Telemeddelande Sid. 1(8) 2012-10-02 Amnr PEKI 20121002 Peking Ekonomiska sektionen Jakob Kiefer, ministerråd Anton Lagerbäck, praktikant Amnr PEKI 20121002 Handelspolitisk rapport om Sverige, EU och Kina Sammanfattning Första halvåret 2012 uppgick Sveriges export till Kina till 19,7 miljarder SEK, en uppgång med en procent jämfört med samma period föregående år. Importen från Kina uppgick 2011 till ett totalt värde av 44,4 miljarder SEK, en ökning med ca 1 miljard eller motsvarande två procent jämfört med 2010. Mot bakgrund av den globala nedgången och vikande efterfrågan riskerar resten av året att bli sämre än motsvarande period 2011. 70 procent av de nordiska dotterbolagen i Kina tror på minskad efterfrågan. Samtidigt fortsätter de svenska företagen att satsa och investera i Kina, om än i långsammare takt. Tjänsteexporten blir allt viktigare, men begränsat marknadstillträde inom ett flertal sektorer begränsar affärsmöjligheterna. Ett ökat antal etableringar från flera större konsumentföretag noteras. Intresset från företag inom de kreativa näringarna synes också vara på uppåtgående. Turismen ökar. Konkurrensen hårdnar samtidigt från inhemska kinesiska företag som klättrar i förädlingskedjan och med stöd av den kinesiska staten, också globalt. Under året har fler företagskonsulära ärenden än tidigare konstaterats. Bilateralt röner Sverige uppskattning för sin konsekventa frihandelslinje. Den handlingsplan som svenska Tullverket undertecknade i samband med handelsministerns besök och placeringen av en tullattaché vid ambassaden tagits emot mycket väl av Kina liksom de svenska företagen som rapporterat att tullprocedurer är ett av de svåraste hindren för ökad handel. De officiella aktörerna i nära samverkan med industrin marknadsför svenska lösningar och bygger politiska nätverk inom ramen för prioriterade kluster vilka fått starkt stöd, bl a genom det intensiva bilaterala besöksutbytet.
2(8) På den globala handelsarenan förespråkar Kina ofta frihandel, men i praktiken fortsätter man att visa begränsad vilja till ökad liberalisering. Doha-rundan har inte en framskjuten plats i Kinas handelspolitik. I takt med att lokala kinesiska företag drabbas av vikande efterfrågan ökar trycket på regeringen av de krafter som vill skydda inhemsk industri. Flera handelstvister noteras bl a sällsynta jordartsmetaller, solceller, ETS (Emission trading system), underleverantörer till bilindustri vilka har höjt den handelspolitiska retoriken, dock inte till alarmerande nivåer. Såväl USA, Kina och EU värnar WTOregimen och dess tvistlösningssystem. Delar av EU inte minst Nordeuropa, lett av Tyskland håller uppe handelsstatistiken med Kina, men euro-krisen sätter spår och oroar Kina eftersom efterfrågan viker. USA passerade EU under ett par sommarmånader som Kinas största handelspartner. EU för en hårdare handelspolitisk linje visavi Kina, men samtidigt finns politiska plattformar att diskutera handelsfrågor (HED, högnivåmöten). Oddsen för att Kina ska ge ett bud som får anses anständigt i GPA-förhandlingarna i slutet av året är höga. Mycket återstår, men kinesiska regeringen agerar mer målmedvetet vad gäller IPR-frågor. ITA-förhandlingarna går i positiv riktning. Ett avslut i EU:s partnerskapsförhandlingar ligger långt fram i tiden. * * * Sveriges handel med Kina Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. Den totala handeln med Kina uppgick 2011 till 84,3 miljarder SEK. Handelsvolymen med Kina har stigit kontinuerligt de senaste åren. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) sker cirka 3,6 procent av Sveriges utrikesvaruhandel med Kina 1. Exporten till Kina hade 2011 ett totalt värde av 39,9 miljarder SEK, en ökning med cirka 4,4 miljarder eller motsvarande 12 procent jämfört med 2010. Första halvåret 2012 uppgick exporten till 19,7 miljarder SEK, en uppgång med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Transportmedel och telekommunikationsutrustning utgjorde de i särklass största exportvarorna för 2011. Personbilar och stationsvagnar samt mät- och kontrollinstrument utgör 1 Den verkliga siffran är dock högre då stora mängder varor exporteras och importeras via ett tredje land eller Hong Kong. Därtill bör läggas att många svenska företag redan etablerat produktion i Kina och säljer direkt till den kinesiska marknaden från Kina.
3(8) andra viktiga svenska exportvaror till Kina. Kinesiska varor utgjorde totalt 3,3 procent av Sveriges export för 2011. Importen från Kina hade 2011 ett totalt värde av 44,4 miljarder SEK, en ökning med ca 1 miljard eller motsvarande 2 procent jämfört med 2010. Importen för första halvåret 2012 uppgick till 21,1 miljarder, en uppgång med 3 procent jämfört med samma period föregående år. Möbler, madrasser, sängkläder och kuddar utgjorde den värdemässigt största importkategorin från Kina 2011. Elektriska maskiner och apparater samt barnvagnar, sportartiklar och leksaker utgör andra viktiga importvaror. Kinesiska varor utgjorde totalt 4,7 procent av Sveriges import för 2011. Sverige har, i linje med de flesta EU-länder, haft ett handelsunderskott mot Kina sedan 2002. Underskottet uppgick 2011 till 4,5 miljarder SEK och 1,4 miljarder för första halvåret 2012. Svensk företagsnärvaro ökad handel, men svår marknad Totalt finns cirka drygt 500 svenska företag i Kina varav ungefär hälften är medlemmar i Svenska handelskammaren. Utöver dem finns cirka 1500 Sverige-relaterade företag och 10 000 företag som bedriver handel med Kina. Verkstadsföretag och konsultföretag utgör de två största kategorierna av svenska företag i Kina. Cirka 70 procent av de svenska företagen som är aktiva i Kina gick med vinst under 2010. Så många som 70 procent av de nordiska dotterbolagen planerar i spåren av den minskade tillväxttakten för minskad efterfrågan. Enligt ambassadens, handelskammarens och Exportrådets gemensamma affärsklimatundersökning anställer det genomsnittliga svenska företaget 459 kinesiska arbetstagare. Majoriteten av de svenska företagen är etablerade i de centralstyrda städerna Shanghai och Peking samt Guangdongprovinsen, men allt fler företag etablerar sig även i städer som Chongqing och Tianjin samt i städer som Dalian, Chengdu och Wuhan. Turismen från Kina ökar. 2011 tillbringade kinesiska besökare 200 000 gästnätter i Sverige, detta jämfört med 150 000 under 2010. Genomsnittsbesökaren tillbringar 1-2 nätter i Sverige. De besökare vars destination endast utgörs av Sverige spenderar ofta stora summor på shopping.
4(8) Den svenska tjänsteexporten till Kina ökar. Storleken är emellertid svår att mäta. Det som tidigare ofta var varuexport är idag en del av tjänsteexporten osv. Utbildning är en tjänsteexport som svenska universitet försöker satsa på, inte minst efter att avgifter för utomeuropeiska studenter infördes 2011. Vi noterar ett påtagligt ökat intresse och etableringar från flera större konsumentföretag, men också här är det svårt att veta exakt hur detta påverkar handelsstatistiken. Intresset inom de s k kreativa näringarna synes också vara på uppåtgående, även om dessa företag i volym ännu är relativt små. Konkurrensen från inhemska kinesiska företag som klättrat i förädlingskedjan inte sällan med konkurrensfördelar som ges av den kinesiska staten ökar. Samtidigt har svenska företag gjort sig kända som ledande i såväl CSR som managementfrågor och svenska företag bidrar till teknologitransfering/fou. Sverige har också en konkurrensfördel vi anses ledande inom innovation. Handelsfrågor bilateralt och EU Bilateralt I Kina har Sverige ett stort förtroendekapital inom handelsfrågor. Sverige var i maj 1979 det första västland att ingå ett modernt handelsavtal med Kina (ett första handelsavtal skrevs under redan 1957). Den svenska hållningen inom EU i frågor rörande exempelvis tillämpningen av handelspolitiska skyddsinstrument värdesätts i Kina. Den öppna svenska attityden gentemot kinesiska investeringar i Sverige är en annan hållning som ger den svenska handelspolitiken trovärdighet. Affären mellan Volvo-Geely ska i detta sammanhang inte underskattas. Klimatrapporten är viktig i vår bilaterala relation för att nå trovärdighet visavi såväl Kina som andra aktörer, och framförallt ger den en bild av vilka utmaningar som företagen upplever på den kinesiska marknaden. Blandkommissionsmötet är en central övergripande mekanism för handelsdialog. Tre arbetsgrupper är knutna till BK-mötet: investeringar, CSR, och sedan Wen Jiabaos besök till Sverige, en arbetsgrupp om hållbar utveckling. Genom de fyra främjandeklustren har det skapats ytterligare gränssnitt till flera fackministerier och prioriterade provinser. Klustren skapar möjlighet att påverka standards, regelverk och framtida inriktning och ger exponering för deltagande företag. En viktig del i detta arbete är att öppna idag stängda eller
5(8) hårt reglerade sektorer, exempelvis inom life-science, bevakning och finansiella tjänster. Jordbrukssektorn är en annat område där vi söker ökat tillträde, men det går långsamt. Det för året kanske mest konkreta och institutionella fördjupningen av våra handelsrelationer är det samarbetsavtal som skrevs mellan det svenska- och kinesiska tullverket vid handelsministerns besök i september 2012 och därtill placering av en tullattaché vid ambassaden. Inte bara företag har förenklade handelsprocedurer högt på företagens agenda. Det är också något Kina intresserat av, men vill inte se att detta nödvändigtvis länkas till Doha-rundan. EU-delegationen är ambassadens viktigaste multilaterala arena. Utöver de sedvanliga mötena för handelsråden i Peking är ett viktigt instrument att föra fram svensk politik i fält de s k Market Access Teams (MAT) där representanter från de diplomatiska beskickningarna och representanter från industri (genom EU:s handelskammare) deltar för att gemensamt kunna diskutera och agera mot olika handelspolitiska skyddsinstrument. Sammantaget finns det tolv MAT aktiva i Kina. Sverige har fokuserat på IPR, medicinsk-teknisk utrustning och råvaror. Det senaste året har ambassaden noterat en kraftig ökning av antalet företagskonsulära ärenden. Flera har kunnat lösas ut, men långt ifrån alla. Förutsägbarheten i företagstvister är låg, då lagar och regler i den kinesiska rättstaten inte sällan är politiskt styrd, särskilt i provinserna. Ett annat viktigt område som har betydelse för större och långs affärer med Kina är företagens möjligheter att få låna upp pengar med längre bindningstid än de kommersiella bankerna. SEK:s för sedan många år förhandlingar som ska kunna möjliggöra upplåning i renminbi från Hong-Kong, och från Fastlandskina. EU Avseende Doha-rundan konstateras att Kina inte är särskilt intresserat av att göra några stora eftergifter. Sedan en tid har dock Kina utöver tvister legat lågt i flera handelsfrågor, vilket sannolikt beror på det förestående ledarskapsskiftet. Kommissionen, anförd av de Gucht, för en relativt hård politik mot Kina. De många möten och de s k högnivådialogerna har dock skapat ett utrymme att öka uppriktigheten i samtalen.
6(8) Kinas handelsrelationer 2011 och 2012 med omvärlden har dominerats av flera mer eller mindre stora handelskonflikter bl a sällsynta jordartsmetaller, solceller, ETS (Emission Trading System), underleverantörer till bilindustri, valutamanipulering, kommissionens egen initierade undersökning av kinesiska telekombolag osv vilket lett till ett höjt tonläge i den handelspolitiska retoriken. Dock utan att nå några alarmerande höjder. EU till skillnad från USA, har utåt också vinnlagt sig om ett mindre konfrontatoriskt angreppssätt. Förhandlingar mellan EU och Kina bedrivs med varierad framgång. Att konstruktiva möten och utspel inte omsätts till konkreta resultat där har till del att göra med att det kinesiska handelsministeriet, Mofcom, som traditionellt är mer liberalt än andra, har att balansera många nationella krav, inte minst den Nationella reformkommissionen, NDRC, andra fackdepartement, SOE och aktörer inte sällan i provinserna som anser sig förlora på ökad konkurrens. Detta faktum har inte minskat i takt med att den ekonomiska krisen fördjupats. Tills vidare får vi konstatera att ett avslut om ett strategiskt samarbete mellan EU och Kina eller ett s k Partnership and Cooperation Agreement (PCA) ligger långt fram i tiden. Flera frågor inom både det politiska och ekonomiska området skapar motsättningar; handelsbalansen, Market Economy Status (MES), marknadstillträdesfrågor, vapenembargot, mänskliga rättigheter och skyddandet av europeiska företags immateriella rättigheter i Kina. MES har varit ofta uppe inom ramen för de möten som äger rum på högnivå, men få framsteg har kunnat noteras. Det momentum som möjligen fanns lokalt om att använda eller ge upp MES som hävstång för andra frågor diskuteras inte längre. Dock tas MES upp av kineserna, men med mindre frenesi än tidigare. Ett avtal som skulle öka handelsutbytet är Government Procurement Agreement (GPA), som Kina ännu inte anslutit sig till, (trots att det låg implicit som en del av WTO-anslutningen). Marknaden för offentlig upphandling är fortfarande stängd inom majoriteten av sektorerna för utländska företag, även om vissa lättnader har noterats. Kina hävdar att de krav och standarder som sätts är för höga för ett utvecklingsland ett argument som ofta genomsyrar Kinas argumentation i globala förhandlingar. Kina har sammanlagt lagt tre olika bud, vilka samtliga får anses undermåliga. Det senaste lämnades i slutet av 2011 och ett nytt reviderat bud presenteras i slutet av 2012. Budet från 2011 har förvisso förbättrats till att inkludera fler regioner och tjänstesektorer, men fortfarande utelämnas SOE:s och trösklarna på regional nivå är mer än dubbelt så höga som hos andra GPA-medlemmar.
7(8) Det är mot den bakgrunden som EU-kommissionen i mars 2012 antog ett förslag där man söker medlemsstaternas tillåtelse att stänga ute länder som Kina, som inte tillåter utländska företag att delta i offentliga upphandlingar, från att delta i detsamma inom EU. Frågan om reciprocitet är för ett frihandelsvänligt land som Sverige inte okomplicerat. Samtidigt är reciprocitet ett begrepp som Kina begriper, eller annorlunda uttryckt, fri handel måste gynna Kina. Immaterialrättssituationen fortsätter vara problematisk för internationella företag verksamma i Kina. Kina är den största källan i världen för piratkopierade produkter som stoppas vid gränsen till EU. Affärsklimatrapporter från både EU och Sverige anger immaterialrättsskydd som ett signifikant handelshinder. Utvecklingen går åt rätt håll även om alltför många fall av varumärkesintrång och joint venture-samarbeten där europeiska företag tvingats lämna ifrån sig högteknologisk information till kinesisk partner rapporteras. Officiella Kina har jobbat med att stärka lagstiftningen, men implementeringen är fortsatt bristfällig. EU stödjer det fortsatta arbetet med att utveckla immaterialrättsskyddet och enligt statistik från EUCCC (European Chamber of Commerce in China) tas allt fler immaterialrättsfall upp i domstol och med positiv utgång för europeiska företag. Det som främst driver Kina att bidra till en fungerande regim beror på att också kinesiska företag klättrar i värdekedjan och drabbas av intrång av inhemska aktörer. Tillsammans med Tillväxtanalys har ambassaden föreslagit att också EU bör söka finna positiva kopplingar mellan Kinas efterfrågan på innovation, dvs att teknologitransferering gynnas av fri handel (USA har sedan 2011 en s k innovationsdialog med Kina). Det avtal som f n förefaller ha bäst förutsättningar att nå framgång är de förnyade förhandlingarna om ett Information Technology Agreement (ITA). Kina är medlem i avtalet sedan 2003. Avtalet är en viktig komponent i de internationella handelsförbindelserna mellan EU och Kina där handel avseende högteknologiska varor utgör en stor andel och där importen från Kina till EU vida överstiger EU:s export. ITA täckar ca 20% av världshandeln. Kina är en viktig aktör på den globala ITA-marknaden, både som tillverkare och sammansättningshub. För svenska ICT-företag bedöms avtalet som viktigt. I maj 2012 begärde EU förhandlingar om översyn och modernisering av ITA. Kina gav positiva signaler till en översyn, framförallt för produktutvidgning. Reformer inom icke-tariffära handelshinder är Kina mer försiktiga med att stödja. (Förslaget drogs sedermera tillbaka av EU och enbart ett förslag angående produktutvidgning diskuterades och antogs. Dock
8(8) fortsätter diskussionerna). Våra sagesmän på EU-delegationen beskriver kontakterna med Mofcom som positiva och konstruktiva. Betydande kraft har ägnats åt att följa Kinas alltmer utökade restriktioner på sällsynta jordartsmetaller som Kina har stora fyndigheter av. Minskade exportkvoter tvingar svenska företag till att etablera sig i Kina för att få en tillräcklig tillgång. Detta i sin tur leder till att EU inte använder sin andel av exportkvoterna och ger argument för en ytterligare minskning. Här har kvoter kunnat säkras för svenska företagsintressen. Den kinesiska statens intrikata kopplingar till globala koncerner som inte längre tillverkar billigt, utan dessutom med allt bättre kvalitet, gör frågan om deras finansiering genom exportkrediter särskilt angelägen. De förhandlingar som förs bör ges fortsatt hög prioritet. KIEFER