Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK
Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock ytterligare om det finns flera kulturer och språk exempel? Många svårigheter uppstår för att flera kulturer och språk är aktuella Komplext men ändå enkelt om vi ser till människan, etik och grundläggande rättigheter till kommunikation Utvalda artiklar
McCord & Soto, 2004 AKK i mexikansk-amerikanska familjer McCord & Soto 2004 Samtliga användare och familjer ansåg att hjälpmedlet fyllde funktion i någon kontext Tydliggörande, ökad förståelighet, i skola och samhälle (om än ej i hemmet), fler kommunikationsmöjligheter, sedd av andra som kompetent, mer komplexa yttranden än med kropp Underlättade inte samtal enligt familjerna
Hastighet, intimitet och djup att föredra Mer komplexa interaktioner med hjälpmedel men familjerna upplevde det inte så Språk i hjälpmedel ett hinder för användning Talsyntes, uttal, språk (engelska fast spanska talas i hemmet), bilder, sätt att kombinera bilder Samtliga familjer ansåg att hjälpmedlet behövdes i skolan för inlärning
Implikationer Samarbete med föräldrar fråga Försök förstå värderingar och åsikter ökad förståelse för resultat av AKK-intervention Kulturellt och språkligt relevant vokabulär Hjälp med programmering och interaktionsstrategier Kulturellt och språkligt anpassad utbildning Håll koll på egna värderingar!
Pickl, 2011 Kommunikationsintervention vid flerspråkighet Pickl 2011 Underlättande och hindrade faktorer i skola och hem 10 mammor, 1 pappa, 1 mor/farfar, 24 specialpedagoger i specialskolor 43 barn (6-16 år) med varierande personliga resurser och kommunikationssätt Intervju, observation, e-post, personlig kommunikation
Klassrumssituationen Små klasser Få elever per lärare Inga eller få elever med utagerande beteende Lättillgängliga tolkar Tillgång till olika hjälpmedel Stöttande team Stöttande rektor
Intresse hos lärare Av att interagera med föräldrar Av att arbeta i team Av att pröva nya metoder För andra kulturer och språk Av vidareutbildning
Lärares kunskap och erfarenhet Av AKK för barn med omfattande svårigheter Av att undervisa barn med omfattande funktionsnedsättning Av att arbeta med individuella planer Av att samarbeta med flerkulturella familjer Av att värdera, förstå samt ta vara på föräldrars kunskap Av att hantera språkbarriärer
Kommunikationshjälpmedel Förekomst av olika kommunikationssätt i klassrummet Regelbunden användning av AKK Modellering av AKK-användning för olika familjemedlemmar Utbildning och träning för familjen Inkludering av hemspråk Information om finansiering i förhållande till AKK
Attityder i familjen Intresse för nytt språk och kultur Synen på professionella som samarbetspartners ej auktoriteter Samsyn när det gäller utbildning, funktionsnedsättning och intervention Att dela med sig av viktiga aspekter när det gäller kommunikation i hemmet AKK accepteras av de viktigaste familjemedlemmarna AKK används i hemmiljön
Samspel föräldrar lärare Information om behov och rättigheter på alla språk Regelbundenhet i kontakt från båda håll Föräldrar kunde tycka att de hade tät kontakt med lärare, lärare kunde uppleva ointresse och passivitet hos föräldrar Språk Pappor ibland mer kunniga i språk men mindre kunniga om barnen, behov av tolk minskar chans till spontana möten
Intresse av att dela kulturella frågor Prata om kommunikationsbehov i olika miljöer 1/3 av lärarna hade ingen kunskap om barnets kommunikativa förmåga på sitt hemspråk Information om förväntad nivå vad gäller föräldrars insats och deltagande
Våga fråga! Alltid viktigt särskilt vid flera språk och kulturer! Rätt person ska ställa frågorna delta i planering Kultur, språk, kön, ålder, tolk Rätt frågor ska ställas - relevans Syn på funktionsnedsättning och möjligheter, värderingar, bilder, teknik Frågorna ska ställas till rätt personer bredd Men ta vara på kunskap vi har om viktiga personer i nätverket
Frågorna ska ställas på rätt sätt reflektera Språk, stil, attityd, muntligt och skriftligt, tolk Frågorna ska ställas på rätt ställe lämplig miljö Hem, skola, arbetsplats, på habiliteringen, fika? Frågorna ska ställas vid rätt tidpunkt Möjlighet att påverka och säga nej och nej tack, andra saker än AKK är viktiga i en familjs liv
Referenser Bevan-Brown, J. (2001). Evaluating special education services for learners from ethnically diverse groups: Getting it right. Journal of the Association for Persons with Severe Handicaps, 26, 138 147. Blake Huer, M., & Irvine Saenz, T. (2002). Thinking about Conducting Culturally Sensitive Research in Augmentative and Alternative Communication. Augmentative and Alternative Communication, 18, 267-273.
Referenser McCord, S. M., & Soto, G. (2004). Perceptions of AAC: An ethnographic investigation of Mexican-American families. Augmentative and Alternative Communication, 20(4), 209-227. Pickl, G. (2011). Communication intervention in children with severe disablities and multilingual backgrounds Perceptions of Pedagogues and parents. Augmentative and Alternative Communication, 27(4), 229-244.