CAD-manual. Västfastigheter Väst Ansvarig för CAD-manual Västfastigheter Väst: Andreas Windahl

Transkript

1 CAD-manual Västfastigheter Väst Ansvarig för CAD-manual Västfastigheter Väst: Andreas Windahl

2 1 Förutsättningar Riktlinjer CAD- och dokumenthanterare beställaren Nyttjanderätt CAD-samordning CAD-samordnare CAD-ansvarig Projektering Metoder och arbetssätt Modellorienterad CAD Objektteknologi Projektanvändning Redovisningsregler för levererat projekteringsmaterial Versionshantering Programvaruhantering Modellhantering Presentation Insättningspunkt och X-ref Block Annat Lagerindelning Texthöjder Textfonter och linjetyper Färger vid plottning Ritningsnummer och filnamn Namngivning Ritningsbenämning samt fil/layoutfliksbenämning Modellfiler Ritningsförteckning Mappstruktur Överlämnande av handlingar och filer Innehåll Bygghandling TILLFÄLLIG Förvaltningsritning Relationshandling Förvaltningsritning Tidpunkter Bygghandling och TILLFÄLLIG förvaltningsritning Relationshandling och Förvaltningsritning Leveransformat Bilagor: Bilaga 1 = Förvhandl VF Väst Bilaga 2 = Definitioner och terminologi Bilaga 3 = Förslag på agenda för CAD-samordningsmöte Bilaga 4 = VF Väst Attributfält ritningsstämpel Bilaga 5 = VF_HANDL_F 2

3 1 Förutsättningar 1.1 Riktlinjer Denna manual berör i huvudsak hur CAD-relaterade dokument skall utformas för att ge beställaren största möjliga nytta och kostnadseffektivitet. Krav och önskemål ställs huvudsakligen utifrån informationsinnehåll och utformning. Informationsinnehållets riktlinjer (Förvaltningsritningar) är framtagna av Västfastigheter för att stödja fastighetsförvaltningens olika skeden. Dessa krav rörande Förvaltningsritningar definieras under punkt 6 Överlämnande av handlingar och filer samt Bilaga 1 Förvhandl VF Väst. CAD-handlingarnas utformning är styrd utifrån gällande branschstandard och krav från beställarens tekniska system för arkivhållning och publicering. All distribution av underlagsinformation (exempelvis befintliga relationshandlingar, både ritningar och övriga dokument) skall administreras av beställarens dokumenthanterare. Vid uppdragsavslut skall alla färdigställda handlingarna alltid levereras till Västfastigheters dokumenthanterare. Varje projekt ansvarar för att hantera information ur ett helhetsperspektiv som anses vara bäst för beställaren. Förutsättningen är att information vid färdigställande av uppdragsskede skall följa de kravspecifikationer och manualer som VF tillhandahållit. Leverans av information som avviker från CADmanualens krav får endast ske efter dokumenterad överenskommelse med Västfastigheters CAD-personal. 1.2 CAD- och dokumenthanterare beställaren CAD- och dokumentansvarig för Västfastigheter Distrikt Väst är följande: Andreas Windahl andreas.windahl@vgregion.se Nyttjanderätt Västfastigheter skall ha fullständig nyttjanderätt till samtliga digitala handlingar. Med detta åsyftas att alla digitala handlingar som framställs i projekt beställda av Västfastigheter. De digitala handlingarna i projektet utgör underlag till de handlingar som i juridisk mening utgör original och dessa tillhör Västfastigheter. Västfastigheter skall även ha nyttjanderätt till de digitala handlingar som resulteras vid revidering av befintliga dokument även om dessa tidigare tillhört projektör/konsult. 3

4 2 CAD-samordning Alla projektet skall samordna sina projekteringsarbeten för att kvalitetssäkra framtagande och hantering av digitala handlingar. Till varje projekt skall en CAD-samordnare med övergripande samordningsansvar utses, därtill skall utses en CAD-ansvarig för respektive disciplin som deltar i projektet. Att dessa roller tillsätts med namngivna personer är av avgörande vikt för att projektets CAD-dokumentation skall kunna levereras till beställaren, Västfastigheter, på ett tillfredsställande sätt. Skillnaderna i dessa roller beskrivs nedan. 2.1 CAD-samordnare Projektledaren utser i samråd med projektgruppen en CAD-samordnare. Denne CAD-samordnare skall leda och samordna projektgruppens CAD-arbete samt säkerställa att den teknisk dokumentation som framställs i projektet överlämnas till beställaren oavsett dokumenttyp. CAD-samordnaren skall: Vara meriterad med goda referenser från liknande uppdrag. Kalla till CAD-samordningsmöten och upprätta protokoll från dessa möten. Löpande efterleva att CAD-anvisningarna följs av respektive projektörs CAD-ansvariga. Samordna projektets alla CAD-frågor och vid behov föra dessa vidare till beställarens (Västfastigheters) CAD-personal. Ansvara för att förutsättningar ges för en effektiv samgranskning mellan alla inblandade projektörsdicipliner. Genom att modellorienterad projektering används kan samgranskningen göras med hjälp av resp. projektörs modellfiler. Ansvara för att de handlingar som levereras till Västfastigheter, oavsett dokumenttyp, samordnas och levereras till beställaren enligt anvisningar vid projektets avslutning. Ansvara för att de handlingar som levereras till Västfastigheter är upprättade enligt anvisningar och att länkningar av externa referenser i underlaget är uppsatta på ett sådant sätt att beställaren utan problem kan använda samtliga handlingar på det sätt de är ämnade. 2.2 CAD-ansvarig Varje diciplin utser en i projektet CAD-ansvarig som skall: Vara kontaktperson gentemot CAD-samordnaren. Deltaga vid CAD-samordningsmöten. Ansvara för att CAD-anvisningarna efterföljs i den egna projektörsdisciplinen. Ansvara för samordning av diciplinens alla CAD-frågor och vid behov föra dessa vidare till projektets CAD-samordnare. Efterleva att den egna projektörsdiciplinens information är inlagt i rätt filer och lager. Projektörer tillåts frysa lager från andra projektörer som inte skall framgå i egen skapad fil. Ansvara för att erforderlig backup utförs på projektets CAD-filer i den egna datamiljön samt att ett fungerande och aktuellt virusskydd finns i den egna datamiljön. Ansvara för att skapade filer är praktiskt hanterbara (exempel på ritningar i pdf-format som varit närmare 10 Mb vilket är oacceptabelt stort). 4

5 3 Projektering 3.1 Metoder och arbetssätt Vid projektering med CAD som hjälpmedel talas om olika metoder/principer för CAD-modellernas utformning. Dessa förklaras i och De förutsättningar som gäller för hanteringen redovisas i Projektanvändning Modellorienterad CAD Innebär att man avbildar den aktuella byggnadens plan som en CAD-modell i en modellfil. Eventuell delning av modellen med utgångspunkt från byggnadsspecifika avgränsningar i samma fastighet får endast göras efter dokumenterad överenskommelse med beställarens dokumenthanterare. All projektörsspecifik information som berör aktuellt våningsplan, som för A, exempelvis stomme, väggsystem, golvmönster, mått, littera mm ritas i en eller flera filer. Modeller presenteras sedan i olika ritningar i olika utsnitt, skala och vyer allt efter behov. I CAD-sammanhang kan man skilja mellan tre typer av modeller: plana modeller (2-dimensionella), vilka kan avbilda planer, fasader eller sektioner. volymmodeller (3-dimensionella), vilka kan utgöras av trådar, ytor eller solider. produktmodeller, som är objektorienterade modeller där de ingående objektens information och struktur normalt lagras i en databas istället för i den grafiskt orienterade CAD-filen Objektteknologi Genom att framställa CAD-modellen med objektteknologi kan man förse modellen och dess beståndsdelar med ytterligare information och funktionalitet som genererar mervärden för både framtida förvaltning och framtida omprojektering. Dessa mervärden kan utgöra underlag för areamätning, framtida ombyggnadsplaner, planering av skötsel, detaljinformation för byggnadsdel, städning m.m. Eventuella avsteg från användandet av objektteknologi beslutas i samråd med beställares CAD-ansvariga, CADsamordnare och projekteringsgrupp Projektanvändning Västfastigheter strävar efter att överföra fastighetsbeståndets ritningsunderlaget (Arkitekt) till objektorienterade CAD-modeller med förvaltningsinformation. Av den anledningen ställer beställaren följande krav avseende A-modeller: Vid nyprojektering där objektteknologi anmodas skall objekten vara fullt kompatibla med Autodesks AutoCAD Architecture Vid omprojektering av modeller med befintlig objektteknologi (vanligtvis Autodesks ADT 2006) får befintlig intelligens inte berövas. Förändringar och tillägg som genomförts skall vara av likvärdig med, eller högre än, befintlig objektnivå (exempelvis ADT 2006) Dessa krav ställs utifrån beställarens ritnings-/dokumenthanteringssystem vilka kan hantera areor från objektteknologi där areahantering enligt FI2 stöds. För närvarande kan areor skapade i Autodesks AutoCAD Architecture 2008 och senare utnyttjas. För öviga kategorier (K, E, V etc) ställer beställaren inga övergripande objekt- eller applikationskrav. Generellt krav är att handlingar skall vara redovisade och levererade *.dwg-format anpassat enligt de i manualen ställda grundkraven. När objektteknologi inte används skall byggnaderna vara modellorienterat projekterade. Endast i undantagsfall kan äldre projekteringsmetoder (exempelvis ritningsorienterad projektering) användas men då skall beställaren godkänna ev. avsteg från den modellorienterade metoden. 3.2 Redovisningsregler för levererat projekteringsmaterial Bygghandlingar skall generellt utföras enligt Bygghandlingar 90. Bygghandlingar 90 del 8 behandlar redovisningsteknik och metoder vid projektering när datorstöd används. Bygghandlingar 90 och särskilt del 8 med dess revideringar skall följas i de fall inget annat anges. 5

6 3.2.1 Versionshantering Vid nyprojektering skall CAD-filer levereras i lägst *.dwg-format version Aktuella CAD-versioner och applikationer skall anges i CAD-samordningsmötets anteckningar. Eventuella uppgraderingar och byten av programvaror eller införande av nyare formatversioner under projektets gång måste godkännas av beställarens CAD-ansvariga, projektets CAD-samordnare och CADansvariga. Detta för att undvika kommunikationsproblem inom och mellan involverade arbetsgrupper Programvaruhantering Samtliga programvaror som används vid all framställning och hantering av dokument knutna till Västfastigheter skall vara licensierade på ett korrekt sätt. När arkitektens modeller projekteras med objektteknologi skall detta ske enligt punkt För texdokument och tabeller gäller Microsofts Word eller Excel Modellhantering Allt CAD-projekterat material skall ha ett modellorienterat projektupplägg så att det i princip finns en modell per byggnad, våningsplan och disciplin. Enskilda system eller delar av system ex. all tappvattensystem kan vid behov läggas i en separat modellfil för att underlätta hanteringen. Det kan även finnas tillfällen då modell/våningsplan måste frångås vid ex. en stor byggnadskropp. Projektets upplägg för hur modellfiler hanteras skall beslutas vid CAD-samordningsmöte efter samråd inom projektgruppen och VF:s CAD-personal. Detta beslut skall dokumenteras av projektets CAD-samordnare. Modellen skapas alltid i skala 1:1. Modellfilen skall inte innehålla någon tilläggsinformation såsom slipstexter, orienteringsfigurer etc. Befintliga modeller som skall användas i projekt får inte förändras i sin struktur, ej heller berövas på intelligens eller information annat än om detta godkänts eller efterfrågats av beställaren. Modellunderlag som levererats till projekt från VF får inte döpas om annat än då detta har godkänts av personal från VF. Vid ombyggnad måste alltid kontroll göras av de digitala modellernas måttriktighet. Ritningstämpel VFGBG_RP1_P001.dwg skall även användas i modellen då specifik modellinformation i attributform är nödvändig för VFs dokumenthanteringssystem (se punkt 4.2.4). För att kunna härleda modellfilens upphovsmakare, förändringar och ursprung har vi skapat ett block som läggs i anslutning till ritningsstämpeln som skall används i modellen. Vid revidering av befintliga modeller skall ytterligare rader med historik läggas till befintlig/-a. Stämpeln heter VFGBG_RP1_Pinfo.dwg. Placering och storlek på modellstämpel och historikstämpel får avgöras från byggnad till byggnad beroende på projekteringens specifika förutsättningar Presentation All ritningspresentation för plan-, fasad- och sektionsmodeller skall ske via ritningsdefinitionsfiler. Avsteg från denna hanteringsgång kan vid behov göras för ritningarna som inte bär någon x-ref (ex. detaljritningar, dörruppställningar, flödesscheman mm). För dessa ritningar kan ritobjekt skapas i modelspace och presenteras på layoutflik. Detta gör att samtliga ritningar i projektet kan behandlas på samma sätt vid t ex plottning, dvs. plottas i skala 1:1. En ritningsdefinitionsfil kan innehålla en eller flera ritningspresentationer (layouter). Ritningspresentation skall alltid ske i layoutläge. Endast en ritning per layoutflik får presenteras. Ritram och namnruta infogas på varje ritning som block för att behålla de attribut dessa besitter. Annan ritningsspecifik information såsom slipstext, orinteringsfigur mm infogas på respektive ritning som block eller bundna externa referenser. Ritningsdefinitionsfilen skall där det är tillämpligt döpas på samma sätt som ritningen. Layotflikens namn skall vara den samma som ritningens namn (enligt kap 4 i denna handling). Oavsett hur många layoutflikar 6

7 som används skall fliken namnges på samma sätt som layoutens ritning. Endast använda och aktuella layoutflikar skall finnas i ritningsdefinitionsfilen. Ritningsdefinitionsfilers/layouters utbredning skall bestämmas vid CAD-samordningsmöte och CADsamordnaren ansvarar för att ta fram ritningsdefinitioner för 1:50 och 1:100. Omfattning för dessa indelningar skall användas av samtliga ingående discipliner. Grundformatet för ritningar inom VF Väst är A1 vilket är förutsättningen för halvskaleritningar i A3-format. Uppgifter om utskriftsskala skall framgå i ritningsblankettens namnruta. Vid skapande av ritningsfiler i ex. pdf- eller cals-format måste de skapas i sin tänkta orientering, vanligtvis liggande för format A1. Endast undantagsvis får ritningsformatet A1 frångås och detta efter godkännande från beställarens CADansvariga. Ritningsstämpel VFGBG_RP1_P001.dwg skall infogas som attributblock och ritningens innehåll skall redovisas som attributinformation enligt bilaga 4 (VF Väst Attributfält ritningsstämpel.pdf). Projektspecifik information får komplettera projekthandlingar och får då appliceras på det sätt projektet anser lämpligt (fria textfält, externa referenser från kompl-filer etc ). Aktuell attributstämpeln levereras av VFs dokumenthanterare. Ritningsdefinitionsfiler/layoutflikar skall levereras till VF enligt Bilaga 1 (Förvhandl VF Väst.pdf) Insättningspunkt och X-ref Insättningspunkten för alla modeller skall alltid vara 0,0,0 (origo). I modellfilen markeras origo med en korsförsedd cirkel enligt bild nedan. Huskroppens placering i förhållande till origo och eventuell vridning i förhållande till koordinatsystemet beslutas i samråd inom projektgruppen, därtill beslutas det i projektgruppen huruvida insättningspunkten skall vara knuten i ett globalt koordinatsystem. Byggnaden bör ritas i den första positiva kvadranten och med minst en sida parallellt med koordinatsystemets x-axel. Origo (0,0,0) Projektets koordinatsystem För att undvika problem med rundgång av information mellan olika aktörer och så kallade nestade referenser i projektet, skall alltid referenstypen "Overlay" användas vid insättning av externa referenser. Samtliga externa referenser skall sättas in på ett lager "0XREF" samt att sökvägarna skall vara relativa. Lager "0XREF" är ett egendefinierat lager med färgen Vit och linjetypen Continuous Exempel på relativ sökväg: Följande insatta x-ref C:\Projektnamn\A\Modell\01-A40-P-01.dwg Ger relativ sökväg..\..\a\modell\01-a40-p-01.dwg Samtliga externa referenser skall ha insättningspunkt 0,0,0 Det är således lika viktigt att samtliga externa referenser är levererade som att dess sökvägar skall vara relativa och fungera problemfritt i handlingarnas levererade mappstruktur Block Inga block får sättas in på lager 0. Alla blockets ingående objekt bör ha sina egenskaper satta på sådant sätt att blockets lager och linjetyper inte visas felaktigt vid insättning. Block i flera nivåer, så kallade nestade block, får inte förekomma. Vid namngivning av block används applikationens standard. Egna block bör anges med projektörsbeteckning som inledande tecken. Namn skall vara så korta att inga problem uppstår 7

8 vid referenser och dylikt. CAD-filer får ej innehålla oanvända definitioner såsom oanvända block, lager, textstilar etc. Kommandot PURGE ska användas för att rensa CAD-filer innan överlämning Annat Alla objekt och entiteter bör som generell praxis ritas med färg och linjetyp satta till "BYLAYER" dvs. styrt av det aktuella lagrets egenskaper. Med andra ord bör inte exempelvis polylinjer ges en segmentbredd annan än 0. Linjers tjocklek skall, om de inte redovisar ett fysikskt objekt med motsvarande bredd, alltid styras med hjälp av penninställningar eller lagerstyrd linjetjocklek. Rita alltid på rätt lager! Med detta menas att lagret endast skall innehålla sådan information som det är definierat för Lagerindelning Lagerstruktur enligt Bygghandlingar 90 del 8 med tillhörande hänvisning till SB-Rekomendationer 11 CAD-lager (BSAB96) skall användas. Vid leverans skall alltid lager "0" vara aktivt och alla lager som behövs för att visa ritningens riktiga utseende skall vara tända. Om någon part ser anledning att lägga till ett nytt lager som inte finns med i föreskriven lagerstruktur skall detta dokumenteras enligt nedan. Exempel på dokumentation av egendefinierade lager Lagernamn Beskrivning Färgnummer Linjetyp Filnamn Help Hjälplinjer 1 (röd) Continious 5028A REV-A Revidering A 2 (gul) Continuous 5028A REV-A Revidering A 2 (gul) Continious 5028A Styrning av lagerinställning i ritningsdefinitionsfilerna görs med AutoCAD-variabeln VISRETAIN ställd till läge på (1) - Vid leverans av CAD-handlingar skall en lagerlista över använda lager bifogas - Texter och därtill hörande textlinjer samt övriga linjer placeras alltid på skilda lager. - Rumsnamn och rumsnummer skall alltid vara tänt Texthöjder Man bör inte använda dubbla texter för text som skall presenteras i flera olika skalor som exempelvis rumslittera. För att undvika detta väljs istället en texthöjd som kan läsas i flera skalor. De rekommenderade texthöjder för normal text på utskrivna bygghandlingar är 2,5 och 3,5 mm. Det viktiga är att ta hänsyn till vilken eller vilka olika skalor ritningen kan komma att presenteras i och därifrån välja texthöjd. Exempelvis får en text satt till 3,5 mm höjd i skala 1:50 en höjd på 1,75 mm i skala 1:100. Vid platsbrist kan istället 2,5 mm texthöjd användas för information bunden till utskrift i skala 1:50 användas. Val av texthöjd skall sättas i samråd med projektledare och/eller VFs CAD-personal Textfonter och linjetyper Tillåtna textfonter är AutoCADs standardfonter för Windows samt Windows standardfonter s.k. "True Type"-fonter. Logotyper bör vektoriseras eller infogas som bild. Linjetyper som används skall vara programvarans egna standardlinjetyper. Inga egna textfonter eller linjetyper får användas. Hantering och utformning av polylinjer se Annat. 8

9 Färger vid plottning För att förenkla vid utplottning och få ett enhetligt utseende på utplottade ritningar bör följande kopplingar mellan färg och linjebredd användas. Följande tabeller gäller: Vid plottning i helskala, format A1 Färg i AutoCAD (AutoCADs standardfärger 1-9) större Redovisningsskala 1:100 och Röd (1) Gul (2) Grön (3) Cyan (4) Blå (5) Magenta (6) Vit (7) Grå (8) Ljusgrå (9) Tabell linjebredder Redovisningsskala 1:200 och mindre Vid plottning i halvskala kan nedanstående tabell användas. Vid plottning i halvskala, format A3 Färg i AutoCAD Redovisningsskala 1:100 och (AutoCADs standardfärger 1-9) större Röd (1) Gul (2) Grön (3) Cyan (4) Blå (5) Magenta (6) Vit (7) Grå (8) Ljusgrå (9) Tabell linjebredder Redovisningsskala 1:200 och mindre Om andra kombinationer med färger och linjetjocklekar behövs, skall dessa väljas med en pennumrering högre än 9 och detta skall dokumenteras. För teknisk samordning av olika teknikområden och byggdelar kan färger enligt Bygghandling 90 del 8, 3.52, användas 9

10 4 Ritningsnummer och filnamn Vid namngivning av ritningar och filer är grunden Svensk Standard SS (utgåva 2) då denna berör struktur avseende ritnings- och filbenämning. Denna standard ger flexibilitet att utefter projektspecifika krav utforma ritningsnumreringen. Ritningsnumreringen är avsedd att användas både som information i ritningsstämpeln samt för namngivning av filer och layoutflikar vid datorstödd projektering. Olika format av samma dokument avviker i sin benämning endast genom filtypen (*.cal, *.dwg etc.). För all namngivning av filer gäller följande: Tillåtna tecken är A-Z, 0-9, bindestreck ( - ) och understrykningsstreck ( _ ). Samtliga CAD-filer och layoutflikar med ritningsinformation skall namnges. 4.1 Namngivning Ritningsbenämning samt fil/layoutfliksbenämning Syntax: 01-V dwg Pos. 1 (01) Pos. 2 (V) Pos. 3 (57) Pos. 4 (1) Aktuell byggnads nummer/beteckning. Ansvarig part: Projektörsbeteckning i enlighet med SS Utgåva 2, tabell A.1. Klassifikation: Ritningens innehåll. BSAB 96 och SS Utgåva 2, tabell A.3. Klassifikation: Redovisningssätt i enlighet med SS Utgåva 2, tabell A.4. Pos. 5 (0101) Nummer: Systematisk lägeskod eller löpnummer. Principen kan vara att för planritningar ges lägeskodning med hus, våning och husdel och för ritningar kan numreras med löpnummer inom var grupp för klassificering. Exempel: 01-A = Sammanställningsritning, situationsplan. 01-A = Sammanställningsritning, hus 1, planritning, våning 1, översikt (systematisk lägeskod) Modellfiler Syntax: 01-A40-P-01.dwg Pos. 1 (01) Pos. 2 (A) Pos. 3 (40) Pos. 4 (P) Pos. 5 (01) Aktuell byggnads nummer/beteckning. Ansvarig part: Projektörsbeteckning i enlighet med SS Utgåva 2, tabell A.1. Klassifikation: Ritningens innehåll. BSAB 96 och SS Utgåva 2, tabell A.3. Klassifikation: Redovisningssätt där P = modell. Planbeteckning. Exempel: 01-A40-P-01 = Modellfil, hus 1, våning Ritningsförteckning Leverans av ritningar skall innefatta en ritningsförteckning enligt mall Bilaga 5. 10

11 5 Mappstruktur Mappstrukturen för digitala ritningsdokument skall vid leverans vara lika hos samtliga aktörer inom ett projekt och det är av stor vikt att alla aktörer noga följer detta. Orsaken till detta är för att styra förutsättningarna för sökvägar mellan projektörsgrenarna och att det följer VFs befintliga systemstruktur. Det kan även finnas positiva effekter under projektets gång såsom att underlätta utbyte och samordning av projektinformation mellan inblandade. I de fall projekten inte samordnas genom en projektdatabas eller liknande så skall ändå strukturen vara enligt det exempel som redovisas nedan. Figuren intill visar principen för den mappstruktur som skall gälla. Mappen Block A är respektive byggnads specifika mapp med undermapparna A, E och K som anger de projektörsspecifika mapparna. Projektörsbeteckningar enligt Bygghandling 90 del 8, skall användas. För projektgemensamma filer och dokument användes katalog P med underliggande kataloger. I katalogen Dokument sparas ritningsförteckningar, beskrivningar och andra övriga dokument. I katalogen Kompl sparas symboler, detaljer och liknande som är gemensamma för projektören, således hamnar projektgemensamma detaljer i denna mapp under P. I katalogen Modell sparas modellfiler. I katalogen Ritdef sparas ritiningsdefinitionsfiler om detta används. I katalogen Ritning sparas plottfiler och rasterfiler. 11

12 6 Överlämnande av handlingar och filer 6.1 Innehåll Bygghandling Bygghandlingsritningar skall levereras till Västfastigheter vid projektets färdigställande och bör då följa CAD-manualen. De skall levereras sammanställd i en fungerande mappstruktur enligt punkt 5 och skall levereras på ett anpassat digitalt lagringsmedium TILLFÄLLIG Förvaltningsritning Tillfällig förvaltningsritning är förvaltningsritningar utifrån bygghandlingarnas CAD-modeller. De skall vara utförda i enlighet med Bilaga 1 (Förvhandl VF Väst) Relationshandling Med relationshandling avses handling som visar det verkliga utförandet av ett byggnadsverk i enlighet med ITBoF 2002 och Bygghandlingar 90 del 1 Reviderad utgåva. Således är det byggnadsverkets faktiska utformning som skall redovisas och det åligger respektive CAD-projektör att dessa handlingar är korrekta. Samtliga kategoriers filer skall levereras sammanställda i en fungerande mappstruktur enligt punkt 5 och skall levereras på ett anpassat digitalt lagringsmedium. Med Relationshandling avser vi projektets bygghandlingar vars information uppdaterats till relationshandlingsstaus. Ur juridisk mening anser vi att de statiska ritningar som levereras (format *.cal) är Relationsritningar. Dock skall levande filer (*.dwg) också levereras för att kunna nyttjas i VFs framtida förvaltning Förvaltningsritning För att säkerställa VFs drift-/service-/förvaltningsfunktioner skall även förvaltningsritningar levereras i enlighet med Bilaga 1 (Förvhandl VF Väst) Dessa ritningar skall tas baseras på Relationsuppdaterade CAD-modeller. 6.2 Tidpunkter TILLFÄLLIG Förvaltningsritning utifrån Bygghandling Dessa handlingar skall levereras till Västfastigheter under avlutande delen av byggtiden, dock innan byggnadens färdigställande. Tidpunkt för dessa handlingars överlämnande bestäms i respektive projekt i samråd med VFs chefer för Drift- och Serviceavdelningar Relationshandling och Förvaltningsritning CAD-samordnaren skall redovisa och överlämna Relationshandlingar och Förvaltningsritningar till projektledaren som ansvarar för att detta sker på föreskrivet sätt innan projektet avslutas. Leverans skall ske enligt de i denna CAD-manual ställda krav. Beställaren kommer att utföra kompletterande granskning av digitala relationshandlingar när komplett leverans av relations-/förvaltningshandlingar kommit VFs CAD-personal tillhanda. 6.3 Leveransformat CAD-filer: Alla CAD-relaterade filer skall levereras framställda i *.dwg-format lägst version Övriga krav på levererade filer och dess strukturering framgår av denna handling. Rasterfiler: CAD-ritningar (relations- och förvaltningsritningar) skall även levereras som rasterfiler i format CALS Type I med CCITT G4 komprimering och en upplösning på minst 300 dpi. Dokumentfiler: Dokumentfiler såsom ritningsförteckningar, beskrivningar o.d. skall levereras i lägst format Microsoft Office Dokumentfilerna skall även levereras i låsta versioner i.pdf-format. Aktörer med andra program utför och ansvarar för konvertering till ovan nämnda format. Ritningar: Alla ritningar skall levereras utskrivna på papper i det antal omgångar och format som beslutats i samråd med projektledare/beställare. 12