Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Relevanta dokument
Norden och Östersjöriket Sverige ca

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

HISTORIA 3.13 HISTORIA

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Historia v Antiken fram till år 1700

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Övergripande planering Reviderad:

Syfte och mål med kursen

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Kursplanen i ämnet historia

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Matris - Identitet & livsstil

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Övergripande planering

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Motivera och förklara varför!

HISTORIA. Ämnets syfte

Om detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn. Grupp

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

för samtalen och diskussionerna framåt

Ny läroplan Föräldrainformation

Uppfinningar. Namn:. Klass: 8A

Individer och gemenskaper

Sverige under Gustav Vasa

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Kunskapskrav i religion

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

Tummen upp! Historia ÅK 6

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Lathund för planering och återkoppling av undervisning

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Boken om Sveriges historia

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

GDPR. Den nya dataskyddsförordningen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Uppfinningar. Namn:. Klass: 9A

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

#räddaplaneten. Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman. Inledning/Syfte

LPP Energi och elektricitet År 7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Ett val för alla VAD KAN JAG VÄLJA ELEVENS-VAL

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Förslag den 25 september Historia

- Industrialiseringen av Sverige från 1800-talet till idag

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

samhällskunskap Syfte

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Atomer och det periodiska systemet

Transkript:

Planering historia 1800-talet VT:2015 åk 6 Namn:

Planering historia VT 2015 Under de kommande veckorna kommer vi ha genomgångar, filmvisning och eget arbete. Under veckan ska man på lektionerna arbeta med frågor och man ska också under veckan ha läst ett antal sidor och svarat på frågor som vi varje måndag går igenom muntligt eller skriftligt. Hinner man inte frågorna under lektionstid tar man hem eller jobbar på läxläsningstiden. Kursen avslutas med ett skriftligt prov onsdagen den vecka 18. Man ska ha läst sidan 104-115. Svarat på frågor del 1, 1-9. Veckomål vecka 15 Veckomål vecka 16 Genomgång av del 1 frågorna 1-9 måndag. Man ska ha läst del 2 sidan 116-125. Svarat på frågor 1-13. Veckomål vecka 17 Genomgång av del 2 frågorna 1-9 måndag. Man ska ha läst del 3 och 4 sidan 126-139. Svarat på frågor 1-13 och 1-8. Veckomål vecka 18 Genomgång av del 3-4 frågorna 1-11 måndag Prov onsdag Självklart kan man läsa vidare om man vill! Omprov sker på onsdagar kl 14;40-16:00 i sal 59 eller 60. Eller torsdagar mellan kl 12:30-16:00. Men då behöver man söka upp mig. 2

Frågehäfte s. 104-139 Svara på frågorna på lösblad och sätt sedan in dem i slutet på detta häfte. Läs frågorna noggrant! Del 1 104-111 1. Varför var 1809 ett viktigt år? Beskriv vad som hände? 2. Varför och hur avsattes Gustav IV Adolf? 3. Hur och varför kom Jean Baptiste Bernadotte till Sverige? 4. Hur kom Sverige och Norge att bli en union? 5. Varför protesterade man emot och avskaffade ståndsriksdagen? 6. Vad är Göta kanal, och när var Göta kanal färdig? Hur byggdes den? 7. Vem var Balthazar von Platen var ifrån fick han hjälp till sitt kanalbygge? 8. Vad transporterade man på kanalen? 9. Vad byggde man 1862 och hur påverkade byggandet av detta det svenska samhället? 3

Del 2 s. 111-115 1. Vad lever familjen i berättelse på? Och hur får de tag på mat? 2. Vilka skillnader finns det mellan männen och kvinnornas jobb? 3. Vad gör man med fångsten? 4. Vad var det som farmodern kallar för guds under? 5. Beskriv vad man gör på bilderna sid 112-113. 6. Förklara hur Joel beskriver att arbetet är hårt. 7. Vad brukade hans far säga och vad menar han? 8. Vad gör de på kvällen efter arbetet? 9. Vad gör man när snön försvinner? 10. Förklara hur flottningen går till. 11. Vad fick Joel göra när han var, 8 och när han var 12? 12. Vilka risker tror du det finns med att flotta timmer? 4

13. Vilka likheter kan du se med hur dessa barn arbetade och hur barn arbetar i olika delar av världen nu? Del 3 s. 116-119 1. Vilka sjukdomar orsakade många dödsfall på 1700-talet? Beskriv minst två. 2. Förklara hur man kom fram till Vaccinering? 3. Ge minst tre orsaker till att befolkningen ökade under denna tid. Hur mycket ökade befolkningen med? 4. Vad är kolera, vad fick man den av och hur försvann den? 5. Vilka drabbades av Tuberkulos(Lungsot) hur skyddade man sig från den? 6. Vilka risker fanns det med att föda barn, varför blev många sjuka? Och hur kom man fram till en lösning på detta? 7. Vad gjorde att det började växa upp mekaniska verkstäder och varför byggde man dessa vid forsar? 8. Hur blev de små verkstäderna stora industrier? 9. Beskriv arbetet på Bolinders mekaniska verkstad. 5

10. Varför flyttade folk till städerna och vilka problem fanns i städerna? 11. Vilka nymodigheter kom under denna tid. 12. Vad gjorde pigorna? Vad fick de i lön? 13. Vilka likheter och eller skillnader fanns mellan pigor på landet och pigor i staden? Del 4 s. 126-138 1. Varför utvandrade man och vart utvandrade man? 2. Hur lockade man många till att utvandra? 3. Förklara kortfattat hur hus har förändrats från långhus till Skyskrapor. 4. Vad uppfann Nobel och vad använde man hans uppfinning till. 5. Berätta kortfattat om uppfinningarna på sidan 134-135, varför var de viktiga? 6. Varför växte folkrörelserna fram? Ge tre exempel på folkrörelser från denna tid. 7. Vilka var med i folkrörelserna? Varför tror du att man valde att gå med? 8. Berätta om några viktiga år i kvinnornas historia och varför dessa var viktiga. 6

Inför prov 1800-talets Sverige Ni ska kunna ange hur det gick till när Sverige förlorade Finland. Ni ska kunna resonera hur och varför Sverige valde att utse en svensk general till ny kung. Ni ska kunna förklara hur och varför Sverige och Norge kom att forma en union. Ni ska kunna ange några förbättringar under 1800-talet såsom; Götakanal, järnvägen, elektriciteten och kunna ange hur dessa har förbättrat våra liv. Kunna ange några sjukdomar som var vanliga under 1800-talet och hur man botade dem. Ni ska kunna förklara hur och varför industrialiseringen ökade i Sverige. Ni ska kunna resonera kring varför man bildade folkrörelser i Sverige under denna tid. Kunna resonera kring förändringarna under 1800-talet och dess påverkan på samhället. 7

bedömningsmatris b Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Har kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika Har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika Kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika Kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor. Kan visa på spår av historien i vår tid. Visar detta genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. I Visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. För enkla resonemang om källornas användbarhet. Kan tolka och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Visar detta genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika Visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. För utvecklade resonemang om källornas användbarhet. Kan tolka och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika Visar detta genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika Visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. För välutvecklade resonemang om källornas användbarhet. Kan tolka och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt. 8