Råvaror. Veckans råvarukommentarer. Sammanfattning av rekommendationer

Råvaror Veckans råvarukommentarer Sammanfattning av rekommendationer TISDAG 26 JULY 2012 Aktuella priser: www.seb.se/cert Råvara Rekommendation Råolja Köp OLJA S Guld Köp BULL GULD X4 S Silver Ingen rekommendation Koppar Köp KOPPAR S Zink Ingen rekommendation Kaffe Köp KAFFE S Socker Möjligen köp av SHORT SOCKE A S Vete Köp VETE S Majs Köp MAJS S Sojabönor Köp SOJABO S KONTAKT Torbjorn.Iwarson@ seb.se +46 8 506 234 01 Karin.Almgren@se b.se +46 8 506 230 51 Inledning Den senaste månaden har majspriset stigit med 26%. Chicagovetet har gått upp med 25% och kostar nu återigen, för alla löptider, mer än Matif:s kvarnvete. Matif-vetet har bara stigit med 18%. Sojabönorna med 14%. Vi fortsätter att ha en vy om högre priser på vete, maltkorn, majs, och sojabönor. Vi har i princip köprekommendation på alla metaller, med tanke på stimulanser i Kina och att investeringar som vanligt sker under andra halvåret. Ett eventuellt QE3 kan också hjälpa till. Europas problem är hotet mot väntade prisuppgångar. Tekniskt börjar metallerna förlora momentum nedåt och ser ut att bottna ur från nedåtgående trender till sidledes. Produktionskostnaden ligger på de här nivåerna på metaller, utom för koppar. Det gör att det finns ett fundamentalt golv för metallpriserna på nuvarande nivåer. Brent tycker vi att man bör köpa på dippar under 100 dollar. Råolja Brent Den senaste månaden har priset på brentolja stigit upp från 90 dollar. Nu ligger priset över 100 dollar per fat. Orosmolnet är krisen i EU. Vad skulle hända om krisen förvärrades? Det är trots allt tämligen troligt, trots att ECB-chefen Mario Draghi idag drog i med brösttoner och försäkrade att ECB har oändligt stöd bland EU:s ledande politiker att lösa vilket problem som helst. Frågan är om en akut kris skulle leda till samma tvärnit i

oljeefterfrågan som Lehman-krisen gjorde. Sedan 2005 producerade då OPEC så mycket de kunde, men när oljepriset i spåren efter Lehmankrisen fallit ner till 40 dollar lyckades Saudierna begränsa produktionen så att utbudet kunde dämpas och åstadkomma en effekt på priset. Idag är beredskapen större än då. OPEC och saudierna har 2008 i gott minne. ECB likaså, liksom alla vi andra. Vi tror därför inte att ett prisfall på olja kan bli lika allvarligt, om en kris liknande Lehman-konkursen skulle inträffa. I och för sig är ett konkursande land inte lika stort som när en bank går omkull. Det är naturligtvis mycket större. Så det återstår att se vad som händer. Just nu ligger priset på Brent för spotleverans över 100 dollar per fat och snittet hittills i år är 112.2 dollar per fat. Detta trots en svag tillväxt i USA och i Kina och i eurozonen. Samtidigt producerar Saudiarabien i närheten av det mesta de gjort på 30 år. Balansen i den globala oljemarknaden är stram med begränsad reservkapacitet. Risken kvarstår för produktionsbortfall i mellanöstern och vi går nu in i säsongsmässigt högre konsumtion. Detta borde tala för ett högre oljepris. Och oljepriset hade naturligtvis varit högre om inte EU hade så massiva problem. När vi fick positiva nyheter idag i form av Draghis kommentarer, reagerade oljepriset med att stiga. På nedsidan har vi Saudiarabiens prismål om 100 dollar per fat. Ytterligare positiva faktorer är, som nämnt i inledningen, möjligheten för en kommande QE3 i USA, att Kinas stimulansåtgärder biter på den reala ekonomin och tillväxten, att jobless claims i USA igår förvånade på den positiva sidan. Nedan ser vi kursdiagrammet på spotkontraktet på Brent. 90 100 dollar tycks Brent vara köpvärt. Samtidigt finns ett kortsiktigt tekniskt motstånd på ca 110 dollar. Råvarucertifikat får sin avkastning inte endast från stigande priser, utan också på att över tiden tillgodogöra sig rabatter på terminer i förhållande till spot. Vi ser i diagrammet nedan att terminer är billigare än spot på Brent. Genom att över tiden köpa billigt och sälja till spot (dyrt), samlar man på sig vinster. Råvarucertifikat gör just detta genom sin 2

konstruktion. De hämtar sin avkastning från terminskontrakt, som rullas in i längre kontrakt när tiden gjort att det gamla kontraktet är nära förfall. Att köpa t ex OLJA S, och sitta på det, kan därför ge ganska hög avkastning, även om priset på råolja väntar med att stiga. Guld Att priset på guld rört sig sidledes och något nedåt i ett år, har varit en prövning för många guldinvesterare. Tekniska analytiker har också noterat att glidande medelvärden signalerar sälj, som vi ser i diagrammet nedan. Det börjar dra ihop sig för guldpriset att lämna sin sidledes rörelse. Tekniskt stöd finns strax under dagens nivåer. Jag har markerat nivån med en linje som binder ihop bottennoteringarna det senaste året. Vi har också sjunkande motståndsnivåer. Men vi kan faktiskt se en liten positiv signal. De senaste dagarna har priset brutit ett litet motstånd. Priset i dollar ligger i skrivande stund i 1616 dollar och det är över ett kortsiktigt motstånd. Detta kan vara början på ett mer betydande brott uppåt. 3

Den som är lite modig kan försöka sig på att köpa ett certifikat med hög hävstång och hög förlustrisk om priset vänder ner. Ett sådant är BULL GULD X4 S. Det ger 4 gångers utväxling på prisuppgångar (och till nackdel om priset istället faller). Silver Liksom guld uppvisar silver samma konsolideringsmönster det senaste året. Sin vana trogen är detta mycket häftigare för silver än för guld. Stödet på ca 26 dollar per uns är tydligt i silvermarknaden. Jag har ritat in nivån i diagrammet nedan. Motståndet från toppen under våren 2011 är också tydligt. När marknaden når en sådan här punkt, där priset trängs mellan stöd och motstånd brukar endera köpare eller säljare vinna, vilket då avgör om priset ska upp eller ner. Det återstår att se och då vara snabb att ta position i LONG eller SHORT SILVER S, vilket det nu än visar sig bli. 4

Koppar Prisfallet på koppar har förlorat momentum och tycks bottna ut när nedåttrenden försvagas. Tekniskt finns det stöd strax under dagens nivåer. Det bör finnas potential för högre pris på koppar. Bara att äga råvarucertifikat på koppar gör att man tjänar pengar, även om priset på koppar står still. Anledningen till detta är att kopparmarknaden är i backwardation, som vi ser i nedanstående diagram. När det är backwardation köper man terminer billigare än spot. Den rabatten blir en vinst över tiden. Koppar är en råvara som konsekvent över tiden 5

ofta för att inte säga, nästan alltid, handlats med rabatt på terminerna. Trots att prisuppgången på t ex guld har varit så stor, har ändå en råvarucertifikatinvestering i koppar gett imponerande avkastning. I nedanstående diagram ser vi kopparpriset och lagren i antal ton i LME:s lagerhus. Vi ser att lagrne har fallit sedan mitten av 2011. Konsumtionen är alltså större än produktionen. Det är ingen mekanisk sanning, men allt annat lika borde sjunkande lager i vart fall ge stöd åt priset. Vi rekommenderar köp av koppar, via ett råvarucertifikat utan hävstång och då är 6

KOPPAR S ett sådant som skulle kunna placeras i. Zink Zinkpriset ligger på bottennivåer i det prisintervall som etablerats sedan 2009. Produktionskostnaden för zink ligger på dessa nivåer. I råvarumarknaden brukar man kalla detta för råvarans fundamentala golv. Vi ser därför inte några stora kursfallsrisker i zink. Zinkterminer handlas till skillnad från koppar och råolja i contango, dvs terminer är dyrare än spot. Det innebär att den som placerar i råvarucertifikat förlorar pengar, även om priset står still. Man skulle kunna se det som priset för att kursfallsrisken är begränsad av produktionskostnaden. 7

Lagren på LME har stigande på zink. Zink används mycket i byggindustrin (i stället för målarfärg på stål). När det är något av fastighetskris i stora delar av Europa är det inte förvånande att zinkmarknaden är under press. Vi är positiva till zink, men inte lika mycket så som för koppar. Kaffe Priset på Arabica, som handlas i New York, har brutit sin nedåtgående trend, efter att ha varit nere på 150 cent per pund. 150 cent var toppnoteringen från slutet av 2009 och var därför för många en naturlig nivå att lägga in köpordrar på. 8

Det råder contango i terminsmarknaden för arabica-kaffe, som ser i nedanstående diagram. Vi tycker att man kan börja köpa på sig certifikat på kaffe, på rekyler. Den rekyl vi har haft de senaste dagarna kan t ex vara ett sådant tillfälle. Om man inte önskar ta så hög risk kan råvarucertifikatet KAFFE S vara ett bra val. Socker Priset på socker har ännu inte brutit sin fallande trend. När priset var uppe och rörde vid motståndslinjen igår, följdes det istället av ett kraftigt prisfall, som vi ser i kursdiagrammet nedan. 9

Tittar vi lite närmare, på ett diagram över de senaste 6 månadernas prisutveckling, ser vi att den kortsiktiga trenden uppåt ännu inte är bruten. Ett brott ner genom den, skulle kunna vara ett intressant tillfälle att sälja socker. Certifikatet SHORT SOCKE A S kostar ca 49 kronor och har en hävstång på -1.22 gånger. Det vill säga, faller sockerpriset med 1%, ökar priset på det här certifikatet med 1.22%, allt annat lika. Vi brukar inte skriva om socker, men det är en intressant råvara för många bönder. Marknaden är också intressant av allmänt intresse för att den är ett sådant misslyckande för EU. EU har ett system med produktionskvoter för att hålla nere produktionen. Det innebär att EU inte är självförsörjande på socker. Istället har man ett system där företag i EU kan importera socker utan tull från U-länder som ett slags bistånd till dessa länder. 10

Problemet är att dessa länder inte förmår exportera tillräckligt mycket till EU. Då tvingas importörerna köpa från producentländer där EU:s mycket högra importskatt tillämpas. Det gäller t ex import av socker från Brasilien. Eftersom detta pris då är det som mättar sockersuget i EU, är det det som blir marknadspriset (inklusive skatten). Som vi ser nedan är priset på socker inom EU, såsom handlat på Euronext i London, betydligt högre än världsmarknadspriset på socker, såsom handlat på ICE i New York. Den stora förloraren är europeiska konsumenter, t ex europeiska biodlare, om vi nu ska nämna någon kategori inom de gröna näringarna. De stora vinnarna är sockerbolagen, t ex Nord- och Zudzucker, som alltså kan boka hela prisskillnaden som ren vinst. I diagrammet nedan ser vi i den nedre delen av diagrammet att relationen mellan priset inom EU och världsmarknadspriset har vidgats. Priset inom EU ligger just nu 23% högre än på världsmarknaden. Nedan ser vi terminspriserna och förändringarna den senaste veckan. De övre två kurvorna är EU-domestika terminsmarknaden. De lägre är de internationella priserna. 11

Globalt odlingsväder Det är väl knappast någon nyhet att det råder torka i USA. NOAA har klassat torkan som den värsta sedan 1954. Nedan ser vi den senaste torka-rapporten. NOAA förutspår en förlängning av torkan in i oktober, vilket kan ha en negativ inverkan på höstsådden av vete. 12

Southern Oscillation Index har stigit från El Niño-nivåer på mer än -8. Nu ligger indexet på -1.4. Det indikerar neutrala ENSO-förhållanden. Sådden i Argentina är i full gång och >80% är redan i marken, dock i betydligt mindre omfattning än tidigare år. Det är böndernas protest mot presidentens konfiskatoriska skatt på veteproduktionen. Både Rosario Grain Exchange och BAGE har estimerat att arealen är 22% mindre än förra året. USDA har INTE tagit hänsyn till denna minskning i sitt estimat från juli WASDE. Källa: Cmmonwealth of Australia, Bureau of Meteorology Eurokrisen Samtidigt som produktionen minskar genom torka på olika håll i världen, skakar ekonomierna i eurolandet. Nedan ser vi räntenivån på obligationer utgivna av den spanska staten, med 10 års löptid. En räntenivå på över 6% har tidigare angetts som en räntenivå som gör att räntorna spränger landets budget i framtiden. Av allt att döma ser Spanien ut att vara nästa land att följa Grekland. 13

Under tiden, kräver stödpartierna för Tysklands förbundskansler Merkel, att Tyskland ska kräva att Grekland lämnar eurosamarbetet. Detta sker samtidigt som ratinginstitutet Moody s tillkännagivit att de kan komma att sänka Tysklands kreditvärdighet från Aaa. Tyskland har hittills gått med på att plocka upp notan för de tillgångsvärden som gått upp i rök i problemländerna i södra Europa. Eftersom Merkel och före detta franska presidenten Sarkozy valde att satsa hela Europa, istället för att låta länderna som hade problem ta itu med dem själva, har euron kommit på fall. Nedan ser vi priset på en euro i termer av dollar. Och då ska vi betänka att USA i sig är ett imperium av skulder, det också. Nedan ser vi eurons förändring mot fyra olika valutor, dels mot dollarn och dels mot starkare valutor. % 1m % 3m EURUSD -3% -8% EURSEK -4% -5% EURAUD -6% -8% EURJPY -5% -13% Vete Matifvetet med novemberleverans nådde upp till 271.50 den 19 juli, men har sedan dess rekylerat ner till 260.50 euro per ton. 14

Nedan ser vi Chicagovetet med leverans i december. Efter att motståndet på 740 cent bröts för en månad sedan har priset gått upp till 915 cent i skrivande stund. Det är en större uppgång än Matifvetet gjorde, i synnerhet när man beaktar att dollarn har stärkts mot euron under den här perioden. Allt höstvete är skördat i USA nu och eventuell torka kan skada vårvetet. Man skulle därför kunna tro att vårvetet stigit mer i pris i USA, men som vi ser i nedanstående diagram är det inte fallet. Vårvete av sorten Red Spring Wheat handlas på börsen i Minneapolis. Vårvetet är naturligtvis dyrare än Chicagovetet. 15

Just nu visar väderleksprognoserna att vårveteregionerna i USA kommer att ha det ganska fuktigt ända fram till efter helgen, åtminstone. Det är bra för de norra delarna av odlingsområdet, men för de södra delarna kan nederbörden vara allt för sen. Nedan ser vi hur terminspriserna på Matif och Chicago förändrats den senaste veckan. Vi ser nu att det råder backwardation både på Matif och i Chicago. Backwardation återspeglar marknadens tro på att bristen just nu är temporär och kommer att lösas i framtiden genom mer produktion eller ransonering av konsumtionen. Vi ser i terminskurvorna ovan att Chicago återigen ligger över Matif för alla löptider. Ska 16

man köpa vete är alltså Matif billigare än Chicago. SEB:s råvarucertifikat är baserade på Matif:s kvarnvetekontrakt och inte Chicagos höstvete, som de flesta råvarusparprodukter har som underliggande. När priset är högt pga dåliga skördar finns alltid risken att politiker i olika producentländer inför exportbegränsningar, vilket förvärrar situationen på världsmarknaden. Rysslands jordbruksminister har hittills, senast förra veckan, sagt att Ryssland inte tänker införa exportbegränsningar, men med den torka som finns i fd Sovjetunionen, är det allt fler som tror att ett exportstopp kan komma. Vi kan se att snacket om exportstopp på global basis ökar genom att göra en nyckelordssökning i nyhetsartiklar på nätet. Nedan ser vi ett diagram (vit kurva) för antalet artiklar per vecka som innehåller samtliga ord Export och Ban och Wheat. Den senaste veckan var det 102 sådana artiklar. I diagrammet nedan ser vi också vetepriset i Chicago (röd kurva). I den nedre delen av diagrammet ser vi korrelationen mellan prisförändringen på vete och förändringen i antalet sådana nyhetsartiklar som innehåller wheat+export+ban. Vi ser att när det blir populärt att prata om wheat+export+ban i nyheterna, stiger vetepriset mot riktigt höga höjder. Det ser ut som om det kommer att komma exportbegränsningar. Indien har redan fryst all export av vete från landet, då man har en 23% sämre monsun (nederbörd) än vanligt. I slutet av förra veckan sade det ryska jordbruksministeriet att rysk veteskörd väntas bli 45 mt. USDA förutspådde i juli WASDE 49 mt. Privata analytiker hakade på och nämnde estimat på 41 42.5 mt. I Ukraina är hektarskörden ca 27% lägre än förra året. I början av månaden kom som vanligt USDA med sin WASDE-rapport. För att sätta den 17

Cent/bu lagerstatistiken i perspektiv med pris och historiska relationer mellan pris och utgående lager, kan vi titta på nedanstående diagram. Varje punkt är USDA:s estimat i juli, varje år sedan 1960, jämte det pris som då rådde på CBOT för en bushel av vete. Vi ser att vi nu är i icke-kartlagt territorium. Priset förefaller vara Väldigt högt i förhållande till historiska relationer mellan pris och globala utgående lager. Dock noterar vi att i juli 2008 hade vi en relation som var i närheten av dagens nivå. Jämfört med juli 2008 är priset nu lite högre (900 cent istället för 800) och utgående lager väntas (än så länge) vara lite högre. Antagligen, kommer utgående lager att reduceras i nästa rapport, och då blir priset kanske lite lättare att acceptera, i relation till 2008. USDA har en välkänd tendens att inte släppa alla dåliga nyheter samtidigt, utan en WASDE-säsong brukar bjuda på mer av samma sak i konsekutiva rapporter. Vi minns också förstås vad som hände med vetepriset efter 2008. Ett högt pris följs av mer produktion och därmed lägre priser. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Carryout stocks (days) Källa: USDA, SEB Vi är fortsatt positiva till priset på vete och rekommenderar köp av t ex VETE S. Majs Priset på decembermajs har som bekant rusat upp till 800 cent. När man pratar med folk i marknaden råder total samstämmighet att vi ännu inte sett toppnoteringen på majs. Sådan samstämmighet brukar i och för sig innebära att man faktiskt har sett toppnoteringen. Det har kommit regn i USA nu men det rör sig nu bort och följs av torrt väder. För stora arealer kom nederbörden för sent, därför att majsplantorna helt enkelt är döda. 18

De priser vi ser nu är faktiskt de högsta nivåerna på 50 år (och därmed de högsta någonsin). Nedan ser vi majspriset de senaste 50 åren, på kvartalsvis data. Nedan ser vi priset på decemberkontrakten för vete och majs. Vi ser att majs trendmässigt har stigit mycket mer än vetepriset. Man kan tolka det som att det är majspriset som trycker vetepriset uppåt. De stora problemen finns ju i majsproduktionen i USA, inte i samma utsträckning i veteproduktionen. 19

Cent/bu Relationen mellan pris och utgående lager per juli sedan början av 60-talet ser vi nedan. Vi ser att vi aldrig har sett en så dyr relation mellan majspris och utgående lager. Vi ser också att ett utgående lager på 40 dagar, där vi är nu, i princip är en bottennivå; att det är skrämmande tomt i lagren. När det är tomt i lagren kan priset på en så billig, men livsnödvändig vara som mat naturligtvis bli nästan hur hög som helst. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Carryout stocks (days) Källa: USDA, SEB Det högre majspriset har dragit med sig det EU-domestika priset på etanol. Nedan ser vi priset för etanol FOB Rotterdam, inklusive importskatt, kallat T2. För alla som producerar etanol med vete (i Europa) är detta goda nyheter; gefundenes fressen. 20

Sojabönor Efter att sojabönspriset bröt det teniskt starka motståndet på 14 dollar, gick priset raskt upp till 17 dollar. Som vi ser av stödlinjen inritad precis under prisuppgången, är uppåttrenden ännu inte bruten, trots den kraftiga rekylen för två dagar sedan. Ett nytt test av 17 dollar är troligt. USA hade förra veckan exporterat 1400 mbu. USDA hade förutspått 1340 mbu för hela marknadsföringsåret. Det återstår 7 veckor på exportsäsongen och det blir naturligtvis en ännu högre slutsiffra än vad USDA hade förväntat sig. Enligt analytikern Noel Fryer har USDA överskattat carry-in-stocks. Vädret har inte gynnat avkastningen i USA. Det är ca 7 månader kvar innan Sydamerikas skörd kommer. Det finns tecken på att t ex 21

Cent/bu kycklingproduktionen i USA minskar något och att det sker ransonering bland konsumenter, men den är än så länge väldigt liten om man sätter den i perspektiv med produktionsbortfallen. Det finns alltså fundamental anledning till att priset skulle kunna gå högre. Nedan ser vi relationen mellan pris och utgående lager, enligt USDA. USDA får med all sannolikhet sänka sitt estimat av utgående lager, så vi får tänka oss att juli-2012-punkten (den högsta i diagrammet) kommer att flyttas till vänster i diagrammet. Priset är högt, men det är inte orimligt att tänka sig att relationen kan stämma överens med de senaste årens relation mellan lager och pris. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 20 40 60 80 100 Carry out stocks (days) Källa: USDA, SEB Vi tror att det finns mer uppsidespotential i sojabönspriset och rekommenderar köp av SOJABO S SEB:s råvarucertifikat BULL och BEAR Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BULL GULD X4 S GULD 84.75 85.25 X4 6% 5% -10% BULL OLJA X4 S OLJA 49.3 50 X4-8% 79% -39% BEAR GULD X4 S GULD 99.25 99.75 X4-8% -14% -1% BEAR OLJA X4 S OLJA 144 145 X4 3% -55% 24% 22

Råvarucertifikat utan hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år SILVER S SILVER 39.3 39.6 1 0% -1% -8% -14% SOCKER S SOCKER 61.25 61.5 1-1% 11% 7% 0% SOJABO S SOJABÖNOR 68 69 1-4% 8% 17% 42% VETE S VETE 64 64.25 1-4% 10% 22% 28% MAJS S MAJS 63.25 63.5 1-2% 30% 46% 42% OLJA S OLJA 52.75 53 1-3% 14% -8% -2% PLATINA S PLATINA 42.5 42.8 1-2% -5% -8% -10% GULD S GULD 60.5 60.75 1 0% -1% 0% -3% KAFFE S KAFFE 30.9 31.2 1-6% 10% 0% -21% KAKAO S KAKAO 38.4 38.7 -- 2% 6% 5% -6% KOPPAR S KOPPAR 42.1 42.4 1-4% 0% -7% -11% Råvarucertifikat med omvänd hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år SHORT GULD A S GULD 46.6 46.9-1.29-3% -6% 4% 5% SHORT GULD D S GULD 50.25 50.5-2.27-5% -8% 6% 9% SHORT KAFFE A S KAFFE 78.5 78.75-0.39 1% -7% 2% 12% SHORT KAKAO A S KAKAO 71 71.25-0.54-3% -7% 0% 4% SHORT KOPPA A S KOPPAR 65.75 66-0.63 1% -5% 8% 11% SHORT KOPPA D S KOPPAR 76.75 77-1.14 3% -7% 13% 17% SHORT MAJS A S MAJS 46.2 46.5-1.36 0% -28% -28% -26% SHORT OLJA A S OLJA 54.25 54.5-0.97 0% -16% 13% 2% SHORT OLJA D S OLJA 58 58.25-1.84 2% -24% 26% 4% SHORT PLATI A S PLATINA 64.5 64.75-0.66-1% -2% 8% 8% SHORT SILVE A S SILVER 67.75 68-0.58-2% -5% 8% 11% SHORT SILVE D S SILVER 86.5 86.75-0.9-2% -5% 12% 18% SHORT SOCKE A S SOCKER 48.2 48.5-1.26-1% -17% -4% 0% SHORT SOJAB A S SOJABÖNOR 40.7 41.7-1.65 4% -18% -18% -32% SHORT VETE A S VETE 30.2 30.5-2.11 6% -26% -36% -38% SHORT VETE D S VETE 30 30.3-3.73 12% -36% -48% -51% Råvarucertifikat med hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år LONG GULD D S GULD 59.25 59.5 1.92 2% 1% -2% -6% LONG KOPPA D S KOPPAR 32.8 33.1 2.67-9% 6% -18% -25% LONG OLJA D S OLJA 51.5 51.75 2.06-4% 42% -17% -4% LONG SILVE D S SILVER 23.1 23.4 3.35 2% 4% -25% -36% LONG VETE D S VETE 64.25 64.5 1.73-6% 24% 55% 71% Råvaruprisutveckling Energi Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Olja - brent CO1 USD/fat 105.78-2% 14% -12% -11% Bensin XB1 USc/gallon 284.28-3% 7% -11% -10% Gasolja QS1 USD/ton 911.25-2% 11% -10% -7% El 4:e kvartalet NELV2Q EUR/MWh 36.90-3% -4% -8% -26% Energikol API2 API21MON USD/ton 90.65 0% 1% -5% -27% NatGas Henry Hub NG1 USD/MMBtu 3.10 3% 12% 52% -29% 23

Ädelmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Guld XAU USD/ozt 1 618.73 2% 3% -2% 0% Silver XAG USD/ozt 27.72 2% 2% -11% -32% Platina XPT USD/ozt 1 413.95 0% -1% -10% -22% Basmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Koppar LMCADS03 USD/ton 7 446.00-3% 2% -9% -23% Primäraluminium LMAHDS03 USD/ton 1 870.00-2% 0% -10% -29% Nickel LMNIDS03 USD/ton 15 875.00-1% -3% -10% -33% Zink LMZSDS03 USD/ton 1 801.00-4% 0% -10% -27% Bly LMPBDS03 USD/ton 1 855.00-3% 4% -11% -31% Järmnalm 62% Kina TSIPIO62 USD/ton 117.30-7% -13% -18% -33% Jordbruksprodukter Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Kvarnvete (EU) CA1 EUR/ton 260.00 0% 18% 22% 35% Chicagovete W 1 USc/bu 898.50-4% 23% 44% 29% Majs C 1 USc/bu 794.50-2% 23% 27% 15% Rapsfrö (EU) IJ1 EUR/ton 495.50-5% 2% -1% 8% Sojabönor S 1 USc/bu 1 686.00-3% 15% 14% 22% Sojamjöl SM1 USD/sh.ton 529.70 0% 24% 26% 47% Sojaolja BO1 USc/pund 51.82-5% 2% -6% -8% Mjölk DA1 USc/pund 16.68 0% 7% 6% -22% Live Cattle LC1 USc/pund 118.45 0% 3% 0% 6% Lean Hogs LH1 USc/pund 94.95 2% 1% 9% -5% Ris RR1 USD/CWT 15.43 0% 4% 0% -10% Softs Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Arabica kaffe KC1 USc/pund 177.90-5% 8% 2% -27% Kakao CC1 USc/pund 2 309.00 4% 7% -1% -23% Bomull CT1 USc/pund 69.53-3% 2% -23% -31% Socker SB1 USc/pund 22.72-2% 11% 7% -27% Pappersmassa WPA1 USD/ton 840.00 0% -1% -1% -17% Index, växelkurser, med mera Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år DJ UBS råvaruindex DJUBS USD 143.46-2% 9% 3% -13% S&P GSCI råvaruindex SPGSCIP USD 466.30-3% 11% -6% -10% OMXS30 aktieindex OMX SEK 1 050.60 0% 7% 2% -3% USDSEK USDSEK SEK 6.85-1% -3% 2% 9% EURSEK EURSEK SEK 8.43-1% -5% -5% -7% EURUSD EURUSD USD 1.23 0% 1% 7% 15%, SEB 24

Källor Bloomberg, Reuters, SEB Villkor För varje enskilt certifikat finns Slutliga Villkor som anger de fullständiga villkoren. Slutliga Villkor finns tillgängligt på kurssidan för respektive certifikat på www.seb.se, Börs & finans, fliken Strukturerade placeringar. Risker En sammanfattning av de risker som är förknippade med Börshandlade certifikat generellt finns i Produktbroschyren för respektive certifikat som är tillgängligt på www.seb.se/cert. För en fullständig bild av riskerna behöver du ta del av SEB:s offentliggjorda Grundprospekt för Certifikat- och Warrantprogram som är publicerat på www.seb.se/cert. Disclaimer Detta placeringsförslag är framtaget av SEB Commodities Investment Sales, som är en del av Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org nr 5020329081, i fortsättningen kallad SEB. De personer som utarbetat placeringsförslaget är inte analytiker och materialet är därför inte oberoende investeringsanalys enligt definitionen i relevanta lagar och föreskrifter. Syftet med materialet är att ge allmän information och ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunden bör basera sina investeringsbeslut på egen erfarenhet och egna tillgångar och resurser och gärna inhämta råd från sina rådgivare. Informationen i förslaget grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att SEB dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande därtill. 25