Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Relevanta dokument
Begäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

DOM meddelad i Umeå

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Restaurering Ramsan 2017

Flottledsåterställning i Bureälven

Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012

Varför flottledsåterställning?

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Miljöåtgärder i Öjungsån

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Restaurering av sjöar och vattendrag

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

VATTENDRAGSRESTAURERING

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

VATTENDRAGSRESTAURERING

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Restaurering av rinnande vattendrag för bevarandet av flodpärlmusslan i Kultsjödalen

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Samrådsredogörelse ReBorN-LIFE projektet

Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Damminventering inom Avasund

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

INFORMATION INFÖR SAMRÅD OM ATT UTFÖRA VATTENVERKSAMHET I DERGABÄCKEN, SORSELE KOMMUN

KATAMARANKAJEN. Orientering. Nuvarande förhållanden. Teknisk beskrivning av åtgärderna. Samrådsunderlag avseende vattenverksamhet

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Inventering Ullisbäcken 2016

Dysåns avrinningsområde ( )

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Dikesrensningens regelverk

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Hammarskogsån-Danshytteån

Miljökonsekvensbeskrivning för miljöåterställning av nedre Giertsbäcken, Sorsele kommun

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Biotopinventering av Albäcken 2003

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Beskrivning biotopskyddade objekt

Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Samtliga inventerade vattendrag

Höjeåprojektet II: Målsättningsplan Etapp 3 Version

SAMRÅDSUNDERLAG

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön:

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Fiskvandring i Smedjeån

Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2007:11. Biotopvård i Näbbtjärnsbäcken, Helvetesbrännans naturreservat 2007

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Beskrivning av ärendet. Beslut Box SVEG. Delgivningskvitto

Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun

Restaurering av vattendrag

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Biotopvårdsplan 2001 Tuggenbäcken

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Transkript:

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor längs Lögdeälven inom Bjurholms och Nordmalings kommun. Omfattning: Total vattendragssträcka är ungefär 40km mellan kommungränsen Bjurvik (X 692026, Y7086598 SWEREF99) och ner nedan Kodalsforsen (X 716826, Y 7057197 SWEREF99). Den faktiska åtgärdssträckan uppgår till ca 17 km och berör huvudsakligen forssträckor. Tidplan: Arbetena planeras att pågå i fem år från och med 2017-2021 men med tanke på möjlighet till justering och att arbetet kan hindras av högflöden så kommer tiden för restaureringen i ansökan att vara 10 år alltså från 2017-2027. Planering: Vi har hållit samråd med berörda markägare 15 november i Norrforsgården och 16 november i Klöse bygdegård. Om berörda markägare godkänner åtgärderna så önskar vi ett skriftligt medgivande från markägarna. Medgivandeblanketter delades ut till de markägare som deltog på mötena. Vi kommer att skicka ut medgivandeblanketter till övriga som var kallade till mötena. En annons i dagstidningar kommer att läggas ut för att upplysa eventuella övriga berörda om planerna. Nordmalings kommun kommer även att söka tillstånd för att utföra restaureringsåtgärderna från Mark och Miljödomstolen. Eventuella ytterligare synpunkter på restaureringsplanerna kommer att samlas in och läggas till samrådsredogörelsen. Historia: Timmerflottning i Lögdeälven påbörjades troligen någon gång i mitten på 1700-talet och år 1900 blev 264 km av Lögdeälven allmän flottled (Västerbotten 3 81). Flottningen pågick ända fram till 1969, då Lögdeälven avlystes som allmän flottled. Flottledskonstruktionerna består främst av traktorstyrda vallar, riskistor och träkistor. Ett stort antal sidofåror/kurvor är avstängda. Utförande: Vid restaureringsarbete så arbetar en maskinförare tillsammans med en arbetsledare i ett team. I det här projektet har vi även en koordinator som styr och hjälper flera team mot en gemensam målbild. Grävmaskiner används för att kunna öppna upp avstängda områden som torrlagts genom flottledsrensningar samt återföra sten, block och grusmassor till älven som tidigare schaktats eller lagts upp för att underlätta timmertransporten. Målsättningen med åtgärderna är att återställa vattendraget till en mer naturlig vattenmiljö med strukturer och funktioner som förekommer i opåverkade vattendrag. Genom att lägga tillbaka material i älven, lägga ut träd och återskapa naturliga strukturer så kommer nya livsmiljöer (habitat) som viloplatser, uppväxt-, och lekområden för fisk och många andra vattenlevande organismer att genereras. Reproduktionsmöjligheterna för älvens lax- och havsöring förbättras. Detta förbättrar i sin tur förutsättningarna för den starkt hotade flodpärlmusslan eftersom den i sin reproduktionscykel är beroende av föryngring av lax eller öring. Ökad produktion av bland annat strömlevande fisk ger dessutom förutsättningar till ett långsiktigt hållbart fiske och ett rikare friluftsliv i området. Skyddsåtgärder försiktighet: Vi kommer att ställa höga miljökrav på fordon och maskiner. Alla fordon skall vara av grön miljömärkning, utrustade med miljömotorer, steg 1. Miljögodkända hydrauloljor skall användas och saneringsutrustning kommer att finnas i fordonen. Stor försiktighet kommer att visas när objekt i närhet till byggnader åtgärdas. Transportvägar till och från vattendragen kommer att noggrant inventeras innan arbetena startas. Träd kommer att behöva fällas för att maskinerna skall kunna ta sig fram men vägar som ger minsta möjliga

påverkan kommer att väljas. Vid arbete med maskiner i vatten uppkommer grumling. Grumlingen kommer att variera i stor grad beroende på materialsammansättningen i det enskilda objektet. Grumlingsrisken ökar med minskad kornstorlek varför den bör vara högst när rensningar som är överväxta med vegetation återställs. Utläggning av materiel sker med grävmaskin utrustad med gallerskopa. För att minska grumlingen vid utläggning av material som är överväxta så avtäcks vegetationen samt att block och stenar sorteras ut med hjälp av gallerskopan så att det finare materialet inte förs med ut i vattendraget. Användandet av gallerskopa innebär att stenarna plockas upp och grävningen minskar så att det finare materialet inte förs med ut i vattendraget. Trots detta så kommer grumlingen att på vissa ställen under kortare perioder vara relativt hög och finare material kommer att grumla ett par kilometer nerströms varje grävmaskin under arbetets gång. Grumlingen upphör i regel direkt när maskinen slutar med arbetet men finare material kommer att vara suspenderat en eller två timmar i nedströms liggande områden. Körning över mark: För att komma åt arbetsobjekten så behöver grävmaskinerna köra på mark. Målet med hela projektet är att göra så stor nytta för vattendragen och dess omgivningar som möjligt med så liten negativ påverkan som möjligt. Naturliga öppningar i landskapet som vägar, traktorspår och skotarspår väljs i första hand. Ibland kan det behövas röjas en öppning för att maskinen ska kunna ta sig fram. Grävmaskinen behöver ta sig ner överst till en forssträcka och upp längst ned om det är möjligt. Vid själva arbetet så går grävmaskinen hela tiden i vattendraget. Vid tankning och service så behöver maskinen kunna ta sig upp från vattendraget. Bandgrävmaskiner används till arbetet och de har väldigt lågt marktryck per ytenhet. Vid körning över mark så blir påverkan vanligtvis mycket liten. Där maskinen av olika anledningar behöver köra flera gånger på samma ställe så kan marktäcket delvis rivas upp. Fördelen med en grävmaskin är att den direkt med skopan kan justera till och laga markskador och det kommer vi också att göra. Spår efter en bandgrävmaskin går inte att jämföra med den påverkan som en tungt lastad skotare åstadkommer på skogsmark. Fällning av träd: På schaktvallar som rensades upp under flottningsepoken har det idag vuxit upp vegetation och träd av varierande storlek. För att komma åt materialet och kunna bredda vattendraget till den gamla ursprungliga stranden så behöver vi fälla de träd som växer där. En del av träden kommer att läggas i vattendragen på lämpliga platser för att gynna det biologiska livet i vattendraget.

Åtgärdsobjekten kommer att visas med detaljkartor där varje inventerat objekt visas med en symbol i form av en linje eller en punkt. Alla punkter är inte helt exakta beroende på hur exakt mottagningen för GPS var vid tillfället vid inventeringen. En del objekt som legat tydligt fel har justerats i GIS (kart program). Nedan visas en tecken förklaring för punkter och linjer.