 kr 70 kr 20 kr -70 % Mellanmjölk, 1 liter 1,30 kr 9 kr 7,90 kr -10 % Herrgårdsost, 1 kg 14 kr 96 kr 70 kr -30 % Cigaretter, 20st 5 kr 35 kr 48 kr +40 % Utelunch 7,75 kr 54 kr 76 kr +40 % Bil, mellanklass 21 000 kr 146 000 kr 220 000 kr +50 % Bensin 1 kr 7 kr 14 kr +100 % Kvällstidning 0,60 kr 4 kr 11 kr +180 % Herrklippning 11 kr 77 kr 280 kr +260 % Avrundade värden. Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Ett paket cigaretter har blivit 37 procent dyrare i fasta priser. 1971 kostade paketet 5 kronor, vilket motsvarar 35 kronor i årets priser. Men i år kostar motsvarande cigarettpaket 48 kronor. Höjda punktskatter och mervärdesskatt ligger bakom en stor del av prisökningen på tobak. Utelunchen har blivit drygt 40 procent dyrare i fast penningvärde. Priset har höjts från 7,75 kronor 1971, vilket motsvarar 54 kronor i 2011 års penningvärde, till 76 kronor. En vanlig kvällstidning har blivit nästan 180 procent dyrare. Priset har ökat från 60 öre 1971, vilket motsvarar 4 kronor i årets prisnivå, till 11 kronor (exkl. bilaga). Att gå och klippa sig har blivit ännu dyrare. En herrklippning kostade till exempel omkring 11 kronor 1971 vilket motsvarar 77 kronor i dagens penningvärde. I år ligger ett vanligt pris runt 280 kronor, en höjning med 260 procent i fast penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 12 (13)
Källförteckning Konjunkturläget mars 2011, Konjunkturinstitutet Fickekonomen, årliga skrifter åren 1971 2011, Institutet för Privatekonomi, Hushållen under 35 år, 1971 2006, Institutet för Privatekonomi, Livsmedelskonsumtionen 1960 2006, Statistikrapport 2009:2, Statisktik från Jordbruksverket Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll t.o.m. år 2009, Statistikrapport 2011:2, Statistik från Jordbruksverket Motormännens riksförbunds bilkalkyl för 1971 resp. 2011 SCB: diverse statistik och rapporter September 2011 Institutet för Privatekonomi 13 (13)