Arbetsplan arbetsgrupp Gröna näringar 2016 1
Ändringslogg för dokumentet Version Datum Ändring Signatur 1 2015-11-13 Första Utkast av arbetsplan NL 2 2015-11-24 Andra Utkast av arbetsplan NL + SL 3 2015-12-02 Antagen av styrgruppen NL + SL 4 5 Bilagor Bilaga nr Dokument Versionsdatum Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Åååå-mm-dd åååå-mm-dd åååå-mm-dd åååå-mm-dd 2
Övergripande mål Utfört arbete Effekt Specifikt mål Resultat Operationellt mål Insatser och utfall Figur 1. Principskiss för hur interventionslogiken ser ut som kommer att användas i utvärderingen av nätverksaktivitet. Boxarna ifylls för varje operationellt mål. 3
1. Bakgrund och syfte En övervägande del av de insatser som görs inom landsbygdsprogrammet har företag inom de gröna näringarna som målgrupp. Inom Landsbygdsnätverket har arbetsgrupp Gröna näringar verkat sedan 2012 med nätverksaktiviteter riktat till denna målgrupp. De aktiviteter som ingår i denna plan bygger till en del på erfarenheter från tidigare genomförd verksamhet av gruppen. I arbetsplanen finns även nya idéer som tagits fram av gruppen under hösten 2015. Arbetsgruppen anser att konkurrenskraften inom gröna näringar kan stärkas genom många olika åtgärder där den Nationella livsmedelsstrategin, som regeringen lanserar i mars är en mycket viktigt del. Arbetsgruppen har under 2015 fört dialog med sekretariatet för utredningen och lyft fram breda samverkanslösningar för att öka konkurrenskraften i de gröna näringarna. Under en rad år har en maktförskjutning skett från primärproduktionen, som nu har begränsat inflytande över marknaden för insatsvaror, livsmedelsindustrin och handelsledet, till just handelsledet. Detta påverkar konkurrenskraften för företag på landsbygden som är många och få i jämförelse till handelsledet som är få och stora. Förslagen i denna arbetsplan innebär en del åtgärder för ökad konkurrenskraft, som arbetsgruppen i samverkan kan initiera inom ramen för landsbygdsprogrammet. Genom ökad kunskap hos politiker, andra beslutsfattare och konsumenterna om de många ekosystemtjänster 1 och kollektiva nyttigheter som de gröna näringarna är en förutsättning för, till exempel livsmedel och estetiska värden i ett öppet odlingslandskap, kan konkurrenskraften stärkas inom de gröna näringarna. Ekosystemtjänster lyfts fram i det svenska miljömålsarbetet, men begreppet är okänt för många och behöver förtydligas. Ekosystemtjänster som biologisk mångfald och ett öppet landskap levereras med hjälp av jord- och skogsbrukare. Den svenska landsbygdsbilden har förändrats och förändras snabbt. Mellan 2003 och 2013 försvann 18 % av de svenska ängs- och betesmarkerna. 2 I exempelvis Värmland har 43 % av åkermarken förbuskasts eller blivit skog de senaste 80 åren. 3 Sådana förändringar i markanvändningen leder till att den biologiska mångfald som är knuten till odlingslandskapet minskar. När lönsamheten minskar läggs företagen ner, djuren försvinner från markerna och landsbygden blir därmed fattigare på såväl mångfald som jordbruksföretag Denna snabba förändring av landskapsbilden och dess orsakssamband är viktig att tydliggöra för politiker och andra beslutsfattare. Ett sätt är att sprida kunskap om hållbar mat är att nyttja offentliga måltider. En vanlig vardag äter ungefär var tredje svensk mat som köps in för skattepengar exempelvis på sjukhus, förskolor skolor och äldreboenden. Maten behöver vara hälsosam, smakfull och hållbar, där hänsyn tas till var den kommer ifrån, hur den produceras samt hur den tillagas och serveras. De offentliga måltiderna kan utgöra kommunikationskanal för att knyta ihop hela kedjan från jord till bord hela vägen fram till matgästen. Det behövs även en större kunskap och dialog mellan 1 Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. 2 Utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen och databasen TUVA, Jordbruksverket 2014 3 4
producenter och vanliga konsumenter för att aktörer inom de gröna näringarna bättre ska förstå konsumenternas situation och hur budskap om hållbar mat kan föras ut. Ett annat sätt att öka konkurrenskraften i de gröna näringarna kan vara en utökad satsning på nya produkter. Det stora antalet nyanlända personer som kommit till Sverige de senaste åren har fört in nya matvanor och därmed behov av nya livsmedel. En marknad kan finnas för att producera dessa livsmedel i Sverige. Närmare 70 procent av lantbruksföretagarna är över 50 år och en fjärdedel är över 65. Det innebär att majoriteten av de svenska gårdarna kommer att behöva byta ägare inom 10 till 15 år. I areal ska 1,7 miljoner hektar övertas av yngre brukare de närmaste 15 åren 4. Stort behov föreligger således av att underlätta för ägarskiften och få in yngre personer in i de gröna näringarna. Verksamheten inom lokalt ledd utveckling, LLU startar med projekt under 2016. I flera LLU strategier utgör satsningar inom de gröna näringarna viktiga delar. En spridning av erfarenheter och metoder som kan användas i de gröna näringarna från tidigare Leaderprojekt kan ge stöd till fler och bättre projekt inom LLU för de gröna näringarna. 1.1Målen för landsbygdsprogrammet Målen för landsbygdsprogrammet 2014 2020 är att: 1. Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden. 2. Förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk. 3. Främja organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket. 4. Återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket. 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn. 6. Främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden. 1.2 Målen för landsbygdsnätverket Aktiviteter och insatser inom nätverket ska fokusera på att: a) öka intressenternas deltagande i landsbygdsutvecklingen och i utvecklingen av fiske och vattenbruk, b) förbättra landsbygds- samt havs- och fiskeriprogrammets kvalitet, c) informera en bredare allmänhet och de potentiella stödmottagarna om politiken för landsbygdsutveckling och fiske, 4 KAPITAL TILL JORDBRUKET LRF 2015, 5
d) främja innovation inom jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket och landsbygdsområden. 1.3 Målen för arbetsgrupp gröna näringar Arbetsgrupp Gröna Näringar startade 2012 och med namnet Stärkt konkurrenskraft i de gröna Näringarna. Gruppen fortsatte med vissa utökningar in i den nya programperioden och då med namnet Gröna Näringar. Namnbytet indikerade också en breddning av inriktningen av aktiviteterna till att utöver konkurrenskraftsfrågor även inkludera miljöfrågor inom de gröna näringarna. De aktiviteter som arbetsgruppen avser att genomföra stärker såväl miljö som företagsutveckling/lönsamhet. För att komma i fas med övriga arbetsgrupper, som har tvååriga planer, inom landsbygdsnätverket görs denna plan för året 2016. Planeringen av aktiviteterna har gjorts vid gruppens ordinarie möten. På mötet den 12 oktober 2015 genomförde gruppen en särskild workshop där nätverksaktiviteterna för 2016 prioriterades och konkretiserades. De specifika mål som arbetsgruppen vill arbeta för under 2016 är: 1. Politiker och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå har nåtts av information om gröna näringars betydelse för landskapet och miljön. 2. Företagare inom de gröna näringarna har nåtts av information om ekosystemtjänster samt om vilka möjligheter som finns för att utveckla och marknadsföra sina företag via ekosystemtjänster. 3. Koncept för att öka konsumenternas kunskap om hållbar mat har utvecklats. 4. Svenskt jordbruk har ökade möjligheter att producera nya livsmedel till nya svenskar. 5. De gröna näringarna får ett större engagemang inom Lokalt ledd utveckling. 6. Fler unga väljer att engagera sig i de gröna näringarna. De specifika målen förhåller sig till programmets övergripande mål och målen för landsbygdsnätverket enligt nedan (tabell 1). Mål för landsbygdsprogrammet Förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk. Återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en Mål för nätverket Informera en bredare allmänhet och de potentiella stödmottagarna om politiken för landsbygdsutveckling och fiske. Förbättra landsbygdsprogrammets samt havs- och fiskeriprogrammets kvalitet. 6 Specifika mål för arbetsgruppen Politiker och beslutsfattare har nåtts av information om gröna näringars betydelse för landskapet och miljön. Företagare inom de gröna näringarna har nåtts av information om ekosystemtjänster samt om vilka möjligheter som finns för att utveckla
koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn. Främja organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket. Förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbar.t skogsbruk. Förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk. Förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbar.t skogsbruk. Informera en bredare allmänhet och de potentiella stödmottagarna om politiken för landsbygdsutveckling och fiske. Öka intressenternas deltagande i landsbygdsutvecklingen och i utveckling av fiske och vattenbruk. Öka intressenternas deltagande i landsbygdsutvecklingen och i utveckling av fiske och vattenbruk. Öka intressenternas deltagande i landsbygdsutvecklingen och i utveckling av fiske och vattenbruk. Öka intressenternas deltagande i landsbygdsutvecklingen och i utveckling av fiske och vattenbruk. Förbättra landsbygdsprogrammets samt havs- och fiskeriprogrammets kvalitet. och marknadsföra sina företag via ekosystemtjänster. Koncept för att öka konsumenternas kunskap om hållbar mat har utvecklats. Svenskt jordbruk har ökade möjligheter för att producera nya livsmedel till nya svenskar De gröna näringarna får ett större engagemang inom Lokalt ledd utveckling. Fler unga väljer att engagera sig i de gröna näringarna 2. Mål för arbetsgruppen De insatser och utfall som arbetsgruppen har för avsikt att genomföra listas under de specifika mål som presenteras i föregående avsnitt. Det arbetssätt som arbetsgruppen använder innebär i flertalet fall att en särskild undergrupp tillsätts för att genomföra beslutade aktiviteter och att denna grupp leds av en ledamot från arbetsgruppen. I denna undergrupp kan även ingå andra representanter från Landsbygdsnätverkets medlemmar än de som sitter ordinarie i arbetsgruppen. 7
2.1 Politiker och beslutsfattare har nåtts av information om gröna näringars betydelse för landskapet och miljön 2.1.1 Bakgrund Den miljönytta som de svenska gröna näringarna ger är delvis okänd för beslutsfattare. För att beslutsfattare ska välja att satsa på de inhemska produkterna med de mervärden de erbjuder är behovet stort av ökad kunskap om det samhälls- och miljönyttor de gröna näringarna i landet producerar. Beslutsfattare ska även bli mer medvetna om konsekvenser av beslut som påverkar företag med betande djur och få en förståelse för att betande djur inte är en självklarhet i landskapet. Det gäller då inte bara beslut som kopplar direkt till dessa företag, utan även andra beslut som påverkar livsmedelskedjan och företagen generellt etc. De svenska naturbetesmarkerna hör till en av världens artrikaste biotoper. Med en minskande djurhållning hotas dessa marker. Under nittonhundratalet blev de svenska naturbetesmarkerna och ängarna snarare skog då mer än en miljon hektar planterades med främst gran. Svag lönsamhet i mjölk-, nöt- och lammproduktionen hotar nu den resterande knappa halvmiljonen hektar naturbetesmark. Det öppna och varierade odlingslandskapet som endast upprätthålls av ett aktivt jordbruk är en förutsättning för bygders attraktion för bl. a. boende och turism. I de allra flesta delar av landet är det djurhållning med idisslare som är tänkbart, alternativet är oftast träd eller energiskog. 2.1.2 Redan utfört eller planerat arbete Arbetsgruppen har hjälpt till att arrangera tre betessläpp under 2013. Elva betessläpp med tillhörande fem seminarier genomfördes 2014 och under 2015 genomförde arbetsgruppen tillsammans med lokala och regionala aktörer fyra stycken s.k. Bushresor, där deltagare i en bussresa får se hur markerna växer igen men även medverkar i en diskussion om vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra förbuskningen. Diskussionerna handlade också om det gemensamma ansvaret för det svenska odlingslandskapet och att de beslut man fattar kan påverka företag med betesdjur och därmed landskapet. Gruppen har tidigare haft kontakt med både konkurrenskraftsutredningen och ansvariga på departement om livsmedelsstrategin. Gruppen har även haft en dialog med ansvariga på departementet m EIP Agri samt med landsbygdsdepartetmentet och Landsbygdsnätverket om innovationssupporten. 2.1.3 Kommande aktiviteter Bushresor Konceptetet med bushresor eller buskresor som genomfördes under 2015 visade sig ge gott resultat vad gäller att få med politiker, andra beslutsfattare och media i en diskussion runt framtiden för jordbruksmarkerna. Lokalt och regionalt gavs bushresorna stort utrymme i media men även nationellt fanns det ett intresse, inte minst i sociala medier. Allt material runt bushresorna 2015 finns samlat på Landsbygdsnätverket hemsida. www.landsbygdsnatverket.se/bushresan 8
Arbetsgruppen vill fortsätta med samma koncept på sex ställen under 2016. Utgångspunkt för arbetet är att en del av resorna är storsdatsnära. De bör även vara regionalt fördelade i landet. Arbetsgruppen kommer även göra en kort övergripande analys för att visa på landsbygdsprogrammets effekt på landskap och miljöinsatser. Det operationella målet är under 2016 genomföra 6 bushresor regionalt fördelade i landet samt att sprida information om resorna via Landsbygdsnätverkets hemsida. Ett informationsmaterial tas fram baserat på redan genomförda utredningar och utvärderingar, till exempel inom regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter, för att visa på landsbygdsprogrammets effekt på landskap och miljöinsatser. En uppföljning kommer att göras av vilka som deltagit samt i vilken utsträckning bushresorna har gett dem information om gröna näringars betydelse för landskapet. Dialog med andra Arbetsgruppen har haft ett möte med ansvariga för livsmedelsstrategin och kan under 2016 fortsätta en dialog där arbetsgruppens resultat och synpunkter lyfts fram. Resultaten från gruppens aktiviteter bör levereras till lämpliga aktörer i miljömålsarbetet för att vara en del i översynen av miljömålen. Arbetsgruppen kommer att följa arbetet med och föra en dialog med ansvariga för det nationella skogsprogrammet. Arbetsgruppen har följt utvecklingen av hur det europeiska innovationspartnerskapet (EIP- AGRI) med innovationsgrupper lanseras i Sverige. Landsbygdsnätverket har ett särskilt ansvar för att ge stöd till ett bra genomförande av EIP-AGRI i Sverige. Arbetsgruppen kommer därför även under 2016 att fortsätta följa och utgöra referens till EIP-arbetet. Arbetsgruppen kommer även ta del av och utbyta erfarenheter med det arbete som görs inom det europeiska landsbygdsnätverket och bland andra nationella landsbygdsnätverk. Det operationella målet är att arbetsgruppen har kontakt med andra grupperingar. En uppföljning kommer att göras av i vilken utsträckning gruppens resultat och kunskap gett ett avtryck i form av skrivningar eller liknande. 2.2 Företagare inom de gröna näringarna har nåtts av information om ekosystemtjänster samt om vilka möjligheter som finns för att utveckla och marknadsföra sina företag via ekosystemtjänster. 2.2.1 Bakgrund Ekosystemtjänster är ett ganska nytt ord som ska beskriva nyttan som människor har av naturen. Det kan handla om allt från att leverera livsmedel, energi och råvaror till olika biobaserade material, etc. till vattenrening, att möjliggöra pollinering, bevara och synliggöra kulturspår och 9
biologisk mångfald, att möjliggöra annat företagande, rekreation och turism och att tillhandahålla kunskap om hur man brukar jorden och producerar livsmedel på ett hållbart sätt. Naturvårdsverket, tillsammans med flera aktörer, bland andra länsstyrelserna och Jordbruksverket, har ett regeringsuppdrag för att uppnå miljömålssystemets etappmål om biologisk mångfald och ekosystemtjänsternas värden. Naturvårdsverket har även tagit fram en guide om värdering av ekosystemtjänster. Jordbruksverket hanterar ekosystemtjänster bl a inom arbetet med Mångfald på slätten. Det finns även flera forskningsprojekt om ekosystemtjänster, exempelvis inom SP Food and Bioscience (tidigare SIK) med forskning om att testa och utveckla metoder för att kvantifiera viktiga ekosystemtjänster för att ge en bredare bild av jordbruksproduktions värden. 2.2.2 Redan utfört eller planerat Ett planeringsarbete för att genomföra nätverksaktiveter inom området ekosystemtjänster har genomförts under 2015. Under 2016 fortsätter detta arbete med konkreta nätverksaktiviteter. 2.2.3 Kommande aktiviteter Gruppen ska arbeta för att öka intresset hos företag inom de gröna näringarna om vad ekosystemtjänster är samt om vilka möjligheter som finns för att utveckla och marknadsföra företagen via ekosystemtjänster. Detta ska ske genom att ta fram genom en beskrivning genom exempel om vad ekosystemtjänster är på gårdsnivå, beskrivningar av hur brukaren kan gynna ekosystemtjänster för att få bättre produktion och ge nytta för samhället i stort, till exempel produktion av livsmedel, rening av vatten genom våtmark samt med exempel på hur ekosystemtjänster kan kommuniceras ut gentemot konsumenter och allmänhet Arbetsgruppen kommer under 2016 ta fram ett informationsmaterial om ekosystemtjänster inom de gröna näringar man där fokus ligger på exempel från enskilda företag i jordbruket. Materialet kan vara en broschyr motsvarande det som gjordes inom kulturmiljösatsningen, men även kommuniceras på andra sätt. Arbetsgruppen har för avsikt att göra ett liknande arbete om ekosystemtjänster inom skogen under 2017. Materialet kommer att innehålla exempel på hur ekosystemtjänster kan se ut på den enskilda gården, men även exempel på hur värdena med ekosystemtjänster kan kommuniceras ut gentemot konsumenter och allmänhet samt hur ekosystemtjänsterna på ett bättre sätt kan tas tillvara på gården. Framtagandet av materialet bygger på ett samarbete mellan de i arbetsgruppen ingående organisationerna och myndigheterna men även med andra aktörer som forskat eller på annat sätt arbetat med ekosystemtjänster i de gröna näringarna. Det material som tas fram i gruppen kan även användas i andra av Landsbygdsnätverkets aktiviteter, exempelvis inom Bushresan. Det operationella målet är att ta fram och sprida ett informationsmaterial med exempel på ekosystemtjänster på enskilda gårdar och hur dessa tjänster kan användas för att kommunicera gentemot konsumenter och allmänhet samt för att förbättra på den enskilda gården. 10
2.3 Koncept för att öka konsumenternas kunskap om hållbar mat har utvecklats. 2.3.1Bakgrund Sökkonferens Genom en s.k. Sökkonferens kan underlag tas fram till bättre kommunikationen för att nå ut till en idag vanlig konsument. Syftet är att med en normkritisk metod hitta lösningar som utvecklar och anpassar information och kommunikation för de målgrupper man idag misslyckas med att nå ut till. En sökkonferens kännetecknas av att hela systemet finns i rummet vilket betyder ett tvärsnitt av de viktigaste intressenterna istället för som oftast de som tror sig veta svaret. Syfte och konsekvens blir att vi kommer att vidga vårt perspektiv och upptäcka mer av helheter. Vi arbetar med dåtid, nutid och framtid. Metoden sätter fokus på framtiden och dess möjligheter och att gemensamt utveckla nya perspektiv och lösningar. Mat är livet Inom Mat är livet samlas förskolor, skolor, sjukhus, äldreboenden och det omgivande samhället runt idén om hälsosam, smakfull och hållbar mat. Mat är livet handlar om mycket mer än maten på tallriken. Det är en helhetssyn på mat och måltider. Hänsyn tas till var maten kommer ifrån, hur den produceras samt hur den tillagas och serveras. Ett övergripande syfte med arbetet är att på olika sätt sprida kunskap kring och inspirera till bra mat och måltider. Genom ett gränsöverskridande initiativ för hållbar utveckling inom mat och måltider med de offentliga måltiderna som kommunikations-kanal, Mat är livet, knyts hela kedjan från jord till bord ihop hela vägen fram till matgästen. Mat är livet i Sverige är inspirerat av det engelska Food for Life-programmet i vilket bland andra kocken Jamie Oliver är engagerad. Redan idag finns det lokala initiativ tagna i den här andan på flera håll i Sverige. Mer information om Mat är livet finns på www.landsbygdsnatverket.se/matarlivet. 2.3.2 Redan utfört eller planerat arbete En Sökkonferens genomförs i februari 2016 tillsammans med Sveriges Konsumenter Att nå ut brett inte bara till de redan frälsta. Denna konferens genomförs inom ramen för tidigare arbetsplan för 2014 2015. Arbetsgruppen har tidigare arbetat med kvalitetsfrågor inom offentlig mat. Hösten 2013 gjordes en kartläggning där alla kommuner fick redovisa hur de arbetar för att öka kvaliteten på maten i offentliga kök. Under våren 2014 genomfördes sex regionala dialogmöten i regi av länsstyrelserna om kvalitetsarbetet i offentliga kök. Framtagen materiel, såsom kartläggning och rapport från dialogmöten, finns på sidan www.landsbygdsnatverket.se/livsmedelskvalitet. Förslaget att ta fram en plattform för Mat är livet i Sverige har arbetas fram av arbetsgruppen under 2015. 11
2.3.3 Kommande aktiviteter Bättre kommunikationen för att nå ut till en idag vanlig konsument. Efter sökkonferensen i februari görs en uppföljning med en ny sökkonferens i april med annan målgrupp. Erfarenheterna tas tillvara i ett kunskapsunderlag och sprids inom landsbygdsnätverkets och Sveriges konsumenters medlemsorganisationer. En ytterligare sökkonferens kommer att genomföras i april 2016. Det operationella målet är att utifrån erfarenheterna från denna och tidigare konferens ta fram ett kunskapsunderlag om vilken kommunikation som behövs för att få konsumenter mer delaktiga/upplysta. Det framtagna kunskapsunderlaget ska spridas inom landsbygdsnätverket och organisationer inom Sveriges Konsumenter. En uppföljning kommer sedan att göras där de som fått materialet tillfrågas om de genom materialet fått ökad kunskap om hur man kan få konsumenter mer delaktiga/upplysta. Lansering av Mat är livet Landsbygdsnätverket utgör den samlade nationella aktören för Mat är livet satsningen i Sverige. Efter ett idéseminarium som arbetsgruppen genomförde i nov 2011 kommer en plan tas fram för att skapa en plattform för Mat är livet i Sverige. En ansökan görs till landsbygdsprogrammet för att finansiera verksamhet på nationell nivå till stöd för aktiviteter på lokal och regional nivå. Idéseminariet och framtagandet av en plan tas fram inom ramen för 2014-2015 års arbetsplan. Det operationella målet är att genomföra en lansering av konceptet Mat är livet i Sverige. Finansiering av konceptet sker genom bl a landsbygdsprogrammet där arbetsgruppen fortsätter att utgöra styrgrupp för aktiviteterna på nationell nivå för Mat är livet i Sverige. 2.4. Svenskt jordbruk har ökade möjligheter att producera livsmedel till nya svenskar 2.4.1 Bakgrund I Sverige finns många som har sin bakgrund i andra länder med andra matkulturer. En del av de livsmedel denna grupp konsumerar produceras inte i Sverige. Möjligheter kan dock finnas att producera dem i landet, antingen direkt eller genom anpassning till svenska förhållanden. Andra livsmedel som konsumeras av denna grupp produceras i Sverige, men kan ha en potential för ökad produktion. 2.4.2 Redan utfört eller planerat arbete Arbetsgruppen har inte tidigare arbetat med detta område. 12
2.4.3 Kommande aktiviteter Gruppen kommer att undersöka vilka råvaror och livsmedel som används i hög utsträckning av nyinflyttade svenskar och där produktionen av dessa skulle kunna produceras i Sverige, alternativt i de fall produktionen redan sker att den utökas. Kunskapen kan bidra till att utveckla företag inom de gröna näringarna både genom att utveckla produkter som redan produceras här, men även att introducera nya potentiella produkter. Vissa av livsmedlen kan behöva utvecklas ytterligare för att fungera i svenska förhållanden. Ett samarbete med det innovationsstöd som finns inom Landsbygdsnätverket kan då vara aktuellt. I genomförandet kommer gruppen även att arbeta gemensamt med Landsbygdsnätverket integrationsgrupp. Det operationella målet är att undersöka vilka livsmedel som används av nyinflyttade svenskar som inte produceras i Sverige alternativt där produktionen sker men att den kan utökas. En undersökning sker om produktion av dessa livsmedel kan produceras här alternativt få en utökad produktion. Kunskapen kommer att spridas till rådgivarorganisationer och landsbygdsföretag. 2.5 De gröna näringarna får ett större engagemang inom Lokalt ledd utveckling. 2.5.1 Bakgrund Under tidigare programperioder har leaderprojekt genomförts där gröna näringarna har varit engagerade. Goda exempel av dessa projekt har förekommit som nominerade i ullbagge processerna. I många LLU strategier utgör utveckling av de gröna näringarna en viktig del. Behov finns att ge stöd för att engagera flera verksamma i dessa näringar in i Leaderprojekt. 2.5.2 Redan utfört eller planerat arbete Arbetsgruppen har inte tidigare arbetat med detta område. I tidigare programperiod förekom s.k. inspiratörer som var verksamma för att få fler deltagare från bl a de gröna näringarna in i Leaderprojekt. 2.5.3 Kommande aktiviteter Arbetsgruppen kommer att samla in, analysera och sprida goda exempel på Leader projekt som skapat lönsamhet och bidraget till miljönytta i de gröna näringarna. Det operationella målet är att identifiera goda exempel av Leaderprojekt som utvecklat och skapat lönsamhet och miljönytta i de gröna näringarna, analysera dess effekter och ge spridning till dess resultat. Ett resultat av aktiviteterna kan vara hur många fler projekt med gröna näringarna engagerade som de blir denna programperiod i förhållande till den förra. 13
2.6 Fler unga väljer att bli engagerade i och driva företag på landsbygden inom de gröna näringarna 2.6.1 Bakgrund Fler unga och fungerande ägarskiften är av vitalt intresse för de gröna näringarna. Det finns således ett stort behov att få in fler unga i de gröna näringarna och på olika sätt skapa intresse för branschen. Nya finansieringsformer och sänkta trösklar är viktiga delar för att flera unga ska välja att driva företag på landsbygden. Det har pågått arbete med förmedling av kontakter mellan generationer de som har gård men inga arvtagare och de som unga som inte har någon gård att ta över, men mer behöver göras och arbetsgruppen kan fylla en funktion i detta sammanhang. 2.6.2 Redan utfört eller planerat Under 2014 2015 bildades en särskild undergrupp till Arbetsgrupp Gröna Näringar, Ung i Gröna Näringar UGN, med representation från unga personer med förankring i bl a LRF Ungdomen, Hushållningssällskapet, Hela Sverige ska leva, Länsstyrelsen, SLU, Ekologiska lantbrukarena m fl. UGN-gruppen har under 2014 och 2015 arbetat med att ge stöd till ett deltagande från Naturbruksskolorna vid gymnasiemässan i Älvsjö i november. Vidare har gruppen tagit fram ett koncept för hur goda exempel på ungt företagande i de gröna näringarna ska kunna kommuniceras, bl a via podcasts. Vidare skrivs en debattartikel om gymnasieutbildning och vikten av utbildningsmöjligheter och kompetensutveckling inom de gröna näringarna. 2.6.3 Kommande aktiviteter Gruppen vill öka möjligheterna för unga att bli engagerade inom de gröna näringarna genom att tillsammans med naturbruksskolornas förening genomföra ett deltagande i gymnasiemässor runt om i landet och sprida gymnasiemässans koncept, genom att sprida goda exempel på unga företagare genom podcasts, sociala medier, mässor etc. samt genom att informera SYV-are, (Studie- och Yrkesvägledare) och allmänhet om möjligheterna med de Gröna Näringar och lyfta utbildningsmöjligheterna som idag finns inom de gröna näringarna. Därmed visas bredden av karriärer som finns inom näringen. Gruppen kommer under 2016 att fortsätta, tillsammans med naturbruksskolornas förening, ge stöd till deltagande vid gymnasiemässor runt om i landet enligt koncept framtagen för gymnasiemässan i Älvsjö. Gruppen kommer även fortsätta sitt arbete med att ta fram och marknadsföra unga lantbrukare och deras erfarenheter, exempelvis via podcasts och andra sociala medier. Ett informationsarbete görs även för att informera SYV-are, arbetsförmedling och politiker om de gröna näringarnas möjligheter för unga. 14
Det operativa målet är att sprida konceptet med information om de gröna näringarna vid gymnasiemässor runt om i landet, att informera om goda exempel på unga företagare i de gröna näringarna samt att informera SYV-are, arbetsförmedling och politiker om möjligheterna för unga med de gröna näringarna. 3 Plan 3.1 Leveransplan OBS: Leveransplanen kommer att utvecklas mer när aktiviteterna är mer färdigutvecklade. Nedanstående tabell omfattar samtliga leveranser som den tematiska arbetsgruppen ska ta fram. Namn på leverans 2.1. Politiker och beslutsfattare har nåtts av information om gröna näringars betydelse för landskapet och miljön. Ansvarig genomförare Leveransmottagare Starttidpunkt Färdigtidpunkt 6 Bushresor om miljönytta med betande djur Patrik Politiker och andra beslutsfattare Vår/höst 2016 höst2016 A. Möte med repr. för livsmedelstrategin Sofia Genomfört maj 2016 B. Miljömål Karin S Kontinuerligt C. Nationella Skogsprogrammet Göran Kontinuerligt D. Referens till EIP-AGRI Kansliet Kontinuerligt E. Internationellt erfarenhetsutbyte 2. 2. Företagare inom de gröna näringarna har nåtts av information om ekosystemtjänster samt om vilka möjligheter som finns för att utveckla och marknadsföra sina företag via ekosystemtjänster. Sofia Karin S Lantbrukare och andra företagare inom de gröna näringarna, rådgivare Vår 2016 Vår 2016 2.3 Koncept för att öka konsumenternas kunskap om hållbar mat har utvecklats. Sökkonferens Plan för genomförandet av Mat är livet tas fram och förankras. Örjan Eva I huvudsak konsumenter/ allmänhet men även producenter/handel Vår 2016 Vår 2016 Eva Hela året 15
Arbetsgruppen utgör referensgrupp för genomförandet av Mat är livet satsningen. 2.4 Svenskt jordbruk har ökade möjligheter att producera nya livsmedel till nya svenskar. 2.5 De gröna näringarna får ett större engagemang inom Lokalt ledd utveckling. Anna Ulrika Lantbrukare och andra företagare inom de gröna näringarna, rådgivare, försöksledare, Utrikesfödda Aktiva från de Gröna Näringarna i LAG Vår 2016 Höst 2016 2.6 Fler unga väljer att engagera sig i de gröna näringarna. Matilda Vår 2016 Höst 2016 3.2 Kommunikationsplan I beskrivningen av de olika aktiviteterna ovan presenteras också i vissa fall kommunikationsinsatser. Dessa behöver utvecklas parallellt med att aktiviteterna blir mer färdigplanerade. En separat kommunikationsplan kommer då att tas fram för varje specifik aktivitet. Kansliet tillhandahåller underlag för planeringen. Varje undergrupp ska välja ut en gruppmedlem som har särskilt ansvar för att kommunikationsplanen följs. 3.3 Uppföljnings- och utvärderingsplan I beskrivningen av de olika aktiviteterna ovan presenteras också i vissa fall uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter. Dessa behöver utvecklas parallellt med att aktiviteterna blir mer färdigplanerade. 4 Kopplingar och avgränsningar 4.1 Kopplingar till andra projekt och organisationer inom och utanför nätverket De kopplingar till andra projekt och organisationer som finns och som kommer att krävas framgår av beskrivningarna i avsnitt 2. 4.1.1 Koppling till havs- och fiskeriprogrammet Landsbygdsnätverket är nu även ansvarigt för nätverksaktiviteter inom havs- och fiskeriprogrammet. Även om denna arbetsgrupp är riktad till de gröna näringarna, kan vissa av de specifika nätverksaktiviteterna också rikta sig till verksamma inom fiske och vattenbruk. Det 16
gäller särskilt inom områdena 2.1 Koncept för att öka konsumenternas kunskap om hållbar mat har utvecklats samt 2.6 Fler unga väljer att bli engagerade i och driva företag på landsbygden inom de gröna näringarna. 4.1.2 Kontakt med andra arbetsgrupper Gruppens ordförande är ledamot i samordningsgruppen för lokalt ledd utveckling och två av ledamöterna i arbetsgruppen sitter även med i Landsbygdsnätverkets styrgrupp. Gruppen kommer även i olika frågor ha kontakt med landsbygdsnätverkens övriga arbetsgrupper främst via kansliet. Matilda Göransson som ansvarar för ungdomsdelen (UGN) i Arbetsgrupp Gröna näringar är även med i landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för Unga. Josefin Heed som är ordförande i Unga gruppen är med i UGN. Nils Lagerroth är kanslirepresentant i integrationsgruppen. 4.1.3 Nya medlemmar till Landsbygdsnätverket Underhand som verksamheten utvecklas kan det komma fram behov av att nya aktörer som gruppen samarbetar med, också behöver bli medlemmar. Det är fortfarande viktigt att uppmärksamma vissa av nätverkets gamla medlemmar om att de behöver förnya sitt medlemskap. 4.1.4 Kontakter med övriga Information kommer att sökas om hur andra landsbygdsnätverk i Europa arbetar inom de arbetsområden som gruppen väljer att vara verksam i. En kontakt i dessa frågor har redan etablerats med det finländska landsbygdsnätverket 4.2 Avgränsning Avgränsningarna för aktiviteterna bestäms inom varje resp. mål. 17
5 Budget Övergripande område identifierat vid workshop 2.1. Politiker och beslutsfattare har nåtts av information om gröna näringars betydelse för landskapet och miljön. 6 Bushresor om miljönytta med betande djur Gruppen avser att bidra till målen genom följande aktiviteter När Ansvariga Budget Vår 2016 Patrik 70 tkr Informationsmaterial inför bushresorna 2. 2. Företagare inom de gröna näringarna har nåtts av information om ekosystemtjänster samt om vilka möjligheter som finns för att utveckla och marknadsföra sina företag via ekosystemtjänster. Vår 2015 30 tkr 25tkr 2.3 Koncept för att öka konsumenternas kunskap om hållbar mat har utvecklats. Sökkonferens Vår 2016 Örjan 50 tkr Plan för genomförandet av Mat är livet tas fram och förankras. Vår 2016 Eva 50 tkr Arbetsgruppen utgör referensgrupp för genomförandet av Mat är livet satsningen. Hela året Eva 20 tkr 2.4 Svenskt jordbruk har 50 tkr ökade möjligheter att producera nya livsmedel till nya svenskar. 2.5 De gröna näringarna får 50 tkr ett större engagemang inom Lokalt ledd utveckling. 2.6 Fler unga väljer att Matilda 125 tkr engagera sig i de gröna näringarna. Internationellt utbyte Sofia 10 tkr Ledning- och möteskostnader Inkl. utvärderingar och Sofia 120 tkr workshop för att förbereda 2016 o 2017. Totalt 600 tkr 18
6 Organisation, ansvar och bemanning Namn Organisation Telefon E-post Ordförande Sofia Lindblad LRF 0727260212 sofia.lindblad@lrf.se Kanslirepresentant Karin Hjerpe Nils Lagerroth 036 15 62 15 nils.lagerroth@jordbruksverket.se Övriga ledamöter Anna Molander Eva Sundberg Ulrika Algothsson Patrik Olsson Matilda Göransson Karin Skantze Maria Dirke Göran Lindberg Jan Wärnbäck Ingemar Olsson Ann-Sofie Hedberg Örjan Brinkman Lisa Karlsson Hushållningssällskapen Livsmedelsverket Leader LRF Värmland LRF Ungdomen Naturvårdsverket Ekologiska Lantbrukarna Skogsstyrelsen WWF Sveriges Grisföretagare Länsstyrelserna Sveriges konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsnätverkets kansli: Kommunikatör Ingrid Whitelock Landsbygdsnätverket 036-15 52 22 ingrid.whitelock@jordbruksverket.se Administratör Marie Söderström Landsbygdsnätverket 036-15 50 98 marie.soderstrom@jordbruksverket.se Styrgrupp: 19
Peter Melin Jordbruksverket 036-15 51 82 peter.melin@jordbruksverket.se Eva Engström Henrik Hammar Gun Rudquist Jesper Broberg Jenny Krueger Sofia Lindblad Maria Dirke Annika Andersson Christina Frieberg Tore Johnsson vakant Staffan Bond Ingemar Alm Rebecca Källström Länsstyrelserna Vattenbrukarnas riksförbund Naturskyddsföreningen Hushållningssällskapens förbund Sveriges lantbruksuniversitet Lantbrukarnas riksförbund Ekologiska lantbrukare Lokalt ledd utveckling Leader Lokalt ledd utveckling FOG Sveriges Fiskares Riksförbund Sveriges kommuner och landsting Hela Sverige ska leva Svenska Fotbollsförbundet Företagarna 20