Österbottens förbund Pohjanmaan liitto
Österbotten Pohjanmaa Ostrobothnia
Österbotten - Pohjanmaa Folkmängd ca 175 000 BNP per invånare 30 073 Språkfördelning Svenska 51,5 % Finska 45,7 % Övriga 2,9 % Väkiluku n. 175 000 BKT per asukas 30 073 Kielijakauma Ruotsi 51,5 % Suomi 45,7 % Muu 2,9 %
Österbottens förbund Pohjanmaan liitto En samkommun för de 17 kommunerna i landskapet Österbotten Pohjanmaan maakuntaan kuuluvien 17 kunnan muodostama kuntayhtymä Förbundets ämbetsverk finns i Vasa och leds av landskapsdirektör Olav Jern Liiton virasto sijaitsee Vaasassa ja sitä johtaa maakuntajohtaja Olav Jern 29 anställda i Österbotten, tre anställda i Bryssel och en i Birkalands förbund 29 työntekijää Pohjanmaalla, kolme työntekijää Brysselissä ja yksi työntekijä Pirkanmaan liitossa
Primära uppgifter Ensisijaiset tehtävät regional utveckling alueiden kehittäminen landskapsplanläggning maakuntakaavoitus intressebevakning edunvalvonta arbete med att främja den finskspråkiga kulturen i landskapet maakunnan suomenkielisen kulttuurin edistäminen
Regional utveckling Alueiden kehittäminen I regionutvecklingslagen (602/2002) sägs att förbundet ska utarbeta... en långsiktig landskapsöversikt. Den nuvarande landskapsöversikten Två språk, ett mål, som tar sikte på år 2020, revideras under 2008 2009. ett landskapsprogram för fyra år i sänder. Programmet upptar de för landskapets utveckling viktigaste projekten och åtgärderna. en årlig genomförandeplan för landskapsprogrammet. Alueiden kehittämisestä annetun lain (602/2002) mukaan liitossa laaditaan pitkän aikavälin maakuntasuunnitelma. Nykyinen vuoteen 2020 ulottuva maakuntasuunnitelma Kaksi kieltä, yhtä mieltä tarkistetaan vuosina 2008 2009. neljäksi vuodeksi kerrallaan maakuntaohjelma, joka sisältää maakunnan kehittämisen kannalta keskeisimmät hankkeet ja toimenpiteet. vuosittain maakuntaohjelman toteuttamissuunnitelma.
Beredningen av Österbottens landskapsöversikt 2040 och landskapsprogram 2010 2013 Till att börja med tillsammans. Tidsplan November-december 2008 Landskapsstyrelsen 17.11.2008: beslut om att kungörelse ska publiceras, programarbetet ska starta och PDB (programmet för deltagande och bedömning) ska läggas fram PDB är framlagt 24.11 23.12.2008 Startseminarium för beredningen av landskapsöversikten och landskapsprogrammet 12.12.2008 December 2008-mars 2009 Expertgrupperna samlas, inbjudan att medverka Expertgrupperna sammanställer sina synpunkter senast 15.3.2009
och sedan skiljs de åt Processen kring landskapsöversikten i Österbottens förbund Mars-juni 2009 Landskapsöversikten skrivs i Österbottens förbund Juli-augusti 2009 Översättning September 2009 Läggs fram till påseende/sänds på remiss Oktober-november 2009 Finslipas Behandlas i landskapsstyrelsen 16.11.2009 December 2009 Behandlas i landskapsfullmäktige 14.12.2009 ANM till handa senast 31.12.2009
Processen kring landskapsprogrammet i Österbottens förbund Januari-mars 2010 Landskapsprogrammet skrivs i Österbottens förbund April-maj 2010 Översättning Läggs fram till påseende/sänds på remiss Juni 2010 Behandlas i landskapsstyrelsen och landskapsfullmäktige ANM till handa senast 30.6.2010
Landskapsöversiktens disposition i grova drag 1. Inledning 2. Österbottens utgångsläge/utmaningar i omvärlden med tanke på regionutvecklingen 3. SWOT för Österbotten 4. Vision, mål och strategier för Österbotten 2040 5. Landskapsöversiktens utvärdering, uppföljning och genomförande
Landskapsprogrammets disposition i huvuddrag Inledning Utgångspunkterna för utvecklingen i Österbotten Mål och åtgärder för landskapsutvecklingen 2010 2013 Samordningen av de särskilda programmen och andra program som berör landskapet Indikatorer för uppföljning av landskapsprogrammet Miljökonsekvensbedömning och miljörapport Finansieringsplan för landskapsprogrammet
Förslag på åtgärdsförslag till landskapsprogrammet Önskemålet är att expertgrupperna ska ge förslag på viktiga projekthelheter enligt följande indelning: - Frågor och utvecklingshelheter som föreslås bli intagna i statsbudgeten - Landskapsöverskridande frågor och utvecklingshelheter - Frågor och utvecklingshelheter inom landskapet - Frågor och utvecklingshelheter som berör flera kommuner eller t.ex. ett KOKO-programområde
Arbete i expertgrupper Uppdraget är tudelat: För landskapsöversikten 2040 gäller det att - analysera utgångsläget - göra långsiktiga visioner för år 2040 ett önskat tillstånd för landskapet med hänsyn till nu kända vägval globalt, i EU och i Finland - göra upp en plan för att nå det önskade tillståndet. - Planen kan tidsmässigt spjälkas upp i delmål, etappmål 2020 och därifrån allt närmare nutid, ända till Landskapsprogrammet 2010 2013 där målet är att - skissa upp viktiga utvecklingshelheter under de närmaste åren.
Medverkan genom skriftliga bidrag Expertgruppernas första träff: - Vi slår fast gruppens uppgift/tema och rangordnar vid behov temaområdena - Vi går igenom gruppens sammansättning och funderar på om det behövs ytterligare experter - Vi beslutar att som underlag göra en SWOT-analys - Vi kommer överens om eventuell arbetsfördelning dvs. vem/vilka skriver om vad/ur vilket perspektiv - Organisering av arbetet: - val av arbetsgruppens ordförande och den kärngrupp som ska göra sammanställningen - tidsplan/kommande möten
- Vi diskuterar vilket bakgrundsmaterial som behövs - Tidsplan för skrivarbetet: Experterna formulerar sina synpunkter på 1 2 sidor och kärngruppen sammanställer dessa till följande gruppmöte. Expertgruppens andra träff - Kärngruppen presenterar sammanställningen av experternas synpunkter - Expertgruppen finslipar och kompletterar sammanställningen med sitt tudelade uppdrag i åtanke. Arbetsgrupperna skickar sina alster till Marja-Riitta Vest senast 15.3.2009. OBS! Expertgruppernas synpunkter är en viktig grund för den fortsatta beredningen av landskapsöversikten och landskapsprogrammet.
Att tänka på när landskapsöversikten och landskapsprogrammet ska utarbetas 1. Prioritera - Vad vill vi vara bäst på/det främsta landskapet på riksnivå och internationellt - I hurudana nätverk bör vi vara med för att nå våra mål - Vad ska vi satsa på, på lång och lite kortare sikt 2. Skissa upp de viktigaste utvecklingshelheterna - En utvecklingshelhet är summan av olika åtgärder. En organisation som utses gemensamt bär det totala ansvaret för att saker och ting framskrider. Den följer kontinuerligt upp att utvecklingshelheten når sina mål, och vid behov omvärderas och omdirigeras verksamheten. 3. Håll i bakhuvudet - Det historiska perspektivet vad har redan gjorts för att nå målet? - Vad ska vi göra 2010 2013 - Hur fortsätter vi efter år 2013 och eventuella etappmål på väg mot det önskade tillståndet år 2040, med andra ord: Hur knyter de nu planerade utvecklingsåtgärderna an till det som gjorts tidigare och det arbete som nu pågår, och hur borde utvecklingsarbetet fortsätta? 4. Definiera samarbetsnivån - Vilka insatser görs i respektive kommun, som samarbete mellan kommunerna, i landskapet, över landskapsgränserna, på riksnivå, internationellt 5. Tidsschema för åtgärderna i utvecklingshelheten 6. Ansvar för åtgärderna i utvecklingshelheten 7. Finansieringsplan för åtgärderna i utvecklingshelheten
SWOT-ANALYS 1. En SWOT-analys utgår alltid från en vision, ett önskat tillstånd, som vi vill uppnå. Det gäller alltså att kunna koppla ihop analysen med visionen och lägga an det perspektivet på analysen. 2. En SWOT-lista innebär att fundera på interna styrkor och svagheter och yttre möjligheter och hot. Det är viktigt att skilja på interna och yttre faktorer. 3. Efter det första momentet (när listan är sammanställd) börjar själva analysen: hur kan vi bygga på de interna styrkorna med hjälp av yttre möjligheter = primära strategier hur kan de interna svagheterna förbättras så att vi kan dra nytta av de yttre möjligheterna = utvecklingsstrategier hur avvärjer vi yttre hot genom att bygga på de interna styrkorna = överlevnadsstrategier vad gör vi om de interna svagheterna sammanfaller med de yttre hoten = reträttstrategier 4. Efter analysen fastslås metoder och åtgärder, tidsplaner och ansvarsfördelning med sikte på det önskade tillståndet, visionen
Anvisningar för det fortsatta arbetet 1. Målen i den nuvarande landskapsöversikten är delaktighet, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Varje expertgrupp ska för egen del bedöma om de här målen fortfarande är de rätta; behöver målen ändras; hur har målen nåtts och vad borde ytterligare göras för att nå dem. Tänk också på hur vi har lyckats med de horisontala principerna. Genomgående teman som behandlas i samtliga arbetsgrupper hållbar utveckling (ekologiska, kulturella, sociala och ekonomiska konsekvenser) jämställdhet god förvaltning (samarbete, arbetsfördelning och socialt kapital) internationalisering anställbarhet och företagande ökning av landskapets konkurrens- och attraktionskraft mångkulturalism
Många indikatorer pekar på att vårt landskap utvecklas positivt, men hur inverkar förändringar i omvärlden på lång och kort sikt? Vad grundar sig vår konkurrenskraft på i verkligheten? Vad förutsätter det att bli (eller hålla sig kvar som) ett nationellt framstående tillväxtcentrum? - Ledande industriföretag står för över hälften av Österbottens BNP. I en global ekonomi kan sådana i hög grad internationella bolag byta ort med en knapptryckning. Står vi tillräckligt stadigt på flera ben och söker vi aktivt nya uppslag/affärsområden? Har vi sett till att - vi reagerar snabbt på företagens föränderliga behov, t.ex. genom att utbilda kompetent arbetskraft, se till att trafik- och dataförbindelser fungerar, planlägga, erbjuda arbets-, boende- och utbildningsmöjligheter etc. för familjer som flyttar hit för arbetets skull - det finns ett etablerat systematiserat samarbete mellan näringsliv, myndigheter och forsknings- och utbildningsorganisationer som gagnar alla parter - Österbotten har både i Finland och utomlands en bra image som lockar företag till landskapet och ungdomar hit för att studera - vi drar nytta av de möjligheter som vårt flerspråkiga och mångkulturella landskap ger nu och i framtiden
2. Har vi förmått prioritera/behövs en tydligare prioritering i framtiden? 3. Kan vi dra nytta av det starka sociala kapitalet? Arbetar vi på ett delaktigt sätt eller präglas utvecklingen av landskapet dels av en strävan efter horisontalt samarbete, dels av ett hårt sektorpolitiskt grepp? 3. Bidrar det vi gör till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling?
Exempel Kompetent arbetskraft, utbildning och prognostisering: 1. Val av expertgruppens ordförande, sekreterare och kärngrupp 2. Genomgång av uppgiften: anvisningarna gås igenom på nytt 3. Definition av ämnesområden Valda teman: Det föränderliga samhällets behov utmaningarna med nya arbetsformer Kompetent arbetskraft - arbetskraftens kompetensnivå/tillgången på arbetskraft - efterfrågan och utbud av utbildning = matchning - vuxenutbildningens roll - vilka behov/utmaningar medför specialgrupper: invandrare/utlänningar, långtidsarbetslösa/marginaliserade grupper insatser för att förhindra utslagning av unga, personer med nedsatt arbetsförmåga Ökat samarbete över sektorgränserna Utbildningsstrukturen/andra stadiet/tredje stadiet Efter diskussion har gruppen valt att lyfta fram följande teman i sina förslag:
2. Diskussion om vilket bakgrundsmaterial som behövs och beslut om vem som ser till att det sparas i intranätet 3. Beslut om att en SWOT-analys ska göras/utnyttja tidigare gjorda analyser 4. Beslut om vem som skriver om vad, fler experter tillkallas allt efter behov: Pekka, Olle och Lisa, tema a Stina, Mia och Elvira, tema b Justus, temana a och b osv. 5. Tidsplanering Gruppens första möte x.x.2009. Sekreteraren skriver en promemoria som läggs ut i intranätet. Beslut om att en SWOT-analys ska göras, t.ex. i intranätet. Experterna skickar sina förslag på A 4 till kärngruppens sekreterare eller sparar dem direkt i intranätet senast x.x.2009. Kärngruppen samlas x.x.2009 för att sammanställa experternas förslag. Gruppens andra möte x.x.2009. Kärngruppen presenterar sammanställningen. Diskussion och eventuell komplettering. Eventuellt hålls flera möten. Sekreteraren skriver en promemoria som läggs ut i intranätet.
Österbottens förbund Sandögatan 6 (PB 174) 65101 Vasa Pohjanmaan liitto Hietasaarenkatu 6 (PL 174) 65101 Vaasa tfn (06) 320 6500 fax (06) 320 6550 puh. (06) 320 6500 fax (06) 320 6550 www.obotnia.fi info@obotnia.fi www.obotnia.fi info@obotnia.fi