Nej tack, jag är inte hungrig!

Högskolan i Halmstad Vt 2009 Sektionen för hälsa och samhälle 2009-05-29 Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Nej tack, jag är inte hungrig! En kvalitativ studie om vad det betyder att leva med en ätstörning Skriven av: Cecilia Nordström 831013 Ida Svensson 841215 Handledare: Per-Olof Olofsson

Abstract Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de stärkt relevansen i vårt material. Att leva med en ätstörning är att dagligen tänka på mat, ätande och träning och det påverkar hela individens liv och alla beslut denne tar. Ätstörningen tar över hela individens liv och betyder allt för den som lever med sjukdomen. Händelser som för en frisk person kan framstå som enkla och normala blir för en person med en ätstörning en kamp om att inte tappa kontrollen över situationen. Mycket tid och tankar går åt till att planera och strukturera vardagen vilket gör att det lämnas väldigt lite utrymme för andra tankar och beteenden. Den som drabbats av en ätstörning känner ett enormt behov av kontroll. Kontroll över om hon/han ska äta, vad hon/han ska äta och hur mycket personen måste träna för att göra sig av med den intagna maten. 2

Förord Med detta förord vill vi tacka alla berörda som bidragit till denna förstudie. Vi skulle vilja börja med att tacka informanterna som vi talat med. Tack för att ni tog er tid samt bidrog med era erfarenheter och tankar. Ett stort tack till volontärerna på AB-kontakt för sin generositet och hjälpande hand i sökandet efter informanter. Med detta förord skulle vi även vilja tacka vår handledare Per-Olof Olofsson som har stöttat oss under studiens gång. Slutligen vill vi tacka våra familjer och varandra för ständig uppmuntran. Vi önskar er mycket nöje med läsningen. Halmstad, 29 maj 2009 Cecilia Nordström och Ida Svensson 3

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 5 1.1 PROBLEMDISKUSSION... 5 1.2 PROBLEMFORMULERING... 6 1.3 SYFTE... 6 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 6 1.5 DISPOSITION... 7 2 BAKGRUND... 8 2.1 ALLMÄN INTRODUKTION... 8 2.2 HISTORIK... 8 2.3 ANOREXIA NERVOSA... 10 2.4 BULIMIA NERVOSA... 11 2.5 UTAN NÄRMARE SPECIFIKATION... 12 2.6 PRO-ANA OCH PRO-MIA... 13 3 METOD... 15 3.1 FÖRFÖRSTÅELSE... 15 3.2 ANSATS... 15 3.3 KVALITATIVA INTERVJUER... 16 3.4 GRUNDAD TEORI... 19 4. MIN ÄTSTÖRNING... 22 4.1 INGÅNGEN TILL ÄTSTÖRNINGEN... 22 4.2 ATT VARA SJUK... 24 4.3 VILJAN ATT BLI FRISK... 28 4.4 VÄGEN MOT ETT SLUT...31 5. MITT SOCIALA LIV... 34 5.1 OMGIVNINGEN... 34 5.2 SE MIG... 37 6. MIN VARDAG... 39 6.1 TRÄNING OCH MAT... 39 6.2 FAMILJ OCH VÄNNER... 42 6.3 INRE OCH YTTRE PÅVERKNINGAR... 44 6.4 FRAMTIDSUTSIKTER... 48 7. ÄTSTÖRNINGENS MORAL... 52 7.1 NYCKELBEGREPPEN... 52 7.2 MEDEL OCH MÅL... 55 7.3 FÖRSTÅELSE AV DYNAMIKEN... 57 7.4 SJUKDOMSROLLEN... 59 7.5 SAMMANFATTANDE AVSLUTNING... 61 8. REFLEKTIONER... 65 KÄLLFÖRTECKNING... 67 Bilaga

1 Inledning Inledningskapitlet börjar med en problemdiskussion där vi uttrycker problematiken i vårt ämne och det intresse vi har för att fördjupa oss inom området. Det följs av en problemformulering och syftet med vår studie. Vidare beskrivs de avgränsningar vi har i studien. 1.1 Problemdiskussion Kraven på unga människor i Sverige ökar ständigt och att passa in i en mall och vara normal är av stor vikt. Media är ständigt närvarande med budskap om hur du bör eller inte bör leva ditt liv. Människan fylls med tips om hur man ska leva hälsosamt, hur man ska göra för att komma i form till sommaren på ett par veckor, hur man ska sminka sig på bästa sätt, hur man ska tillfredställa sin partner och mycket mer. En dag på stan betyder smala skyltdockor och stora reklamaffischer på vad som anses vara den perfekta människan och även om de flesta anser att de inte bryr sig om alla budskap så sätter sig informationen någonstans i bakhuvudet. Ofta kommer det på tal att människor i ens närhet har en önskan att gå ner lite i vikt eller bör börja tänka på vad han eller hon äter och det är ytterst sällan man träffar en person som är helt nöjd med sig själv. Om det beror på alla budskap vi utsätts för från media, Internet och samhället kan vi bara spekulera i, men någonstans har vi fått en föreställning att det spelar en roll i den självkänsla som de flesta har idag. Jag är bra, men jag kan bli bättre och genast dyker frågan upp om hur långt en människa kan gå för att bli nöjd med sig själv. På Internet finns det en uppsjö av hemsidor med budskap, om hur man kan bli smalare och bilder på hur man borde se ut, som är tillgängliga på enbart några minuter. Det har skapats en Internetkultur genom att människor skriver om deras liv, erfarenheter och åsikter de har på bloggar och andra forum. Det verkar inte som det finns några hemligheter eller tabun på Internet då människan själv väljer om de vill visa vem dem är eller vara anonyma. I takt med att denna kultur har växt sig större har det växt fram fler och fler hemsidor som riktar sig till personer som har, eller vill ha, en ätstörning där personen som driver hemsidan lägger upp tips, bilder och erfarenheter om hur man gör för att bli en lyckad person med en ätstörning. Begrepp som pro ana (för anorexi), pro mia (för bulimi) och thinspiration har växt sig starka de senaste åren och de har alla ett gemensamt syfte: att vara smal är att vara snygg, eller snarare: att var sjukligt smal är att vara snygg. Vissa kallar en sjukligt smal kropp för en sjukdom, och vissa kallar det för ett ideal. 5

Med utgångspunkt i detta resonemang har vi valt att gå ett steg längre och undersöka unga kvinnor som vet hur det är att leva med en ätstörning och att ständigt vara medveten om kropp, mat och motion. Vikten har vi inte lagt på media och alla budskap vi ser runt om kring oss utan det vi vill få fram med studien är att se vad dessa unga kvinnor själva vill berätta om deras erfarenheter av att leva i ett samhälle där det, enligt oss, är viktigt att se bra ut och hålla kropp och utseende i god form. Vad finns det för bakomliggande orsaker till att kvinnorna har förlorat kontrollen över deras kroppar och spenderar flera år med att bli friska och få en sund inställning till sin kropp, mat och motion. Vi har en uppfattning om att det är något negativt att ha någon form av ätstörning, men kan det vara så att personer som lever med en ätstörning kan se det som något positivt? Vad betyder det för dem att gå upp varje morgon och gå ut i ett samhälle som är fullt med budskap, fördomar och normer om hur man bör se ut. Hur påverkas deras liv och vardag och kan de interagera med personer i deras närhet och ute i samhället med en ätstörning? Vi vill få en inblick i hur en vardag ser ut för dessa kvinnor, vi vill veta vad det betyder för dem att ha en ätstörning. 1.2 Problemformulering Vad betyder och innebär det att leva med en ätstörning? 1.3 Syfte Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse i hur kvinnor som har, eller har haft, en ätstörning lever och vad deras sjukdom betyder för dem i vardagen. Studien riktar sig till personer som finner ett intresse av att få en inblick i hur den vardagen ser ut och dess betydelse för kvinnorna. 1.4 Avgränsningar Vi har valt att inte fokusera på män med ätstörningar i studien. Vi är medvetna om att det finns ett intresse i att studera båda könen men vi har avgränsat oss till enbart kvinnor. De kvinnor som deltagit i studien är mellan 20 och 30 år gamla och har eller har haft olika sorters ätstörningar. Vi har inte lagt någon vikt i vilken eller vilka ätstörningar kvinnorna har eller har haft då det inte är relevant för vår problemformulering. Alla kvinnor som har deltagit med sina erfarenheter om att ha levt med en ätstörning, men som nu är friska har inom de senaste fem åren blivit friska. Vi ville ha intervjupersoner som har deras erfarenheter relativt färskt i minnet då vi även har intervjuat kvinnor som levde med en ätstörning då intervjuerna skedde. Vi är medvetna och har varit försiktiga med att det är deras personliga 6

berättelser och att de skiljer sig beroende på om intervjuperson var frisk eller inte när intervjuerna ägde rum. 1.5 Disposition Studien inleds med vår problemdiskussion där vi vill belysa vad som har fångat vårt intresse inom ämnet, det följs av vår problemformulering och syftet med studien. Vidare har vi förklarat de avgränsningar vi har valt att göra då vi ville motivera de val vi har gjort gällande intervjupersonerna. I bakgrundskapitlet finns information om ämnets historia samt en beskrivning av olika sorters ätstörningar. Det finns även en beskrivning av de Internetsidor som växt fram under benämningen pro-ana och pro-mia då vi anser att det förstärker den problematik som finns runt ämnet och dess aktuellitet. I studien har vi använt grundad teori som metodform. Vi beskriver varför vi valt grundad teori och hur vi har gått till väga med insamling och bearbetning av data. Vi har inget kapitel där vi specifikt tar upp de teorier vi har använt oss av i analysen. Anledning till det är att inom grundad teori ska studien utgå ifrån det egna materialet och inte redan existerande teorier. De teorier vi har valt är endast med i analysen då vi ville använda oss av några teorier för att förstärka vårt resultat. Efter metodkapitlet kommer vårt resultat som vi har delat upp i min ätstörning, mitt sociala liv och min vardag. I min vardag beskrivs informanternas syn på ätstörningen som sjukdom. Kapitlet behandlar områden som ingången i sjukdomen, behandlingar som informanterna fått för att bli friska, deras syn på sjukdomen och viljan att bli frisk från ätstörningen. I mitt sociala liv behandlas informanternas relationer till vänner och familj och hur det sociala livet påverkas av sjukdomen. Resonemanget kretsar kring informanternas erfarenheter kring att ha ett fungerande umgänge samtidigt som de varit sjuka då det ofta förekommer mat i sociala sammanhang. Kapitlet tar även upp den längtan informanterna har till att bli sedda av deras omgivning samt hur de anser att deras omgivning blir påverkade av deras ätstörning. Träning och mat, familj och vänner, inre och yttre påverkningar och framtidsutsikter är de kategorier som tar upp i min vardag. Eftersom informanterna har levt med ätstörningar under längre perioder har de mycket erfarenheter kring hur vardagen ser ut och hur den fungerar för en person med en ätstörning. Kategorierna är delar av den vardag som informanterna beskriver. De tre huvudkapitlen följs av ett kapitel där vi tolkar dem och sätter dem i relation till våra utvalda teorier. I kapitlet har vi även en sammanfattning av analysen där vi ytterligare belyser den betydelse som ätstörningen innebär för personer som lever med en ätstörning. Studien avslutas med de reflektioner vi fått under arbetets gång och de erfarenheter vi fått med oss. 7

2 Bakgrund Kapitlet belyser bakgrunden till ämnet. Kapitlet börjar med en allmän introduktion i ämnet som följs av historia, olika former av ätstörningar samt den internetkultur som växt fram i form av hemsidor och forum. 2.1 Allmän introduktion Mat och ätande har viktiga kulturella, sociala och psykologiska betydelser för människan och dess umgänge (Clinton & Norring, 2002). Det är inte något som är specifikt just för det västerländska moderna samhället utan har haft stora betydelser även under tidigare epoker. Trots det är det i det senmoderna samhället som frågor kring mat och ätande har fått och givits allt större plats. I det flesta dag- och veckotidningar ges det råd för hur människor på ett bra och effektivt sätt kan gå ner i vikt och må bättre. Tillsammans med olika bantningsoch träningsmetoder ges individer de rätta verktygen till ett hälsosammare liv. Då det ligger så pass mycket fokus på mat, bantning och träning i Sverige kan detta få förödande konsekvenser för dem som utsätts för informationen. Många av de populära veckotidningarna riktar sig till unga människor och de flesta har en målgrupp runt 16-30 år. Det innebär att det är människor i den åldern som kan blir påverkad av vad som skrivs och framställs i dessa tidningar. Enligt forskning och undersökningar är det i många fall bantning och motion som ligger till grund för utvecklandet av en ätstörning. En bantning eller träning som till en början anses vara under kontroll men som sedan övergår till ett tvångsmässigt beteende. Undersökningar visar att 3% av alla unga kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning (Davidsson & Lillman Ringborg, 2001). 2.2 Historik Det är svårt att säga hur länge ätstörningar har haft en plats i vårt samhälle och har klassats som en sjukdom. Det är dock under de senaste 100-150 åren som det finns någorlunda dokumentation kring sjukdomen(clinton & Norring, 2002). Åren 1873-1874 kom det definitiva genombrottet för begreppet anorexia nervosa. I en uppsats, skriven av en fransk professor i medicin, beskrevs åtta fall utav anorexia nervosa. Allt fler rapporter om sjukdomen kom under 1800-talets slut och i början av 1900-talet blev rapporter, uppsatser och beskrivningar av sjukdomen mycket vanligare. Sjukdomen hade tidigare förståtts utifrån 8

ett klassiskt psykoanalytiskt synsätt som en bortträngning av sexuella fantasier. Under 1960- och 1970-talet hävdade en tysk psykoanalytiker, vid namn Hilde Bruch, att självsvälten istället återspeglade en kamp för autonomi, kompetens, kontroll och självrespekt. Bruch menade att moderns brister i tolkning av barnets behov och signaler ledde till inre förvirring hos barnet som bland annat visade sig i störningar i kroppsupplevelsen. Omformuleringen av det klassiska psykoanalytiska synsättet av Bruch blev en viktig utgångspunkt för utvecklingen av kognitiva behandlingsmodeller under 1980-talet. Under 1960- och 1970-talet kom beskrivningar av patienter med anorexia nervosa där forskare även kunde notera förekomsten av hetsätning och kräkning. Begreppet bulimi är dock förekommande så långt bak i tiden som vid medeltiden men inte förrän i slutet av 1700-talet återfanns detta i mer medicinska termer. Det var inte förrän 1979 då Gerald Russel, psykiatriprofessor i England, beskrev och namngav bulimia nervosa som det blev ett uppmärksammat och diagnostiskt väletablerat begrepp. Under 1970- talet utvecklades de första behandlingsprogrammen i slutenvård i Sverige och 1993 grundades Svenska-Anorexi-Bulimi sällskapet, en förening för alla som arbetar inom behandling eller forskning kring ätstörningar (Clinton & Norring, 2002). Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteendet eller viktkontrollerande beteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Störningen skall inte vara sekundär till någon känd allmän medicinsk åkomma (tex. en hypotalamisk tumör) eller någon annan psykisk störning (tex. ångestsyndrom) (Clinton & Norring, 2002, s. 27) Ätstörningar är ett påtagligt men även ett, i högsta grad, uppmärksammat fenomen i det västerländska samhället. Begreppet ätstörningar innefattar bland annat anorexia nervosa, bulimia nervosa samt ätstörning utan närmare specifikation, UNS (Swedenson & Lundqvist 2006). Alla nämnda är avvikande beteendemönster i förhållandet till mat, ätande och träning. Ingången till nästan alla typer av ätstörningar är bantning och det drabbar oftast tjejer i 14-25 års ålder. Det är inte enbart tjejer som kan drabbas av en ätstörning utan undersökningar visar att 5-10 % av de som har någon form av ätstörning är killar. Trots att bantning ligger till grund för nästan alla typer av ätstörningar kan det finnas andra faktorer såsom perfektionism, tvångsmässighet, negativ självbild och extrem lydighet som även dessa kan ligga till grund. Även andra faktorer kan ha stor betydelse i utvecklandet av en ätstörning och dessa benämns ofta som multifaktoriella orsaker. Att istället se till hela individens situation och ta hänsyn till familjemönster, biologiska-, psykologiska- och sociokulturella faktorer samt trauman kan 9

leda till en större förståelse för vem som drabbas av en ätstörning (Swedenson & Lundqvist 2006). 2.3 Anorexia nervosa Anorexia nervosa, som även benämns anorexi, beskrivs ofta i såväl litteratur som referensverk för självsvält. Begreppet anorexi kommer från det latinska ordet med samma namn och betyder aptitlöshet och anorexia nervosa ges då innebörden nervös aptitlöshet (Swedenson, Lundqvist 2006). Det som oftast ligger till grund för uppkomsten av anorexi är bantning vilken sedan kan övergå till tvångstankar och ett överdrivet kontrollbehov. Den sjuka vill ha kontroll över vilken mat hon/han äter samt fettinnehållet i den och hoppar oftast över måltider tillsammans med vänner och familj med förklaringen att hon/han redan har ätit. Anorexin gör även att den drabbade isolerar sig från omgivningen för att undvika frågor och konfronteringar kring mat och eventuell viktnedgång. Isoleringen sker även på grund av att den drabbade inte klarar av eller vill äta tillsammans med andra (Davidsson & Lillman Ringborg, 2001). Att helt och hållet eliminera mat från vardagen kan leda till att anorektiker drabbas utav håravfall på grund av närings- och vitaminbristen. Samtidigt kan det leda till att den drabbade får ökad kroppsbehåring på armar och i ansiktet då kroppen inte klarar av att hålla värmen som en följd av brist på kroppsfett. Andra konsekvenser som kan uppkomma av att svälta sig själv är att produktionen av det kvinnliga könshormonet östrogen hämmas och menstruationen uteblir. Även hjärtat påverkas utav svälten och går på sparlåga och blir ansträngt vilket kan resultera i låg puls, lågt blodtryck och låg kroppstemperatur. Detta kan visa sig då de kroppsdelar som är längst ifrån hjärtat, exempelvis fingrar, tår och läppar, blåfärgas. Då kroppen inte får den mat och den näring den behöver ställer den in sig i ett svältläge och börjar förbränna kroppens egen muskelmassa, med andra ord äter kroppen upp sig själv (Davidsson & Lillman Ringborg, 2001). Den som lider av anorexi förändras inte bara fysiskt av viktnedgången utan anorektikers psykiska hälsa förändras även av matbristen. Hjärnan påverkas av näringsbristen vilket visar sig i att den drabbade får en skev kroppsuppfattning och därmed inte kan se hur mycket hon/han gått ner i vikt. Den som lider av anorexi har ofta ett underliggande behov av att människor i dennes omgivning ska uppmärksamma och se henne/honom (Davidsson & Lillman Ringborg, 2001). 10

Diagnostiska kriterier för anorexia nervosa: Personen i fråga ska vara signifikant underviktig och det ska vara ett resultat av hans eller hennes egna ansträngningar Personen ska vara upptagen med och orolig över sin kroppsform och/eller vikt samt vara livrädd för att öka i vikt och bli tjock Störd kroppsupplevelse avseende vikt och form, självkänslan påverkas av kroppsvikt eller form, eller förnekande av allvaret i den låga kroppsvikten Minst tre på varandra följande menstruationer uteblir (Davidsson & Lillman Ringborg 2001, Fairburn 1995, Glant 2002) 2.4 Bulimia nervosa Bulimia nervosa går även under benämningen bulimi och i denna form av ätstörning ligger inte den största fokusen på självsvält utan istället hetsätning. I denna form av ätstörning ägnar sig den drabbade av att hetsäta för att sedan i olika former göra sig av med maten. Det kan visa sig i överdriven träning, användandet av laxermedel och/eller kräkningar vilket ofta benämns som kompensatoriskt beteende. Oftast går bulimi och anorexi hand i hand då många som lider av bulimi lever anorektiskt mellan hetsätningsperioderna. Även i denna form av ätstörning känner den drabbade en känsla av kontrollförlust och önskan att vara smal är lika hög vid både anorexi och bulimi. En bulimiker beskriver ofta sig själv som en misslyckad anorektiker då hon/han tappat kontroll över ätandet (Swedenson & Lundqvist 2006). Bulimi är 3-5 gånger vanligare än anorexi men ingången till ätstörningen brukar oftast börja med svältsvält för att sedan övergå i ett hetsätningsbeteende (Clinton & Norring 2002). Det kan vara svårt att upptäcka att någon lider av bulimi då det kompensatoriska beteendet oftast sker i hemlighet och då den drabbade oftast deltar i sammanhang där mat är inblandat. Eftersom bulimi och anorexi ofta går hand i hand påverkas bulimiker ofta av samma typer av fysiska och psykiska förändringar och skador på samt i kroppen som anorektiker. De skador utöver dessa som bulimiker kan få är frätskador på tänderna och sår på händer på grund av de upprepade kräkningarna (Swedenson & Lundqvist 2006). Under hetsätningsperioderna är det vanligt att bulimiker unnar sig mat som hon/han i vanliga fall inte tillåter sig att äta vilket kan vara fet och söt mat (Fairburn, 1995). 11

Diagnostiska kriterier för bulimia nervosa: Återkommande perioder av hetsätning Återkommande kompensatoriskt beteende för att inte öka i vikt så som kräkningar, laxermedel, fasta eller överdriven motion Både hetsätandet och det kompensatoriska beteendet förekommer i genomsnitt minst två gånger i veckan under tre månaders tid Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa (Davidsson & Lillman Ringborg 2001, Fairburn 1995, Glant 2002) 2.5 Utan närmare specifikation Ätstörning utan närmare specifikation, UNS, innefattar bland annat hetsätning samt ortorexia nervosa. Diagnosen ätstörning UNS ges till individer som uppfyller vissa av kraven för anorexi eller bulimi (Swedenson & Lundqvist, 2006). Hetsätning eller som det även kallas Binge eating disorder (BED) är en form av ätstörning som under de senaste åren har blivit mer och mer uppmärksammad. Att ha en hetsätningsstörning innebär att den drabbade hetsäter mat under en väldigt kort tid, äter stora mängder mat och/eller upplever kontrollförlust och därmed inte kan sluta äta. Den drabbade har återkommande perioder då hon/han hetsäter vilket förekommer minst två gånger i veckan. Andra kännetecken på hetsätning är bland annat att den drabbade äter mycket snabbare än normalt, äter tills hon/han känner sig obehagligt mätt och har känslor av skuld, äckel och nedstämdhet efteråt. Ungefär 30 % av överviktiga personer lider utav denna form av ätstörning och för många kan det vara en ond cirkel av bantning och viktuppgång. Till skillnad från bulimi använder sig inte individen ifråga utav några former av kompensatoriska beteenden vilket oftast leder till övervikt. Den som lider av hetsätning ägnar mycket tid åt tankar kring mat och ätbeteende men då en känsla av förlorad kontroll infinner sig finns trösten i maten. Förutom de nämnda symptom som drabbar en individ med en ätstörning kan den som har en hetsätning drabbas utav uppsvullnad, uttänjd magsäck och tarmproblem (Swedenson & Lundqvist, 2006). En annan form av ätstörningar UNS är ortorexia nervosa vilken även kallas för träningsnarkomani. Ätstörningen visar sig i att den drabbade tränar överdrivet mycket för att kompensera för maten hon/han äter vilken oftast är väldigt fett- och kalorisnål mat. Begreppet ortorexi myntades i slutet av 1990-talet av den amerikanske läkaren Steve Bratman som ansåg att många av hans patienter drabbats av en tvångsmässig inställning till träning och mat. Beteende innebar att patienterna slaviskt följde olika hälsodieter samtidigt 12

som de ägnade sig åt överdriven träning. Som en följd av överdriven träning och en strikt diet försämrades patienternas fysiska och även psykiska hälsa då deras hälsosamma diet innehöll för lite energi. Personer som drabbas av ortorexi kan för omgivningen tyckas ha kontroll över sin livssituation, vara karaktärsfasta och leva ett sunt liv. Det kan även vara svårt för omgivningen att upptäcka ätstörningen då det kan tyckas vara inne att äta hälsosamt och ägna sig åt olika träningsformer. De som lider av ortorexi kan uppvisa olika typer av beteendemönster: Undviker fett och/eller kolhydrater Anser själva att de kan allting om näringslära trots att det för omgivningen tycks tappat kontrollen Vet ofta exakta kalori-innehållet i de flesta livsmedel Har tvångsmässigt "nyttighetsätande" och kompensatoriskt beteende vilket kan visa sig i att den drabbade måste träna bort allt den äter och gärna lite till (http://www.netdoktor.se/barn/?_pageid=418, 2009-04-17) Det som är återkommande i alla typer av ätstörningar är att den drabbade känner rädsla inför att bli tjock, äta för mycket samt att tappa kontrollen över sin situation (Davidsson & Lillman Ringborg, 2001). 2.6 Pro-ana och pro-mia Det moderna samhället utvecklas ständigt i och med teknologins framväxt vilket gör att människan träder in i ett mer och mer individualiserat samhälle i västvärlden (Beck, 1998). Individer tar del av och anpassar sig till det moderna samhälle som växer fram då det ger en rad olika fördelar. Detta har även lett till en ökad trygghet för människor än vad det tidigare fanns i det förmoderna samhället. Trots fördelarna har det moderna samhället även genererat en rad olika nackdelar. Marx och Durkheim klassar det nya samhälle som växt fram som en orolig era. Dock ansåg både Marx och Durkheim att de fördelar det moderna samhället frambringat vägde tyngre än de negativa aspekterna (Giddens, 1996). Framväxten av det högteknologiska samhället har gett individerna en rad fördelar som tidigare inte funnits. Internet är ett exempel på både för- och nackdelar som det moderna samhället har skapat. På Internet kan människor hitta i stort sett allting som de tycks behöva och behöver i princip aldrig lämna vardagsrummet för att införskaffa sig värdefull information. Trots att Internet kan ses som en bra källa till information bör man som individ vara kritisk mot det som publiceras. Den nya eran som växt fram i det moderna samhället som en följd av Internets 13

expansion har med hemsidor och bloggar gjort att vilken människa som helst kan publicera sina åsikter och tankar. Det har lett till att personer med ätstörningar kan skriva dagbok om deras liv och deras sjukdom och det har växt fram en ny internetkultur vilket benämns proana och pro-mia. Förkortningarna står för för anorexi och för bulimi och rörelsen startades i USA i mitten av 2000-talet (Arkhem, 2005). Pro-ana och pro-mia är hemsidor på Internet som stödjer människor med ätstörningar och ser positivt på detta. De har skapats av människor som själva har någon typ av ätstörning och som i sin tur vill hjälpa andra med liknande problem. På dessa hemsidor och bloggar kan individer med någon form utav ätstörning klicka sig in och få tips och råd till hur hon eller han bäst kan stå emot hungerkänslor och undvika mat. Det finns även tips på hur personen kan förbränna mat om hon/han inte har kunnat stå emot hungerbegäret. På nästan alla pro-ana eller pro-mia sidor finns en varningstext på förstasidan där de uppmanar minderåriga att inte läsa vidare och ta del av deras råd eller som det uttrycks på flertalet sidor då den kan orsaka skada för dig och din hälsa. De uppmanar även friska människor att inte läsa de som skrivits och de poängterar väldigt tydligt att sidorna inte är till för människor som vill ha en ätstörning. Sidorna är istället, som de uttrycker det, till för de individer som redan lider av sjukdomen. Trots att det finns sidor på Internet som framhäver och glorifierar ätstörningar finns det även många individer som är emot detta och vill att sidorna ska stoppas. Det har även startats hemsidor som helt tar avstånd från pro-ana och pro-mia där de som författar sidorna själva har eller haft en ätstörning och menar att sjukdomen är inget som bör framhävas eller glorifieras. De beskriver de istället som en sjukdom fylld med tvång och ångest vilket de inte hade önskat deras värsta fiende. 14

3 Metod Kapitlet tar upp den förförståelse vi har inom ämnesområdet samt den ansats studien är uppbyggd på. Vidare följer en beskrivning på den kvalitativa forskningen som studien grundar sig i och det tillvägagångssätt materialet har samlats in på. Detta följs av en beskrivning av vårt metodval, grundad teori, och hur vi gått tillväga utifrån metoden. 3.1 Förförståelse Valet av undersökningsområde präglades till stor del av vår förförståelse som vi fått från tidigare erfarenheter och utbildning. Förförståelse bygger på våra tidigare lärdomar och erfarenheter och det innefattar upplevelser och känslor. Därför har förförståelsen alltid en riktning och är aldrig neutral vilket kan vara både ett hinder och en tillgång för oss individer när vi försöker förstå en företeelse eller ett fenomen som vi har framför oss. Det kan leda till misstag och feltolkningar men förförståelse är en första orientering som leder till vidareutveckling inom ett område. Förförståelse är en förutsättning i vår tillvara och huvudsaklig realitet i vårt liv (Ödman, 2004). Vi är medvetna om att våra tidigare kunskaper och erfarenheter har stor betydelse i hur vi ser på vårt undersökningsområde. Vårt ämnesområde är något vi båda har mött i vår vardag i form av vänner eller bekanta som har haft någon form av sjukdomen samt i media och i tidigare utbildningar. Detta påverkar vår förförståelse och de teorier vi har med oss. Dessa erfarenheter har vi försökt att inte lägga någon fokus på under intervjuerna, men vi kan dock inte bortse från tidigare upplevelser och livserfarenheter. Björklund och Paulsson (2003) anser att det är något vi har med oss omedvetet när vi bearbetar ny information och skapande av kunskap. Både vi och informanterna har förförståelse för ämnet vilket kan leda till förutbestämda svar och bidra till att individen fastnar i gamla banor. För att undvika detta har vi undvikt att använda teoretiska termer och begrepp i våra dialoger med informanterna. Däremot är vårt ämne väldigt individuellt och privat då det är något en individ lever med under flera år, så för våra informanter var det en förutsättning att det fanns en förförståelse för att de skulle kunna berätta om deras erfarenheter kring sjukdomen. 3.2 Ansats För att skapa förståelse för de problem som vi vill undersöka valde vi att intervjua kvinnor som har eller har haft någon form av ätstörning. Studien bygger på dessa intervjuer och har 15

en induktiv ansats, vilket betyder att vi inte har utgått från någon tidigare förankrad teori. Hartman (2001) beskriver en sådan undersökning i tre steg då forskaren först formulerar den fråga som denne vill ha besvarad och bestämmer hur den kan besvaras på. Sedan samlas data in i form av ostrukturerade intervjuer, detta görs av den anledningen att svarsutrymmet bestäms av informanten och därför bör det inte finnas bestämda frågor innan intervjun. Datamaterialet ska samlas in utan någon förutfattad mening om det problem som man undersöker har. Det sista steget är att analysera det insamlade materialet för att få information om vilken föreställning informanterna har om sig själva i sin situation. När analysen är färdig har den teori som är slutprodukten genererats. Efter denna process har vi fördjupat förståelsen ytterligare för det insamlade materialet genom att ta hjälp av etablerade sociologiska begrepp. Tyngdpunkten i induktiv forskning är tolkningen, eller analysen, av data. Fokus ligger på förståelse av ord och syftet med detta är att skapa en förståelse för den problematik som undersöks. Andersen (1998) menar att det inte är möjligt att genomföra med enbart statistik och matematik. Därför har vi valt att inrikta oss på informanternas uppfattningar och personliga erfarenheter om deras ätstörning och vi anser att det bästa sättet är genom kvalitativ forskning i form av personliga intervjuer. 3.3 Kvalitativa intervjuer Avsikten med intervjuerna har varit att försöka få informanterna att prata fritt kring deras erfarenheter av att leva med en ätstörning för att få deras personliga berättelse. Målet var att vi skulle ställa så få frågor som möjligt under intervjuerna då vi använde oss av en narrativ intervjuform. Informanterna ska då fritt berätta om sin livshistoria, vilket i detta fall var om deras period som det levt med en ätstörning, från början till slut. Det är det första av tre steg i en narrativ intervju, berättelsen ger intervjuaren en sammanfattning över helheten samtidigt som det ger intervjuaren indikationer på vad som kan vara väsentligt att gå in närmare på under nästa steg. Steg två innebär att intervjuaren ställer frågor till informanten om det som denne tidigare har berättat. Frågorna avser att få en tydligare innebörd och klarare bild av delar av livshistorian som intervjuaren anser vara av stor betydelse i berättelsen. Det tredje steget i denna intervjuform är att reda ut sakförhållanden som har varit oklara under intervjun, exempelvis under vilken tidpunkt en specifik händelse ägt rum (Trost, 2005). Eftersom det är ett känsligt ämnesområde vi har valt och då intervjuerna kan bli väldigt personliga så ville vi ha någon form av överblick hur intervjuerna skulle gå till. Vi visste inte hur öppna informanterna skulle vara och hur lätt de skulle ha att prata om deras sjukdom, 16

därför hade vi förberett olika teman som vi kunde ta till stöd under intervjun om vi kände att det behövdes. Enligt Andersen (1998) ska man använda sig av kvalitativ forskningsform, så som intervjuer, om det primära kunskapssyftet är förståelse, snarare än förklarande. I och med vårt ämnesområde kändes det naturligt och självklart att använda intervjuer för att samla in data. Det finns både för och nackdelar med att använda sig av intervjuer. Fördelarna är att du förmodligen får svar på de frågor du har, även om de är av intimare karaktär och intervjuer öppnar upp möjligheten för frågor som är av mer omfattande slag. En nackdel kan vara att informanterna anpassar sina svar efter vad han eller hon tror att intervjuaren vill höra (Andersen, 1998). Vi kände inte under intervjuerna att så skulle vara fallet, detta kan bero på att vi använde oss av narrativa intervjuer och informanterna fick prata fritt runt ämnet med så få frågor som möjligt. Av de sju personer som vi har intervjuat har alla varit kvalitativa intervjuer, men de skiljer sig lite åt i utformningen. De första fyra intervjuerna vi gjorde ägde rum på samma dag och informanterna kände varandra sedan tidigare. De fyra informanterna var när intervjuerna skedde friska från ätstörningen som de tidigare haft och arbetade som volontärer för andra som lever med en ätstörning. Vi upplevde det som att de var trygga i sin roll och vana vid att tala om deras tid med sjukdomen, därför skedde dessa intervjuer med en informant och en intervjuare. Informanterna var i olika åldrar och vi märkte att de två som var runt trettio år hade lättare att uttrycka sig och kunde i princip tala helt fritt om deras erfarenheter, utan att vi behövde hjälpa dem med våra teman. De andra två som var närmare tjugo hade inte riktigt lika lätt att prata fritt och uttryckte sig inte lika detaljerat. Under dessa intervjuer använde vi oss av våra teman för att få ett flyt i intervjun och för att informanterna inte skulle känna sig obekväma i situationen. Vid det andra intervjutillfället intervjuade vi tre stycken kvinnor som levde med en ätstörning när intervjuerna ägde rum, men som hade gått, eller gick på behandling för deras sjukdom. Den första kvinnan som vi intervjuade ansåg själv att hon hade lätt att prata om sin sjukdom och det var inget som hon försökte dölja för någon. Vi frågade henne om hon ville bli intervjuad av en eller om hon ville att vi båda skulle vara med. För henne gick det bra att vi båda var med under intervjun vilket ledde till att vi var en informant och två intervjuare. Trost (2005) menar att informanten kan känna någon form av maktövergrepp med två 17

intervjuare och att denne kommer i underläge på grund av det och en sådan situation måste undvikas. Vi kände att med just denna informanten gick det bra att vara två intervjuare då hon var väldigt öppen med sin ätstörning och har talat öppet om den med människor i sin omgivning under flera år. De andra två kvinnorna som vi intervjuade ville bli intervjuade ihop då de kändes mer tryggt och bekvämt för dem. Detta var något som vi ville respektera och därför hade vi en gruppintervju med två informanter och två intervjuare. Trost (2005) anser att det kan uppstå en rad problem med gruppintervjuer. Ett av problemen är den etiska aspekten då intervjuaren alltid har tystnadsplikt av den information som sägs under intervjun, det har inte de andra informanterna som är med under intervjun. Gruppens storlek är ytterligare en aspekt att ta i beaktning då en för stor grupp kan leda till att inte alla får chansen att prata då någon eller några deltagare kan glömmas bort. Ytterliggare problematik som kan uppstå är att en informant är pratsam och den andra tystlåten, som intervjuare kan det uppstå en spänd atomsfär om denne påpekar detta inför informanterna. De två kvinnorna som vi hade en gruppintervju med kände varandra sedan innan och har prata mycket om deras ätstörningar ihop. Vi kände inte av någon av den problematik som Trost (2005) belyser under vår gruppintervju. Kvinnorna hade, som tidigare nämnts, prata och funnit stöd i varandra under en längre period så den etiska aspekten upplevde inte vi som något hinder. De två kvinnorna var även väldigt samspelta med varandra och lät varandra ta plats och prata till punkt utan att några avbrott skedde för att den andra ville bryta in med någon kommentar. Vi ser dock inga direkta fördelar med en gruppintervju då vi anser att intervjun inte blir lika privat och detaljrik som en intervju med en informant och en intervjuare. Det blir även ett större ansvar som intervjuare att ge de båda informanterna lika mycket uppmärksamhet så att ingen av dem känner sig bortglömd eller ointressant. Om det inte hade varit så att kvinnorna hade känt varandra sedan tidigare hade vi inte uppmuntrat informanterna till en gruppintervju, men eftersom det var kvinnornas egen önskan ville vi ändå ge det ett försök och vi är nöjda med det resultat som gruppintervjun gav oss. En intressant aspekt med intervjuerna var att vi märkte att fokus låg på olika tidpunkter för de olika informanterna, och det var väldigt annorlunda att intervjua kvinnorna som var friska och dem som fortfarande var sjuka. De som var friska från sin ätstörning pratade inte alls i lika stor utsträckning om den behandling de hade gått igenom för att bli friska. De fokuserade mer kring olika händelser som var av stor vikt för dem och de talade även mycket om deras familjs del under sjukdomen. De som fortfarande var sjuka när intervjuerna ägde rum pratade i större utsträckning om behandlingen för att bli friska och vad de ansåg om den, samt 18

kampen och problematiken kring mat. Det är intressant att höra hur deras personlighet och erfarenheter bidrar till hur samtalet utvecklas. Personligheten speglas i informanternas egna infallsvinklar och vad det anser har stor betydelse för deras tid de levde med sjukdomen, vilket leder intervjun vidare åt olika håll. Det bidrar till att varje intervju blir en egen levande helhet mellan informant och intervjuare. Vi har använt diktafon och spelat in alla våra intervjuer. På så vis har vi en korrekt översättning av informanternas åsikter i vår transkribering, och vi har inte gått miste om någon data. Björklund och Paulsson (2003) anser att man inte bör spela in intervjuer då det är av känsligare slag och Gustavsson (2004) är av samma åsikt då han anser att bandspelaren hämmar informanten att lämna känsligt data. Alternativet är att anteckna det som forskaren anser är viktigt under, eller direkt efter, intervjun. Vi anser inte att detta var fallet under våra intervjuer. Vi var tydliga med att informera informanterna, innan vi satte igång diktafonen, att de enda som kommer att lyssna på inspelningen var vi. Ingen av våra informanter hade något emot detta och vi anser inte att det var något hämmande att använda oss av diktafon. Vi ville ha så korrekta tolkningar och citat som möjligt och med hjälp av inspelningen har vi minskar risken för förvrängningar då allt som sagt finns ordagrant inspelat. Vi har valt att använt oss av fingerade namn på informanterna i analysen av vårt material. Det var inget som informanterna bad om, tvärtom var det många av dem som presenterade sig med namn i början av intervjun. Vi valde att använda fingerade namn för att det är ett privat ämne och vi ansåg inte att det var relevant att veta informanternas riktiga namn. 3.4 Grundad Teori Vi hade i ett tidigt stadium av forskningen ett intresse av att använda oss av grundad teori som forskningsmetod. När vi valde vårt ämne kändes det som en intressant metod att använda då den är annorlunda för oss och ett nytt tankemönster att använda. Metoden grundar sig i att ha så lite förkunskaper som möjligt inom ämnesområdet då man ska vara opåverkad av andras tankar, idéer och resultat. Det är iakttagelser av verkligheten som är grunden till kunskap (Glaser & Strauss, 1967). Grundad teori är en systematisk kvalitativ metod och det lämnas mycket utrymme för forskarens subjekt som ett viktigt verktyg i forskningsprocessen och dess syfte är att upptäcka fenomen i sociala sammanhang (Gustavsson, 2004). Vi har enligt vad Glaser och Strauss (1967) rekommenderat byggt upp egna kategorier efter det data vi samlat in. För att förstå vad som menas med begreppet kategori är en enkel förklaring att 19

det är ett fenomen som har en bestämd mening för en grupp människor (Hartman, 2001). Fördelen med att skapa dessa kategorier är att det som sätts under dem verkligen hör hemma där till skillnad om vi hade utgått från en tidigare teori. Då hade vi utgått från de kategorier som redan existerade i teorin och hade då behövt tolka och vrida på vårt resonemang för att få dem att passa in. Inom grundad teori ska man göra ett teoretiskt urval och det är den process där vi som forskare samlar in, kodar och analyserar data i syfte att generera teori. Grundad teori lägger fokus på att glömma tidigare kunskaper för att vara så opåverkad som möjligt när forskningen börjar. Vissa tidigare kunskaper går dock inte att undgå då vi har lärdom med oss sedan tidigare erfarenheter (Glaser & Strauss, 1967). När det gäller det förberedande arbetet som syftar till att ta fram potentiella informanter hade vi en viss kunskap om vart dessa informanter fanns och på så vis hur vi kunde nå dem. Det är alltså utifrån tidigare kunskap vi visste hur vi skulle komma i kontakt med dessa individer och kunna starta insamlandet av teori. Eftersom vår problemformulering riktar sig till en specifik grupp av människor vände vi oss till behandlingshem och stödgrupper för individer med ätstörningar och fick via den vägen ett antal informanter. Under intervjuernas gång fick vi information om andra personer som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju, på så vis styrde vi inte helt själva vilka vi intervjuade utan det blev snarare informanterna själva som tipsade vidare om fler informanter. När den insamlade datan inte längre tillför något nytt till kategorierna har vad som kallas för empirisk mättnad uppstått. Det menas att insamlingen av data har kommit till en punkt då ny information inte bidrar till något väsentligt till kategorierna (Gustavsson, 2004). Det är alltså inte på förhand bestämt hur många informanter som behövs, utan det avgörs under forskningens gång. En kombination av att vi var nöjda med det material vi fått från intervjuerna samt att det är svårt att få tag i intervjupersoner ansåg vi att det räckte med de sju intervjuer vi fått då alla intervjuer var väldigt ingående och detaljrika. Grundad teori ger möjligheter att gå in och täcka så kallade hål och luckor i det empiriska materialet som upptäcks med ytterligare intervjuer i ett senare skede (Gustavsson, 2004). Detta är dock inte något som vi använt oss av. Kodning innebär en begreppssättning av materialet, vilket, enligt Gustavsson (2009), är det mest centrala i metoden. För att ta fram det relevanta i våra intervjuer samtidigt som vi försäkrar oss om att inte gå miste om någon värdefull information har vi fysiskt delat sönder 20

våra intervjuer. Arbetet har gått till på så vis att vi har klippt itu transkriberingarna av intervjuerna och delat in dessa urklipp i olika högar som sedan har kommit att representera de huvudsakliga inriktningarna av materialet. Det är dessa inriktningar som har kommit att bli de huvudsakliga förutsättningarna som vi var ute efter i vår frågeställning. Inriktningarna är som en kodning av kategorier där man gör en begreppssättning av materialet, detta görs inte efter förutbestämda kodscheman utan det är en kreativ process (Gustavsson, 2004). Arbetet var mycket givande och gav möjlighet till kreativitet och vi försökte ha inställningen att vi glömt bort intervjuerna och bara läste rad för rad och tolkade innebörden. För att förstärka detta ytterligare hade vi under transkriberingen tagit bort allt som vi sagt under intervjuerna, vi hade alltså bara det som informanterna hade sagt då vi klippte itu transkriberingarna. Detta gjorde att vi verkligen tog vara på allt material vi fått och inte snöade in på ett fåtal meningar i dialogen. 21

4. Min ätstörning Kvinnorna har levt med ätstörningar under olika långa perioder men alla har något gemensamt, en början och ett slut. De tankar och händelser som leder kvinnorna både in och ur sjukdomen och vägen för att komma dit de är idag har kantats av tankar, vikt- och kroppsångest, behandlingar och inre strider. Att leva med en ätstörning är att leva med tankar om kropp, mat och vikt dygnet runt och att bryta ett levnadssätt som är så pass destruktiv kräver år av samtal, terapi och accepterande för att bli frisk från sjukdomen. Detta var ämnen som kom upp under intervjuerna och vi kunde utifrån det hitta fyra kategorier runt kvinnornas ätstörning. Dessa är början, sjukdomen, behandling och slutet. 4.1 Ingången till ätstörningen Alla de kvinnor som vi intervjuade har väldigt olika erfarenheter att berätta om hur deras sjukdom började. Vi kommer att belysa kvinnornas berättelser om vad det tror det var som ledde in dem i en ätstörning. En tendens vi ser i vårt material är att de flesta inte vet någon specifik händelse som satte igång processen utan de har nämnt ett antal olika händelser eller en längre period med en specifik händelse som utlöste sjukdomen. En del vet fortfarande inte riktigt vad som gjorde att de fick en ätstörning medan andra bara skulle gå ner lite i vikt och sedan tappade kontrollen. Två av kvinnorna nämnde att de under en period i sitt liv började träna mycket och började tänka på vad de åt för att gå ner lite i vikt. Under den perioden fick de tankar om att de inte dög som de var och behövde gå ner ännu mer i vikt än vad de från början hade tänkt. Då var jag på den där målvikten som jag hade satt upp För jag hade någon bild av att liksom innan jag gått upp de här kilona som jag inbillat mig att jag gått upp då vägde jag 55 kilo så dit skulle jag ner igen och dit kom jag också. Men då var jag så van vid att leva i det här, liksom gå ut och springa varje morgon och träna lite hårdare några dagar i veckan utöver springningen. Och äta så lite som möjligt och vara jätte noga med vad jag åt och när jag åt och sådär. Ehm, och så tänkte jag att jag lika gärna kan fortsätta med det, för då får jag såhär, några kilo tillgodo ungefär. Så filosoferade jag. Och sen så hade jag två kilo tillgodo, fyra kilo till godo och så tickade det på (Amanda, under behandling för anorexi) 22

Två andra kvinnor nämnde båda två att det var en pojkvän som de hade då de blev sjuka som på något sätt bidragit till deras sjukdom. En av kvinnorna hade en pojkvän som var väldigt elak mot henne och kallade henne för kränkande och nedvärderande namn vilket till slut gick överstyr och ledde till att hon under vissa perioder sov på golvet då hon inte ansåg att hon var värd att ligga bredvid honom i sängen. Kvinnan säger under intervjun att hon fick höra dessa smeknamn under en så lång period att hon tillslut trodde på dem och gjorde allt han sa. Hon nämnde även att anorexin eskalerade ytterligare efter att hon och killen gjort slut då hon straffade sig själv genom att dra ner mer och mer på maten. Den andra kvinnan, Frida, som levt med ätstörningar i elva år beskriver sin situation på ett annat sätt: Det började med att jag var jätte kär i en kille och var såhär lyckligt kär och gick ner jätte mycket i vikt. Och då, jag hade väl inga sådana här, jag såg väl ut som jag såg ut liksom. Men nu var det ändå folk som sa Ah, men du har gått ner i vikt, snygg liksom och sådär. Ehm, och sen gjorde han slut och då blev jag jätte ledsen och då ja, då började jag tröstäta helt enkelt. Efter den händelsen har Frida levt större delen av sitt vuxna liv med att pendla mellan anorexi, bulimi och hetsätning. Ytterligare en kvinna, som är frisk från anorexi, nämner sin pojkvän men i ett sammanhang då hon menade på att det var han som var den första som reagerade på att hon gått ner mycket i vikt och ansåg att hon borde söka hjälp för det. De flesta av informanterna har vetat i ett ganska tidigt skede att de varit sjuka. De har vetat om kriterierna för sjukdomen och på så vis förstått att dem varit sjuka. Matilda, som är frisk från bulimi, insåg att hon var sjuk när hon läste kriterierna för bulimi i en tidning men hon ansåg ändå att hon mådde jättebra. En annan kvinna som levde med anorexi vid intervjutillfället menar på att hon alltid har varit insiktsfull även fast hon varit sjuk och vetat om att hon har problem. Sara som är frisk från anorexi beskiver starten av sin sjukdom som ett aktivt val. Jag blev sjuk i bulimi först då i ettan på gymnasiet ehm en ganska mild form av bulimi, jag tyckte väl att jag valde att kräkas för att jag hade ätit något onyttigt och sådär så det var inte så mycket tvångsbeteende enligt mig. 23