1 av 6 för FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN
2 av 6 1. INLEDNING Projektering ska utföras enligt Bygghandlingar 90 del 1 8 och Svensk Standard (SIS) där inget annat anges i denna CAD-manual. Senaste uppdaterade utgåva av Bygghandlingar 90 och Svensk Standard skall tillämpas. 1.1 Syfte och tillämplighet Syftet med denna manual är att styra arbetet med CAD så att det material som upprättas av samtliga inblandade i projektet ges ett enhetligt format. Manualen är anpassad till AutoCAD och AutoCAD Lt 2013/2014. 1.2 Definitioner m.m. Enligt Bygghandlingar 90 del 2 och 3 reviderad utgåva samt del 8 omarbetad utgåva och Svensk Standard SS 32201:2011 utgåva 2, SS 32202:2011 utgåva 2, SS 03 22 03, SS-ISO 128-50, SS 03 22 05, SS 32206:2008 utgåva 3, SS EN ISO 7519, SS-ISO 128-23, SS 03 22 22, SS 32266:2008 utgåva 2, SS-ISO 128-30, SS ISO 128-40, SS-EN ISO 7519, SS 03 22 71 utgåva 2, SS ISO 8560. 1.3 CAD-samordning En CAD-ansvarig projektör från varje diciplin samt en CAD-samordningsansvarig (lämpligen A- projektören) för hela projektet ska utses. Den CAD-samordningsansvarige ska före projektets början kalla till ett CAD-samordningsmöte där alla CAD-ansvariga projektörer samt beställaren ska delta. På mötet ska denna CAD-manual gås igenom. Mötet ska protokollföras av CADsamordningsansvarige och skickas ut till alla mötesdeltagare. 2. PROGRAMVARA 2.1 CAD-program Autodesks AutoCAD/AutoCAD Lt 2010 2014 (dwg) ska användas som huvudritprogram, mot vilket alla övriga måste vara fullt kompatibla. Alternativ är ArchiCAD, MagiCAD, Tekla och Revit. 2.2 Applikationer Applikationer kan användas fritt, så länge information som skall användas av övriga projektörer inte förutsätter att man har tillgång till applikationen som skapat informationen. 2.3 Övrig programvara Adobe Acrobat Professional 3. RITNINGSLEVERANSER Preliminärhandlingar ska sändas till beställaren för granskning via e-post i pdf-format. Alla ritningar upprättas i halvformat (A3) i en och samma pdf-fil. Ritningsförteckning sparas separat som pdf-fil. Vid all distribution ska medfölja en kortfattad beskrivning samt disciplin och datum. Bygghandlingar sänds lika ovan samt även i dwg-format. Kommandot PURGE ska alltid användas före distribution av dwg-filer och de ska alltid komprimeras.
3 av 6 4. FILNAMN Systematiskt uppbyggda filnamn ska användas. Filnamn ska behållas oförändrade oberoende av ändringsbeteckning, skede etc. Ändrad fil ska ha samma filnamn som föregående version, vilken skrivs över för att undvika flera versioner av samma fil. Tidigare versioner ska sparas i underkatalog ARKIV (under DWG respektive PDF, se punkt 10) och därunder i ytterligare underkataloger: ÅRMÅNDATUM, t.ex. 2013-11-17. 4.1 Benämning av modellfiler Modellfiler ska benämnas enligt Bygghandlingar 90 del 8 omarbetad utgåva kapitel 3. Numrering enligt metod 4.3.1 systematisk lägeskod 4.2 Benämning av ritningsdefinitionsfiler Ritningsdefinitionsfiler ska benämnas enligt Bygghandlingar 90 del 8 omarbetad utgåva kapitel 3. Klassificering med metod A, SS 03 22 71 utgåva 2. Alternativt Metod B då installationstätheten kräver flera ritningsindelningar inom samma gruppkod. Numrering med metod 4.3.1 systematisk lägeskod. Då fliksystem används namnges flikar dito. Vid flera flikar i samma fil döps ritningsdefinitionsfil till 1:a ritningsnummer sista ritningsnummer t.ex: A40.1-1010 A40.1-1013.dwg. 4.3 Benämning av pdf-filer Pdf-filer ska benämnas lika ritningsnummer enligt 5.10. Pdf-filer som innehåller alla ritningar ska benämnas enligt: DOKUMENTNUMMER RITNINGAR ENLIGT RF PARTSBETECKNING ÅRMÅNDAG t.ex: 10.6.13 RITNINGAR ENLIGT RF A 20131117.pdf 4.4 Benämning av CTB-filer Ctb-filer ska benämnas med företag och utskriftsskala, t.ex. BSV-1-50.ctb 4.5 Benämning av basfiler för modeller och ritningar Basfiler ska benämnas enligt metoden för modellfiler (se Bygghandlingar 90 del 8 omarbetad utgåva 3.18). 4.6 Benämning av komplementfiler Komplementfiler (utöver basfiler) ska benämnas lika metod ovan 4.5. 5. CAD-PROJEKTERING 5.1 Allmänt Projekteringen ska ske modellorienterad. Principen hel planmodell ska gälla, samtliga ingående husdelar ska redovisas planvis och per modellfil. Alla filer som upprättas ska förses med datum, disciplin, status, kundnamn, projektnamn och fastighetsbeteckning. 5.2 Basfiler A-projektören upprättar basfiler (dvs. A-modellfiler för plan och sektion) som ska användas av övriga projektörer. Basfiler får inte ändras, byta filnamn eller sparas om, då de används som x-ref.
4 av 6 I basfilen ska alltid hushörn placeras i jämna positiva koordinater (1000, 1000, 0) eller i rikets koordinater, en alltför avlägsen placering kan ge upphov till problem i cadprogrammet och bör därför undvikas norr placeras uppåt på situationsplaner och även i övrigt ska norr i möjligaste mån placeras uppåt alla lager vara ställda till BYLAYER alla lager vara tända/tinade då basfilen distribueras ut finnas en textruta som anger filens identitet, jmf 5.1 (datum, disciplin osv.) Basfiler ska förutom byggnadens utformning (golv, väggar och tak) redovisa: rumsnumrering, rumsnamn och rumsarea, vilka alla ska ligga på separata lager konnektionslinjer i förekommande fall modulnät/stomlinjer i förekommande fall I större projekt kan separata basfiler för t.ex. modulnät upprättas av A för att kunna återanvändas i flera våningsplan och separata basfiler för t.ex. bjälklag och inredning, för att undvika överinformation hos olika projektörer. Uppdelning ska ske i samråd på CAD-samordningsmötet. 5.3 Modellfiler I modellfiler ska alltid sättas ett gemensamt origo 0,0,0 för hela projektet och detta får inte flyttas finnas en textruta som anger filens identitet, jmf 5.1 (datum disciplin osv.) Modellfiler och ritningsdefinitionsfiler ska vara i separata filer. Basfiler ska x-refas till modellfiler med overlay och med relativ sökväg enligt:..\..\a\dwg\filnamn. Lager i basfiler får frysas i modellfiler, läge på VISRETAIN ställs till 1 för att behålla inställningarna. 5.4 Ritningsdefinitionsfiler Ritningsdefinitionsfiler ska vara samordnade. A upprättar ritningsdefinitionsfiler som ska användas av övriga projektörer. Ritningsblanketter ska blockas och namnrutor ska x-refas till ritningsdefinitionsfiler. Orienteringsfigurer i plan och sektion samt norrpil ska redovisas. Viewports ska maximeras i storlek och får inte ändras. Fliksystem med flera ritningsdefinitionsfiler i samma fil ska med fördel användas. Ritningsdefinitionsfiler ska skapas för skala 1:1 i paperspace. Skalor sätts i respektive viewport. X-refar ska ha insättningspunkt 0,0,0 och får inte flyttas under projekteringens gång. X-refar ska kopplas till ritningsdefinitionsfiler som attachment i skala 1 och med relativ sökväg enligt:.\filnamn. Basfiler ska x-refas till ritnigsdefinitionsfiler med overlay och med relativ sökväg enligt ovan. Basfiler ska tonas ner i ritningsdefinitionsfiler. Detta ska göras genom att ändra färg på basfilens lager i ritningsdefinitionsfilen, varefter läget VISRETAIN ställs till 1. I respektive viewport ska endast aktuella lager för aktuell typ av ritning vara synliga. Lager som inte behöver redovisas ska frysas och det gäller såväl egna lager som lager från basfil. Kontrollera att läget på VISRETAIN är ställt till 1. 5.5 Komplementfiler Eventuella texter, symboler o dyl utöver basfiler, som x-refas till ritningsdefinitionsfiler eller modellfiler, ska upprättas i separata komplementfiler.
5 av 6 5.6 Text Textfont ska vara ISOCP.shx All text i ritningar ska utföras med versaler. Texthöjd ska på pappersutskrift vara 3,5 mm på format A1, dvs. 1,75 mm i halvskala (A3). Viss text kan dock accepters med texthöjd 2,5 mm på format A1 (1,25 i halvskala). 5.7 Ritningsblanketter och namnrutor Ritningsblanketter och namnrutor ska vara samordnade. A upprättar ritningsblanketter och namnrutor som ska användas av övriga projektörer. Ritningsblankett ska utföras enligt SS 03 22 05 (med metrisk referensskala) och i format A1. A ska i tidigt skede (lämpligen på CADsamordningsmötet) informera sig av beställaren, om rätt projektnamn, objektbenämning, fastighetsbeteckning samt huruvida projektörernas logotyper och övriga uppgifter ska förekomma i namnrutan. Dubbla skaluppgifter för A1- och A3-format ska anges. 5.8 Ritningsförteckningar Ritningsförteckningar ska vara samordnade (se bilaga 1) A upprättar en ritningsförteckning som ska användas av övriga projektörer. Uppgifter ska vara enligt SS 03 22 22. 5.9 Ändringar Enligt SS 32206:2008 utgåva 3 Markeringar av ändringar utförs på separat lager med moln enligt respektiver projektörs lagerförteckning. Revideringsmoln utförs i modellfil. Äldre revideringsmarkeringar raderas. Ändringar anges i ändrings-pm som benämns enligt: PM PARTSBETECKNING-LÖPNUMMER t.ex: PM A-01 5.10 Ritningsnumrering Enligt SS 03 22 71 Utgåva 2. Rintingsnumrets del 2 (klassificering) med metod A. Alternativ Metod B då installationstätheten kräver fler ritningsindelningar inom samma gruppkod. Del 3 (numrering) med metod 4.3.1 Systematisk lägeskod. 5.11 Beteckningar och förkortningar Beteckningar och förkortningar i handlingar enligt SS 32201:2011 utgåva 2 och SS 32202:2011 utgåva 2. 5.12 Angivning av ritningars status Enligt SS 32266:2008 utgåva 2 5.13 Rumsnamn och rumsnummer Enligt ISO 4157-2:1998. Då rumsnummer av någon anledning utgår ska detta noteras i ritningens slips. Beteckningar och förkortningar på rumsnamn enligt SS 32202:2011 utgåva 2. Rumsnamn och rumsnummer ska ligga på separata lager. 5.14 Lager Lager enligt Bygghandlingar 90 eller BSAB 96. 5.15 Linjefärger och linjetyper Linjefärger (om de används) samt linjetyper ska vara enligt Bygghandlingar 90.
6 av 6 6. SAMORDNING Samordning mellan de olika facken för t.ex. Bygg, El, Rör och Luft ska alltid utföras digitalt. Modellfiller distribueras mellan projektörer via e-post. Färdiga handlingar ska alltid delges alla projektörer i pdf-format via e-post. CAD-samordningsansvarig ska upprätta en gemensam fil för samgranskning som gemensamt granskas vid ett särskilt samgranskningsmöte. 7. DATASÄKERHET Alla företag ska ha dokumenterade rutiner för hur deras säkerhetskopiering går till. Viruskontroll ska utföras på allt datamateriel som lämnar respektive företag. 8. EGENKONTROLL Varje CAD-ansvarig ansvarar för sin egenkontroll och ska efter anfordran kunna redovisa denna. 9. MAPPSTRUKTUR OCH RELATIONSHANDLINGAR CAD-samordningsansvarig (enligt 1.3) ska upprätta en gemensam CD/DVD för hela projektet. På denna skiva ska basfil bara förekomma en gång. Basfil ska sparas under A/DWG. Alla övriga filer sänds via e-post till CAD-samorningsansvarig för sammanställning och vidarebefordran till beställaren. Alla projektörer ska samordna sin mappstruktur för filer enligt A, K, E, V, osv. jmf. SS 03 22 71 utgåva 2, ansvarig part 4.1. Då vvs-projektör finns sparas både luft- och rörritningar under V. Om både V- och VS-projektör finns, använder VS-projektören beteckningen W. Relationshandlingarna ska levereras till beställaren på CD/DVD med ritningar i en samlad pdf-fil, ritningsförteckning som pdf-fil, dwg-filer såsom modell-, ritningsdefinitions- och i förekommande fall komplement- och basfiler samt projektörernas ctb-filer. Leverans kan alternativt ske på USB-minne eller för mindre projekt via e-post. Mappstrukturen ska se ut på följande sätt: