Slutrapport Ungas Innovationskraft

Slutrapport Ungas Innovationskraft Innehållsförteckning Slutrapport Ungas Innovationskraft... 1 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning...5 3 Regeringsuppdraget...5 4 Om programmet...5 Syfte...5 Mål...5 Programmets målgrupp... 6 Kort om målgruppen... 6 Ungas idéer... 6 5 Insatser som har genomförts i programmet... 7 5.1 Synliggöra, möjliggöra och förverkliga... 7 5.2 Kort om varje insats... 7 5.2.1 Ungas Idétåg... 7 5.2.2 Ungas Idétävling... 8 5.2.3 Regionala samtal... 8 5.2.4 22 regionala projekt... 8 5.2.5 Drivhuset Process... 9 5.2.6 Mikrofinansiering... 9 5.2.7 Utbildning... 9 5.2.8 VINN NU... 10 5.2.9 SKAPA Framtidens innovatör... 10 5.2.10 Verksamt.se... 10 5.2.11 Innovationonline.se... 10 5.2.12 Bryggan från Ung Företagsamhet (UF)... 11 5.2.13 Sociala innovationer... 11 5.3 Kommentarer till resultat... 12 Framgångsfaktorer för att nå unga... 14 6 Delat uppdrag mellan två myndigheter - genomförande... 14 Arbetsgruppen... 14 Slutsatser delat uppdrag... 14 7 Hur har unga involverats i programmet?... 15 7.1 Metod - Advisory Board... 15 Input till programmet... 15 1 (18)

Slutsatser hur involvera unga?... 16 8 Samverkan med olika aktörer och organisationer... 16 9 Kommunikationsinsatser... 16 Slutsatser kommunikationsinsatser... 17 10 Uppföljning och utvärdering... 17 11 Ekonomisk sammanställning... 17 12 Rekommendationer... 17 Bilagor Om programmet Bilaga 1 Insatser i programmet utförlig presentation Bilaga 2 Destination Innovation inspiration, fakta och tips från programmet Ungas Innovationskraft Uppföljning av programmet Bilaga 3 Uppföljning av fem insatser inom Ungas Innovationskraft Kontigos Bilaga 4 Följeforsknings rapport: Ungas Innovationskraft Charlotte Norrman och Christer Johansson Bilaga 5 Utvärdering Ungas Innovationskraft Advisory Board (UI-AB) Rapporter och fakta Bilaga 6 Sammanfattning från de regionala samtalen Bilaga 7 Innovationsstödsystemets stödaktörer möter unga 18-30 år Bilaga 8 Företagens villkor och verklighet unga företagare Bilaga 9 Tjänsteinnovationer och immaterialrätt Se även www.ungasinnovationskraft.se för mer information om Ungas Idétåg, publikationer, press, förebildsfilmer etc. 2 (18)

1 Sammanfattning Målet för programmet är nya utvecklade metoder/arbetssätt hos organisationer för att bättre möta ungas behov i innovationsprocessen, ökad kännedom hos unga om innovationsprocessen hur man utvecklar en idé och ökad medvetenhet hos främjandeaktörer om ungas behov och innovationskraft. Syftet är att möjliggöra att fler unga (18-30 år) förverkligar sina idéer samt tillvarata ungas perspektiv för ökad innovationskraft i Sverige. Nedanstående insatser har genomförts inom uppdraget Ungas innovationskraft 2010-2012: Ungas Idétåg besökte tolv städer från Malmö till Luleå. Ombord fanns rådgivare från olika regionala aktörer. Vid varje ort genomfördes samtal med regionala företrädare. Ungas Idétävling var en annan aktivitet ombord. Budget: 7,2 miljoner kronor 22 regionala projekt beviljades medel för stimulering, utveckling och kommersialisering av ungas idéer. Exempel på innehåll: system och metoder som minskar hindren för att utveckla en idé, metoder för mentorskap och idéformulering, tävling för idéskapande samt nya innovatörer och innovationer inom idrott och friskvård. Budget: Drygt 18 miljoner Drivhuset Process som bygger på NABC-modellen (Needs Approach, Benefits och Competition) hjälper unga att verifiera sina idéer. Processen har genomförts på samtliga tolv Drivhus. Budget: 4 miljoner kronor Mikrofinansiering - Unga personer kan av Almi beviljas upp till 40 000 kronor för att undersöka förutsättningarna för sina idéer, t.ex. nyhetsgranskning, marknadspenetrering, kundintresse, demo och prototyp. Budget: 4 miljoner kronor Utbildningar genomfördes för att kompetensutveckla stödsystemets rådgivare inom branscher och områden där unga verkar, såsom sociala innovationer, tjänsteinnovationer och appar och dataspel. Budget: drygt 1 miljon kronor VINN NU 16 nystartade aktiebolag med unga i ledningen, vars produkt/tjänst baseras på forskning eller utveckling, fick 300 000 kronor var för bland annat affärsutvecklande aktiviteter. Budget: 4,8 miljoner kronor SKAPA Framtidens Innovatör är en del av SKAPAs utvecklingsstipendium och ger stöd till unga innovatörer för att de ska få möjligheten att utveckla sina innovationer till kommersiella produkter. Budget: 600 000 kronor Verksamt.se har målgruppsanpassats för unga. Innovationonline.se är en webbaserad utbildning för att föra en idé vidare till företagande. Budget: Drygt 1 miljon kronor Bryggan från Ung Företagsamhet är en samverkan för att få fler gymnasister att fortsätta från Ung Företagsamhet till riktigt företag. Sociala innovationer nio projekt med unga som projektledare eller som målgrupp finansierades inom ramen för detta uppdrag. Budget: 3,6 miljoner Analysen av programmets olika insatser visar tydligt att flera av projektens utmaningar, problem och resultat är likartade Det behövs en generell attitydförändring där unga ses som en resurs. Stödaktörerna behöver ökad kunskap om unga, ungas idéer och hur de når ut till dem. Stödaktörernas ordinarie arbetsformer behöver även anpassas till de ungas behov av stöd, råd och kunskapsområden. Många i målgruppen saknar erfarenhet och kontaktnät, vilket ställer särskilda krav på rådgivning. Innovationsstödsystemet är svårnavigerat för unga. Det behövs bättre samordning mellan stödaktörer och en tydligare profilering. Ett mer entreprenöriellt utbildningssystem behöver utvecklas för att unga tidigt ska få prova på och utveckla sina idéer. Många UF 1 -företagare har inte kunskap om hur de tar sina idéer vidare till riktigt företagande. Gruppen unga har svårt att få finansiering. Det behövs riktade pengar till unga för utveckling och kommersialisering av ungas idéer i kombination med mentorskap/coachning. Små och flexibla tillskott har en stor potentiell betydelse för målgruppen. Unga efterfrågar enklare ansökningsförfaranden för finansiering av mindre belopp och ett flexibelt synsätt hur stödet får användas. 1 Ung Företagsamhet är en ideell och obunden organisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. 3 (18)

Kvantitativa mål och utfall Överskattning av förmågan att nå de unga skedde både från olika projekt som från oss själva, vilket innebar att de kvantitativa målen oftast inte uppnåddes. Organisationer behöver bli bättre på att nå ut till unga och paketera sina erbjudanden. För att nå ut till målgruppen behöver den delas upp i undergrupper unga är inte en homogen grupp. Programmet har inte lyckats nå unga kvinnor i lika stor utsträckning i programmets insatser för att utveckla och kommersialisera ungas idéer. För framtida insatser är det viktigt att se över val av kommunikationskanal, insatsens budskap, tidpunkt för marknadsföring och utformning av texter för att kunna nå fler unga kvinnor. Involvera unga Det är viktigt att involvera unga tidigt i processen. Tillsätt tillfälliga grupper för specifika frågor när unga involveras i olika organisationers arbete och blanda unga och äldre i grupperna. Delat uppdrag mellan två myndigheter Det är viktigt att delade uppdrag är väl förankrade i de samverkande myndigheternas struktur. En överenskommelse mellan myndigheterna som reglerar både personella resurser och hur pengar kan överföras mellan myndigheterna bör vara på plats vid programstart. Det behövs en tydlig uppdelning mellan myndigheterna av de insatser som ska genomföras vid ett delat uppdrag. 4 (18)

2 Inledning Hur stödjer vi fler unga att våga satsa på sina idéer? Tillväxtverket och VINNOVAs uppdrag har varit att synliggöra, möjliggöra och förverkliga ungas innovationskraft. Under programperioden har vi finansierat olika satsningar för att öka kunskapen om unga och ungas behov när de går från idé till handling. Programmet Ungas Innovationskraft är en pilotsatsning på många sätt. Det är ett delat uppdrag mellan två myndigheter, vilket har ställt särskilda krav på genomförandet av programmet. Vi har arbetat nära målgruppen för programmet och involverat målgruppen i både programgenomförandet genom en Advisory Board, men även i enskilda aktiviteter. Att involvera och nå ut till målgruppen unga ställer andra krav på kommunikationen, vilka kommunikationskanaler som används, men även på myndigheters sätt att arbeta. Att tillvarata ungas kunskap och perspektiv behövs för att Sverige ska få fler nya företag, växande företag och för att organisationer ska utvecklas. Av Sveriges alla småföretag med minst 200 000 kr i omsättning, drivs endast 3 procent av unga 2 samtidigt som ungdomsarbetslösheten (15-24 år) är ca 25 %. 3 3 Regeringsuppdraget I juni 2010 gav regeringen Tillväxtverket och VINNOVA i uppdrag att genomföra ett treårigt program för att främja unga innovatörer i åldern 18-30 år. Bakgrunden till uppdraget var en dialog mellan Tillväxtverket, VINNOVA och Näringsdepartementet om olika insatser för att främja ungas innovationskraft. Uppdragets innehåll: - Målgruppen för programmet är unga innovatörer i åldern 18-30 år i hela landet, i såväl städer som glesoch landsbygd. - Programmet ska omfatta både breda insatser för målgruppen som helhet och särskilda insatser som når enskilda innovatörer. - Programmet bör även omfatta insatser med mål att stimulera och utveckla innovationer så som till exempel rådgivning och information, utveckling av nätverk och finansiering tillsammans med kvalificerad rådgivning. Framtagning av programmet Programmet togs fram i en gemensam process av Tillväxtverket och VINNOVA, där en gemensam projektgrupp arbetade operativt med frågorna, en gemensam styrgrupp fattade beslut och där ett antal aktörer och representanter för målgruppen lämnade synpunkter och inspel till programmet. 4 Om programmet Syfte Syftet med programmet har varit att: Möjliggöra att fler unga förverkligar sina idéer samt tillvarata ungas perspektiv för ökad innovationskraft i Sverige. Mål - Nya utvecklade metoder/arbetssätt hos organisationer för att bättre möta ungas behov i innovationsprocessen. - Ökad kännedom hos unga om innovationsprocessen hur man utvecklar en idé. - Ökad medvetenhet hos främjandeaktörer om ungas behov och innovationskraft. 2 Företagens villkor och verklighet, 2011 3 SCB februari 2012 5 (18)

Programmets målgrupp - Primär målgrupp för programmet har varit unga personer mellan 18 och 30 år. - Sekundär målgrupp har varit myndigheter och organisationer. Kort om målgruppen Målgruppen 18-30 åringar utgör 17 % av landets population på riksnivå och länsvis mellan 15 och 20 % 4. Av Sveriges företagare är 3 % unga. Unga företagare är vanligast i två tjänstebranscher: Handel samt Kultur, nöje, fritid och annan service. Det finns en stark tillväxtvilja bland unga företagare. Nästan 90 % av alla unga företagare vill att företaget ska växa både vad gäller omsättning och anställda 5. Ungas idéer Utifrån de insatser som har genomförts under programperioden är vår bild att följande utmärker ungas idéer: 1. de har ett stort tjänstefokus 2. löser vardagsnära problem 3. ofta finns inom nya områden och teknikinriktningar 4. ofta handlar om mobila applikationer 5. inbegriper ett socialt ansvarstagande. 4 SCB 5 Företagens villkor och verklighet, 2011 6 (18)

5 Insatser som har genomförts i programmet Bild: insatser/aktiviteter under programperioden. 5.1 Synliggöra, möjliggöra och förverkliga Programmet har fokuserat på att synliggöra, möjliggöra och förverkliga. Synliggöra: Insatser som syftar till att synliggöra unga innovatörer och deras behov i innovationsprocessen. Synliggöra innovationsprocessen för unga och visa upp goda förebilder som har gått från idé till handling. Kunskap om unga fakta och statistik/studier. Möjliggöra Strukturpåverkande insatser så att unga i framtiden kan förverkliga sina idéer. Förverkliga Insatser direkt till unga för att utveckla och kommersialisera sina idéer. 5.2 Kort om varje insats Nedan följer en kort beskrivning av innehållet i varje insats. 5.2.1 Ungas Idétåg Initiativet till en turné togs av programmets Advisory Board 6, som involverades genom hela planeringen av aktiviteten. Ungas Idétåg besökte 12 städer från Malmö till Luleå under en treveckorsperiod under våren 2012. Ombord presenterades innovationsprocessen i åtta steg din idé, skydda din idé, starta företag, finansiering, design, tillverkning, försäljning/internationalisering och hållbarhet. Deltagare fanns med från olika regionala aktörer, som presenterade sina erbjudanden för de besökande unga personerna. Fokus fanns på att stimulera unga till nya idéer och möjliggöra att fler unga förverkligar sina idéer. Seminarier i företagsstart och i att skydda idéer genomfördes flera gånger varje dag. Förebildsfilmer visades på tåget, som nu finns att se på 6 Se kapitel 7.1 för mer information om Advisory Board. 7 (18)

www.verksamt.se. En innovationsworkshop hölls med inspiration från rymden och astronauters vardag för att identifiera problem och lösningar till en hållbarare livsstil på jorden. Ett event som Ungas Idétåg är svårt för myndigheter att genomföra på grund av myndigheters komplexa regelverk och beslutprocesser. Event är resurskrävande både vad gäller personal och medel. Mer resurser hade behövts för att bättre möta regionernas önskemål och olika förutsättningar under Ungas Idétåg. Mer resurser hade också behövt läggas på att följa upp de regionala samtalen och säkerställa att unga entreprenörer/innovatörer deltog. Aktivitet Mål Utfall Fördelning kvinnor/män Ungas Idétåg unga besökare 4000 1078 56% kv/ 44%män 5.2.2 Ungas Idétävling Denna tävling arrangerades av företaget Student Competitions och deras tjänst Utmaningsverket och exponerades på Ungas Idétåg. Tävlingen sökte efter en idé som skulle lösa ett litet eller stort problem och bidra med en lösning som gör världen bättre, underlättar vardagen eller livet. Tävlingen pågick under tiden 6 april 13 maj 2012. Tio vinnare fick möjlighet att gå från idé till handling under fyra dagar med hjälp av Drivhusets affärsutvecklingsprocess. 5.2.3 Regionala samtal Ombord på Ungas Idétåg genomfördes regionala samtal med regionala företrädare och unga innovatörer/entreprenörer från regionen. Syftet var att skapa en mötesplats för aktörerna i innovationsstödsystemet för ett utbyte av erfarenheter och hur de i framtiden kan arbeta för att stimulera unga med idéer. Några resultat som framkom är att unga söker nätverk och mentorer, att det finns ett behov av ett mer entreprenöriellt utbildningssystem och av nya finansieringslösningar för unga. 5.2.4 22 regionala projekt Syftet med utlysningen Ungas innovationskraft 2011 idéer, koncept och modeller var ytterst att ta tillvara och utveckla ungas (18-30 år) kunskap och kompetens för att öka innovationskraften i Sverige bland annat genom att ungas idéer stimuleras, utvecklas och kommersialiseras. Detta kan till exempel ske genom utveckling av befintliga verksamheter, nya insatser och verktyg. Utlysningen riktades till organisationer/företag/föreningar som vill förbättra sitt arbetssätt gentemot unga eller utveckla nya verktyg/insatser riktade mot unga. Det kom in 100 idéskisser. Bedömningen av dessa gjordes tillsammans med sju personer från målgruppen. Projekten spreds geografiskt från Jokkmokk till Malmö, många innehöll verktyg och metoder som alla riktade sig mot målgruppen. Flera av projekten hade till en början svårt att nå målgruppen men med justeringar i angreppssätt lyckades samtliga få unga personer till projekten. Exempel på innehåll i projekten: system och metoder som minskar hindren att utveckla en idé; metoder för mentorskap och idéformulering; processmodell för mångkulturella nätverk; idéutvecklingsprocesser för unga personer på befintliga företag; tävling för idéskapande tillsammans med lokalt näringsliv; metod för att skapa brygga mellan unga, näringsliv och offentlig sektor och nya innovatörer och innovationer inom idrott och friskvård. Aktivitet Mål Utfall Fördelning kvinnor/män 22 projekten Stimulera (antal deltagare) 27046 6251 49% kv/51% män Utveckla (antal deltagare) 4529 1609 52% kv/48% män Kommersialisera (antal deltagare) 1331 393 49% kv/51% män Arbetssätt/verktyg/metoder som kommer att utvecklas eller vidareutvecklas i 55 organisationen (antal) Färdigutvecklade metoder verktyg eller 61 arbetssätt (antal) Metoder, verktyg, arbetssätt under utveckling 57 (antal) 8 (18)

22 projekten Totalt Nya idéer som genomgått någon form av bedömning 2522 Antal nya idéer som har utvecklats (bearbetats och börja förberedas för 535 marknadsintroduktion) Idéer som har kommersialiserats marknadsintroducerats 24 genom företagsstart Idéer som har kommersialiserats marknadsintroducerats genom befintligt företag 67 Källa: Enkäter från de 22 projekten 5.2.5 Drivhuset Process Drivhuset hjälper nya entreprenörer att starta och driva företag eller på andra sätt förverkliga sina idéer. Projektet Drivhuset Process syftar till att ta fram en ny process som hjälper unga att verifiera sina idéer och snabbt komma ut på marknaden. Inom ramen för Drivhusets Process har varje deltagande entreprenör genomgått en process som bygger på NABC-modellen (Needs, Approach, Benefits och Competition). NABC fokuserar på att redan i ett inledande skede verifiera en affärsidé. Projektet har genomförts på samtliga tolv Drivhus. Aktivitet Mål Utfall Fördelning kvinnor/män Drivhuset Process 2011 - deltagare 120 129 55%kv/45%män Antal startade företag 2011 83 59 56%kv/44% män Drivhuset Process 2012 - deltagare 183 193 52%kv/48% män Antal startade företag 84 141-5.2.6 Mikrofinansiering Från Advisory Board fick vi indikationer om att finansiering med små belopp kan få många unga att våga utveckla sina idéer. Ett syfte med denna insats är att unga personer får kontakt med Almi, som är en regionalt förankrad organisation och som kan hjälpa den unga idégivaren till kontakt med bl. a. coacher eller mentorer. Ett annat syfte är att unga personer får möjlighet att undersöka förutsättningarna för sina idéer, t ex genom nyhetsgranskning, marknadspenetrering, undersöka eventuellt kundintresse och/eller eventuellt göra en demo eller prototyp. Almi Företagspartner tillsammans med Drivhusen tog initiativ till detta pilotprojekt. Drivhusen har ofta kontakt med unga personer och Almi är inte lika känt hos unga personer, organisationerna tillsammans kompletterar varandra. När projektet kom igång blev det fler organisationer som tog initiativ till att förmedla kontakt mellan unga personer och Almi för finansiering med små belopp (upp till 40 000 kr). Total finansiering: 4 milj kr. Det var tre geografiska områden som startade, allteftersom har fler områden knutits till projektet. Projektet påbörjades våren 2012 och kommer att pågå hela 2013. Aktivitet Sökt Beviljats Fördelning kvinnor/män Mikrofinansiering antal personer som sökt resp beviljats stöd 186 122 32%kv/68% män Källa: ALMIs delrapport 5.2.7 Utbildning Tjänsteinnovationer - En växande andel nystartade företag baseras på tjänster, inte minst företag med unga innovatörer och entreprenörer. Immaterialrätten är däremot fortfarande anpassad efter traditionella produkter. Med hjälp av Patent- och registreringsverket har endagsutbildningar genomförts på sju orter med introduktion 9 (18)

till tjänsteinnovationer, strategiskt arbete med skydd och grupparbete kring faktiska fall. Målgruppen var innovations- och affärsrådgivare. Sociala innovationer indikerade Advisory Board tidigt som ett intressant område för målgruppen. En kartläggning genomfördes. En av slutsatserna var att det finns behov av ökad kunskap hos affärs- och innovationsrådgivare i detta område. Malmö Högskola Mötesplats för sociala innovationer och Centrum för Socialt Entreprenörskap vid Stockholms universitet ansvarade för utbildningarna. Dataspel och appar: I samband med utbildningen i tjänsteinnovationer framkom att många rådgivare saknar kunskap eller känner sig osäkra hur man ska ge råd till (unga) innovatörer med idéer om datorspel, applikationer eller liknande innovationer. Utbildningen gav rådgivarna kunskap om hur man kan använda immaterialrätten, närliggande rättigheter och lagstiftning för att skydda sådana idéer, för att bättre möta den yngre målgruppens behov. Den genomfördes under en halvdag i Stockholm och webbsändes. 5.2.8 VINN NU VINN NU startade 2002 och har finansierat cirka 20 nystartade aktiebolag varje år. Företagen baserar sin idé på forskning eller utveckling. 300 000 kr söks varav hälften måste användas för affärsutvecklande aktiviteter. Upp till 100 000 kr får användas för löner. Från hösten 2010 t o m våren 2012 uppmanade vi aktivt målgruppen unga, som startat ett företag och uppfyller kriterierna, att lämna in ansökningar till VINN NU. Av de finansierade företagen var 38 % från unga. Under åren 2002 t o m 2009 var i genomsnitt 26 % unga som finansierades. Sammanlagt har 4,8 milj kr beviljats till de 16 företagen (0,3 milj vardera) under åren 2010-2012. Aktivitet Sökte Beviljades Fördelning kvinnor/män VINN NU unga (åren 2010-2012) 62 16 13% kv/87% män 5.2.9 SKAPA Framtidens innovatör SKAPA är ett utvecklingsstipendium utdelat sedan mitten av 1980-talet till innovatörer. Huvudsyftet med priset är att ge stöd till innovatörer för att de ska få möjlighet att utveckla sina innovationer till kommersiella produkter. Medelåldern har varit relativt hög vissa år. För att stimulera unga personer infördes ett pris utöver det vanliga SKAPA-priset nämligen Framtidens Innovatör. Urvalsprocessen sker i två steg och är ett samarbete mellan Stiftelsen SKAPA och Almi Företagspartner. Regional uttagning av en finalist från det egna länet sker av de regionala Almi-bolagen i samarbete med lokala uppfinnareföreningar. En nationell jury utser därefter årets vinnare av Framtidens Innovatör - uppgiften är att bland länsförslagen välja den eller de innovatörer som gjort den mest förtjänstfulla insatsen när det gäller nyskapande och kreativitet. Vinnarna presenteras på hösten vid mässan Eget företag. Aktivitet Mål Länsvinnare / Nation. vinnare SKAPA unga länsvinnare 2011-2012? 48 29 / 6 Fördelning kvinnor/män 31%kv/69% män 5.2.10 Verksamt.se På www.verksamt.se samlar myndigheterna Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket information, verktyg och e-tjänster till företagare som ska starta, driva och utveckla företag. Webbplatsen har fler än 100 000 unika besökare per månad. Information på webbplatsen verksamt.se har målgruppsanpassats för unga för att nå ut brett. 5.2.11 Innovationonline.se Innovationonline är en webbaserad utbildning för att föra en idé vidare till företagande. Webbutbildningen innehåller avsnitten Din idé, Skydda idén, Starta företag, Ekonomi, Tillverkning, Försäljning, Hållbarhet och Utveckling. Länkar finns till mer specialiserade sajter. Till utbildningen finns ett självtest med ett antal frågor från 10 (18)

varje block för att ytterligare öka inlärningen. www.innovationonline.se. Antalet besökare har inte uppgått till det som uppskattades vid projektets start. Svenska Uppfinnarföreningen underhåller webbsidan. Aktivitet Mål Utfall Fördelning kvinnor/män Innovationonline.se 300 Ca 35/dag - Webbaserad utbildning (15 917 under Besökare per dag 15 månader) 5.2.12 Bryggan från Ung Företagsamhet (UF) Det pågår ett arbete som vänder sig till gymnasister som studerar Ung Företagsamhet (UF) 7 samt lärare som undervisar i ämnet för att öka kunskapen kring företagande. Gymnasiestuderande inom UF är en viktig målgrupp. Från de regionala samtalen framgår att unga innovatörer behöver hjälp att ta sitt UF-företag vidare till en egen affärsverksamhet. Det är svårt för unga att navigera i innovationsstödsystemet och erbjudandena från aktörer i systemet behöver bli bättre och tydligare. Det är också viktigt att synliggöra verktyg och metoder för att arbeta med entreprenörskap och att lärare utbildas i detta. I UF-konceptet ingår att avveckla företaget. Varken Skolverket (som är ansvarig myndighet för entreprenörskap på gymnasiet) eller UF har i uppdrag att få fler att gymnasister att fortsätta med företagandet. Målet är att få fler unga att se företagandet som ett karriäralternativ. 5.2.13 Sociala innovationer Tillväxtverket hade under senare delen av 2012 en utlysning Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande företag. Unga var en viktig målgrupp i utlysningen. Vissa ansökningar hade unga personer som projektledare, andra ansökningar vände sig till målgruppen unga. Ungas Innovationskraft övertog nio ansökningar med fokus på sociala innovationer och finansierade dessa inom ramen för detta uppdrag. Projekten har påbörjats i januari 2013 och de sista avslutas i början av 2014. 7 Ung Företagsamhet är en ideell och obunden organisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. 11 (18)

5.3 Kommentarer till resultat Här samlar vi gemensamma insikter och citat från programmets olika insatser. Analysen av programmets insatser visar tydligt att flera av projektens utmaningar, problem och resultat är likartade. - Överskattning av hur många unga som skulle nås av de olika aktiviteterna. Många av projektägarna (22 projekten) har uppfattat att det är svårt att nå ut till målgruppen och har innan projektstart överskattat sin förmåga att nå ut. Detta gäller även vår egen satsning Ungas Idétåg. Projektägarna har även underskattat den tid och de resurser som krävs för att rekrytera deltagare i målgruppen. Det krävs även engagemang av olika typ för att få målgruppen att stanna kvar i projekten. De flesta projekten har, trots initiala svårigheter, genomförts på ett tillfredsställande sätt. Tiden för att genomföra själva aktiviteterna upplevdes av flera som för kort då samtliga skulle slutrapportera sina projekt till 2012-12-31. Offentliga verksamheter är ibland fastlåsta vid strukturer som de inte vill/kan ändra, vilket delvis har inverkat på projektens genomförande. Detta har också i vissa fall påverkat möjligheten att rekrytera unga i projekten och senarelagt projekttiden. En aktör som har etablerat samverkan med Arbetsförmedlingen är Drivhuset Göteborg. Personer inom Ungdomsgarantin och Jobb & Utvecklingsgarantin har erbjudits möjlighet att gå Drivhuset Process. Citat från projekten Vi fick revidera planen i december 2011 eftersom vi inte fick Länsarbetsnämndens godkännande att involvera unga arbetslösa deltagare. Därför valde vi att rekrytera företag som fick nominera en ung medarbetare. Det visade sig vara svårare än vi trott att rekrytera företag som kunde medverka, och vi fick lägga ner stora resurser på att ringa runt till vår målgrupp. Vinnovatör Akademin Det tog mycket längre tid att sprida vårt koncept än vi trodde. Speciellt inom den offentliga sektorn tar processer väldigt lång tid och att försöka nå ut i januari för att få kommuner att genomföra aktiviteter samma vår var svårt. Entreprenörsjakten Det största misstaget vi gjorde var att försöka sälja in plattformen till kommuner. De älskade iden, men ingen av de 10 kommuner vi tog kontakt med kunde ta beslut inom typ ett halvår. Utmaningsarena Tyvärr gavs aldrig möjligheten till att göra en skarp innovationsupphandling då inga offentliga problem med en innovationshöjd kunde presenteras. Ungovation - Insikten om att det är en rörlig och heterogen målgrupp som är svår att nå ut till. Målgruppen unga är en heterogen grupp som bör segmenteras för att nås. Unga har även olika bakgrund och olika kunskap om innovation. Förändringsbenägenhet är en viktig faktor i programmet för att kunna engagera och nå ut till målgruppen. Många av projekten har fått ändra inriktning och metod för att kunna nå målgruppen unga. Det här gäller även Tillväxtverket och VINNOVAs arbete med programmet. Deltagarna i Drivhuset Process har även haft problem med att jämka studier med deltagande i Processen, vilket inneburit vissa avhopp, och sviktande deltagarantal på vissa moment. Då vi numera känner till svårigheterna att nå ut till unga tycker vi ändå att projektens resultat är tillfredsställande, flera förändrade sina aktiviteter så att de fick de unga att delta i projekten. Citat från projekten Vi har upplevt att målgruppen 18 30 åringar med idéer inom kulturella och kreativa näringar är väldigt diversifierad och att nå ut till olika delar av gruppen kräver helt olika insatser. Unga möter mentorer I framtiden bör det utformas en mer detaljerad och breddad marknadsplan. Även tydligare avtal med partners med hårdare press på att rekrytera deltagare samt utse unga ambassadörer som marknadsför projektet genom mun till mun- metoden och skapar en snackis. Idéfestivalen Mat och Turism Några reflektioner är att det varit svårare att få med ungdomar utanför högskolan än beräknat. Det tar längre tid än vad vi trott att bearbeta och få dem att välja medverkan i detta framför allt annat de har att göra och välja 12 (18)

på. Vi ser dock att detta kommer att utvecklas på bra sätt i det fortsatta arbetet. En annan reflektion är att idéerna som kommit upp är gällande förnyelsegrad lite svagare än förväntat. Det behövs mer av omvärldskunskap vilket vi hoppa kunna bidra med i kommande steg. Innovativ idrott och friskvård Vi träffades varannan vecka och hade olika processledare from gång 3. Detta fungerade dåligt och vi upptäckte vikten av att ses oftare (varje vecka), att erbjuda individuell coachning (1-4 tillfällen) vilket vi inte lagt in i planen från start. Spicy business Halvvägs in i projektet kom få till mötena, trots ett stort visat intresse från vår FB-grupp och FB-sida. Vi beslöt oss då för hårdare styrning, tydliga mål och högre krav på delaktighet och aktivitet, med en, examination i en 24 timmarsutmaning kring öppna data. Ung och SMART Över lag så har marknadsföringen mot gruppen varit svår. Möjligtvis beror det på att intresset hos unga att starta egna företag varit mindre än uppskattat eller så har inte erbjudandet varit tillräckligt välutformat. Att erbjuda en startpeng hade antagligen varit en bra morot för målgruppen och en bra kickstart på projekten. Campus Väst Idéinkubator - Utbildningssystem och Innovationsstödsystem. En fråga som har lyfts av flera under programperioden är vikten av ett mer entreprenöriellt utbildningssystem, där unga tidigt får möjlighet att prova på och utveckla idéer. Antalet miljöer där unga får möjlighet att prova på idéutveckling utanför studiemiljöerna är begränsade. För att få fler unga att utveckla sina idéer är det viktigt med miljöer för idéutveckling även utanför utbildningssystemet. Många av innovationsstödsystemets aktörer är inte kända för målgruppen och för många unga är rådgivaren som person viktigare än vilken organisation han/hon representerar. Projektet pekar även på vikten av långsiktighet och behovet av vidare utbildningsinsatser av unga, intresserade i innovationsarbete och stadsutveckling. Vi vill även peka på behovet av tydliga stödstrukturer där unga med innovativa idéer kan ges stöd och finansiering för vidareutveckling. Innovationssystemet är fortfarande relativt snävt i sin definition av innovation. Systemet har idag ett stort fokus på entreprenörskap och företagande som kräver en utvecklad och genomtänkt affärsstrategi. Fokus på innovation saknas i hög utsträckning och är i det närmaste obefintlig för unga utanför de etablerade studiemiljöerna. Ungas Innovation de unga har större tilltro till enskilda personer i personalen än till organisationen som helhet. Detta gör att på de platser där vi fick kontakt med rätt person blev genomslaget hos målgruppen större. På flera ställen har vi upplevt att organisationerna själva inte vet hur de ska nå unga eller hur de skapar en miljö som målgruppen tilltalas av. Vissa av dessa aktörer har större legitimitet hos vår målgrupp än andra, särskilt kopplat till frågor gällande idéutveckling och innovationsprocesser. Unga möter mentorer - Vilka unga har vi nått ut till genom programmets aktiviteter? I programmet har det funnits en strävan att insatserna ska nå unga personer i olika livssituationer, med olika bakgrund och att det även ska finnas en geografisk spridning. Programmet har lyckats nå ut till och involvera unga personer med olika bakgrund. Många av insatser har nått studerande på högskola/universitet. Några av insatserna har vänt sig till unga med utländsk bakgrund och unga arbetslösa. Programmet har däremot inte lyckats nå unga kvinnor i lika stor utsträckning i programmets insatser för att utveckla och kommersialisera ungas idéer. För framtida insatser är det viktigt att se över val av kommunikationskanal, insatsens budskap, tidpunkt för marknadsföring och utformning av texter för att kunna nå fler unga kvinnor. Citat från projekten Projektet har involverat både högskola och andra eftergymnasiala lärosäten, men särskilt prioriterat de senare. Erfarenheten av detta är att det inom akademin är enklare att initiera öppna deltagaraktiviteter, men kan vara svårt att hålla kvar studenterna i processen. I de utomakademiska utbildningarna är startsträckan betydligt längre eftersom innovationsprocessen ofta behöver integreras i utbildningarna på ett annat sätt, men att när de väl är igång är fullföljandet betydligt högre. Student Mission 13 (18)

Återkommande problem för adepterna är krocken med A-kassa och socialbidrag. Det är svårt att komma igång med en verksamhet om denna initialt tar bort ens möjligheter till försörjning. 8 Två, timingen mellan behov hos unga individer och viljan att hjälpa till. Ofta vill företagare hjälpa till men då vill man ha ett rejält case som kanske inte finns ännu och upplever sin tid som viktigare. Dock tror vi att vi är på väg att hitta sätt att överbrygga dessa svagheter genom mentorskapsarbetet. Campus Väst Idéinkubator Att antalet kvinnor inte uppnåtts nationellt (eller lokalt) kan även ha en förklaring i observationen att kvinnor är lite mer försiktiga och inte gärna hoppar på något de inte är väldigt säkra på. Man behöver marknadsföra och rekrytera till programmet mycket längre innan programstart för att få kvinnor att bestämma sig, än för att få manliga deltagare Drivhuset Framgångsfaktorer för att nå unga 9 1. Avgränsade och specifika projekt som vänder sig till delar av målgruppen. 2. Samverkan med aktörer som redan har kännedom om målgruppen. Insatser och projekt som sedan tidigare har upparbetade kontaktytor med målgruppen har bättre nått ut till målgruppen. 3. Ungas delaktighet i insatsers utformande och genomförande. 4. Särskilt utforma eller anpassa befintliga insatser till målgruppen. 6 Delat uppdrag mellan två myndigheter - genomförande Programmet har drivits som ett gemensamt program, med en programansvarig på respektive myndighet och en gemensam styrgrupp. Under programperioden har ytterligare medarbetare rekryterats till programmet med placering både på Tillväxtverket och VINNOVA. Arbetsgruppen har bestått av personer med olika bakgrund, erfarenheter och ålder. Arbetsgruppen för programmet har förändrats över programperioden. Följande personer har arbetat med programmet på heltid eller deltid: VINNOVA Ann-Louise Persson, Lena Rimsten, Karin Silfversten, Kerstin Fröjd och Anna Bjurström. Tillväxtverket Annika Järemo, Henrik Arwidsson, Kajsa Villman och Tina Säfvenfeldt. Deltagare från båda myndigheters stödfunktioner (kommunikation, juridik, personal, ekonomi) har också involverats i programmet vid genomförandet av olika aktiviteter. Arbetsgruppen Arbetsgruppen för programmet har bestått av anställda från två myndigheter vilket har ställt krav på den interna kommunikationen. Arbetsgruppsmöten har haft möten cirka två gånger i månaden. För att säkerställa att båda myndigheterna representeras i arbetet med programmets aktiviteter har i de flesta fall minst en person från respektive myndighet varit med i arbetet med en specifik aktivitet. Slutsatser delat uppdrag - En överenskommelse mellan myndigheterna som reglerar både personella resurser och hur pengar kan överföras mellan myndigheterna bör vara på plats vid programstart. - Det behövs en tydlig uppdelning mellan myndigheterna av de insatser som ska genomföras vid ett delat uppdrag. Någon av myndigheterna måste äga frågan/insatsen. - Det är viktigt med tydliga arbetsskrivningar över roll och mandat för programansvariga samt för övriga i arbetsgruppen. - Det är viktigt att det delade uppdraget är väl förankrat i de samverkande myndigheternas struktur. - Det behövs en struktur för hur lärdomar tillvaratas internt på båda myndigheterna. - Det är viktigt att myndigheterna vågar prova att göra nya saker på ett nytt sätt och vågar ge mandatet att prova nya metoder och arbetssätt fullt ut när pilotprogram drivs. 8 Se dock Jobb och utvecklingsgarantin Faktablad för arbetssökande februari 2013. 9 Uppföljning av fem insatser inom Ungas Innovationskraft - Kontigo 14 (18)

7 Hur har unga involverats i programmet? Att involvera unga i programmet har från börjat varit viktigt för att säkerställa att vi myndigheter gör rätt saker på rätt sätt. Att involvera unga har löpt som en röd tråd genom hela programmet. Arbetet har även gett värdefulla erfarenheter för framtiden om hur målgruppen kan involveras i myndigheters arbete. På följande sätt har unga personer med olika kompetenser och bakgrund involverats i programmet: 1. Vid programsättningen bjöds ett antal unga innovatörer/entreprenörer in för att komma med inspel till programmets genomförande. 2. Advisory Board bestående av unga personer (se mer nedan). 3. Utlysning vid bedömning av vilka projekt som programmet skulle finansiera deltog sju unga personer (ej Advisory Board) i bedömningen. 4. Tjänsteinnovationsutbildning inför genomförandet av tjänsteinnovationsutbildningen tillsammans med PRV deltog unga tjänsteföretagare vid framtagandet av ett case. 7.1 Metod - Advisory Board Följande personer har ingått i Advisory Board: Arash Arman (tom juni 2012), Camilla Ljunggren, Fredrik Hammargården, Frida Svensson, Håkan Alfon, Juliana Bergman, Lottie Rääf, Madeleine Eriksson, Martina Johansson, Louice Rosdahl, Nils-Erik Jansson, Oscar Lundin, Sara Skoglund, Simon Nummela, Sini Tinfors och Sven Heijbel. Dessa 16 valdes ut av 252 sökande. Vid urvalet av deltagare var det viktigt med en geografisk spridning och att de unga hade olika bakgrund både de med erfarenhet från idéutveckling, men även unga som kunde bidra med andra perspektiv. Det behövdes också en kritisk massa ifall några skulle hoppa av. Advisory Boards uppgift var att - vara rådgivande och komma med idéer till utformning och genomförande av programmet - sprida information om programmet samt - representera programmet vid olika evenemang Kommunikationen med medlemmarna i Advisory Board har hållits via en sluten Facebookgrupp. Till en början skulle systemet Meltwater Drive användas, men vi kom snabbt fram till att gruppen föredrog att hålla kommunikationen i Facebook-gruppen och via e-post. Vid fem tillfällen har hela gruppen träffats. På mötena har olika aspekter tagits upp. Tidigt handlade det om att föreslå och utveckla aktiviteter och ge feedback på programmets satsningar. Input till programmet Den input som Advisory Board har bidragit med är synlig i programmet. Advisory Boards Förslag Någon form av aktivitet för att synliggöra ungas innovationskraft Innovationsstödsystemets aktörer behöver bli bättre på unga och ungas behov, kompetensutveckling av rådgivare behövs Sociala innovationer är ett viktigt område där det behövs ökad kunskap hos rådgivare Tävlingsmoment är viktigt för unga Finansiering (små belopp i tidiga skeden, men även möjlighet till försörjning när man ska utvecklas sin idé ex CSN lån till företagare) Resultat Ungas Idétåg Utbildning riktade till rådgivare immaterialrätt och tjänsteinnovation Utbildning riktad till rådgivare immaterialrätt spel och appar. Rapport: Innovationsstödsystemet möter unga Utbildning riktad till rådgivare Utlysning sociala innovationer och arbetsintegrerade företag Ungas Idétävling Mikrofinansiering via Almi Leapfrog ett av de 22 regionala projekten 15 (18)

Advisory Board har även reflekterat över sitt deltagande och följeforskarna har följt Advisory Board under programperioden. Se bilagor 6 och 7. Slutsatser hur involvera unga? - Tydliggöra roller och förväntningar Viktigt med win-win för parterna. - Det är viktigt med lyhördhet och förändringsbenägenhet hos myndigheter. - Det är viktigt att tydliggöra myndigheters roller, struktur och regelverk för de unga. - Att sätta samman tillfälliga grupper för specifika frågeställningar för att bättre tillvarata deltagarnas individuella kompetenser är effektivare. Att arbeta med en fast grupp under längre period medför att gruppdynamiken kommer mer i fokus än individernas kompetenser. - Avsätt personella resurser och tid för att involvera intressentgrupper. - Det är viktigt med tydlig återkoppling till intressentgruppen vad resultatet blev och hur det har tillvaratagits. - Se till att det är en bra mix av bakgrund, ålder och erfarenheter i grupperna. Både unga och gamla. - Möt unga där de finns. 8 Samverkan med olika aktörer och organisationer En viktig utgångspunkt i programmet har varit att i möjligaste mån förändra befintliga strukturer till att bättre möta ungas behov istället för att bygga upp helt nya strukturer. Dessa aktörer har vi samverkat med: Almi Företagspartner, Drivhuset, Venture Cup, Business Challenge, Ung Företagsamhet, PRV, SU Innovation, SKAPA, Regionförbund, Regionala företrädare, Mötesplats Malmö, Energimyndigheten, Skolverket, Stiftelsen Svensk Industridesign ( SVID), medlemmar från Swedish Incubators & Science Parks (SISP), Hjärna, Hjärta Cash, Coompanion, Nyföretagarcentrum (på vissa orter), CSES Centrum för Socialt Entreprenörskap vid Stockholms universitet, Communicare, European Enterprise Network, Student Competitions och Venture Cup. Medarbetare från båda myndigheterna har deltagit i: Bedömning av Ungas Idétävling, utlysningen Ungas innovationskraft idéer, koncept och modeller och av sociala innovationer där Ungas Innovationskraft finansierar projekt med unga som målgrupp. Intern samverkan på Tillväxtverket med olika program: Programmet för kreativa och kulturella näringar, Företagare med utländsk bakgrund, Programmet främja kvinnors företagande, Kommersiell och offentlig service, Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer, verksamt.se m.m. Intern samverkan på VINNOVA: Regeringsuppdrag kring IPR för företag och VINN NU. 9 Kommunikationsinsatser Ett delat uppdrag mellan två myndigheter har inneburit att man inte kan följa myndigheternas egna regler för grafisk profil och dylikt. För att ha en tydlig gemensam avsändare togs det tidigt fram en egen logga och grafisk identitet för programmet. Inom programmet Ungas Innovationskraft har vi haft som mål att testa nya arbetssätt och nya kanaler. Arbetet med kommunikationen har inneburit att vi har använt kanaler och kommunikationssätt som är nya för myndigheterna. Tack vare att vi drivit ett gemensamt program har vi kunnat använda exempelvis sociala medier och provat nya kommunikationslösningar. Det har gett oss mycket värdefull kunskap inför framtida arbete med programmet. www.ungasinnovationskraft.se används som samlingsplats för information om programmet och nyheter om aktuella aktiviteter och händelser. 16 (18)

Slutsatser kommunikationsinsatser Aktiviteter med unga som målgrupp är nytt för oss på myndigheterna och har varit mer utmanande än vi förväntat oss. Det är svårt att nå ut via nätverk. Att nå unga ställer höga krav på att anpassa kommunikationen eftersom de är en heterogen målgrupp. För att nå ut bredare kan kommunikation via nätverk och PR behöva kompletteras med annonsering för att nå unga. Ett delat uppdrag ställer också krav på en tydlig avsändare. 10 Uppföljning och utvärdering Följeforskare/löpande utvärdering Två följeforskare från Linköpings universitet, Charlotte Norrman, ekonomie doktor och universitetslektor i industriell organisation och Christer Johansson, filosofie doktor och universitetslektor i sociologi vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, har följt programmet. Deras primära uppgift har varit att följa arbetet med ett delat uppdrag mellan två myndigheter och hur vi har involverat målgruppen unga i satsningen, med fokus på Advisory Board och uppföljning av programmet. Följeforskarna har deltagit vid flera möten med Advisory Board och oftast medverkat via telefon vid styrgruppsmöten. De har också gjort intervjuer med Advisory Board, styrgruppen och arbetsgruppen, vilket finns sammanställt i en särskild rapport (se bilaga 6). Följeforskarna har dessutom varit bollplank för personer som arbetar inom uppdraget i många olika frågor. I deras uppdrag ingick att: löpande dokumentera hur programmet fortlöper och lämna förslag till ändringar, delta vid viktiga aktiviteter och möten samt att samarbeta med programansvariga. Uppföljning av Kontigo Konsultföretaget Kontigo har även gjort en uppföljning på några av insatserna i programmet (se bilaga 7). 11 Ekonomisk sammanställning Programmets budget under programperioden har varit 53 miljoner (2010 17 miljoner, 2011 18 miljoner och 2012 18 miljoner). Nedan visas en total sammanställning över programmets kostnader. Programmet har inte förbrukat samtliga tilldelade medel. Programmets Utfall insatser Programanknutna 4 416 049 kostnader Projektbidrag 36 980 356 Advisory Board 527 172 Ungas idétåg 6 026 797 Totalt 47 950 374 12 Rekommendationer - Utveckla den grundläggande kunskapen hos systemets aktörer när det gäller att intressera, bemöta och nå ut till unga innovatörer. Ordinarie arbetsformer hos stödaktörerna behöver anpassas till de ungas behov av stöd och råd. - Det behövs enkla ansökningsförfaranden för finansiering av mindre belopp för utveckling av idén och ett flexibelt synsätt hur stödet får användas. 17 (18)

- Riktade pengar till unga för utveckling och kommersialisering av ungas idéer i kombination med mentorskap/coachning. Små och flexibla tillskott har en stor potentiell betydelse för målgruppen. - Analysera insatsernas utformning utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Några av insatserna har inte nått ut till unga kvinnor. - Innovationsstödsystemet är inte bara svårnavigerat för unga. Vad behöver göras? Frågan diskuteras redan på Tillväxtverket och VINNOVA. - Ett mer entreprenöriellt utbildningssystem efterfrågas. - Möjligheten för arbetslösa att få utveckla sina idéer utan att förlora sin ersättning efterfrågas också. 10 - För att få bättre kunskap om unga företagare och för bättre uppföljning av vilka branscher unga verkar inom behöver SNI-koderna uppdateras. - Ge fler myndigheter i uppdrag att följa upp unga för att öka kunskapen om målgruppen och lyfta ungas perspektiv. - Samma återrapporteringskrav bör gälla för myndigheter som ska samverka. - Fler mötesplatser behövs i Sverige, där personer med olika perspektiv, ålder och bakgrund kan mötas för idégenerering och nätverkande. - Hur tillvaratas ungas kompetens och synsätt på myndigheter (även andra organisationer)? Intressentgrupper behöver tydligare involveras i myndigheters arbete. 10 Se dock Jobb och utvecklingsgarantin Faktablad för arbetssökande februari 2013. 18 (18)