GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen 2004-12-14 Mikael Alexandersson En mångvetenskaplig forskarskola Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en fakultetsgemensam verksamhet som under ledning av UFL - har till syfte att främja utveckling av forskning knuten till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet samt att verka för forskningsanknytning av den grundläggande lärarutbildningen. I det uppdrag UFL har från Göteborgs universitets styrelse ingår att initiera och stödja forskarutbildningar med för lärarutbildningen relevant inriktning, att återkommande inventera och skapa en samlad överblick över vid universitet bedriven forskning som knyter an till lärarutbildning samt att initiera sådan forskning inom eftersatta områden. 1 UFL har valt en forskarutbildningsstrategi som uppmuntrar gränsöverskridande vetenskapliga mötesplatser. Detta främjar samverkan mellan discipliner för att få till stånd mångvetenskapliga forskningsmiljöer kring utbildningsvetenskapliga forskningsfrågor som har relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. För att tillskapa en sådan process har sex breda och samlande forskningsteman formulerats. En viktig del av att organisera forskarutbildning i forskningsteman är att det sker en samverkan mellan olika vetenskapliga institutioner både nationellt och internationellt och mellan institutioner och pedagogisk yrkesverksamhet. Kännetecknande för dessa forskningsteman är inte bara att de är mångvetenskapliga utan framför allt att de har en stark ämnestillhörighet som grund. Gränsöverskridande forskning ger också möjlighet till nya initiativ som så småningom kan utvecklas till bärkraftiga forskargrupper. Strukturen innebär dessutom vidgade möjligheter till kommunal, regional och nationell samverkan kring utbildningsvetenskapliga frågor. Forskningstemana spänner över skilda ämnesdiscipliner vid samtliga fakulteter vid Göteborgs universitet. De sex forskningstemana innefattar flera olika vetenskapsområden, vetenskapliga discipliner och kunskapsområden. Det faktum att dessa olika verksamheter finns inom ett och samma universitet, innebär att olika perspektiv på vetenskap och kunskap finns företrädda. Vid Göteborgs universitet finns en god grund för att arbeta i ett sådant brett perspektiv som de olika temana omfattar. De internationella nätverk som universitetet ingår i utgör en bredare bas för forskargrupper och doktorander att mötas, skapa nätverk och utveckla sina avhandlingsarbeten. Inom respektive tema kommer forskare och 1 Ur Göteborgs universitets styrelses protokoll nr 3, 2001-03-22. 1

doktorander tillsammans utveckla en kreativ forskningsmiljö som kan omfatta flera discipliner vid en eller flera fakulteter. Nya frågeställningar inom respektive tema formas då mellan forskare och med hjälp av teorier och metoder utifrån olika vetenskapliga ansatser kan kunskaper inom det utbildningsvetenskapliga fältet fördjupas. Strävan efter mångvetenskaplighet förutsätter då att de vetenskapliga uppfattningar som finns inom olika discipliner genom ett dialogiskt möte med varandra vidgar horisonterna för respektive verksamhets tolkning av vad som utgör relevant forskning för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Uppbyggnad av en mångvetenskaplig forskarskola som grundas på gemensamma forskningsteman skall ses som ett adekvat sätt att rikta och samla universitetets resurser för att kunna utveckla det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Göteborgs universitet har tillfört medel för att initialt utveckla forskarskolans struktur men framöver fordras resurser för att kunna finansiera forskarskolans samlade kostnader vilka delvis återfinns i de ingående forskningsmiljöerna. Den valda forskarutbildningsstrategin innebär att presumtiva doktorander erbjuds att söka till formulerade forskningsteman som CUL administrerar i samverkan med berörda fakulteter vid Göteborgs universitet, Högskolan Borås, Högskolan Skövde, Högskolan Trollhättan samt med de kommuner som finansierar egna doktorander. Inom respektive forskningstema anställs doktorander som erhåller handledning och skriver sina doktorsavhandlingar i anslutning till det avhandlingsprojekt/forskningsprojekt som utvecklats inom respektive tema. Utöver de sex forskningsteman som erbjuds återfinns också en så kallad öppen ingång för presumtiva doktorander. De doktorander som söker till denna, och som antas, skapar i samverkan med sina handledare egna avhandlingsprojekt. Detta kan ske inom ramen för forskningsprojekt som inte ingår i de sex forskningsteman som utgör grund för forskarskolan. Genom att organisera forskarskolan i forskningsteman skapas bl a följande fördelar: Medför ett gemensamt forskningssamspel mellan universitet och de kommuner som finansierar egna doktorander. Möjliggör en koppling mellan grundutbildningen till lärare och forskarutbildning. Doktorander kan därmed medverka i grundutbildningen. Antagning till teman skapar samhörighet hos doktorander, vilket är identitetsskapande. Att som doktorand samspela med andra doktorander med olika kunskapsbakgrunder kring ett gemensamt fokus bidrar till en kollektiv kunskapsbildning. Under det att doktoranderna deltar i forskningsprojekt i anslutning till ett forskningstema, och skriver avhandlingar inom ramen för detta, tillskapas en stabil grund för ett långsiktigt samarbete mellan pedagogisk yrkesverksamhet och forskning. 2

1. LÄRANDETS INNEHÅLL, PROCESS OCH MILJÖ I dagens samhällsliv och yrkesliv är information, kunskap och lärande gemensamma nämnare för en rad samhällsaktiviteter. Med ny teknik blir det enklare att sköta komplicerade processer, som förut krävde en annan kunskap och andra kunskapsformer. På det sättet förändras villkoren för utbildning. Det finns en rad föreställningar om att det både krävs mer kunskap av alla och att nya strukturer för att organisera undervisning och lärande behöver utvecklas oavsett skolform. Idag bedrivs en omfattande forskning som riktar fokus mot barns och ungdomars lärande kring olika kunskapsinnehåll, mot olika lärprocesser och mot nya miljöer för lärande. Inom forskningstemat kan i princip samtliga kunskaps- och ämnesområden inom barnomsorg och skola studeras från olika perspektiv på lärande. I anslutning till temat finns studier av barns utveckling och lärande från födseln upp till tonåren. Det kan handla om hur politiska beslut påverkar barns situation, men också om hur det enskilda barnet lär sig något specifikt. Framför allt uppmärksammas det institutionella lärandet (exempelvis inom förskolan). Centralt för forskningstemat är frågor om undervisning och om elevers lärande av centrala begrepp inom olika ämnes- och kunskapsområden. I vilken mån och på vad sätt adresseras flickor och pojkar av olika kunskapsinnehåll och arbetssätt? Inom temat återfinns forskning som uppmärksammar hur kunskapsinnehåll kommuniceras och organiseras, om de värderingar som ligger bakom urval och strukturering av kunskapsinnehållet (t ex ett ämnes identitet och legitimitet). Följande frågeområden utgör exempel på frågor inom forskningstemat: Hur kan lärandet i den egna takten stödjas och hanteras på bästa sätt och hur undviker man brott i progressionen i lärandet? Hur kan olika instrument/verktyg utvecklas så att man kan beskriva och bedöma lärande? Vad utmärker lärandemiljöer av hög pedagogisk kvalitet, dvs. miljöer som befrämjar barns och ungdomars lärande och utveckling? Vad innebär det att lära sig de specifika förmågor och kunskapskvaliteter som olika skolämnen syftar till och hur kan detta lärande bedömas? Vilka förändringar i undervisningen förbättrar elevernas lärande och hur kan man dela med sig av denna erfarenhet till andra lärare? Inom skolan återfinns olika projekt som är ämnesövergripande, som ingår i nya miljöer och som ibland också använder modern teknik i projektet (e-post, Internet, videokonferenser etc). Vad betyder dessa nya konstruktioner för elevers lärande? 2. NYA MEDIA, UNDERVISNING OCH LÄRANDE Ett signum för vår samtid är utvecklingen av nya media, digitala teknologier för informationshantering och kommunikation (IT). De är en viktig del i arbetslivet och i vardagen. För skolan innebär den utvecklingen kontinuerliga utmaningar, innehållsligt och pedagogiskt. Samhället har under de senaste decennierna gjort omfattande insatser för att utveckla 3

användningen av IT i skolan. Dagens infrastruktur för lärande i skolan bygger i hög utsträckning på IT. Lärare behöver ha kompetens att hantera, kritiskt förhålla sig och pedagogiskt använda IT, vilket också betonas i förordningstexter. Forskning om IT, undervisning och lärande är internationellt och nationellt ett område med en egen identitet. Forskningen utförs inom olika teoretiska ramar och med olika fokus. Den kan fokusera makroaspekter, exempelvis hur IT förändrar förutsättningarna för att organisera utbildning. Den kan fokusera lärandemiljöer och undervisningsprocesser där IT är en komponent, exempelvis samspelet mellan elever och lärare. Den kan fokusera elevers lärandeprocesser och lärande. Den kan fokusera design och utveckling av teknologier och miljöer för lärande. Nationellt och internationellt karaktäriseras området av en tvär- och mångvetenskaplighet, där teknik och naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap möts. Nedan ges några exempel på forskningsfrågor inom området: Hur kan IT stödja elevers lärande inom olika ämnesområden? Hur kan den enskilde elevens arbete och lärande stödjas? Hur kan IT användas för att individualisera undervisningen? Hur kan IT användas för att stödja kollektiva kunskapsbildningsprocesser? Vad innebär tillgången till information på Internet för klassrumspraktiken? Vilka etiska och moraliska problem aktualiseras? Hur påverkas individers utveckling av kunskaper och färdigheter av tillgången till nya medier inom och utom skolan? Hur påverkar IT olika skolämnens innehåll? Vad innebär det att vara litterat i den nya medievärlden? Hur påverkas elevernas utveckling av mer generella färdigheter och förmågor? Hur påverkas lärarens roller, funktioner och arbetsvillkor när nya teknologier introduceras och när pedagogiska modeller som använder nya teknologier utvecklas? Hur kan man förhålla sig till förändringen? Hur kan man stödja en utveckling som gagnar både lärare och elever? Vilken roll spelar nya media i processer som vill överbrygga klyftan mellan skola, vardagsliv och arbetsliv? Hur kan teknologier som finns i barns och ungdomars vardag t.ex. spel, mobila teknologier tillföra nya dimensioner till undervisningen och användas för pedagogiska syften? 3. OMVÄRLDEN I SKOLAN Idag sker en stor del av barns och ungdomars lärande utanför skolan, i situationer och miljöer där det inte finns någon formell lärare. Barn och ungdomar ser sig då inte nödvändigtvis som elever: Fokus är inte på att lära sig saker utan på att göra saker tillsammans med andra. Utvecklingen förstärks till följd av det utbredda användandet av informations- och kommunikationsteknologi, IT, och av barns- och ungdomars eget sökande av information och utbyte med andra via Internet. Forskning om informella lärosituationer utanför skolan har visat sig bidra med värdefull kunskap om lärandets förutsättningar i skolan. Frågor som undersökts i skolan kan på ett fruktbart vis också utforskas utanför skolan. 4

I temat Omvärlden i skolan fokuseras själva lärandet och kunskapsbildningen i så kallade informal learning practices. Ett centralt innehåll i temat är också hur barns och ungdomars egna kulturella uttryck (t ex dans, musik, bild) förs in i skolans verksamhet. Nya medier som film, video och datorer spelar med andra ord en allt viktigare roll för barns och ungdomars liv både i och utanför skolan. Temat handlar om hur sådana nya texter blir en del av skolans vardag. Delvis sker det genom det vidgade språkbegrepp som beskrivs i läroplanerna för skolväsendet. Temat omfattar studier av barns och ungdomars kulturintresse och hur de använder olika kulturella yttringar inom t.ex. litteratur, film, TV, cybervärlden. Ett fokus är hur de i andra miljöer än skolan utvecklar förmågan att själva kommunicera via olika media. Forskning med fokus på undervisning och lärande i skolan kan i temat kompletteras med forskning om barn- och ungdomskultur inom andra discipliner. Exempelvis kan ungdomars musikskapande inom hip-hopkulturen studeras av flera discipliner utifrån en mängd olika teoretiska perspektiv. I anslutning till temat kan följande frågor utgöra exempel på tänkbara forskningsområden: Vad och hur lär barn och ungdomar när de själva definierar kunskapsinnehållet, kunskapsformen och kunskapsprocessen som tar sig uttryck i göranden? Vad betyder de egna rum barn och ungdomar skapar för det egna lärandet och hur tar de med sig erfarenheter till skolans rum? Hur tillvaratar och återkopplar lärare de erfarenheter som sker utanför skolan och som blir en del av skolans kultur? Hur berikar barns och ungdomars egna skapade uttrycksformer den traditionella skolans kultur? Vad betyder t ex mobiltelefonens kamera för det visuella lärandet? 4. NYA LIVSMÖNSTER, VÄRDEN OCH SANNINGAR Detta forskningstema omfattar två temaområden; Medborgarskap och demokratiska värden respektive Utbildningsväsendets sanningsanspråk. a) Medborgarskap och demokratiska värden Frågan om medborgarskap och demokratiska värden har aktualiserats alltmer under de senaste 50 åren, både nationellt och internationellt. Skolans roll och uppdrag har blivit allt viktigare i takt med stora samhällsförändringar. Skolan har också ännu mer blivit en plats där värderingar och identitetsfrågor fokuseras och bryts. Tillsammans med barn och ungdomar, som är bärare av nya kulturella koder och värderingar, förväntas lärare överföra och gestalta allmänt vedertagna värderingar och synsätt om medborgarskap och demokratiska värden. Parallellt med denna utveckling har också tidigare sanningar börjat ifrågasättas. Barn och ungdomar ifrågasätter livsmönster och värden som varit självklara för den äldre generationen. Konkurrerande världsbilder och verklighetsuppfattningar är en del i det enorma informationsflöde som barn och ungdomar möter på olika arenor och som lärare måste utveckla beredskap för att hantera. Skolans uppdrag har därmed blivit alltmer komplext. 5

Socialisation och samhällsmedlemsskapande är centrala samhällsvetenskapliga begrepp som sammanfattar viktiga processer i skolans kunskapsbildning och den övriga omgivningens påverkan av elever och unga människor. Begreppen är nära knutna till tre centrala dimensioner som konflikt/konsensus, makt/vanmakt, kollektiv/individ. Internationell forskning har intresserat sig för hur barns och ungdomars utveckling mot politiskt medborgarskap tar sig uttryck (civic education). Hur skapas förståelse för t ex begrepp som politik och parlamentarism samt ansvarstagande i det politiska systemet? Andra har intresserat sig mer generellt för demokratiska värden i termer av rättigheter baserat på t ex konventionen om barnets rättigheter och med fokus på frågor som nationellt kontra globalt medborgarskap (citizenship education). Annan forskning inom området medborgarskap och demokratiska värden rör frågor om livssyn och karaktärsdaning (moral education). Vissa forskare inom nämnda fält pekar på att området under lång tid varit en försummad del i lärarutbildningen. Stor osäkerhet tycks råda bland verksamma lärare om innebörden av uppdraget att förmedla och gestalta demokratiska värden samt frågor som rör delaktighet och ansvarstagande i samhällsutvecklingen. Forskningstemat inrymmer följande frågor: Läroplanen anger betydelsen av individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Hur utvecklar elever sådan förmåga i skolan? Vilka människor danas? Vilka värden inryms i val av innehåll i skolans skilda ämnen? Vilken verklighetsuppfattning samt syn på normer och värden utgör grunden? Vilken förmåga har eller utvecklar elever att kritiskt granska och bedöma informationen? Vilken form av värdegemenskap kan utvecklas i dagens mångkulturella skola? Hur kommuniceras värden? Etik i lärares praktik: hur hanteras värdekonflikter och moraliska dilemman? Vilka spänningsfält finns? b) Utbildningsväsendets sanningsanspråk I takt med att fler konkurrerande medier och vardagsföreställningar tar plats ställs frågor om vems och vilken kunskap som skall förmedlas. Som en del av utvecklingen har begreppet sanning blivit mer diffust. Osäkerheten och frustrationen som följer utgör temats huvudfråga. Att öka vår kunskap om orsakerna bakom den uppkomna situationen, är kanske en av de viktigaste framtidsfrågorna för utbildningsväsendet. Att många lärare känner sig osäkra inför elevers fråga om hur det egentligen är samtidigt som det blir svårare att få elever att tillägna sig kunskaper utgör ett allvarligt dilemma för en verksamhet som syftar till att förmedla kunskaper. En central fråga i temat är hur vi handskas med information. I en tid när informationsflödet, genom ny teknologi, blir allt stridare har verktygen för hur man gallrar, värderar och bedömer information blivit svårare att ta ställning till. Vissa menar att det finns en ökad osäkerhet om vad som är reklam, information, propaganda, vetenskap och rena falsarier. När det gäller skriven text finns en historisk tradition hur vi källkritiskt förhåller oss. Däremot är det mycket svårt att värja sig inför mer påtagliga och genuina medier som bilder och filminslag, där möjligheter till manipulation är stora. Det här är förmodligen en av vår tids stora utmaningar. 6

I anslutning till temat finns flera frågeställningar, exempelvis: Hur bygger man upp en gemensam kunskapsbas, kanon, som är förutsättningen för ifrågasättande och dekonstruktion? Skall man bygga upp, renodla, en sanning som åtminstone gäller för skolans värld utan att snegla för mycket på politiska beslut? Frågan hänger i hög grad samman med utbildningssystemets roll i samhällsutvecklingen. Skall verksamheten vara en avspegling av samhället eller en dynamisk kraft? Vilken betydelse har konkurrerande medier som data och film? Ligger problemet kanske snarare i skolan själv? Har utvecklingen medfört att skolans väggar blivit alltför upplösta som en följd av alltför många politiska ingrepp? Hur skall vi lära oss själva, studenter och elever hur man skall handskas med den nya tidens källkritiska problem. Hur skall vi vaska fram sanningen ur webben? 5. LÄRARYRKETS PROFESSIONELLA KUNSKAPSBAS Lärarens profession har satts i fokus under 1990-talet både nationellt och internationellt. Genom det senaste decenniets många reformer har lärarens arbete och uppdrag vidgats. Idag omfattar det fler uppgifter än själva undervisningen med eleverna. Det är sällan som det arbetet beforskas eller att lärare tillfrågas om vad det innebär att vara lärare eller vilken kunskap som krävs för det totala uppdraget. Enligt samhällets uppdrag till lärarna handlar det om ett förändrat tänkande och att delvis nya kunskaper behövs. Deras didaktiska kompetens förväntas exempelvis vidgas till att även omfatta kunskaper om/i skolutveckling samt kompetens att genomföra förbättringar. Det är en roll som, förutom det traditionella arbetet, också inrymmer samarbete och bredare arbetsuppgifter. De berör skolan som helhet: arbetslagsutveckling, skolutveckling, läroplanstolkning, planering och utvärdering. Därmed ifrågasätts lärarrollen som ensamarbetande pedagog. Talar man om ett yrkes professionalitet finns där kunskaper som är specifika för yrkeskåren och som ingen annan yrkeskår omfattar. De kunskaperna utgör yrkeskårens kunskapsbas. Läraryrkets kunskapsbas är dock otydligare än för de yrken som vilar på en viss bestämd vetenskap (exempelvis medicin, teologi eller psykologi). Frågan handlar inte bara om lärares eget lärande i termer av kompetensutveckling. Den berör yrkets identitet som professionell yrkeskår och samhälleliga position. Professionaliseringsprocesser innebär att en yrkesgrupp utvecklar en väl fungerande dialog med omvärlden. Det är grunden för att tillit till yrkesgruppens färdigheter ska uppstå. Ett viktigt inslag i dialogen är att professionella grupper har ett gemensamt och utvecklat yrkesspråk. Man kan förenklat säga att en grupps yrkesspråk utgörs av de gemensamma teorier och föreställningar som yrkesutövarna har om vardagsarbetet. I temat behandlas frågor som berör lärares relation till själva kärnverksamheten. Det handlar om kunskapens struktur, källor och former för lärande, men också om frågor kring förändrad organisation och administration (t ex ledningsgrupper, enhetschefer, åtgärdsplaner och arbetslag samt relationer dem emellan). Därmed spänner forskningstemat över flera ämnesdiscipliner. 7

Exempel på mer frågor till temat: Vilka teorier skapas och utvecklas i lärares kunskapsbas? Vad i en kunskapsbas kommuniceras med andra lärare/politiker/forskare? Hur lär lärare i den egna verksamheten? Vad är det för yrkeskunnande som utvecklas? Är lärarnas kunskaper unika och specifika? 6. DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETENS FÖRÄNDRING Lärares arbete är ett svar på de möjligheter och begränsningar som kännetecknar pedagogisk verksamhet. Det berör förskolan och skolan som organisationer med sättet att organisera arbetet och mot vad arbetet inriktas. Men det berör också förskolans och skolans värden, vanor, traditioner och rutiner dvs. institutionernas mönster för hur handling och interaktion utformas. Det får inte bara tekniska konsekvenser utan innebär också att lärarnas legitimitet och position förändras. Under de senaste decennierna har förskolan och skolan förändrats både som organisation och som institution. Det innebär att förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten också har förändrats. Svensk och internationell forskning har intresserat sig för förändringen. Medan en del forskning handlar om globaliseringens och nätverksamhällets betydelse för det dagliga arbetet uppmärksammar annan forskning decentraliseringsprocessers effekter för lärares professionalisering. Exempelvis medför förändringar i förskolans och skolans uppdrag med nödvändighet förändringar i pedagogernas uppgift och professionalitet, och i villkoren för det dagliga arbetet. I temat ingår frågor om det eventuella sambandet mellan pedagogiska idéer och ekonomisk förändring. Styr ekonomiska resurserna de pedagogiska idéer som får fotfäste? Eller är sambandet det omvända? Genom forskningstemat kan kunskaper utvecklas kring relationen mellan den pedagogiska verksamhetens villkor å ena sidan och de praktiska processer som tar form i verksamheten å andra sidan. Därigenom kan man också bättre förstå hur villkor och processer ofta utgör varandras möjligheter och begränsningar i den pedagogiska verksamhetens föränderliga värld. I anslutning till temat kan följande frågor utgöra exempel på tänkbara forskningsområden: Hur förändras lärarnas legitimitet och position när den pedagogiska verksamheten förändras? Förändras innebörden i vad det är att vara lärare oavsett skolform? Vad innebär lärarnas egna traditioner och den egna teoribildningen (kunskapssyn, teorier om lärande och om barn etc.) för den pedagogiska verksamhetens utfall? Vilka effekter får decentraliseringen på barns och ungdomars lärande? Kommer de bli mer olika som en effekt av att den enskilda arbetsplatsen profilerar sig? Har den tilltagande betoningen på individens eget ansvar för sitt lärande någon motsvarande koppling till den ekonomiska realiteten? 8