Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve

Relevanta dokument
I detta avsnitt beskrivs hur du arbetar i fältkortet med bl.a: Skapa ny behandling Tillfoga insatsmedel till en behandling Ta bort behandling

Lågt kväveupptag senaste veckan

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Karenstid för ett växtskyddsmedel hämtas automatiskt från Näsgårds register och visas på gjord registrering

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fältuppgifter och kartuppgifter kan hämtas från SAM Internet och läsas in i Näsgård.

I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Fortsatt varierande kväveupptag

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Arbetsorder. Arbetsorder. Funktioner i arbetsorder

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Lagerstyrning. Lagerstyrning av produkter. Lagerstyrning av insatsvaror

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Inga uppgifter om förgröning överförs från Näsgård till SAM Internet eftersom Jordbruksverket inte öppnat för denna möjlighet.

Varmt väder har gett ökat upptag

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Prishantering insatser. Prishantering av insatser. Register

Export till SAM Internet 2017 Manual senast ändrad Export till SAM Internet Att tänka på för vissa grödor

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet

Näsgård Pocket är i princip en miniversion av Näsgård Management och kan köra på en handdator och telefon med Windows operativsystem.

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Kväveupptaget har tagit fart

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Liten mineralisering denna vecka

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

DATALOGISK April

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Markens mineralisering medel jämfört med

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

För att kunna använda konsulentuppsättningarna, skall på varje enskild dator göras följande inställningar.

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Näsgård Karta. Skördekarteringsmodul. Skördekarteringsmodul. Allmänt. Kortläsare

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Sista mätningen för den här säsongen

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Lägre upptag i nollrutorna igen

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Sida 1(6)

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Beskrivning av nyheter i programuppdatering

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.

DATALOGISK SNABB MANUAL Reviderad Oderup 9267, Hörby, Tel ,

Nu är höstvetet i axgång

DATALOGISK. Grovfoderproduktions registrering Reviderad

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Behovsberäkning i Christine-GIS

TID exempel. TID exempel kontoplan. En gård, liten detaljering

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Markens mineralisering högre än normalt

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner!

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Transkript:

Gödselbehov kväve Generellt Kväve behovet för de olika grödorna baseras på Jordbruksverkets riktlinjer som presenteras varje år i publikationen Jordbruksverkets rekommendationer för gödsel och kalkning. Dessa rekommendationer ändras varje år och i programmet finns de rekommendationer som gällde för respektive skördeår inlagda. rekommendationer skiljer mellan olika områden i Sverige, vilket också är inlagd i programmet. Egna korrektioner för lokala förutsättningar kan anges. Behoven används sedan vid beräkning av gödselgivor på fältnivå. Skilj på ekonomisk och gödselgrundande skörd Den skördenivå som skrivs in på fältkortet eller i växtodlingsplanen under fliken grödor, som är ekonomisk skördenivå, skall inte förväxlas med de skördenivåer som anges här, som är den gödselgrundande skördenivån. Den gödselgrundande skördenivån behöver ju inte vid skörde tillfället motsvara den verkligt skördade mängden. Kvävebehov öppnas via menyn VO-plan, Gödselbehov och N-behov. Du kan också använda ikonen Vo-plan Observera. Uppgifter som presenteras i detta avsnitt, kan finnas i kolumner som är dolda som standard. Högerklicka i tabellen och välj kolumnuppsättning så kan du visa fler kolumner. Område Området bestämmer vilket gödselråd som kommer att anges. Området hämtas automatiskt från driftsenhetsupplysningarna, men kan manuellt ändras. Sida 1

Skördeunderlag 1 kolumnen SJV norm skörd visar den skörd/hektar som programmet utgår från vid beräkning av gödselbehov efter Jordbruksverkets rekommendationer. 2 Vissa förfrukter påverkar skörden på årets gröda. Denna skördeökning visas i kolumnen förfruktskorrektion 3 I kolomnen korrigerad skörd visas förväntad skörd utifrån grundvärdet plus korrigeringen för förfrukten Ange egen skördenivå för fält 4 Om du vill ange en egen skördenivå för fältet, sätter du en markering i kolumnen Fältkorrektion. 5 Det blir då möjligt att själv ange en skörd i kolumnen korrigerad skörd. Det går också att hämta skördenivåer som är inlagda i fältkortet genom att välja 6 Hämta skörd från fältkort Observera att alla fälts skördenivåer hämtas samt att alla tidigare värde skrivs över Sida 2

7 Markering görs för alla fält i kolumnen fält korrektion och 8 fältkortets skörd infogas i kolumnen korrigerad skörd Föresättningar för N behov höstoljeväxter Generellt Höstoljeväxters kväve behov på våren kan beräknas utifrån tillväxt på hösten. Detta kan anges som uppskattat eller scannat (N-sensor) kväve upptag eller vägd mängd som tas när tillväxten avstannat på hösten. 1 I kolumnen N upptag höst anger du mängd kväve i kg/ha som du uppskattar eller mätt upp. Som standard är 60 kg/ha inlagt. 2 Har du vägt grönmassan från 1 m² på hösten skriver du in vikten i kg i kolumnen vikt bladmassa. Som standard är 1,1 kg inlagt Automatisk konvertering Har du lagt in kväve upptag på hösten kommer programmet automatisk att lägga in ungefärlig mängd grönmassa i kolumnen vikt grönmassa höst. På samma sätt visas ungefärligt kväveupptag om du lägger in en vikt för bladmassan. 3 den förväntade mineraliseringen i kg/ha på fältet läggs in i denna kolumn. Du kan ange valfritt tal. Riktvärde är 15 kg/ha låg mineralisering 30 kg/ha medel mineralisering 45 kg/ha hög mineralisering Kvävebehov 1 Kvävebehovet i kg/ha visas för programmets standard skörd för grödan. 2 om skördenivå ändras, visas den mängd kväve i denna kolumn som är till skörde ökning/minskning. I detta exempel blir totala kvävebehovet 130+45=175 kg/ha Sida 3

3 Om förfruktsvärde finns för förfrukten visas detta här och räknas bort från behovet. Du kan inte själv ange ett förfruktsvärde utan detta ligger i normerna 4 Om mullhalten är över 4% minskat kvävebehovet med 2kg N för varje procents ökning av mullhalten. Mullhalten hämtas ifrån fältets analystal automatiskt. 5 Regelbunden stallgödsel tillförsel ökar mineraliseringen d.v.s. den långsiktiga kväveverkan av stallgödsel. OBS du skall inte ange något här om du har vall på fältet eftersom detta redan är fråndraget i kväve behovet för vall. Du skall inte heller ange något här för höstoljeväxter eftersom du angett mineraliseringen för fältet redan. abellen är hämtad från Jordbruksverkets rekommendationer för gödsel och kalkning. Tabellen visar långtidsverkan efter 30 års djurhållning. Halv effekt kan räknas efter ca 10 år Vill du veta mer kan du ladda ned riktlinjerna från Jordbruksverkets hemsida 5 Totala kvävebehovet visas när avdrag för förfruktvärde, mullhalt och stallgödseleffekt gjorts. Sida 4

6 genom att markera i kolumnen Ange N behov 7 kan du ange ett eget kväve behov för fältet baserat på din kunskap och erfarenhet om fältet Det är talet i kolumnen N- behov som visas som behov i gödselplanen när du planerar vilka gödselmedel och mängder du skall använda på fältet. Sida 5