s SOLLENTUNA PROJEKTDIREKTIV EXPLOATERINGSOMRÅDET VÄSJÖN
2(19) H x ploateringsområdct Väsjön 1 Sollentuna Kommunstyrelse :: Projektnr E831 SO projektövergripande samordning :: Dnr KS 2011/232 :: :: LO :: Version Datum Författare Kommentar 1.0
3(19) 1 Innehållsförteckning 1 Uppdragsgivare 5 2 Bakgrund och syfte 5 2.1 Bakgrund 5 2.2 Syfte och mål 5 2.3 Definitioner och förkortningar 7 3 Omfattning 8 3.1 Södersätra och Kastellgården 9 3.2 Väsjön mellersta 9 3.3 Väsjön norra 10 3.4 Norrsätra 10 3.5 Södra VäsjÖområdet och Edsbergs Sportfält 10 3.6 Norrsätra Västra 11 3.7 Norrsätra verksamhetsområde 11 3.8 Edsberg - Ribbings väg 11 3.9 Edshöjden 11 3.10 Tillstånd för vattenverksamhet 11 3.11 Strandskyddet 12 3.12 Framtida indelning av detaljplaner 12 4 Förutsättningar 12 4.1 Avgränsningar 12 4.2 Kopplingar till andra projekt och verksamheter 13 5 Resurser 14 5.1 Projektorganisation 14 5.2 Berörda förvaltningar och bolag 14 5.3 Berörda myndigheter och privata aktörer 15 6 Projektbudget 15
4(19) 1 7 Risker 15 8 Kommunikation 16 9 Upphandling 16 10 Tidplan 16 11 Rapporteringsrutiner 16 12 Beslutsansvariga 17 13 Överlämning från projekt till förvaltning 17 14 Projektavslut 17 15 Tidigare beslut i projektet 18 16 Godkännes 19
L 5(19) j 1 1 Uppdragsgivare Beställare av projektet är Sollentunas kommunstyrelse. 2 Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Sollentuna är en snabbt växande kommun med ett stort behov av nya bostäder. Redan under framtagandet av översiktsplanen 1988 har VäsjÖområdet identifierats som ett möjligt framtida bostadsområde. I planen konstaterades att området behöver stora investeringar i VA-försörjningen och att en helhetssyn behövde göras för området. År 2003 fick Kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram detaljplaner för Norr- och Södersätra med utgångpunkt att bostadsproduktionen kunde påbörjas när Norrortsleden öppnades för trafik 2008. Därefter har ytterligare fem beslut om omfattningen av Väsjöprojektet fattats av Plan- och fastighetsutskottet och Plan- och exploateringsutskottet, (se 15. Tidigare beslut i projektet). Idag är området indelat i olika planetapper som inkluderar bland annat restaurering av Väsjön, en strandpromenad, ett nytt all-aktivitetsfalt "sportfaltet" och utbyggnad av lägenheter både på kommunens mark och kommersiella företag (Veidekke, Riksbyggen m fl) samt servicefunktioner som exempelvis nya skolor, förskolor, äldrevård och livsmedelsbutiker. Ett så kallat blågrönt stråk ska också skapas för att förbinda Rösjöskogens och Tömskogens naturreservat. 2.2 Syfte och mål Sollentunas kommunfullmäktige antog en ny översiktsplan för i december 2012. I översiktsplanen redovisas också den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS). Sollentunas översiktsplan och RUFS:en har tagits fram parallellt och planen är att de två ska samverka för att stärka regionens konkurrenskraft. I RUFS:en finns vision, mål och strategier framtagna för regionen. De regionala målen utgör mål för Sollentunas översiktsplan.
Proj ektl edare/ans vari g: 6(19) 1 Vision Europas mest attraktiva storstadsregion Mål En öppen och En ledande En region En resurseffektiv tillgänglig region tillväxtlegion med god region livsmiljö Strategier Öka uthållig Utveckla idéer och Säkra värden Vidare Stärk Frigör kapacitet och förnyelse förmåga för framtida utveckla cn sammanhållningen livschanser kvalitet inom behov flerkärnig och utbildningen, tät region transporterna och bostadssektorn Se översiktsplanen för RUFS:ens strategier samt vilka åtaganden som Sollentuna kommun bedömer relevanta för den fysiska planeringen. Plan- och exploateringskontoret har beslutat att de strategier i översiktsplanen som är tillämpbara i Väsjö projektet är de övergripande målen för projektet. Projektet kommer med utgångspunkt från dem se vilka som är tillämpbara i projektet och sätta upp mätbara delmål hur de kan uppfyllas. I översiktsplanen från 2012 är det fastslaget att Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen samt också ta ansvar för en proportionell andel av regionens tillväxt. I Väsjön kommer kommunens bostadsförsörjning säkras genom att den tillgängliga marken utnyttjas mer effektivt. Ett annat mål definierat för kommunen i översiktsplanen och som stämmer väl överens med Väsjöprojektet är att kommunens rika utbud av välbevarade kulturreservat och naturreservat ska göras tillgängliga. Utbyggnaden av området ska också säkra vattenförsörjningen och avloppshanteringen och därmed mark- och vattenmiljön långsiktigt genom en utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp, även fjärrvärmen ska byggas ut. Sammankopplingen med Edsberg är viktig för att fa de nybyggda områdena i Väsjön att bli en självklar del av Edsberg, där sportfältet blir en av samlingspunkterna. Vid framtagandet av projektplanen kommer mätbara delmål att identifieras.
7(19) 1 2.3 Definitioner och förkortningar Beställare Styrgrupp Projektledning PC PL Projektets uppdragsgivare, Sollentunas kommunstyrelse Utses av beställaren alternativt är samma som beställaren, fattar dc strategiska besluten. Följer projektet löpande och ser till att styrgruppens riktlinjer följs, stöttar PC. Projektchef - projektansvarig för Väsjöprojektet hos Projektledare - projektansvarig hos för delprojekten: miljö, mark, plan och genomförande, rapporterar till PC Projektdirektiv Projektplan Slutrapport Lägesrapport Beställarens beställning - "Vad ska uppnås?" Dokument som definierar projektets uppdrag. Vad är projektets syfte, mål och önskat resultat? Projektchefen ansvarar för att ett projektdirektiv tas fram. Signeras av Beställaren. Projektchefens genomförandeplan - "Hur ska projektet genomföras?" Dokument som innehåller en detaljerad plan för hur uppdraget i projektdirektivet ska lösas och hur målen ska uppnås. Projektchefen ansvarar för att projektplanen tas fram och godkänns av Beställaren. Projektchefens uppföljning - "Vad blev utfallet av projektet?". Dokument som sammanfattar/följer upp projektets mål, ekonomiskt utfall projekterfarenheter samt rekommendationer till kommande projekt. Ska godkännas av beställaren. Nulägesrapport om projektets aktuella status. Dokumentet innehåller PC:s och PL:s rapport till beställaren/styrgruppen. Tas fram till styrgruppsmötena. Projektchefens ansvarar för att dokumentet tas fram. Projektet ska ta fram en tydlig organisationsplan där roller och ansvar är definierade. Se även 5.1 Förslag till projektorganisation samt 11 Rapportering.
8(19) 1 3 Omfattning Väsjön översikt skala 1:10 000 VäsjÖområdet planeras som en stadsdel med blandad bebyggelse i form av småhus, stadsradhus och lägenheter med olika upplåtelseformer. Utöver bostäder planerar kommunen även för nya verksamheter, skolor, förskolor, lekplatser, äldreboende och annan kommersiell service samt för nya idrotts- och rekreationsanläggningar. Planarbetet omfattade inledningsvis hela VäsjÖområdet. År 2005 togs ett övergripande program fram för helheten, programarbetet följdes sedan av två plansamråd. Efter plansamrådet 2008 delades VäsjÖområdet in i nio olika
Dalum: 9(19) 1 planetapper. Avgränsningen av de olika detaljplanerna bygger på områdets olika planeringsförutsättningar och syftar till att etapperna ska kunna klara en utbyggnad under en längre tid och att de ska vara inbördes oberoende. Projektet omfattar följande huvuddelar i dagsläget. 3.1 Södersätra och Kastellgården Planområdet omfattar Södersätra, delar av Norrsätra och Kastellgården, samt delar av Frestavägen, Väsjön och Snuggabäcken. Området utgörs idag huvudsakligen av ett äldre fritidshusområde som successivt permanentas. Detaljplanen skapar förutsättningar att bygga tätare flerbostadshus närmast Frestavägen och Väsjön samtfören förtätning med villabebyggelse i befintligt sommarstugeområde. Förtätningen av området möjliggör för ett utbyggt och moderniserat VA-, fjärrvärme och elnät. Vägnätet kommer att rustas upp och en ny väg för busstrafik kommer att byggas genom området. Marken ägs huvudsakligen av privata fastighetsägare samt av några större bostadsbolag som har köpt markföratt bygga flerbostadshus. Den värdefulla naturen inom detaljplaneområdet avses att bevaras och utvecklas. Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat ska kopplas ihop genom anläggande av ett nytt park- och vattenstråk, det s.k. "Blågröna stråket". Det blågröna stråket ökar tillgängligheten till Väsjöns stränder och till omgivande naturreservat och skapar nya möjligheter att röra sig i området. Sollentuna Energi AB, SEAB, är huvudmanförutbyggnad och drift av VA-nät, elnät, fjärrvärme/fjärrkyla i området. Frestavägen, som ingår i två detaljplaner: Södersätra och Kastellgården samt Väsjön mellersta, kommer att fa en delvis förändrad sträckning förbi Väsjön, i samma läge där gamla Frestavägen gick. Frestavägen kommer, tillsammans med Edsbergs allé, att utgöra Väsjöområdets huvudgator. Gatorna utförs med alléplanteringar och kommer att vara huvudstråk för gång- och cykel samt kollektivtrafik. 3.2 Väsjön mellersta Planområdet är idag obebyggt och sträcker sig mellan den framtida Frestavägen, Väsjön, Väsjöbacken och naturen som omger Edsbergs Sportfält. Området nyttjas idag som parkering till Väsjöbackens besökare. Området kommer att utgöra den centrala delen av VäsjÖområdet med tätare flerbostadshus bebyggelse i kvartersstruktur. Inom området planeras även för äldreboende, förskola och en skola för årskurserna F-9. Möjlighet till kommersiell service finns i kvarterens bottenvåningar mot gatan. Stor omsorg läggs på mötesplatser och de offentliga rummen genom anläggande av torg, kaj- och strandpromenad utefter Väsjöns strand. Detaljplaneområdet kommer att byggas ut etappvis under en längre tid. Lokalgatorna kommer att byggas i samband med att kvartersmarken säljs och byggs ut. Vägförbindelsen mellan Frestavägen och Edsberg kommer att byggas ut etappvis i
10(19) samband med att anslutande kvarter för flerbostadshus och skolan byggs. En första etapp från Frestavägen till skoltomten beräknas vara färdigställd i samband med att skolan tas i drift. Skolbyggnaden kommer att byggas ut i etapper. Även vissa seivicefunktioner kommer att finnas i området såsom dagis, äldreboende och livsmedelsbutik. Nya VA-ledningar och vägar kommer att behöva dras fram i området. SEAB är huvudman för utbyggnad och drift av VA-nät, elnät, fjärrvärme i området. 3.3 Väsjön norra Väsjön norra avgränsas av Frestavägen i söder, en befintlig kraftledning i non - samt Blågröna stråket i nordöst. Avsikten med planläggningen är att utveckla området med ny bostadsbebyggelse genom förtätning och nybyggnation med blandade bebyggelsetyper. Förslaget innehåller flerbostadshus utmed Frestavägen samt en förtätning med nya småhus på höjderna. Planen syftar också till att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till befintliga bostäder. Planområdet omfattar ett fyrtiotal fastigheter. Marken ägs av privata fastighetsägare. 3.4 Norrsätra Norrsätra avgränsas i väster mot planområdet Södersätra och Kastellgården, Fjäturen i öster, Frestavägen och gränsen till Upplands Väsby i nordost. Området ska detaljplaneläggas så att området ges möjlighet till en tätare bebyggelse samt flerbostadshus längs med Frestavägen. Området ska byggas ut med VA-nät, fjärrvärme och elnät. Marken ägs av Riksbyggen och privata fastighetsägare. 3.5 Södra VäsjÖområdet och Edsbergs Sportfält Detaljplanen Programområdet gränsar i norr mot Väsjöbacken och till planområdet Väsjön Mellersta. I söder gränsar området till Ribbings väg och i väster till Edsängens villaområde. Marken ägs av. Detaljplaneområdet för Ribbings väg, se 3.8 ingår även i programområdet. En utveckling av området är central för att integrera Edsberg och VäsjÖområdet. De båda stadsdelarna planeras att bindas samman genom en ny sammanhållen bebyggelsestruktur och genom en ny gatuförbindelse - Edsbergs allé. Edsbergs allé är en av Väsjöområdets två huvudgator och utförs med trädplanteringar och med huvudstråk för gång- cykel och kollektivtrafik. En förtätning inom planområdet ska ske i samklang med de värden och kvaliteter som finns kring Edsbergs Sportfält, bestående av relaxationsmöjligheter, idrottsanläggningar, friytor och öppna landskapsrum. Sportfältet ska utvecklas till en mötesplats i Sollentuna med plats för fler och friare aktiviteter. Idrottsanläggningarna samlokaliseras till områdets södra del.
11(19) 1 3.6 Norrsätra Västra Området planeras att planläggas för bostadsändamål bestående av flerbostadshus med en tätare struktur utefter Frestavägen. Mot öster ska bebyggelsen anpassas i gestaltning och placering till närheten mot det blågröna stråket. Ägare till marken är Riksbyggen och. 3.7 Norrsätra verksamhetsområde Planområdet är beläget mellan Frestavägen och Norrortsleden och gränsar till Upplands Väsby kommun i norr. Planområdet omfattar del av fastigheten Törnskogen 3:2. Marken ägs av samt av JM. I finns det få områden där det är möjligt att omlokalisera befintliga verksamheter och för nya verksamheter att etablera sig. Planens syfte är att möjliggöra detta i ett område mellan Frestavägen och Norrorts leden, inom norra delen av VäsjÖområdet. Planen syftar även till att säkerställa de ekologiska spridningssambanden via befintlig vägport under Norrortsleden. 3.8 Edsberg - Ribbings väg Området kommer att planläggas för bostadsändamål bestående av flerbostadshus begränsat av Ribbings väg i söder på sträckan mellan Edsbergs allé på sträckan mellan Edsbergs allé och (befintlig nedfart till tennishallen) i väster och Edsbergs äldreboende i öster och sportfältet i norr. I programförslaget föreslås en förtätning med punkthus längs Ribbings vägs norra sida. Husen ska anpassas till natur och terräng. Den nya bebyggelsen kan bidra till att definiera gaturummet efter Ribbings väg och stärka dess karaktär som stadsgata. Detaljplanen ska möjliggöra för en ombyggnad av Ribbings väg på aktuell sträcka så att erforderliga utrymmen skapas för kollektivtrafiken, gång- och cykelnätet, trädplanteringar och parkeringar. Planarbetet ska ske i nära samarbete med Sollentunahems planarbete i kvarteret Esset söder om Ribbings väg. 3.9 Edshöjden Det gamla rökeriområdet, kallat Edshöjden, planeras i en kommande planetapp för bostadsbebyggelse. 3.10 Tillstånd för vattenverksamhet I Väsjöprojektet ingår att återställa Väsjön och närbelägna vattendrag till en status där delar av sjön har en öppen vattenspegel samt att bygga anläggningar i form av kajer bryggor längs med delar av Väsjön. Snuggabäcken ska återskapas i ytläge i ett nytt parkområde från att idag vara delvis kulverterad under ett industriområde. Detta kräver tillstånd för vattenverksamhet av Mark- och miljödomstolen. Arbetet med tillståndsansökan har pågått en längre tid och har nu lett till att Mark- och
0 i " " 12(19) ; 1 miljödomstolen i slutet på augusti 2013 höll huvudförhandling. Domen kommer att meddelas i oktober 2013 och kommer att resultera i olika villkor som kommunen måste förhålla sig till. En överklagan av domen kan ytterligare försena vissa delar av projektet. Väsjön ingår i två detaljplaner: Södersätra och Kastellgården samt Väsjön Mellersta Den del av Väsjön som ligger nedanför Väsjöbacken planeras inte att ingå i någon detaljplan. Kommunen har sökt tillstånd för fyra saker: Restaurering av sjön genom viss muddring Pålning för kajer och stabilisering av kajkanten Ändring av Snuggabäckens lopp, för att återskapa ett mer naturligt flödeslopp med översvämmningsängar och våtmarker. Reglering av Väsjön För att kajarbetet ska kunna påbörjas behöver både miljödomen vara fastställd och detaljplanerna ska ha vunnit laga kraft. 3.11 Strandskyddet Kommunen har begärt upphävande av strandskyddet vid delar av Väsjön samt Strandskyddet behöver vara upphävt för att kunna anlägga kajer och bryggor. 3.12 Framtida indelning av detaljplaner Detaljplanerna för Södra VäsjÖområdet, Edsbergs Sportfält samt Ribbings väg hanteras i samma planprogram. De kan komma att delas upp i fler detaljplaner för att optimera utbyggnaden över tiden. Det pågår även diskussioner om att dela upp detaljplanen för Norrsätra i två delar för att hantera frågan om strandskydd för Fjäturen och detaljplanen kring den delen av området separat. 4 Förutsättningar 4.1 Avgränsningar I ett tidigare skede ingick det i projektet att utveckla och ta fram ett program för området längs med Gustavsbergsleden under befintlig kraftledning. Kraftledningen ska markförläggas i Stockholms strömprojektet 2018. Marken kommer först därefter att frigöras för bebyggelse. Det området har efter beslut i Kommunstyrelsen lagts som ett separat projekt utanför Väsjöprojektet. Dock kommer viss hänsyn tas till den framtida utvecklingen i området när Väsjön norra detaljplaneläggs. Exakta avgränsningar mellan de detaljplanelagda områdena i projektet och det angränsande området redogörs mer i detalj i projektplanen. I projektet hanteras idag enbart det område som är inom dc redovisade detaljplaneområdena (se kartan i början av avsnitt 3).
13 (19) 1 4.2 Kopplingar till andra projekt och verksamheter En förutsättning för att projektet ska lyckas är att det finns ett väl fungerande samarbete med samtliga inblandade parter och intressenter. Projektet är kopplat till SEABs utbyggnadstakt då de är ledningsägare och huvudman för ledningsnäten. Kommunen har tecknat ett särskilt genomförandeavtal med SEAB där respektive åtaganden tydliggörs. Väsjöprojektet ligger i kommundelen Edsberg och det är av vikt för projektet att Väsjön förblir en del av Edsberg. Ett angränsande projekt som kan ha påverkan på projektet är Stockholms ström där Svenska Kraftnäts kraftledning ska markförläggas nedgrävning av ledningarna genom Tömskogen. Tidplanen är att det ska ske tidigast år 2018. Upplands Väsby arbetar för närvarande med en fördjupad översiktsplan på området som angränsar till Väsjön norrut, ex Norrsätra verksamhetsområde. Vad som ska byggas och när i tiden det ligger är inte klart. En anslutning av Frestavågens gångoch cykelstråk norrut i Upplands Väsby och i förlängningen till Täby är angeläget. Trafiksituationen i närområdet kommer att behöva ses över i samband med utvecklingen av Väsjön. Exempel på behov av utredningar är utfarten från Edsberg till Danderydsvägen, Frestavägen mellan Väsjön och Danderydsvägen och korsningen Frestavägen-Danderydsvägen - de ingår inte i projektet. I några av detaljplanerna finns flertalet privata fastighetsägare. De har möjligheten att efter det att detaljplanen vunnit laga kraft att utveckla sina fastigheter alternativt sälja av mark till externa bolag.
0 14(19) 1 5 Resurser 5.1 Projektorganisation Förslag till projektorganisation: kommunikation och marknad Styrgrupp Projektlednin g Stödfunktion Projektchef j Gcstaltningsgrupp Externa parter Genomförande Se 2.3 Definitioner och förkortningar. I projektplanen kommer en beskrivande text att bifogas där de olika befattningarna är beskrivna. 5.2 Berörda förvaltningar och bolag Kultur- och Fritidskontoret, KFK Barn och Utbildningskontoret, BUK Vård- och omsorgskontoret, VOK Miljö- och byggnadskontoret, MBK Trafik och Fastighetskontoret, TFK. (driftorganisationen för skolor, dagis och äldreboenden samt driftorganisationen för park och gata) Sollentuna Energi AB, SEAB SLL (SL) och andra bussoperatörer Externa ledningsägare Handikapprådet är remissinstans.
15(19) 1 5.3 Berörda myndigheter och privata aktörer Trafikverket Olika byggherrar: Riksbyggen, Veidekke, Panorama Development, HSB samt fler tillkommande under projektets genomförande. Kommersiella verksamheter i eller kopplade till området Privata fastighetsägare Intresseorganisationer 6 Projektbudget Exploateringsprojekt i kommunen påvisar en hög initial kostnad innan pengar kan återföras genom tomträttsupplåtelser, markförsäljningar och exploaterings- och gatukostnadsersättningar. Det gör att projektet kommer att vara framtungt ekonomiskt och stora kostnader kommer att behöva tas de första åren av genomförandet. Projektet ska arbeta aktivt med att planera entreprenadutbyggnaderna och förlägga intäkterna i form av tomträttsupplåtelser och markförsäljningar så att det dämpar ekonomisk obalans i projektet. Projektet bedöms ha startat 2001 och till dags dato (2013-08-26) är 49 029 000 kr upparbetade (framtagande av detaljplaner, tillståndsärenden och projektering). 7 Risker Organisation och resurser: risk finns att projektet har svårigheter att bemanna projektet med rätt resurser i rätt tid. Otydliga beslut och beslutsvägar är också en riskfaktor. Tidplan och planering: Det är svårt att i dagsläget bedöma om detaljplanerna blir överklagade och hur lång tid olika rättsprocesser tar. Det är en stor riskfaktor som kan försena projektet med flera år och resultera i att planeringen för vilken utbyggnadstakt ska ske kan komma att ändras. Mål: Risk att målen i projektet är för högt ställda och inte kan uppfyllas. Ekonomi: Risk finns att den fastställda budgeten inte kommer att hållas på grund av flera osäkra faktorer såsom tid, organisation och externa faktorer. Information, kommunikation: Bristfällig intern kommunikation orsakar irritation, dålig stämning och dålig intern styrning av projektet. Bristfällig information och kommunikation externt leder till att felaktig information sprids och att invånare, allmänhet och media blir negativt inställda till projektet. Genomförande: de största riskerna som finns i genomförandet är osäkra förutsättningar och brist på resurser samt externa faktorer i utförandefasen. Dessa kan leda till förseningar och fördyringar i projektet.
0 16(19) 1 Miljö: projektet har ansökt om tillstånd för vattenverksamhet. Risken är att domen blir överklagad och/eller att kommunen far villkor som blir dyra och svåra att uppfylla. En annan miljörisk är om det upptäckts okända föroreningar vilka behöver åtgärdas och som inte redan är kartlagda vilket också kan fördyra och försena projektet. Externa faktorer: eftersom projektet planeras att pågå till år 2040 kommer det att inträffa konjunktursvackor och bli ändringar i regelverk och lagar som kommer att påverka projektet. Konsekvenserna är mycket svåra att bedöma idag. Framtagande av en riskanalys pågår i projektet. Riskanalysen kommer att uppdateras kontinuerligt i projektet och även i delprojekten kommer riskanalyser att tas fram. 8 Kommunikation Intern och extern kommunikation i projektet är viktigt. Projektet påverkar många invånare i kommunen, exploatörer mfl och många inom kommunen kommer att vara involverade i projektet vilket kräver en bra kommunikation. Projektet kommer att ta fram en kommunikationsplan som stöd för projektet under hösten 2013. Kommunikationsplanen ska baseras på Sollentunas författningssamling "Policy för extern kommunikation, tillgänglighet och service for " (2012-05-09) 9 Upphandling Projektet kommer att handlas upp enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Det kan även förekomma varianter med partnering och olika samverkansformer. Upphandlingarna ska baseras på Upphandlingspolicy för (2011-04-13) och Regler för upphandling i 2011-03-23, rev 2012-11 - 28). 10 Tidplan Projektet startade i liten skala redan 2001. I den aktuella tidplanen är slutdatumet satt till sista december 2040. Eftersom projektet kommer att pågå under en längre tid kommer olika omvärldsfaktorer såsom lågkonjunkturer att påverka projektet och försena tidplanen. Se även avsnitt 7. Risker I projektplanen kommer en övergripande tidplan att redovisas. 11 Rapporteringsrutiner Projektdirektivet är upprättat av kommunledningskontoret. Det ska utgöra underlag till ett genomförandebeslut i Sollentuna Kommunstyrelse. Vid väsentliga förändringar i projektets omfattning ska projektdirektivet uppdateras och den reviderade versionen ska godkännas i alternativt i styrgruppen.
17(19) 1 En projektplan ska tas fram baserat på projektdirektivet där projektdirektivet kompletteras och projektet beskrivs i lite mer detalj. Målen förtydligas, en tidplan och aktivitetsplan tas fram, kommunikationsplanen redovisas samt arbetssätt presenteras. Projektplanen innehåller eller hänvisar till underliggande planer och dokument. Planen kan även komma att revideras under projektets gång. Projektplanen och eventuella revideringar ska godkännas av /styrgruppen. Styrgruppen sammanträder en gång i kvartalet. Gruppen kan även inkallas då särskilda beslut behöver fattas. Till mötena ska en rapport tas fram som behandlar de övergripande frågorna inom ekonomi, tidplan, risker och resurser samt tydliggör vilka beslut som behöver fattas på mötet. Dagordning och underlag ska vara gruppen till hända en vecka före mötena. Projektledningen träffas en gång i månaden. Ingen speciell rapport skrivs till dessa möten. Dagordning och underlag ska vara gruppen till hända en vecka före mötena. Protokoll förs vid mötena och delges deltagarna senast 14 dagar efter mötet. Utöver detta ska prognoser och ekonomiska rapporter tas fram i enlighet med de ekonomiska rutinerna. Rapportering på avvikelser vad gäller kontraktsawikelser och processavvikelser ska ske till styrgruppen. 12 Beslutsansvariga Ytterst beslutsansvariga är styrgruppen under ledning av beställaren. Tydlig delegeringsordning behöver tas fram för projektet. 13 Överlämning från projekt till förvaltning Trafik- och fastighetskontoret, som kommer att ta över driften av områdets allmänna anläggningar när projektet är klart, ska delta aktivt i styr- och arbetsgrupper samt besiktningar. Då Väsjöprojektet är ett stort projekt som sträcker sig över en längre tid kommer överlämningen att ske etappvis. 14 Projektavslut För att projektet ska kunna avslutas ska den ekonomiska avstämningen vara gjord och projektet aktiverat i anläggningsregistret. Projektet ska också till alla delar vara överlämnat och godkänt av trafik- och fastighetskontoret. Projektchefen ska därefter skriva en slutrapport som ska godkännas av beställaren styrelse. Projektet kommer även att avrapporteras allteftersom etapperna blir färdigställda.
18(19) ; 15 Tidigare beslut i projektet Följande beslut är fattade i Plan- och fastighetsutskottet och Plan- och exploateringsutskottet angående omfattningen av projektet: Ändring av direktiv för den fortsatta planläggningen av Edsbergs sportfält, Dnr KS 2011/112-106, Plan- och exploateringsutskottet, 2008-10-06 Direktiv för fortsatt arbete i detaljplanen för VäsjÖområdet, Dnr 2004/569 KS.203, Dnr 2007/502 KS.031 Plan- och fastighetsutskottet, 2008-09-29 Detaljplan för VäsjÖområdet, D-061-01, Dnr 2004/569 KS.203, Plan- och fastighetsutskottet, 2007-11-01 Fördjupade utredningar avseende detaljplan för VäsjÖområdet, D-061-01, Dnr 2004/569 KS.203, Plan- och fastighetsutskottet, 2006-12-14 Direktiv för fortsatt detaljplaneläggning för utbyggnad av VäsjÖområdet. D-061-01, Dnr 2004/569 KS.203, Plan- och fastighetsutskottet, 2005-10-13 Idéskisser som underlag för programarbete samt förslag till framtida va-lösningar inom Norr- och Södersätra Dnr 2003/38 KS.340, Plan- och fastighetsutskottet, 2003-02-11 För mer bakgrundsinformation se "VäsjÖområdet - händelseutveckling fram till jan 2010", Anders Hallmén, Dnr 2008/714 KS.203, 2010-01-26
19(19) 1 16 Godkännes Vi har läst igenom och godkänner projektdirektivet Koirirnundirektör Katarina Kämpe:... /..^Cr. Stadsbyggnadschef Christina Leifjrtan: Förvaltningschef Kjell Lauri: