Telemeddelande Sid. 1(5) BERN. Per Sjönell. Svenska företag i och handel med Schweiz

Transkript

1 Telemeddelande Sid. 1(5) BERN Per Sjönell Svenska företag i och handel med Schweiz Sverige och Schweiz har ett i huvudsak väl fungerande ekonomiskt utbyte där multinationella företag och basindustri står för en stor del av handeln. Schweiz tar emot en dryg procent av den totala svenska exporten och står för en knapp procent av importen till Sverige. Svenskrelaterade företag står för drygt arbetstillfällen i Schweiz. Ambassaden arbetar aktivt tillsammans med den lokala handelskammaren och Exportrådet med visionen om att dubbla den svenska exporten och har sedan ett par år flertalet återkommande events inom de kreativa näringarna. Handelsutbytet mellan Sverige och EFTA-landet Schweiz kommer att påverkas positivt de närmsta åren av det schweiziska beslutet att köpa Gripen E. * * * Schweiz och Sverige har sedan länge varit handelspartners men det var inte förrän den 8 maj 2008 som en svensk-schweizisk handelskammare officiellt invigdes. Swedish Swiss Chamber of Commerce, eller SSCC, har huvudkontor i Zürich och satelliter i Genève och Lugano där man är samlokaliserade med honorärkonsulaten. Handelskammaren har i dag drygt 200 medlemmar; allt från enskilda personer och enmansföretag till multinationella bolag som ABB, EF och IKEA. Exportrådet har en handelssekreterare i Wien med ansvar också för Schweiz. Den dagliga verksamheten och de exportfrämjande projekten drivs dock av en

2 2(5) landansvarig och ett antal konsulter i Wien tillsammans med det lokala kontoret i Zürich som också erbjuder ett Business Support Office där svenska företag kan hyra kontorsyta; ett sådant exempel är Lammhults. Handelsstatistiken mellan Sverige och Schweiz har naturligtvis samma brister som för andra länder och det är svårt att veta i vilken mån samtlig handel verkligen registreras. Ingen tjänstehandel framgår t.ex. nedan. Exportrådets statistik visar att Sveriges export till Schweiz under senare år har ökat; från knappa 10 miljarder SEK år 2009 till knappt 12 miljarder under Första halvåret 2012 syntes en märkbar förbättring mot motsvarande period 2011 och exporten steg då från 5,8 till 7,6 miljarder SEK (följaktligen steg Schweiz andel av Sveriges totala export från 1 till 1,3 procent). Enligt handelskammarens årsbok, som återger det schweiziska tullverkets handelsuppgifter, kan den svenska exporten 2011 kategoriseras enligt följande: Verkstadsprodukter (industri-, elektroniska industri- samt hushållsmaskiner): ca 29 Metaller och ädelmetaller (stål och järn samt metallprodukter): ca 19 Fordon (bilar, lastbilar och reservdelar): ca 16 Pappersprodukter (pappersmassa, kartong och cellulosa): ca 12 Kemiska produkter (medicin och kemikalier): ca 10 Precisionsinstrument (finmekanik): 5 Diverse varor (leksaker, möbler och musikinstrument): 3 Övrigt: 6 procent. Nivån på importen till Sverige från Schweiz har varit mer statisk med en svagare ökning från knappt 9 miljarder SEK år 2009 till 9,3 miljarder under Under första halvåret 2011 låg importen på lite drygt 5 miljarder SEK; upp från knappt 4,7 miljarder under samma period året innan. De huvudsakliga importkategorierna 2011 var enligt ovanstående källor: Kemiska produkter (medicin och kemikalier): ca 31 Verkstadsprodukter (industri-, elektroniska industri- samt hushållsmaskiner): ca 30 Metaller och ädelmetaller (stål och järn samt metallprodukter): ca 13 Precisionsinstrument (finmekanik, inklusive klockor): 12 Skogs- och jordbruksprodukter: 6 Läder, gummi och plast: 3

3 3(5) Övrigt 5 procent. Schweiz och Sverige har ingått ett ramavtal genom vilket Schweiz avser köpa 22 stridsflygplan av modellen Gripen E till ett värde av 3,126 miljarder CHF; motsvarande ca 22 miljarder SEK. Därtill kopplade industrisamarbeten gör att handelsstatistiken under de kommande åren kommer att öka i båda riktningarna. De 20 största företagen med svenska rötter hade under våren 2012 ca anställda i Schweiz. De största bolagen är multinationella företag som inte nödvändigtvis har svensk profil, såsom ABB och H&M. Med ABBs bakgrund är det kanske inte heller särskilt konstigt att företaget och dess anställda i schweizisk media alltid omnämns som ett inhemskt företag. De svenska företagens verksamhet i Schweiz är huvudsakligen inriktade på huvudkontorsoch backofficefunktioner samt försäljning (IKEA har nio varuhus; H&M ett 70-tal butiker) och inom tjänstesektorn (t.ex. har Securitas schweiziska dotterbolag Protectas ca anställda). Den starka schweizerfrancen, som sedan ett drygt år peggats till euron med ett lägsta värde om 1,20 CHF, har inverkat negativt på Schweiz internationella konkurrenskraft. Detta förklarar delvis en inbromsning i landets ekonomiska utveckling men en än viktigare förklaring torde vara vikande efterfrågan på den europeiska marknaden; Schweiz är lika exportberoende som Sverige. Bristfällig integrering i EUs inre marknad samt ett generellt sett högt kostnadsläge bidrar dessutom till att försätta schweizisk detaljhandel i ett svårt läge; särskilt i gränsnära områden. Detta påverkar naturligtvis också svenska företag som IKEA, Scania, Volvo, H&M, m.fl. där prissänkningar har införts för att motverka att kunderna handlar i grannländerna (då de också i allmänhet kan göra tax free-inköp mot att de erlägger schweizisk moms om max åtta procent vid gränsstationen). EFTA-landet Schweiz är till stor del integrerat i EUs inre marknad genom ett hundratal sektoriella avtal som brukar benämnas Bilaterals I (1999) och II (2004); detta utvecklas lite mer i detalj i ambassadens övergripande rapportering. Eftersom Schweiz inte är sömlöst integrerat i den inre marknaden upplever företag från EU, och då huvudsakligen de från grannländerna som naturligen har större ekonomiskt utbyte med Schweiz, svårigheter och problem. Det kan t.ex. vara Schweiz krav på att en tjänsteförmedlare ska registrera sig åtta dagar innan han/hon börjar arbeta

4 4(5) eller schweiziska krav på att företaget ska deponera medel för att få tillstånd att utföra ett arbete. Ambassaden medverkar aktivt i det lokala handelspolitiska arbetet i Bern, framförallt genom deltagande i handelsrådsmöten och Local Market Access Team (LMAT) möten (dit också såväl handelskammaren som Exportrådet bjuds in). I sonderingar som gjorts i samband med uppdateringen av den s.k. LMAT-listan över handelshinder har inga svenska specifika problem kommit fram. Ambassaden har dock under de senaste 2 ½ åren kontaktats av två exporterande svenska företag som har haft problem med schweiziska myndigheter. Det ena fick bl.a. Omega 3 piller beslagtagna av den schweiziska tullen med hot om destruering då de inte ansågs ha rätt läkemedelsdokumentation (svenskt handelsföretag som sålde kinesiska piller till schweizisk kund och där produkterna kom in i EU-området via Hamburg). Till slut kunde containern med piller istället omdirigeras till Sverige. Det andra, ett tvåmansföretag inom VVS-branschen, som efter att arbetet i den italienskspråkiga delen av Schweiz betalats av kunden blev kontaktat av de lokala myndigheterna med begäran om en retroaktiv deponering av medel för det fall att arbetet inte varit korrekt utfört. Detta var sannolikt i strid med avtalet om fri rörlighet för personer (artikel 5(1) samt artiklarna 17a och 22 av annex I till avtalet); VVS-företaget valde tyvärr att i framtiden undvika den schweiziska marknaden. En svensk bransch som generellt sett ser ut att ha lyckats bra är kontorsmöbler och där Lammhults bl.a. har vunnit en upphandling för WTO och där Kinnarps bl.a. har vunnit andra prestigeprojekt. Ambassaden genomför tillsammans med Exportrådet och den lokala handelskammaren ett flertal årliga events inom de kreativa näringarna likväl som inom de mer traditionella. Däribland: Svenskt Ljus & Design: andra upplagan i maj 2012 i Zürich med bl.a. Lammhults, Gärsnäs, Hästens och Kinnarps. Swedish Swiss Business Forum: tredje upplagan 20 november 2012 med bl.a. Ewa Björling som huvudtalare. Swedish Après Ski: outdoor branding event i Zürich den 6 december 2012 med bl.a. Peak Performance, Kask, POC, Volvo och Absolut Vodka.

5 5(5) Scandinavian Swiss Bio Business Forum: sjunde eventet i Zürich den 12 februari Export och investeringsseminarium med ca 100 deltagande företag. Sounds Nordic Sounds Good: andra upplagan av den nordiska musikfestivalen ägde rum i februari -12 i Zürich med världspremiär för det svenska musikkollektivet Caligola. THÖRESSON