Miljökonsekvensbeskrivning för miljöåterställning av nedre Giertsbäcken, Sorsele kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökonsekvensbeskrivning för miljöåterställning av nedre Giertsbäcken, Sorsele kommun"

Transkript

1 SORSELE KOMMUN Miljökonsekvensbeskrivning för miljöåterställning av nedre Giertsbäcken, Sorsele kommun Sorsele Daniel Holmqvist & Erik Spade

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Översiktskarta 5 2. Inledning Bakgrund Projektets målsättning och syfte Projektets omfattning Områdesbeskrivning Allmänt Geologi Naturvärden Påverkan Planerade återställningsåtgärder Nyttjanderätter Markägare Fritidsbebyggelse Fiskevårdsområden Turistnäring och friluftsliv Rennäring Samråd Intresseområden Riksintresse Prioriterat område för restaurering Natura Beskrivning av Natura2000-arterna Alternativ Nollalternativ Alternativ Alternativ Miljöpåverkan under återställning 20 2

3 8.1 Grumling Beskrivning av hur arbetena utföres Förorening av luft, mark och vatten Flora Fauna Buller och andra störningar Miljöpåverkan efter återställning Kulturmiljö Hushållning med naturresurser Hälsa och säkerhet Effekter på friluftsliv Sportfiske Forsränning Landskapsbild Uppföljning och kontroll Slutsatser Referenser Bilaga 1 Karta rennäring 31 3

4 1. Sammanfattning Sorsele kommun avser att genom Vindelälvens Fiskeråd utföra restaurerings- och återställningsarbeten av flottningspåverkade sträckor i nedre Giertsbäcken. Återställningen är i linje med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och åtgärden utgör därmed en del av ambitionen att uppfylla målet. Vidare är åtgärderna en riktad skötselåtgärd som beivras inom Natura 2000-området Vindelälven och dess biflöden. Inom ramen för åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) är det planerade arbetet i nedre Giertsbäcken helt i linje med rekommenderade åtgärder för att behålla en gynnsam bevarandestatus. Ambitionen är att återställa flottledspåverkade sträckor med en sammanlagd längd av ca 3,2 km i vattendraget nedre Giertsbäcken inom Sorsele kommun (Översiktskarta 1.1). På sträckan kommer 23 objekt att återställas och åtgärden ämnar öppna upp avstängda sidofåror och områden samt återföra sten, block och grusmassor till bäcken som schaktats upp under flottledsrensningen. Målsättning är att återställa bäcken till ett mer ursprungligt skick för att gynna organismer som är beroende av naturliga processer och habitat i och kring vattendraget. Genom att återföra stenmaterial i bäcken skapas nya livsmiljöer (habitat) som viloplatser, uppväxtområden och lekområden för fisk samt andra vattenlevande organismer. Med ökade tätheter av öring skapas bättre förutsättningar för flodpärlmusslan som är beroende av öringen i sin reproduktionscykel. Ökad produktion av bland strömlevande fiskar ger dessutom förutsättningar till ett långsiktigt och hållbart sportfiske samt ett rikare friluftsliv i området. Floran kring vattendraget gynnas initialt av att nya områden för kolonisering skapas och successionsprocesser tar fart vilket gynnar strandvegetation som är beroende av störning. Genom en förhöjd retention av växternas förökningsmaterial främjas en högre produktion bland den strandnära vegetationen. Dessutom återskapas halvakvatiska habitat i de återställda svämplanen. Sammantaget kan man förvänta sig att den sammanlagda effekten av återställningen är en ökad artdiversitet hos flora och fauna. Vid återförandet av material bromsas vattnet upp och återställningen resulterar generellt sett i att en lägre vattenhastighet uppnås. En lägre vattenhastighet medför att organiskt material och näringsämnen befinner sig under en längre tid i vattendraget och bryts ned mer än i ett flottledsrensat vattendrag. Uppbromsningen av vattnet kommer också eventuellt minska risken för erosionsskador och översvämningar i nedströms liggande områden. Ett antal objekt har lämnats för att tillgodose önskemål från berörda markägare, fiskerättsägare och kulturintressenter. 4

5 Översiktskarta 1.1 5

6 Figur 1. Översiktskarta som visar samtliga 24 arbetsobjekt. Röda streck illustrerar de objekt som skall åtgärdas medan gröna streck är de objekt som skall lämnas. Tabell 1. Åtgärdsobjekten presenterade med bedömningar på grumlingsrisk, kulturvärden, biologisk nytta, påverkan rennäring, åtgärdsförslag samt kommentar till åtgärd. 6

7 Grumlingsrisk Kulturvärde Biologisk nytta Påverkan rennäring Åtgärd Kommentar till åtgärd Objekt ja nej 1V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 2 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 2 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 3 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 4 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden.goda möjligheter att återskapa lekbottnar och att öppna avstängd sidogren. 4 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 5 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 5 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 6 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. Goda möjligheter att återskapa kvillområden. 7 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. Goda möjligheter att återskapa kvillområden. 7 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 8 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 9 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 10 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 11 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 12 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 13 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 14 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 15 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 15 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 16 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 17 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 18 V X X X X Nej Detta objekt lämnas då ca. 80% utrivet och åtgärden skapar låg biologisk nytta. 18 H X X X X Nej Detta objekt lämnas då åtgärden skapar låg biologisk nytta. 19 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 20 H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 7

8 20 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 21 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 22 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. 23 V X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och stor positiv effekt av åtgärden. 24 V,H X X X X Ja Lågt kulturellt värde, liten övrig påverkan och positiv effekt av åtgärden. Bedömd grumlingsrisk: 1= Mycket låg Bedömt kulturvärde: 1= Låg Biologisk nytta: 1= Medel 2= Låg 2= Medel 2= Hög 3= Medel 3= Hög 3= Mycket hög 4= Hög 5= Mycket hög 2. Inledning Efter en lång 50 år lång juridisk process mellan kraftägarna (Vattenfall AB) och fiskeintressenterna (enskilda och allmänna), påbörjades år 2006 samtal om förlikning i målet kring problematiken med vandringshindret vid Stornorrfors vattenkraftverk. Dessa samtal ledde fram till att det i slutet av april 2007, undertecknades en avsiktsförklaring mellan berörda parter. Efter undertecknandet av avsiktsförklaringen, skapades en arbetsgrupp med uppdrag att utforma ett långsiktigt utvecklingsprojekt, innefattande fiskeförvaltning, fiskvandring, miljö, utbildning/information och fisketurism. Detta har sedermera renderat i ett omfattande utvecklingsprojekt kallat Kust till Fjäll vilket inbegriper 5 delprojekt varvid Vindel River Life (Delprojekt 5 1 ) är ett av dem. Vindel River Life är ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet, Vindelälvens fiskeråd och Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet pågår under perioden med syfte att återställa flottade biflöden inom Natura områden i Vindelälvsystemet, utvärdera återställningar samt samverka med skolor längs Vindelälven. Giertsbäcken är ett av de biflöden som ingår i EU:s Natura 2000-område där naturtyper, växter och djurarter har ett särskilt skydd och bevarandevärde. Under barmarksperioden år 2002 genomförde Vindelälvens fiskeråd på uppdrag av dåvarande fiskeriverket en inventering av flottledsrensningarna i Giertsbäcken från Bergnäs dammfäste ner till utloppet i Storvindeln. Arbetet innefattar 24 av de totalt 44 inventerade objekten. Information om arbetet har genom samråd förankrats hos enskilt berörda fastighetsägare vid ett samrådsmöte i Bergnäs (bilaga 4b). Bredare samråd har även hållits av Vindelälvens Fiskeråd 1 Delprojekt 5: Vindel River Life I detta projekt planerar vi att fokusera på att förbättra lek- och uppväxtområden för strömlevande arter i biflöden till Vindelälven och att avlägsna vandringshinder i form av dammar. Återställningsåtgärderna kommer att utföras i samarbete med forskare på Umeå Universitet och SLU som också gör en vetenskaplig uppföljning/utvärdering av åtgärderna. Dessutom kommer det i projektet att bli ett samarbete mellan skolorna längs Vindelälven och Umeälvens nedre del där eleverna kommer få möjlighet att lära sig mer om betydelsen av en levande vattenmiljö. 8

9 mot Länsstyrelsen och berörd sameby (bilaga 4c). Vid mötena för samråd presenterades planerna för arbetet med miljöåterställningen och mötesdeltagarna gavs möjlighet att framföra sina åsikter. I följande miljökonsekvensbeskrivning redogör sökande för den miljöpåverkan som uppkommer i samband med återställningsåtgärder som planerats i nedre Giertsbäcken. 2.1 Bakgrund I samband med skogsindustrins genombrott, under 1800-talets första hälft, etablerades en storskalig timmerflottningsverksamhet i Västerbottens län. Utbyggnad av flottleder tog därmed fart i de allra flesta älvarna och dess biflöden i länet (Törnlund 2006). Till en början var flottning den enda transportmöjligheten för att förse industrierna vid kusterna med råvara i form av timmer. För skogsindustrin var därför flottning en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva sin verksamhet. Timret skulle kunna flottas utan obstruktioner och därför behövde de naturliga vattendragen modifieras genom att stenar och block avlägsnades, hällar och större block sprängdes bort, forsnackar och sel sänktes, timmerrännor uppfördes, dammar och ledarmar byggdes (Törnlund 1999). Vid slutet av 1800-talet var flottningen etablerad inom hela länet och under etableringen togs nästan hela Vindelälven liksom dess flesta större biflöden i bruk av flottningsverksamheten (Törnlund 2006). Vattenverksamheten i Giertsbäcken startade tidigt och i början av 1800-talet byggdes första kvarnen där det fanns ett rejält fall ca 2.5 km uppströms utloppet i storvindeln. Fallet kom att heta kvarnfallet och är idag utbyggt i form av en kraftstation som uppfördes under 1930-talet (Ågren 1998) blev Giertsbäcken allmän flottled i sitt nedersta lopp men någon större byggnation för flottningens skull förekom aldrig trots att flottning förekom i relativt stor utsträckning före och efter kraftstationens byggnad (Ågren 1998). Trots att någon större byggnation inte har förekommit i Giertsbäcken är bäcken idag trots allt väldigt påverkad av schaktningar och byggda ledarmar. Under 1950-talet och framåt byggdes ledarmarna med hjälp av bandtraktorer och 1955 benämns som bandtraktorernas år. Bandtraktorschaktningarna motsvarade ca 88 % av den totala summan investeringar till flottledsrensningar detta år (Törnlund 1999) och var den metod som hade störst negativ inverkan på de rensade vattendragens olika habitat. 9

10 Figur 2. Bild på en schaktning (höger sida) genomförd för att förenkla virkestransport i nedre Giertsbäcken. Flottledsrensningar har påverkat vattendrag negativ på flera olika sätt vilket har fått effekter på både den akvatiska och terrestra floran samt fauna. Rensningarna innebar i stora drag att vattendraget kanaliserades genom att lyfta ut och schakta bort sten samt sprängning av hällar (Törnlund & Östlund 2002). Man planade dessutom ut bottenstrukturen genom att använda schaktmaskiner. Sammantaget har flottledrensningar lett till en omfattande habitatdegradering samt påverkat en rad geomorfologiska, hydrologiska och ekologiska processer (Nilsson et al. 2007). 2.2 Projektets målsättning och syfte Syftet med åtgärderna som presenteras är att återställa bäcken till ett ursprungligt skick. Därmed blir målsättningen att skapa ett naturligt utseende med naturligt reglerade förhållanden och biologiska processer. Vidare målsättning är att återskapa en variation i vattenmiljön samt öka livsutrymmet för arter som är knutna till akvatiska och terrestra miljöer i och kring vattendraget. Metoden som tillämpas kallas Biologisk miljöåterställning av flottningspåverkade vattendrag (även kallat restaurering). Metodiken följer Nilsson et al. (2007) samt Degerman et al. (2008) och har utövats som praxis vid tidigare åtgärder utförda av Ume-Vindelälvens Fiskeråd inom Västerbotten. Åtgärderna kommer att öppna områden (strandzoner och sidogrenar) som tidigare stängts av från bäcken samt återföra sten och block som tidigare har förts bort med olika metoder. På följande sätt skapas en variationsrik levnadsmiljö och biologisk heterogenitet som ger förutsättningar för en större artdiversitet hos både flora och fauna (Engström et al. 2009, Engström et al. 2011). Genom restaurering förbättras reproduktionsmöjligheterna för bäckens öringstam vilket leder till en högre produktion av fisk. Detta förbättrar i sin tur förutsättningarna för den starkt hotade flodpärlmusslan eftersom den i sin reproduktionscykel är beroende av föryngring av öring eller lax (Världsnaturfonden wwf 2011b). Ökad produktion av bland annat strömlevande fisk ger dessutom förutsättningar till ett långsiktigt hållbart fiske och ett rikare friluftsliv i området. 10

11 Inom ramen för åtgärdsprogrammet flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) är planerade åtgärder helt i linje med rekommenderade åtgärder för att behålla gynnsam bevarandestatus (Naturvårdsverket 2005). Sammantaget utgör åtgärderna även en viktig del i att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 2007). 2.3 Projektets omfattning Arbetet med miljöåterställningen i Giertsbäcken berör 24 identifierade åtgärdsobjekt som tillsammans omfattar ca m 3 upprensade stenmassor (tabell 2). Den planerade sammanlagda åtgärdssträckan är ca 3200 m där samtliga objekt, förutom objekt nummer 18, avse åtgärdas (figur 2). Tabell 2. Ungefärliga måttuppgifter på de enskilda objekten. Objekt Längd Bredd Höjd V Objekt Längd Bredd Höjd V (nr) (m) (m) (m) (m 3 ) (nr) (m) (m) (m) (m 3 ) 1V V H V,H V H H V V H , H V , V V , H H V V V H H V V,H V V V,H V V V,H V,H H Total längd: 3205 m Total volym: m 3 Återställningslängd: 3055 m Återställningsvolym: m 3 11

12 3. Områdesbeskrivning 3.1 Allmänt Giertsbäcken har sitt avrinningsområde i Västerbottens län och sträcker sig ca 62 km från dess källflöden i södra delen av Björkfjället till sammanflödet med Storvindeln (Vindelälven). Sjön Giertsjaure delar systemet i övre Giertsbäcken (övra Gertsbäcken) och nedre Giertsbäcken (även kallat Nedra Gertsbäcken) (Länsstyrelsen Västerbotten 2001a). Från bäckens källflöden, belägna i den öppet V-formade dalgången av den alpina regionen, rinner övre Giertsbäcken sydöst mellan topparna Stor-Åino och Jårbålge ned till sjön Giertsjaure. Bäckens totala fallhöjd är ca 390 m från källflödena i fjällen ner till utloppet i Storvindeln. Merparten av fallhöjden tas ut i övre Giertsbäcken, på sträckan mellan topparna Stor-Åino och Jårbålge, där bäckens flöde karakteriseras av den omkringliggande kanjonartade miljön med flertalet forsar och vattenfall. Anmärkningsvärd är miljön kring Giertsbäckens övre delar och anslutande fjällområden som har en intressant omvänd trädslagszonering där dalsidorna bekläds med granskog medan moränbacklandskapet i dalgången botten är bevuxen med fjällbjörkskog (Länsstyrelsen Västerbotten 2001b). Nedan sjön Giertsjaure, strax söder om Bergnäs, fortsätter nedre Giertsbäcken cirka 18 km innan sammanflödet med Vindelälven. Avrinningsområdets area är c. 464 km 2 varav 4 % består av sjöar och medelvattenföring vid mynningen är 7,7 m 3 /s (SMHI 2007). Miljön runt bäcken övergår från den alpina miljön i fjällbjörkskog och längre ner till grandominerad fjällbarrskog med inslag av grova tallar (Länsstyrelsen Västerbotten 2001a). 3.2 Geologi I källområdet består berggrunden av glimmerskiffrar och grå sparagmiter. Sjön Giertsjaure övertväras av ett smalt stråk av alunskiffer i klinten och omkringliggande terräng har en morän samt dödiskaraktär. Områden nedströms Giertsjaure domineras av graniter (Länsstyrelsen Västerbotten 2001a). 3.3 Naturvärden Enligt länsstyrelsen utgör omkringliggande fjällbarrskog, i vattendragets övre delar, en urskog som hör till Västerbottens mest skyddsvärda. Strandvegetationen längs bäckens nedre del utgörs av örtrik vegetation. Områden nedströms Giersjávrrie, exempelvis Brunrenmyran, präglas av ett rikt och säreget fågelliv. Sjöarna har en hög produktion av sik samt förekomst av öring, röding, abborre och lake. Noterbart är även förekomsten av en sikform som kallas Giertsbäckslöjan vars systematik än idag inte är klarlagd (Länsstyrelsen Västerbotten 2001a). 3.4 Påverkan Konsekvenserna av en kanalisering är ofta allvarliga och resulterar i en homogenitet gällande kanalens utformning, strömbild och bottenstruktur. Tillsammans bidrar dessa faktorer till en minskad flödesvariation. En naturlig flödesvariation gör att svämplanet översvämmas regelbundet, som på så sätt skapar olika miljöer som levéer, vattensamlingar, mader och svämskogar (Världsnaturfonden wwf 2011a). Kanaliseringen resulterar även i en ökad strömhastighet, ökad erosion, medan retention och lagring av vatten, sediment och organsikt material minskar (Engström 2010). När vattenhastigheten ökar spolas mindre 12

13 substratfraktioner antingen ned till lugnare partier eller deponeras mellan stenar i botten för att bilda en tät sammanpackad stenpäls (Newson 2002). Sedimentering minskar utbytet av syre till bottnen och lämpliga livsmiljöer för insekter och fiskar försvinner (Bjornn et al. 1977). Biologiskt sett är den mest skadliga effekten av kanalisering den minskade kontakten mellan strandzonen och vattenmiljön till följd av den minskade bredden på vattendraget (Muotka & Syrjänen 2007). Större stenar och träd har en viktig funktion genom att kvarhålla det organiska material som tillförs i en ström. Utan dessa strukturer tillförs ingen näring, i form av organiskt material, vilket leder till en utlakning av näringskedjan (Degerman et al 2008). Bilden nedan visar på ett bra sätt hur flottledsrensning berör flera samverkande faktorer som skapar ett vattendrag med hög vattenhastighet och liten produktiv yta, svagt födounderlag, få ståndplatser, få lekområden för fisk och sammantaget en minskad biologisk mångfald (Degerman et al 2008). Figur 3. Schematisk bild av vad som hänt i de rensade vattendragen som en effekt av att sten tagits bort (- minskad faktor, + ökad faktor) (Degerman et al 2008). 3.5 Planerade återställningsåtgärder Objekten finns på en sträcka ca 12 km lång sträcka nedström med start vid Bergnäs dammfäste i sjön Gertsjaur (x ; y till x ; y ) inom Sorsele kommun (Figur 1). Längs denna sträcka kommer 23 flottledsobjekt att åtgärdas och 1 lämnas (Figur 8). En mer detaljerad platsbeskrivning ges i figur 4-9 där objekten redovisas från dammfästet och nedströms. Varje enskilt objekt presenteras utförligt i bilaga 1a som därmed är mycket central i efterliggande MKB. Förutom beskrivning, position och bild på objekten anges fastighetsbeteckning, markägare, föreslagen åtgärd, effekt, åtgärdsareal, bedömd grumlingsrisk, kulturella värden, körvägar, friluftsliv, leder/stigar, bebyggelse, bullerstörningar, flyttleder för ren med mera. 13

14 Figur 4. Arbetsobjekt 1-3 markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. Figur 5. Arbetsobjekt 4-8 markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. 14

15 Figur 6. Arbetsobjekt 9-11 markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. Figur 7. Arbetsobjekt markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. 15

16 Figur 8. Arbetsobjekt markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. Objekt som lämnas är markerade med gröna streck (18H, 18V). Figur 9. Arbetsobjekt markerade med röda streck samt markägarbeteckningar på berörda fastigheter. 16

17 4. Nyttjanderätter 4.1 Markägare Fastighetsägare och vattenrättsägare vars mark och vatten kommer att fysiskt påverkas av åtgärderna, benämns i projektet särskilt berörda (bilaga 3b). Till fysisk påverkan räknas här både arbete i vatten och transport, längs vägar eller i terrängen, till och från vattnet. Inbjudan till samråd och utskick av blanketter (bilaga 3a) för medgivande av åtgärderna har skickats till särskilt berörda. Största enskilda fastighetsägare som särskilt berörs av åtgärderna är Statens fastighetsverk. Totalt berörs särskilt 20 fastigheter. Fiskerådet och Sorsele kommun kan komma att klargöra att inga restaureringsåtgärder kommer att genomföras på de fastigheter där markägaren är emot att åtgärder genomförs. Detta kan göras vid enskilda fall för att tillgodose fastighetsägarnas önskemål och förhoppningen är att de fåtal områden som kan komma att lämnas ändå kan återställas i ett senare skede, vilket är normalt vid dessa åtgärder, då acceptansen ökar då de positiva effekterna ger en märkbar effekt. De allra flesta särskilt berörda har likväl ställt sig positiva till föreslagna åtgärder Fritidsbebyggelse Längs sträckan finns ett antal fritidshus som mer eller mindre kan beröras av återställningsåtgärderna. Hänsyn till dessa har tagits vid urvalet av de objekt som skall åtgärdas. Vid åtgärder i anslutning till bebyggelse kommer stor försiktighet vidtas i samråd med berörda fastighetsägare. 4.2 Fiskevårdsområden Det finns inget befintligt fiskevårdsområde eller motsvarande. 4.3 Turistnäring och friluftsliv Sportfisket längs Vindelälvsdalen och i övriga Norrland har stor utvecklingspotential (Weissglas et al. 1996). Vindelälvens Fiskeråd arbetar för att ge råd till en sund och aktiv förvaltning längs Vindelälven och för att hjälpa fiskevårdsområden med expertis och åtgärder vid behov. Inom ramen för projektet Vindel River Life ingår att stärka resursen som fisken utgör i biflöden till Vindelälven. Studier har visat att återställningsåtgärder leder till en högre fiskproduktion (ex. Palm et al. 2007) och en uppgång i turismnäringen till följd av ett bättre sportfiske kan förväntas. Det i sin tur gynnar utveckling av turism längs Vindelälvsdalen. De ekonomiskt viktiga arterna som öring och harr kommer att gynnas med åtgärderna. Likaså finns det utrymme till att lyfta fram ytterligare arter som är aktuella för sportfisket såsom gädda, sik, abborre m fl. Att vandra längs med Giertsbäcken och fiska är under sommaren en populär aktivitet. Leden kommer inte att påverkas av återställningsarbetet i älven emellertid kan totalupplevelsen från leden öka om älven har ett naturligt utseende. 17

18 4.4 Rennäring En sameby, Gran, berörs av återställningen då renflyttningsleder och rastplatser finns i anslutning till bäcken (bilaga 1.2 & 1d). Samtal har förts med Gran sameby via telefon med Tobias Jonsson (kontaktperson samråd Gran sameby ) där de informerades om de planerade åtgärderna mottog Fiskerådet ett underskrivet medgivande från Gran sameby (bilaga 4c) där de lämnar sitt samtycke till de planerade åtgärderna i Gierstbäcken. Områden som är av riksintresse för rennäringen redovisas i bilaga Samråd Ett antal förberedande informationsträffar och samråd har hållits med Länsstyrelsen, särskilt berörda fastighetsägare samt Sorsele kommun. Länsstyrelsen har efter samråd beslutat att de planerade insatserna inte har betydande miljöpåverkan (bilaga 5b). Ett samrådsmöte med markägare längs Giertsbäckens berörda sträckning hölls i Bergnäs. Deltagarna ställde sig mycket positiva till arbetet med återställning av bäcken (bilaga 4b). Berörd sameby (Gran) har informerats och har lämnat sitt samtycke (bilaga 4c). Samråd Länsstyrelsen (bilaga 4a & 4e). Samråd Fiskeriverket (bilaga 4d). Sorsele kommun har informerats om planerade åtgärder genom Sorsele kommun miljöinspektör Annika Lindberg. Redogörelse av de planerade åtgärderna har gjorts för ledningsgruppen Ume- Vindelälvens vattenråd. 6. Intresseområden 6.1 Riksintresse Giertsbäcken är utpekat som ett område bland de nationellt värdefulla och särskilt värdefulla naturmiljöerna i Västerbottens län. Vindelälven med biflöden anses vara särskilt värdefulla miljöer för fisk och fiske (Länsstyrelsen 2008). 6.2 Prioriterat område för restaurering Vindelälven med biflöden är utpekade och prioriterade i den länsvisa strategin för skydd och prioritering av restaurering av sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen Västerbotten 2008). 6.3 Natura 2000 Vid länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan så har det fastslagits att det inte behövs särskild prövning för Natura 2000 eftersom åtgärden kan anses utgöra skötsel och förvaltning av området (Bilaga 5, Beslut om icke betydande miljöpåverkan, Länsstyrelsen). Vindelälven med biflöden är utvald att ingå i Natura 2000 med följande två naturtyper: Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. 18

19 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Inom Natura 2000 beskrivs även nationella bevarandemål och för de båda naturtyperna nämns följande: Förutom arbetet inom Natura 2000 skall naturliga vattendrag prioriteras i naturvårdsmyndigheternas och sektorernas arbete med bevarande av, och hänsyn till, vattenmiljöer. För att uppnå gynnsam bevarandestatus för naturtypen behövs också restaurering av vattendrag. Enligt delmål 2 i miljömålet skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen restaureras senast år Av de arter som skyddas enligt Natura 2000 har man genom inventering hittat spår av utter i Giertsbäcken (Naturvårdsverket 2010) som beskrivs utförligare nedan Beskrivning av Natura 2000-art Utter (Lutra lutra L.) klassas enligt svenska listan över rödlistade arter som VU (Sårbar, enligt vissa kriterier) med få könsmogna individer. I Västerbottens län klassas den även som bofast. Födan består av fisk, kräftor, krabbor och grodor. Uttern är vintertid beroende av strömmande vatten som ger möjlighet till näringsfångst om sjöarna blir islagda. Det behövs stora sammanhängande vattensystem för att få livskraftiga bestånd. Gamla utterhanars revir täcker områden med en radie av omkring 15 km medan utterhonor med ungar är mycket mer stationära. Den vanligaste parningstiden är sannolikt senvintern och ungarna föds i gryt under senvåren/försommaren. 7. Alternativ 7.1 Nollalternativ Vid detta alternativ innebär det att inga åtgärder kommer att genomföras. Stora ekonomiska insatser i form av inventeringar, samråd, planering med mera kommer inte ge avkastning i form av återställd bäck och miljö. Alla objekt som presenteras i objektsbeskrivningarna blir kvar i nuvarande omfattning. Många kommer förmodligen helt eller delvis efter årens lopp raseras av vårfloder och högvatten. De ledarmar som idag används som besöksplatser och en form av bryggor för fiskare kan fortsätta att fylla denna funktion. Samtliga objekt kan fortsätta att fungera som ett kulturellt arv efter flottningsepoken, om än i varierande skick. Älvens hydrologi kommer att förbli i det nuvarande läget. De växtsamhällen som etablerat sig efter de rensningar som tidigare gjorts, kommer att förbli i sitt nuvarande stabiliserade artfattiga läge. Strömsträckorna kommer fortsättningsvis sakna en variation av viloplatser, uppväxtområden och lekområden för fisk och inga nya habitat återskapas för att bli naturligt reglerande. Ingen ökning av biologisk diversitet eller populationsstorlek bland flora och fauna kan förväntas. De forskningsprojekt som är kopplade till åtgärderna kommer inte heller att förverkligas. Sammanfattning: Positiva 1. Den troliga jämvikt som har skapat i systemet bibehålls. 2. Samtliga kulturlämningar i form av flottledskonstruktioner sparas. 19

20 Negativa 1. Habitaten förbättras inte och förblir homogena och otjänliga för en hög artdiversitet. 2. Produktionen av olika fiskarter förblir på nuvarande låga nivåer. 3. Ekonomiska insatser i form av inventeringar, planering med mera går till spillo. 4. Sportfiskenäringen och turismen förväntas inte utvecklas. 5. Forskningsprojekt och uppföljning av åtgärderna vilka genererar arbetstillfällen kommer inte att genomföras. 6. Entreprenörer går miste om viktiga arbetstillfällen. 7.2 Alternativ 1 Vid detta alternativ innebär det att samtliga objekt som har presenterats kommer att rivas och läggas ut i älven. Ur miljövårdssynpunkt är detta det ostridbara bästa alternativet då det mesta material som tidigare har uppförts från älven kan läggas tillbaka utan restriktioner. Detta leder till att en större variation kan skapas i älven än vid Alternativ 2 vilket genererar mycket bra kvalité på habitat för ett flertal arter. Älven skulle återfå ett naturligt utseende. Den växtlighet som har etablerats vid strandzonen och på konstgjorda öar kommer initialt att delvis försvinna då stenmassorna den växer på rivs ut. Emellertid kommer växtligheten gradvis att återetableras med en naturlig succession vilket ger en förväntad högre diversitet. Vidare kommer vissa träd och annat vedartat material att hamna i bäcken samt att retentionen av organiskt material ökar vilket gynnar insektslivet. Vidare kommer andelen död ved i bäcken kommer att öka. Denna åtgärd påverkar kulturmiljön kraftigt, ett flertal kulturellt intressanta, skyddsvärda och tidstypiska byggnadsverk rivs. Många monument från, en för Sverige, och lokalt längs älvsträckan, ekonomiskt viktig period försvinner. Sammanfattning: Positiva 1. All tidigare upprensat material kan återföras till älven 2. Möjlighet att skapa en stor variation och därmed en hög habitatskvalitet 3. Älven får det mest naturliga utseendet 4. Strandzonen får en naturlig kontakt med vattendraget och regleras av älvens olika flödesregimer Negativa 1. Samtliga kulturmiljöobjekt förstörs för all framtid 7.3 Alternativ 2 Detta är det alternativ som presenteras och förespråkas i denna MKB 2. Alternativ 2 liknar till stora delar alternativ 1 men tar hänsyn till kulturella värden då ett antal objekt, sett i ett 2 Alternativ 2 är även i linje med det arbetssätt vilket beskrivs i den länsvisa restaureringsstrategin: För att arbetet med restaurering skall nå framgång krävs ett tvärsektoriellt arbetssätt som involverar både naturvård, fiskevård och kulturmiljövård (Länsstyrelsen Västerbotten 2008) 20

21 helhetsperspektiv, sparas. Hänsyn tas även till markägarintressen då vissa objekt sparas för att undvika eventuella skador på fritidsbebyggelse i nära anslutning till objektet samt i de fall markägaren inte samtycker till åtgärden. 8. Miljöpåverkan under återställning Vid en miljöåterställning påverkas miljön. Dessa är emellertid försumbara i förhållande till de vinster som erhålls. Den miljöpåverkan som sker beskrivs utförligt nedan. 8.1 Grumling Vid arbete med maskiner i vatten uppkommer grumling till följd av finkornigt material som frigörs vid transport och grävning. Specifikt för den återställning som föreslås i denna miljökonsekvensbeskrivning kommer grumlingen att variera i stor grad beroende på materialsammansättningen i det enskilda objektet (Tabell 1). Erfarenheter från återställningsåtgärder utförda under visar att grumling vid arbeten i älven är mycket begränsad. De flesta återställningsobjekten består till största del av mycket grovt material, oftast i intervallet 30->200cm (sten och block; Halldén et al. 2002) i diameter. Grumlingsrisken när arbete sker med sådant material är liten. Vid arbete i objekt med större andel finkornigt material (traktorstyrda kistor - schaktningar) eller övervuxna objekt kommer grumlingen initialt vara relativt hög i det direkta närområdet. Då arbetet sker i strömmande vatten kommer grumlingen att minska omgående efter avslutat arbete. Grumling kommer att vara högst då material som ligger inbäddat i övrigt bottensubstrat flyttas, gallerskopa som används är en del i att minimera detta. En större vårflod orsakar förmodligen en kraftigare grumling än återställningsarbetena eftersom erosionen i strandzonen kan vara stor vid högt vattenstånd. Sedimentation av partiklar sker selektivt efter densitet och kornstorlek. Finkornigare material transporteras vanligtvis längre sträckor till lugnflytande sel eller sjöar (Rivinoja & Larsson 2000). Många vattenlevande djur är känsliga för kraftig grumling i vatten. Nedan beskrivs två viktiga arters påverkan av grumling. Laxartade fiskar Grumling kan vara skadligt för laxartade fiskar och störa deras födomönster, vandring och lek. Dessa är dock mycket kortvariga och försumbara och födotillgången kan snarare öka initialt för fiskar då många bottenlevande insekter frigörs vid grävning. Vandring av vuxen lekmogen fisk kan fortgå genom områden med hög grumling (Hansson 1995). Sedimentation påverkar dock både lek och överlevnad hos rom och yngel för laxfiskar. Olsson och Persson (1988) har undersökt den kritiska gränsen av sand i bottensubstratet för kläckning av öring och konstaterat att den låg på ca 20 %. De fann även att de överlevande fiskynglen i hög grad var outvecklade och därmed troligtvis mycket sårbara för predation. Återställningsarbetena utförs inte under tiden för lek för någon art och riskerar inte att leken blir förstörd. Öring leker i allmänhet under hösten men kan vandra upp i älven redan under föregående vinter. Harren däremot, är en vårlekande fisk (april - juni). Arbetet strävar efter att återskapa och förbättra befintliga lekområden vilket kommer gynna populationsutvecklingen för laxartade fiskar. Det 21

22 i sin tur gynnar även andra fiskarter exempelvis stensimpan som prederar på rommen från laxartade fiskar. Flodpärlmussla En inventering av eventuellt musselbestånd på den nedre sträckan utfördes Inga flodpärlmusslor hittades på denna sträcka (start: X , Y , stop: X , Y ) (bilaga 6). Vid eventuell förekomst av musslor inom den planerade sträckan avser åtgärderna att gynna arten och dess bevarandestatus. Flodpärlmusslan är känslig för grumling året runt. Musslorna kan dock utstå tillfällig grumling genom att "stänga" skalet (Rivinoja och Larsson 2000). Musslorna kan även undvika perioder med kraftig grumling genom att krypa ned i bottensubstratet (Torbjörn Johnson muntligt 2002). 8.2 Beskrivning av hur arbetena utförs Innan arbetet påbörjas skall arbetsledaren vara väl insatt i upprättade handlingar där bland annat säkerhet, samråd, åtgärdernas omfattning, planerade arbetsobjekt och särskild hänsyn ingår. Utläggning av materiel sker med grävmaskin utrustad med gallerskopa vilken är optimerad för arbete i vatten för att bland annat minimera grumling. Användandet av gallerskopa innebär att stenarna plockas upp vilket minimerar omrörning i eventuellt finare material som kan finnas under det grövre som läggs ut i älvfåran (Figur 10). Figur 10. Vid återställningarna används gallerskopa vilket medför att enskilda stenar kan plockas upp och läggas ut. Dessutom möjliggör gallerskopan att fint material kan siktas ut innan utläggning vilket minskar grumling. 8.3 Förorening av luft, mark och vatten Vid återställningen kommer grävmaskiner, trailer till dessa och eventuellt dumpers att användas. Emmisioner till luften sker från fordonen under återställningsarbetet och när fordonen transporteras mellan objekt. Utsläpp till mark och vatten kan ske vid tankning av fordonen eller om till exempel hydraul- och bränsleslangar brister. Vid återställningsarbete ställs höga miljökrav på fordon och maskiner. Alla fordon skall vara av grön miljömärkning, vara utrustade med miljömotorer Steg I, använda miljögodkända 22

23 hydrauloljor även saneringsutrustning (vid ev. spill eller slangbrott) kommer att finnas i fordonen. Personalen (entreprenörer och arbetsledare) är utbildade med avseende på hänsynstaganden vid vattenarbeten enligt förslag från Fiskeriverket (Jonsson et al. 2000) och genom dessa krav skall risken för skador på miljön minimeras. 8.4 Flora Samtliga maskiner är utrustade med larvfötter som minimerar markskador och skador på flora. Befintliga vägar eller skogsvägar (bas- och stickvägar genom skogsbruket) används i de flesta fall. Växtligheten påverkas som mest när maskinerna färdas ned till objekten. Vissa träd kan behöva fällas för att maskinerna skall kunna ta sig fram, detta är dock sällsynt. För att minska denna påverkan bör maskinerna i möjligaste mån färdas i vattendraget eller längs stenstränderna. Där dessa alternativ inte är möjliga skall vägvalet rekognoseras väl för att åstadkomma minsta möjliga miljöpåverkan. Enligt en studie av Engström et al. (2009) är resultaten av miljöåterställningar mycket positiva för växter knutna till akvatiska miljöer genom en förhöjd retention av växternas förökningsmaterial. Generellt skapas även en större strandzon som har en positiv inverkan på växters kolonisering i olika stadier av en succession (Engström et al. 2009). 8.5 Fauna De fiskarter som observerats genom inventeringar och annat fiske längs återställningssträckan är; öring, harr, gädda, abborre, lake. Erfarenheter från tidigare åtgärder visar att störningen är försumbar för dessa. Se tidigare beskrivning för laxartade fiskar. Lekområden påverkas genom att sedimentation, genom körskador eller att sten läggs ovanpå dessa. För att undvika detta kommer lekområden att identifieras under arbetets gång och dessa kommer snarare att strävas mot att förbättras genom åtgärderna. Bottenfaunan påverkas vid grävning och när stenar och block läggs i vattendraget. Påverkan är försumbar då dessa arter gynnas av åtgärderna till följd av en större kontaktyta med stenar och block under vattenytan och en lägre vattenhastighet. Innan återställning kan en inventering av eventuella flodpärlmusselbestånd vid varje objekt utföras. Om flodpärlmusslor upptäckts bör dessa flyttas innan återställningen startas. De kan flyttas till en sump under åtgärden och sedan flyttas tillbaka till den ursprungliga platsen. Är beståndet för stort för att flytta på bör det övervägas om återställningen skall utföras eller inte. Vid eventuell påvisad förekomst av flodpärlmussla i anslutning till åtgärdsobjekten kommer tydlig dialog föras med ansvarig personal på länsstyrelsen AC-län om lämpligaste åtgärd för att minimera negativ påverkan. 8.6 Buller och andra störningar Buller ökar temporärt under arbetstiden men påverkan bör vara liten eftersom endast få byggnader finns i nära anslutning till arbetsobjekten. Bullret bör även begränsas av älvens eget bakgrundsljud och att älven är relativt djupt nedskuren i landskapet vilket minskar ljudspridningen. 23

24 9. Miljöpåverkan efter återställning Efter återställningen kommer vegetationsbältenas naturliga lägen att förflyttas längre från vattendraget i förhållande till växtlighetszonens nuvarande position. En del etablerade träd och buskar dör, slits loss och driver nedströms vilket kan vara positivt då mängden död ved ökar i vattendraget. Erosionen ökar inledningsvis, vilket medför att finmaterial och jord flyter iväg så att grumlingen (initialt) ökar. Material från de tidigare stängda sidogrenarna kommer att transporteras bort. Vatten passerar snabbt genom en flottledsrensad sträcka medan det tar längre tid för vattnet att leta sig fram mellan stenar och block i olika storlek i naturligt strömmande vatten. Återställningen innebär därmed att organiskt material och näringsämnen kommer att brytas ned mer än i det flottledsrensade vattendraget. Sedimentationsförlopp förändras troligen då att bäckens vatten bromsas upp och vattnet blir mer turbulent som ett resultat av åtgärderna. Uppbromsningen av vattnet kommer också att minska risken för erosionsskador och översvämningar i nedströms liggande områden 3. Genom uppbromsningen skapas större kontakt mellan vattendraget och landmiljöerna så kallad lateral konnektivitet (Världsnaturfonden wwf 2011a). Flora och fauna i vattendraget får genom den ökade heterogeniteten åter möjlighet att exploatera områden som stängts av och torrlagts vid tidigare utförda flottledsrensningar. Strandvegetation får även möjlighet att återetablera sig på de stränder som under flottningsepoken armerats av upplagd grov sten. Rekrytering av floran kommer huvudsakligen att ske med hjälp av diasporer (frön och skott som rotar sig) som driver från uppströms liggande växtlokaler. Så småningom kommer vegetationen att återgå till en stabil fas (Ericsson 2002). En annan positiv effekt är att andelen akvatiska växter ökar i motsvarande grad som den terrestra floran minskar vilket leder till en ökad produktion av vatteninsekter (engelska; shredders) som lever på att sönderdela dessa växter (Muotka & Syrjänen 2007). Tätheterna av öring Salmo trutta bör ha stora möjligheter att öka till grund av att nya lekområden, uppväxtområden och viloplatser skapas vid återställningen. Stöd till detta resultat finner man i en metaanalysstudie av Whiteway et al. (2010) där resultaten från 211 olika återställningsprojekt utvärderades. Studien visade att 87 % av de 211 återställningsprojekten resulterade i ökad densitet av salmonider. Övrig fauna bereds genom återställningen stora möjligheter att hitta sin egen nisch i de mer naturliga forspartierna då dessa har en större bredd av olika habitat. Förutom att åtgärderna ger älven ett mer naturligt utseende kommer artdiversiteten för både flora och fauna ha stora möjligheter att öka till följd av en ökad heterogenitet (Nilsson et al. 2005). 10. Kulturmiljö Vindelälven med dess dalgång är riksintresse för kulturmiljövården. Från skogsbruket finns t.ex. rikligt med kulturminnen bl. a. i form av tjärdalar, kolbottnar och flottningsanläggningar. Även spår efter forntida fångstkulturer förekommer (Länstyrelsen Västerbotten 2008). 3 Efter genomförda återställningar i Vindelälven, visade det dock sig att påverkan av vattennivån blev mycket liten, alltså förskjuts strandlinjen ytterst lite på de flesta sträckorna. Vindelälven har en skillnad i vattennivå på upp till 3meter beroende på årstid och nederbörd, effekten av miljöåterställningsåtgärderna på dessa nivåer är försumbara. 24

25 Vid bedömningen av det kulturella värdet för åtgärdsobjekten har ett antal parametrar vägts in: 1. Ålder 2. Skick 3. Handuppfört eller maskinstyrt? 4. Består av huggna stenar? 5. Krampade stenar? 6. Hur många liknande objekt finns representerade längs älven? 7. Påverkat av tidigare återställning? 8. Närhet till andra objekt Exempelvis så får ett maskinellt uppfört objekt ett lågt kulturellt värde medan ett handuppfört med huggna och krampade stenar får ett högt kulturellt värde. Ett objekt kan få ett högt kulturellt värde på grund av att det består av huggna krampade stenar men ändå bedömas vara värt att lägga ut. Det kan t ex finnas många liknande objekt där något av dem kan sparas eller att det är delvis påverkat av tidigare åtgärder. Då samtliga berörda objekt är traktorstyrda schaktningar bedöms dessa ha lågt kulturellt värde (Degerman et al. 2008). Ett objekt kommer att lämnas utan åtgärd i samförstånd med berörda markägare. Sökande anser med denna bakgrund att de kulturmiljömässiga aspekterna beaktats. Bedömningar av varje enskilt objekt presenteras i den översiktliga matrisen (tabell 1) samt i bilaga 1a. 11. Hushållning med naturresurser Projektet syftar främst till att hushålla med resurserna vatten, fisk och den unika naturmiljön i en av Sveriges skyddade Natura-2000 bäck. Målsättningen är även att använda all natursten till de synliga åtgärderna i återställningen. Sprängsten skall i största möjliga mån döljas i djupare vatten eller under natursten så att intrycket av återställningen blir naturlig. Inget material från annan plats kommer att tillföras vid återställningen. 12. Hälsa och säkerhet Vid allt arbete med arbetsmaskiner finns en viss olycksrisk och i kombination med arbete i vatten ökar riskerna. Återställningsarbetet innebär också att arbetsmaskiner kommer att transporteras mellan de olika objekten antingen med trailer eller för egen maskin längs stränderna, detta innebär att det föreligger en risk för utsläpp av petroliumprodukter i älven eller i dess närhet (se avsnitt 8.3). Vid utbildning i Miljöhänsyn vid arbete i vatten för entreprenörer och arbetsledare kommer även säkerhetsaspekter på arbetet att behandlas. Arbetsmiljöplan har utarbetats och kommer tillämpas vid utförande (bilaga 5c). 25

26 13. Effekter på friluftsliv 13.1 Sportfiske Sportfisket gynnas av åtgärderna. Återställningsprojektet är en s.k. biotopvårdande åtgärd vilket syftar till att förbättra fisket i bäcken. Tidigare åtgärder i andra vattendrag visar på goda resultat. Det finns även ett otal liknade åtgärder som har utförts i Sverige som visar på mycket positiva resultat för sportfisket. 14. Landskapsbild En förändring av landskapsbilden kan förväntas då stora konstgjorda byggnadsobjekt rivs och dess material läggs ut i älven. Mest påtaglig kommer denna förändring vara på de sträckor som både rensats, kanaliserats och idag helt saknar stora block i vattendraget. Detta kommer att höja vattenståndet på de sträckor som återställs och sträckor som idag är torrlagda kommer därmed delvis att vattensättas. Vattenståndet på de återställda sträckorna kommer höjas, forsar breddas och flera av dagens snabbflytande slätstrukna partier förändras till varierade strömsträckor med mer turbulent flöde vilket bland annat ökar syresättning. På avsnitt med strandskoningar och ledarmar längs stränderna som tagits bort får vegetationen åter möjlighet att bevuxna dessa partier som tidigare varit belagda med mycket grovt material. Genom åtgärderna återskapas naturliga processer i vattendraget och bäcken får ett mer naturligt utseende (Figur 11). 26

27 Figur 11. Målbild! Genom utläggning och avlägsning av flottledsobjekten från strandzonen till vattnet återfår älven ett mer naturligt utseende och miljötillstånd. Bilderna ovan visar ett flottningsobjekt (traktorstyrning) som åtgärdades 2006 i Holmforsen, Vindelälven, den övre bilden före åtgärd och den nedre efter åtgärd vid samma vattenstånd. Foto: Daniel Jonsson. 15. Uppföljning och kontroll Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd, Lycksele kommun, Lycksele, tel , mobil är utsedd till kontaktperson för projektet. Kontaktpersonen kommer följa åtgärderna noggrant samt informera Länsstyrelsen om arbetets fortskridande. Kontroll av återställningsarbetet sker fortlöpande i samarbete med fiskevårdsföreningarna och eventuell justering bör ske vid lämpligt vattenstånd så snart som möjligt efter återställningsarbetets slut. Kontroll av hur det utlagda materialet påverkat strömbildning och vattennivå kan ske omedelbart vid varje vattennivåändring som sker, däremot är effekten för vattenlevande organismer svår att få en omedelbar respons på. Dokumentation av arbetet kommer ske genom fotografering av varje åtgärdat objekt. För att undersöka effekten på till exempel fisk, bör elfiske på de återställda sträckorna ske både före och efter återställningen för att observera förändringar i populationsrekrytering. Den uppföljningen bör sträcka sig ett antal år framåt i tiden efter avslutad åtgärd för att få ett signifikant resultat. 27

28 16. Slutsatser Eftersom de positiva effekterna av återställningsprojektet klart överväger yrkas att projektet genomförs enligt föreslaget i alternativ 2. Under återställningsarbetet måste dock de hänsyn som presenterats i denna MKB ges betydande utrymme. 17. Referenser Bjornn T.C., Brusven M.A., Molnau M.P., Milligan J.H., Klamt R.A., Chacho E. & Schaye C Transport of granitici sediment in streams and its effects on insects and fish. Bulletin 17. Forest, Wildlife and Range Experiment Station. University of Idaho. ISSN Engström J Ice, wood and rocks: regulating elements in riverine ecosystems. Department of Ecology and Environmental Science. Umeå University Umeå, Sweden. Engström J., Nilsson C. & Jansson R Effects of stream restoration on dispersal of plant propagules. Journal of Applied Ecology 46: Engström J., Jansson R., Nilsson C. & Weber C Effects of river ice on riparian vegetation. Freshwater Biology 56: Muotka T & Syrjänen J Changes in habitat structure, benthic invertebrate diversity, trout populations and ecosystem processes in restored forest streams: a boreal perspective. Freshwater Biology 52: Naturvårdsverket Åtgärdsprogram för bevarande av flodpärlmussla Margaritifera margaritifera. Naturvårdsverket rapport ISBN ISSN Naturvårdsveket Levande sjöar och vattendrag. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Rapport ISBN ISSN Degerman E., Schreiber H., Törnlund E., Eklund A., Malmberg H., Nilsson D., Dedering C., Joelsson J., Setterwall A. Bergquist B Ekologisk restaurering av vattendrag. Naturvårdsverket ISBN Fiskeriverket ISBN Hansson S., 1995: En litteraturgenomgång av effekter på fisk av muddring och tippning, samt erfarenheter från ett provfiske inför Stålverk 80. TemaNord 1995:513. Halldén A., Liliegren Y. & Lagerkvist, G Biotopkartering- Vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande nr 2002:55. Länsstyrelsen i Jönköpings län. ISSN: Jonsson S., Perä I. & Stridsman, S Återställning av flottledspåverkade vattendrag i Norrbottens län. En sammanställning av effekter och resultat. Fiskeriverket. Muotka T. & Syrjänen J Changes in habitat structure, benthic invertebrate diversity, trout populations and ecosystem processes in restored forest streams: a boreal perspective. Freshwater Biology 52: Newson M.D Geomorphological concepts and tools for suistainable river ecosystem management. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems 12:

29 Nilsson C., Brännäs E., Helfield J.M., Hjerdt N., Holmquist D., Lepori F., Lundqvist H., Malmqvist B., Palm D., Törnlund E., Westbergh S. & Östergren J Återställning av älvar som använts för flottning. En vägledning för restaurering. Naturvårdsverket Rapport Nilsson C., Lepori B F., Malmqvist B., Törnlund E., Hjerdt N., Helfield J. M., Palm D., Östergren J., Jansson R., Brännäs E. & Lundqvist H Forecasting environmental responses to restoration of rivers used as log floatways: an interdisciplinary challenge. Ecosystems 8: Olsson, T.I. & Persson, B.G Effects of deposited sand on ova survival and alevin emergence in brown trout (Salmo trutta. L). Hydrobiologia 35: Länsstyrelsen Västerbotten. 2001b. [online]. Hämtad: /Riksintressen%20f%C3%B6r%20naturv%C3%A5rd%20del2.pdf Länsstyrelsen Västerbotten. 2001a.[online]. Hämtad: /Riksintressen%20f%C3%B6r%20naturv%C3%A5rd%20del1.pdf Länsstyrelsen Västerbotten Strategi för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län. ISBN SMHI Flödesstatistik - SMHI. [online]. Hämtad: Törnlund E Flottning, flottledsbyggnader och förändringar i vattenmiljön. Fallstudie för sträckan Storgräsforsen - Storsandforsen i Vindelälven Floating, Floatway Structures and Changes in Water Environment. Case Study for Storgräsforsen - Storsandforsen in Vindelälven Umeå Papers in Economic History No. 21. Umeå Törnlund E Flottningslämningar i Västerbottens län - historisk översikt och kulturhistoriska värdekriterier. Enheten för Landskapsekologi. Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap. Umeå Universitet. ISSN: Törnlund E & Östlund L Floating Timber in Northern Sweden: The Construction of Floatways and Transformation of Rivers. Department of Economic History University of Umeå Umeå, Sweden. Palm, D., Brännäs, E., Lepori, F., Nilsson, K., Stridsman, S The influence of spawning Habitat restoration on juvenile brown trout. Canadian Journal of Aquatic Science 64: Rivinoja, P. & Larsson, S., 2000: Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande vatten - en litteratursammanställning. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vattenbruk, Umeå. Världsnaturfonden wwf. 2011a. Vattendrag och svämplan helhetssyn på hydromorfologi och biologi. Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, Solna. [online]. Hämtad: Världsnaturfonden wwf. 2011b. Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt. Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, Solna. [online]. Hämtad:

30 tt% pdf Weissglas, G., Alatalo, M. & Appelblad, H., 1996: Lax i strida strömmar. Sportfiske som regional utvecklingsresurs. Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet. Gerum nr 31, Whiteway S.L., Pascale M.B., Zimmerman A., Venter O. & Grant J.W.A Do in-stream restoration structures enhance salmonid abundance? A meta-analysis. Canadian Journal of Aquatic Science 67: Ågren K Gertsbäcken. Sorsele samhälles elektrifiering. Grannäs Intresseförening. Nyheternas Tryckeri KB. Umeå ISBN: x. Opublicerade referenser Ericsson, S Översiktlig undersökning av vegetationen i fem områden vid Vindelälven På sträckan Holmforsen Kittelforsen inom Lycksele kommun i Västerbottens län. Rapport Pelagia AB. 30

31 Bilaga 1e. Översiktskarta nedre Giertsbäcken (även kallat nedra Gertsbäcken). 31

32 Bilaga 1d. Karta rennäringen och dess markanvändning omkring nedre Giertsbäcken (även kallat nedra Gertsbäcken). 32

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor

Läs mer

Begäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i

Begäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i Begäran om Länsstyrelsens bedömning av påverkan på allmänna intressen i samband med restaurering av flottledspåverkade sträckor av Mjösjöån i Nordmalings kommun Sammanfattning Länsstyrelens miljöanalysenhet

Läs mer

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven

Flottledsåterställning i Bureälven Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015 2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå

Läs mer

Varför flottledsåterställning?

Varför flottledsåterställning? Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.

Läs mer

Restaurering Ramsan 2017

Restaurering Ramsan 2017 2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån

Läs mer

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential

Läs mer

Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd

Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd Ruskträskbäckens biflottled Ruskträskbäcken med dess biflöden Mösupbäcken, Västibäcken/Tväråbäcken

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012

Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.

Läs mer

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd Finansiärer: Europeiska kommissionen, Havs och Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån

Läs mer

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning

Läs mer

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Miljöåtgärder i Öjungsån

Miljöåtgärder i Öjungsån 1 (14) Miljöåtgärder i Öjungsån Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. 75000 flodpärlmusslor handplockades under projektet. Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011. Exkursion Vormbäckens samverkansgrupp 1(7) Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011. Deltagare: Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd; Rolf Örnberg, Rökå,

Läs mer

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Miljöåtgärder i Rabobäcken 1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg

Läs mer

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Delmål 1 Senast år 2005 skall

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7) Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)

Läs mer

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Triple lakes vattenvård för levande sjöar Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi

Läs mer

Maskinrestaurering i Leån 2014

Maskinrestaurering i Leån 2014 Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Öring en art med många kostymer

Öring en art med många kostymer Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter

Läs mer

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Förslag till teknisk beskrivning

Förslag till teknisk beskrivning Förslag till teknisk beskrivning Åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken Datum: 2017-02-16 Innehåll Orientering...3 Hydrologi... 4 Höjdsystem och fixpunkter...4 Beskrivning av

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

INFORMATION INFÖR SAMRÅD OM ATT UTFÖRA VATTENVERKSAMHET I DERGABÄCKEN, SORSELE KOMMUN

INFORMATION INFÖR SAMRÅD OM ATT UTFÖRA VATTENVERKSAMHET I DERGABÄCKEN, SORSELE KOMMUN INFORMATION INFÖR SAMRÅD OM ATT UTFÖRA VATTENVERKSAMHET I DERGABÄCKEN, SORSELE KOMMUN Ärende: Utrivning valvbåge och byte till bro i Dergabäcken, Sorsele Kommun Fastighet: Allmänningskogen 1:1 Sorsele

Läs mer

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda

Läs mer

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad

Läs mer

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2015 Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Restaurering av vattendrag

Restaurering av vattendrag Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Fiskundersökningar i Fyleån 2016 Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Rensning och underhåll av dikningsföretag Rensning och underhåll av dikningsföretag 11 september 2012 Therese Eklund, vattenhandläggare Vad ska jag prata om? Generell lagstiftning Lagstiftning som rör rensningsarbeten Exempel på försiktighetsmått

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

DOM meddelad i Umeå

DOM meddelad i Umeå 1 UMEÅ TINGSRÄTT meddelad i Umeå Mål nr SÖKANDE Robertsfors kommun, 915 81 Robertsfors Ombud: Stefan Ågren, Umeå kommun, Umeå Fritid, 901 84 Umeå MOTPARTER 1. Länsstyrelsen i Västerbottens län, 901 86

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte

Läs mer

Elfisken Vojmån 2010

Elfisken Vojmån 2010 2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Restaurering av rinnande vattendrag för bevarandet av flodpärlmusslan i Kultsjödalen

Restaurering av rinnande vattendrag för bevarandet av flodpärlmusslan i Kultsjödalen Restaurering av rinnande vattendrag för bevarandet av flodpärlmusslan i Kultsjödalen Efter en restaurering, storblock är åter tillbaka i Marsån. Bakgrund till projektet Under 1800- och 1900-talet pågick

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Damminventering inom Avasund

Damminventering inom Avasund 2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar

Läs mer

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) 1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att

Läs mer

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson ReBorN - LIFE Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin Teknisk koordinator Robert Ström Laxförvaltning Stefan Larsson Varför ReBorN? - Gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-nätverket Aktuella Natura

Läs mer

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken 2016-11-03 Rapport Biotopkartering av Kullaån, Lerån och Kåbäcken Säveåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer