Behandling av svåra brännskador som rikssjukvård Tillståndsutredning Underlag till Rikssjukvårdsnämndens möte den 13 maj 2009
Artikelnr 2009-130-3 Publicerad www.socialstyrelsen.se, maj 2009
Förord Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1983:763) beslutar Socialstyrelsen om vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjukvård. För att få bedriva rikssjukvård krävs tillstånd. Enligt 9 b beslutar Socialstyrelsen, efter ansökan från det landsting som avser att bedriva rikssjukvård, om tillstånd och villkor. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas (HSL 9 a ). Rikssjukvårdsnämnden beslutade vid sitt möte den 24 september 2008 att definiera behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. Tre landsting har ansökt om att få bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. Denna utredning syftar till att ge Rikssjukvårdsnämnden underlag för sitt ställningstagande i frågan om vilka två av de tre ansökande landstingen som bör ges tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. Socialstyrelsens beslut enligt 9 b hälso- och sjukvårdslagen får inte överklagas. Tillståndet gäller i fem år och ett år innan tillståndets utgång tar Socialstyrelsen initiativ till en ny utredning. Utredningens rapport har författats av Helena Martinger, Socialstyrelsen. Klas Öberg Enhetschef Enheten för rikssjukvård och effektivitetsanalys 3
4
Innehåll Förord...3 Sammanfattning...6 Inledning...7 Bakgrund...7 Syfte och avgränsning...7 Metod och arbetsprocess...9 Grundläggande förutsättningar...11 God vård...11 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...12 Säker hälso- och sjukvård...13 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...14 Jämlik hälso- och sjukvård...14 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...15 Beredskap...16 Rangordning...18 God vård...18 Organisatoriska förutsättningar...19 Geografisk placering...20 Befintlig patientvolym...22 Forskning...22 Sammanvägd bedömning...24 Förslag till beslut...25 Referenser...26 Bilageförteckning...27 Bilaga 1 - Definition av behandling av svåra brännskador som rikssjukvård Bilaga 2 - Ansökan från Uppsala läns landsting Bilaga 3 - Ansökan från Landstinget i Östergötland Bilaga 4 - Ansökan från Stockholms läns landsting Bilaga 5 - Studie om organisatoriska förutsättningar, Robert Wenglén Bilaga 6 - Utlåtande från Norsk anestesiologisk forening Bilaga 7 - Utlåtande från professor Naoki Aikawa, forskning Bilaga 8 - Utlåtande från professor Mehmet Haberal, forskning 5
Sammanfattning Syftet med föreliggande utredning är att ge Rikssjukvårdsnämnden underlag för sitt ställningstagande i frågan om vilka två av de tre ansökande landsting som bör ges tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. De tre landsting som har ansökt om att få bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård är Landstinget i Östergötland genom Universitetssjukhuset i Linköping, Uppsala läns landsting genom Akademiska sjukhuset och Stockholms läns landsting genom Karolinska Universitetssjukhuset. Bedömningen av de ansökande landstingen har gjorts mot bakgrund av ett flertal underlag. Dessa underlag har bidragit till att Socialstyrelsen kunnat fastställa huruvida landstingen besitter grundläggande förutsättningar att bedriva rikssjukvård samt kunnat rangordna dem vad gäller deras förutsättningar att bedriva rikssjukvård. Det primära underlaget är insamlat genom ett ansökningsformulär som Socialstyrelsen skickade ut till alla landsting i september 2008. De tre ansökningar som inkommit har givit Socialstyrelsen underlag för att bedöma landstingen och deras förutsättningar att bedriva God vård, deras förmåga till beredskap samt deras förmåga att bedriva forskning. Utöver en insamling av underlag utifrån denna ansökan har Socialstyrelsen dessutom samlat in underlag via en studie om sjukhusens organisatoriska förutsättningar samt via ett expertutlåtande som innefattar en bedömning av sjukhusens geografiska placering. Mot bakgrund av ovanstående underlag har Socialstyrelsen gjort en sammanvägd bedömning, vilken har utmynnat i en rekommendation till Rikssjukvårdsnämnden att ge tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador (bilaga 1) som rikssjukvård till Landstinget i Östergötland genom Universitetssjukhuset i Linköping och till Uppsala läns landsting genom Akademiska sjukhuset. Detta ur ett perspektiv som beaktar organisatoriska och forskningsmässiga förutsättningar. 6
Inledning Bakgrund Vården av svåra brännskador har i Sverige hittills i huvudsak bedrivits av fyra landsting: Region Skåne genom Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Landstinget i Östergötland genom Universitetssjukhuset i Linköping, Uppsala läns landsting genom Akademiska sjukhuset och Stockholms läns landsting genom Karolinska Universitetssjukhuset. Den 24 september 2008 tog Rikssjukvårdsnämnden beslutet att definiera behandling av svåra brännskador som rikssjukvård (bilaga 1) i enlighet med de kriterier som finns fastställda i 9 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Beslutet innebär att behandling av svåra brännskador ska samordnas till maximalt två enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas (HSL 9 a ). Enligt 9 b beslutar Rikssjukvårdsnämnden, efter ansökan från det landsting som avser att bedriva rikssjukvård, om tillstånd och villkor. Tillstånd som utfärdas gäller i fem år. Tre landsting har ansökt om att få bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård: Landstinget i Östergötland genom Universitetssjukhuset i Linköping, Uppsala läns landsting genom Akademiska sjukhuset och Stockholms läns landsting genom Karolinska Universitetssjukhuset. I denna rapport kommer ansökande landsting att betecknas efter de sjukhus genom vilka respektive landsting sökt. Två tillstånd Förutsatt att två landsting ansöker om tillstånd är Socialstyrelsens utgångspunkt att två tillstånd ges om inte särskilda skäl föreligger. I denna utredning är Socialstyrelsens bedömning att tillstånd bör ges till två landsting. Detta ur ett sårbarhets- och konkurrensperspektiv. Syfte och avgränsning Syftet med denna utredning är att ge Rikssjukvårdsnämnden underlag för sitt ställningstagande i frågan om vilka två av tre ansökande landsting som bör ges tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. Två frågeställningar har legat till grund för utredningen: 7
1. Besitter de ansökande landstingen grundläggande förutsättningar att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård? 2. Hur kan de ansökande landstingen rangordnas vad gäller deras förutsättningar att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård? Utredningen har haft ett huvudsakligt fokus på att säkerställa att vården i de tre landstingen främjar en god kvalitet. Förutsättningar för en ekonomiskt effektiv verksamhet har inte varit möjligt att bedöma då underlag för detta saknas i dagsläget. 8
Metod och arbetsprocess Bedömningen av de tre sökande landstingen har gjorts mot bakgrund av ett flertal underlag, vilka har bidragit till att Socialstyrelsen kunnat fastställa om landstingen besitter grundläggande förutsättningar, samt kunnat rangordna deras förutsättningar att bedriva rikssjukvård. Det primära underlaget har tagits fram genom ett ansökningsformulär som Socialstyrelsen skickat ut till alla landsting i september 2008. Formuläret har givit Socialstyrelsen underlag för att bedöma sjukhusens förmåga att bedriva God vård, deras förmåga till beredskap samt deras förmåga till en god forskningsverksamhet. Socialstyrelsen har via två studier, genomförda av externa konsulter, undersökt sjukhusens förutsättningar vad gäller organisation och kostnadseffektivitet. En nordisk specialistläkarförening har bistått Socialstyrelsen med utlåtande vad gäller betydelsen av sjukhusens geografiska placering. Det är önskvärt att rekommendationerna till Rikssjukvårdsnämnden bygger på en analys av resultatskillnader mellan ansökande landsting. Dock har detta inte varit möjligt i denna utredning då vedertagna resultatindikatorer helt saknas och där det relativt begränsade antalet patienter försvårar en meningsfull jämförelse. Nedan följer en beskrivning av hur Socialstyrelsen gått till väga för att kunna uttala sig om grundläggande förutsättningar och möjligheten att göra en rangordning. Grundläggande förutsättningar För att kunna bedöma huruvida de ansökande landstingen besitter grundläggande förutsättningar för att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård har Socialstyrelsen samlat in underlag via ansökan. De ansökande landstingen har också, vid sidan av ansökan, ombetts att skriftligt redogöra för sin beredskap vid katastrof. Rangordning För att kunna rangordna de tre ansökande landstingen vad gäller deras förutsättningar att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård har Socialstyrelsen samlat in underlag via ansökan, via den externa studien om organisatoriska förutsättningar, via ett seminarium och via expertutlåtande från Norsk anestesiologisk forening. Dessa beskrivs nedan. 9
Två studier och ett seminarium Under våren 2008 tillsatte Socialstyrelsen två externa studier som avsåg att belysa två perspektiv som bedömdes vara viktiga att ta hänsyn till vid en rangordning av ansökande landsting. Den första studien, som var kvalitativt inriktad, fokuserade på sjukhusens organisatoriska förutsättningar och genomfördes av Robert Wenglén vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet (bilaga 5). Den andra studien, som var kvantitativt inriktad, fokuserade på sjukhusens kostnadseffektivitet och genomfördes av Pontus Roos vid R.R. Institute of Applied Economics. Dessa två studier presenterades för verksamhetsföreträdare och tjänstemän under ett seminarium som Socialstyrelsen anordnade den 9 december 2008. Mot bakgrund av detta seminarium samt utifrån en diskussion med Socialstyrelsens regionala tjänstemannagrupp, bedömde Socialstyrelsen att det endast är studien om organisatoriska förutsättningar som kan tillämpas i en rangordning av de sökande. Studien om kostnadseffektivitet baseras på en allt för stor osäkerhet i kostnadsdata för att kunna utgöra grund för rangordning. Expertutlåtande Socialstyrelsen har genom expertutlåtande från Norsk anestesiologisk forening samlat in underlag för bedömning av sjukhusens geografiska placering (bilaga 4). Internationella granskare Ansökan har, utöver ett säkerställande av att landstingen besitter grundläggande förutsättningar att bedriva rikssjukvård, bidragit till information om landstingens forskningsverksamhet. Socialstyrelsen har, efter granskning av internationella experter, gjort en bedömning av den forskning som bedrivs vid sjukhusen. De internationella experterna, som har utsetts av Vetenskapsrådet, är professor Mehmet Haberal från Turkiet och professor Naoki Awika från Japan. Regional tjänstemannagrupp En regional tjänstemannagrupp är initierad av Socialstyrelsen där regionerna har utsett sina ledamöter via samverkansnämnderna. Syftet med gruppen är att diskutera och förankra arbetsmaterial för utredning som tas fram av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har konsulterat den regionala tjänstemannagruppen vid två tillfällen. Vid dessa båda tillfällen har en diskussion om de tillsatta studierna förts. Gruppen stödde enhälligt att studien om organisatoriska förutsättningar går att använda för rangordning och att studien om kostnadseffektivitet har en för stor osäkerhet i kostnadsdata för att kunna utgöra grund för rangordning. 10
Grundläggande förutsättningar Socialstyrelsens bedömning är att samtliga tre ansökande landsting besitter grundläggande förutsättningar för att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. Att besitta grundläggande förutsättningar för att bedriva rikssjukvård definieras i utredningen utifrån en grundläggande förmåga att bedriva god vård i enlighet med Socialstyrelsens vägledning God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården [1]. Grundläggande förutsättningar innefattar även en förmåga till en god beredskap vid ett oförutsett bortfall av lokaler, personal eller utrustning och i händelse av större olyckor eller katastrofer. God vård Att bedriva God vård innebär att vården som ges är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik, effektiv och att den ges i rimlig tid. Då det i dagsläget saknas adekvata kriterier för dimensionen effektiv vård har detta inte kunnat vara en del av bedömningen. Socialstyrelsens bedömning är gjord mot bakgrund av ett antal kriterier inom vilka det specificerats ett antal minimikrav som de sökande landstingen bör kunna uppnå inom ovanstående fem dimensioner. Socialstyrelsens ambition har varit att jämföra i vilken grad landstingen når upp till angivna kriterier och minimikrav. Avsikten har varit att utifrån en uppdelning av kriterierna i de tre nivåerna Godkänd, Bra och Utmärkt kunna jämföra och därmed rangordna de tre ansökande landstingen. Ansökan har dock inte givit något tydligt underlag för jämförelse i ett sådant avseende, varför en rangordning utifrån God vård inte har kunnat göras utifrån ovan nämnda tre nivåer. Att besitta grundläggande förutsättningar för att bedriva rikssjukvård i enlighet med God vård innebär i denna utredning att de sökande kunnat visa att de når upp till de minimikrav som finns angivna under nivån Godkänd inom samtliga dimensioner. I de fall de sökande inte har kunnat visa att angivna minimikrav har uppnåtts har Socialstyrelsen noterat detta i termer av möjliga förbättringsområden. 11
De förbättringsområden som gäller nivån Godkänd betecknas som primära förbättringsområden, övriga som sekundära. De primära förbättringsområdena kommer att ingå som villkor i de tillstånd som utfärdas och måste därmed åtgärdas. De sekundära förbättringsområdena, kommer verksamheten att erinras om i en bilaga till utfärdade tillstånd. Att villkoren i tillståndet uppfylls och att rikssjukvården i allmänhet bedrivs i enlighet med God vårdkonceptet kommer Socialstyrelsen att kontrollera vid årliga uppföljningar. Det ska framhållas att denna granskning endast utgått ifrån landstingens svar i ansökningsformuläret. Det är fullt möjligt att landstingen i praktiken vidtar de åtgärder som anges som möjliga förbättringsområden. Givetvis kan det också finnas andra förbättringsområden inom God vård som inte tas upp. Utgångspunkten är att en betydande skillnad i förbättringspotential mellan de sökande kan påverka den sammanvägda rangordning som görs i utredningen. Socialstyrelsens bedömning är att samtliga tre sökande besitter grundläggande förutsättningar att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård utifrån ett God vård-perspektiv. Vilka kriterier med tillhörande minimikrav som specificerar de olika dimensionerna av God vård samt vilka olika redogörelser som gjorts inom dessa framgår i bilaga 2, 3 och 4. Nedan följer den bedömning som Socialstyrelsen har gjort av landstingen utifrån respektive dimension. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och att den ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Socialstyrelsens bedömning är att samtliga tre sjukhus uppnår alla de minimikrav som finns angivna under denna dimension. Karolinska Universitetssjukhuset, Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping deltar i såväl nationella som internationella konferenser och går årligen igenom PM, vårdprogram och vårdprocesser. Sjukhusen medverkar i aktuella forskningsprojekt, deltar i minst ett kvalitetsregister och ger på olika sätt vårdpersonalen återkommande undervisning. I det följande framförs ett antal exempel som beskriver delar av sjukhusens sätt varigenom en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård bedrivs. Karolinska Universitetssjukhuset deltar exempelvis i en särskild 12
multidisciplinär grupp som har som specifik uppgift att uppdatera rutiner och PM för intensivvård och sedan införa dessa systematiskt i verksamheten. Sjukhuset tilldelades år 2007 utmärkelsen Landstingets Gyllene Äpple för bland annat projektet KLIV, Kontinuerligt Lärande I Vården. Vid sjukhuset utbildas vidare samtliga plastikkirurger i EBM (evidensbaserad medicin). Riktlinjer för sjukhusets kvalitetsarbete vad gäller kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård kan tydligt redovisas. I såväl Akademiska sjukhusets som Universitetssjukhuset i Linköpings redogörelser framgår att man har en tydlig internationell anknytning i sitt arbete. Universitetssjukhuset i Linköping är exempelvis delaktigt i processen kring framtagandet av europeiska riktlinjer för brännskadevård. Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping har som rutin att, utöver lokal dataregistrering, jämföra och utvärdera egen data mot internationell. Detta framhålls ge upphov till en kontinuerlig förbättring baserat på utvärdering av aktuella behandlingar. Registerdata ligger till grund för många av de vetenskapliga publikationer som utgår från Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping. I redogörelsen från Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping om hur en kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård tillämpas framhålls det samarbete som år 2003 skapades mellan dessa två verksamheter. Verksamheterna upprättade då en nationell plan för uppföljning av brännskadade patienter baserad på aktuell vetenskaplig information. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser en hög patientsäkerhet. Säker hälso- och sjukvård är en grundsten i allt kvalitetsarbete och innebär att vårdskador kan förhindras genom en aktiv riskförebyggande verksamhet. Socialstyrelsens bedömning är att de sökande, utifrån angivna minimikrav, har grundläggande rutiner för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Sjukhusen har exempelvis alla en övergripande definition av vad som är att betrakta som en avvikelse. Egenkontroll genomförs fortlöpande och sjukhusen kan alla hänvisa till patientsäkerhetsmål som man utgår från i sitt arbete. Akademiska sjukhuset redovisar att de har tydliga, verksamhetsanpassade och mätbara mål som definierats för varje del av verksamhetsområdet. I redogörelserna från Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping går inte att utläsa huruvida sådana verksamhetsspecifika mål finns. För en fördjupad bedömning av de tre sjukhusen och deras arbete vad gäller patientsäkerhet krävs ett besök ute i verksamheterna. Det är i nuläget svårt att utifrån redogörelserna i ansökan göra en mer ingående bedömning av det riskförebyggande arbetet och dess tillämpning. Socialstyrelsen kommer, i 13
syfte att säkerställa att en säker vård bedrivs, att aktivt följa upp de två landsting som ges tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Patienten ska visas omtanke och respekt. De sökande kan ge dels en allmän bild, dels konkreta exempel på hur man uppfyller kraven på ett respektfullt bemötande, och hur man anpassar information till den enskilda patienten. Resultaten från uppföljningar och utvärderingar, riktade till såväl patienter som närstående, används som underlag till förbättringar av rutiner och informationsmaterial. Sjukhusen har alla fört in kvalitetsområdet patientfokuserad vård i sitt kvalitetsledningssystem. Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping kan dock bedömas kunna förbättra sin verksamhet när det gäller denna dimension. I Karolinska Universitetssjukhusets redogörelse framgår det exempelvis inte helt tydligt hur andra perspektiv än de som rör etnicitet och kulturell bakgrund avseende bemötande, information och delaktighet regleras i ledningssystemet, vilket är önskvärt. Vid Universitetssjukhuset i Linköping kan verksamheten genom styrkort redogöra för strategier för bemötande, information och ledningssystem. Strategierna innehåller en beskrivning av angreppssätt för att säkra och utveckla bemötande och information. Om styrkort också täcker in strategier, rutiner och metoder för hur informationen om hälsotillstånd, undersöknings- och behandlingsmetoder, risker och resultat anpassas till den enskilda patienten och i förekommande fall närstående, är något oklart. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. De sökande kan alla visa att de har strategier och rutiner beskrivna i form av krav och mål för vård anpassad efter individuella förutsättningar. Man kan redovisa resultat uppdelade på variabler relevanta ur ett jämlikhetsperspek- 14
tiv. Det pågår på olika sätt ett fortlöpande arbete med att följa upp verksamheterna och deras resultat utifrån ett sådant perspektiv. Samtliga sjukhus kan bedömas kunna förbättra verksamheten ur ett jämlikhetsperspektiv. Vari denna förbättringspotential ligger framgår nedan. Vad gäller de ansökande landstingen och deras hantering av statistik ur ett jämlikhetsperspektiv kan samtliga anses ha en grundläggande hantering. Man registrerar data uppdelat på män och kvinnor, trots att incidensen är låg och fördelningen mellan könen i brännskadesammanhang är ojämn. Hanteringen av statistik ur ett jämlikhetsperspektiv kan dock förbättras för samtliga. I hanteringen av statistik bör kunna redovisas resultat med hänsyn till funktionsnedsättningar, etnicitet, socioekonomiska förhållanden, bostadsort etc. Sjukhusens beskrivningar av rutinerna för att tillhandahålla en jämlik vård kan vidare förtydligas för alla. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Inom detta verksamhetsområde behöver patienterna i ett första skede akutvård. Vårdgarantigränserna är därför inte aktuella för dessa patienter. Väntetider registreras inte i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) väntetidsdatabas, varför det endast är det kriterium som rör huruvida sjukhusen mäter och följer upp väntetider för alla planerade besök som har bedömts inom denna dimension. Efter det akuta omhändertagandet innehåller brännskadevården olika moment där väntetider kan förekomma. Socialstyrelsens bedömning är att de sökande uppnår det minimikrav som finns angivet under denna dimension. Sjukhusen lyfter i sina redogörelser fram olika åtgärder som de vidtagit för att öka tillgängligheten. Som exempel kan nämnas att Karolinska Universitetssjukhuset varje månad går igenom samtliga väntetider för planerade besök och operationer samt antal utförda besök och operationer. En kontaktsjuksköterska bevakar väntelistan för operation av brännskaderekonstruktioner. Akademiska sjukhuset registrerar tiden från skada till ankomst till högspecialiserad vård och analyserar fördröjningar. Patienter som återkommer för poliklinisk bedömning efter utskrivning bokas till mottagning direkt, utan väntetid och som en del i en vårdplanestyrd uppföljning. Uppföljning enligt vårdplan säkerställs genom att sjukhuset har ett överskott av mottagningstider, där outnyttjade tider sedan kan användas för andra patientgrupper. Faktisk tid för uppföljning registreras och jämförs med vårdplan. Universitetssjukhuset i Linköping framhåller att väntetidsregistreringen är heltäckande för alla besök och åtgärder. Sjukhusen deltar vidare i landstingets flerpunktsprogram för att förbättra tillgängligheten. 15
Beredskap Att besitta grundläggande förutsättningar att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård innefattar även en förmåga till en god beredskap. I hälso- och sjukvårdslagen (2 e ) och tandvårdslagen (4 a ) fastslås att där det bedrivs sjukvård ska finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. En centralisering av viss vård som rikssjukvård kan innebära en sårbarhet i frågan om tillgängligheten av dessa resurser, i synnerhet personal, eftersom vården koncentreras. Brännskadevårdens karaktär av akutverksamhet, med en vanligt förekommande överbelastning av patienter vid större olyckor, katastrofer eller en slumpmässig anhopning patienter, gör att tillgängligheten av sådana resurser blir särskilt viktig att säkerställa. De två landsting som ges tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård bör kunna säkerställa att samtliga patienter erbjuds god vård i rimlig tid i följande två situationer: i händelse av ett oförutsett bortfall av personal, utrustning eller lokaler i händelse av en tillfällig överbelastning på grund av katastrof, större olyckor eller en slumpmässig anhopning brännskadade patienter. Socialstyrelsens bedömning är att de sökande har en väl utarbetad plan för beredskap. Möjligheten till en kvalificerad brännskadevård bedöms kvarstå trots en påverkan i ovan nämnda avseenden. Vid bortfall av personal, utrustning eller lokaler Vid ett bortfall av egna lokaler eller utrustning inventerar samtliga sökande platssituationen först och främst på det egna sjukhuset. Möjligheten att utnyttja andra avdelningar finns på alla tre sjukhus. All medicinskteknisk utrustning framhålls vara transportabel. Utöver möjligheten att utnyttja avdelningar på det egna sjukhuset finns för samtliga en möjlighet till uppbackning av såväl svenska som nordiska sjukhus. Universitetssjukhuset i Linköping och Akademiska sjukhuset redogör dessutom båda för det samarbete som sedan många år funnits mellan Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping vid exempelvis semestertider eller en tung patientbelastning. Vad gäller ett bortfall av personal arbetar de tre sökande landstingen på olika sätt för att undvika att hamna i en sådan situation. För att inte befinna sig i en situation med personalbrist deltar exempelvis Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholms läns landstings särskilda satsning för specialistutbildning inom intensivvård, vilket framhålls ge en kontinuerlig försörjning av intensivvårdssjuksköterskor. Ansvar för bemanning dygnet runt finns 16
också delegerat vid sjukhuset. Man har dessutom ett bemanningscentrum med intensivvårdssjuksköterskor och undersköterskor som kan prioriteras till brännskadeenheten. Därtill finns listor på personal som kan inkallas utöver fast anställd personal. Universitetssjukhuset i Linköping framhåller att de arbetar för att personalstrukturen besitter en långsiktig hållbarhet. Man framhåller att en jämn ålders- och kompetensmässig spridning bland personalen säkrar en långsiktig uthållighet, vilket anses ge en långsiktig generationsväxling och personalomsättningar. På sjukhuset finns kompetens i brännskadevård även på intensivvårdsavdelningar (IVA) då läkare och sjuksköterskor har rotationstjänstgöring på flera av sjukhusets IVA. Akademiska sjukhuset framhåller sitt arbete med att säkerställa en bredd gällande kompetens vilket minimerar konsekvenserna av att en person eller flera plötsligt skulle falla ifrån. Ett säkerställande av en sådan bredd i kompetens utgörs av en permanent basutbildning även av andra än de som har brännskadevård som sin huvudsakliga uppgift. Akademiska sjukhuset lyfter fram den öppna kontakt som man har med flera internationella brännskadecentrum vilket sägs underlätta rekryteringen av ny kompetens vid behov. Vid katastrof, större olyckor eller en slumpmässig anhopning av patienter I händelse av en katastrof, en större olycka eller en slumpmässig anhopning av brännskadade patienter tillämpas samma principer som vid ett större bortfall av personal, utrustning eller lokaler. Utöver möjligheten att utnyttja avdelningar på det egna sjukhuset finns för samtliga en möjlighet till uppbackning av såväl svenska som nordiska sjukhus i Norge, Danmark och Finland. Rutiner finns för hur överflyttning av svårt brännskadade patienter ska ske i sådana situationer. De tre sjukhusen är, ur transportsynpunkt, anpassade för patienttransporter med olika fordonstyper. I redogörelserna från Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping är den internationella anknytningen tydlig. Båda dessa framhåller möjligheten till kontakt med europeiska brännskadecentrum. Universitetssjukhuset i Linköping framhäver vidare att de genom sitt medlemskap i den europeiska brännskadeföreningen European Burn Association är delaktiga i det pågående arbetat med att ta fram en europeisk handlingsplan för större brandkatastrofer. 17
Rangordning För att kunna komma fram till vilka två av de tre ansökande landstingen som bör ges tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård har Socialstyrelsen, utöver ett säkerställande av om sjukhusen besitter grundläggande förutsättningar för att bedriva rikssjukvård, haft som ambition att rangordna dessa utifrån nedanstående fem perspektiv: god vård organisatoriska förutsättningar geografisk placering befintlig vårdvolym forskning. Det bör i sammanhanget lyftas fram att samtliga sökande bedöms bedriva en högspecialiserad brännskadevård av hög kvalitet. De skillnader som Socialstyrelsen urskiljt, och som ligger till grund för den sammanvägda rangordning som görs i utredningen, är små. God vård Socialstyrelsens bedömning är att en rangordning mellan de sökande inte kan göras utifrån ett God vård-perspektiv. Som tidigare nämnts, har ansökan inte givit något tydligt underlag för rangordning mellan de tre sökande vad gäller deras förmåga att bedriva vård i enlighet med Socialstyrelsens vägledning God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården [1]. Detta mot bakgrund av svårigheten att på ett tydligt sätt jämföra de sökande utifrån de tre nivåer som kriterierna för God vård är uppdelade i. Trots att en rangordning inte kunnat göras i den bemärkelse som från början var utredningens ambition har utgångspunkten i denna utredning varit att betydande skillnader i förbättringspotential kan inverka på den sammanvägda rangordningen. Dock är bedömningen att det inte finns några betydande skillnader i förbättringspotential mellan de tre sökande landstingen. 18
Organisatoriska förutsättningar Socialstyrelsens bedömning är att Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping besitter bäst förutsättningar att bedriva rikssjukvård ur ett organisatoriskt perspektiv. De två landsting som ges tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård bör ha en god organisatorisk förmåga. Socialstyrelsen tillskriver en sådan förmåga en viktig roll när det gäller att bedriva rikssjukvård. Landstingens organisatoriska förutsättningar har undersökts i en studie som finns att tillgå i sin helhet i bilaga 5. I denna studie har de fyra sjukhus ingått som i dag bedriver svår brännskadevård, det vill säga Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Universitetssjukhuset i Linköping och Universitetssjukhuset MAS i Malmö. I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av intervjuer med utvalda representanter från respektive sjukhus. Verksamhetsföreträdarna gavs i studien en möjlighet att, utifrån ett organisatoriskt perspektiv, lyfta fram varför just deras sjukhus är lämpat för rikssjukvård. Sjukhusen gavs sedan efter genomförda intervjuer en möjlighet till återkoppling varvid varje sjukhus kunde korrigera missuppfattningar i tolkningen av vad det egna sjukhuset anfört om sina styrkor. Analysen av de genomförda intervjuerna gjordes mot bakgrund av frågeställningen vilka två sjukhus som har de mest värdefulla, sällsynta och effektivt organiserade resurserna, vilket i studien betecknas som kärnkompetens. Bedömningen av sjukhusens förutsättningar baseras på hur väl denna kärnkompetens lyfts fram i intervjuerna. Den sammanvägda bedömning som görs i studien är att Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Linköping har bättre organisatoriska förutsättningar att bedriva vård av svåra brännskador än de övriga två sjukhusen. Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping framhålls besitta en högre grad av kärnkompetens förstått som en komplex helhet av 1) en gedigen erfarenhet av och förmåga att bedriva rikssjukvårdsliknande vård av svåra brännskador; 2) en framgångsrik och välintegrerad forskningsverksamhet; 3) en väl fungerande ledning; samt 4) ett starkt stöd i organisationen och från sjukhusledningen. Bedömningen är att Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping har en god förmåga att kombinera ett multipelt ledarskap med förhållandevis tydliga och inarbetade ledningsstrukturer, vilket vidare anses vara stabilt över tid. I studien betonas att såväl Karolinska Universitetssjukhuset som Universitetssjukhuset MAS i Malmö är under stark utveckling vad gäller ledningskompetens och ledningsstruktur. Dock framhålls i studi- 19
en att Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping ligger något bättre till då ledningen i en högre grad kan anses ha drivit forskningsoch kvalitetsutvecklingsdelarna av verksamheten. I studien konstateras att det finns en begränsad möjlighet att flytta eller kopiera den kärnkompetens som Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping framhålls ha då den innefattar en tyst organiserad kunskap i handling. I studien framhålls vidare att dessa sjukhus kan anses ha en längre erfarenhet av att hantera hela vårdkedjan, inklusive att samarbeta med geografiskt utspridda lokala vårdgivare. Samarbete Ett gott samarbete mellan de två landsting som ges tillstånd att bedriva rikssjukvård samt med övriga landsting kommer att vara en betydande del i rikssjukvårdsuppdraget. I ansökningarna från Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping har framkommit att det redan i dag finns ett samarbete mellan dessa, vilket i denna utredning tillskrivs en stor betydelse. Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping har exempelvis båda lyft fram den nationella plan för uppföljning av brännskadade patienter som dessa år 2003 skapat tillsammans. Samtliga patienter som vårdas för brännskador i Landstinget i Östergötland och i Uppsala läns landsting följs upp i enlighet med denna plan. Utöver detta, förekommer i dagsläget ett samarbete mellan dessa två vid semestertider eller i tider av tung patientbelastning. Det i dag redan etablerade samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping vad gäller brännskadevård bedöms vara en god grund utifrån vilket ett fortsatt samarbete kan byggas upp. Ovanstående nämnda plan för uppföljning som sjukhusen tillsammans har utarbetat kommer sannolikt att utgöra en viktig del i arbetet med att motverka svagheter i vårdkedjan som helhet. Geografisk placering Socialstyrelsens bedömning är att samtliga sökande besitter en god förmåga att bedriva rikssjukvård ur ett geografiskt perspektiv. De är, ur transportsynpunkt, alla anpassade för patienttransporter med olika fordonstyper. Under seminariet den 9 december 2008 lyfte ett flertal deltagare betydelsen av att ta hänsyn till sjukhusens geografiska placering vid förläggandet av rikssjukvård. Den brittiska utredningen om brännskadevård National Burn 20
Care Review, Standards and Strategy for Burn Care (2006) [2] tar upp detta och specificerar vad ett geografiskt hänsynstagande innebär inom denna verksamhet. Det framhålls att en brännskadeavdelning bör: [...] ligga i centrum för riskpopulationen och ta emot både mera komplexa skador från ett stort område som mindre allvarliga från närområdet. [2] [...] om placeringen görs korrekt ska tiden för transport inte förlängas påtagligt för patient och anhöriga. [2] Geografiskt ligger brännskadeavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset i centrum för riskpopulationen. Flertalet av de svåra brännskadorna sker i Stockholmsregionen, jämfört med Universitetssjukhuset i Linköping eller Akademiska sjukhuset, vilket i dag ger kortast möjliga transport för majoriteten av patienterna. Framhållas bör dock att det inte bedöms finnas någon relevant skillnad mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset vad gäller närheten till det stora befolkningsunderlaget. Skadade patienter från Stockholmsregionen kan nå båda dessa sjukhus inom ungefär samma tidsram. I den brittiska utredningen framhålls också det nedanstående, vilket ger både Universitetssjukhuset i Linköping och Akademiska sjukhuset goda förutsättningar att bedriva kvalificerad brännskadevård trots ett längre avstånd till det stora befolkningsunderlaget: En brännskadeavdelning bör ligga i centrum för transportsystem, i synnerhet vägar, järnväg och flyg [...] alla komplexa brännskador ska kunna anlända till brännskadeavdelning inom 6 timmar efter skadan och inom 4 timmar i städer. [2] Samtliga tre sjukhus är ur transportsynpunkt anpassade för patienttransporter med olika fordonstyper och klinikerna kan, utifrån dessa förutsättningar, alla ta emot brännskadade patienter inom den tidsram som rekommenderas. Att såväl Universitetssjukhuset i Linköping som Akademiska sjukhuset, trots ett längre avstånd till riskpopulationen, besitter goda förutsättningar för att bedriva kvalificerad brännskadevård stärks av utlåtande som Norsk anestesiologisk forening inkommit med i denna utredning (bilaga 6). Norsk anestesiologisk forening utgår från den norska erfarenheten av en centraliserad brännskadevård och framhåller att den geografiska placeringen inte inneburit några problem för verksamheten. Socialstyrelsens uppfattning är att den geografiska närheten till det stora befolkningsunderlaget inte bör vara en avgörande faktor för att bedriva rikssjukvård av god kvalitet. De två landsting som ges tillstånd att bedriva rikssjukvård bör kunna säkerställa en vårdkedja av god kvalitet oavsett var sjukhusen är belägna geografiskt och oavsett varifrån patienterna med brännskador kommer. 21
Befintlig patientvolym Socialstyrelsens bedömning är att de tre ansökande landstingen har likvärdiga förutsättningar utgångspunkt att bedriva är att befintliga rikssjukvård patientvolymer ur ett perspektiv kan vara som en Socialstyrelsens viktig beaktar faktor befintlig att ta hänsyn patientvolym. till vid en rangordning av verksamheter som an Antalet patienter är vid de tre sjukhusen jämnt fördelade. De sökande bedöms därför ha likvärdiga förutsättningar att bedriva rikssjukvård utifrån ett perspektiv som beaktar befintlig patientvolym. I nedanstående tabell åskådliggörs fördelningen av antalet svåra brännskador vid sjukhusen under åren 2005 2007. Tabell 1. Fördelningen av antalet svåra brännskador per år (definierat som brännskador större än 10 procent), åren 2005 2007 Sjukhus 10 20 % > 20 % Totalt Universitetssjukhuset i Linköping 2005 2006 2007 6 14 14 11 12 15 17 26 29 Karolinska Universitetssjukhuset 2005 2006 2007 4 8 12 18 8 11 22 16 23 Akademiska sjukhuset 2005 2006 2007 10 8 7 15 12 8 25 20 15 Källa: Universitetssjukhuset i Linköping, Karolinska Universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset (egenrapporterad data) Forskning Socialstyrelsens bedömning är, efter granskning och bedömning genomförd av internationella experter, att Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping besitter den bästa förmågan av de sökande vad gäller att bedriva en framgångsrik och välintegrerad forskning. 22
De två landsting som ges tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård bör besitta en god förmåga att bedriva forskning på en hög internationell nivå. Viktigt är att landsting som ges tillstånd har ett fokus, inte bara på den egna verksamheten, utan också på att utifrån en god forskningsverksamhet bidra till verksamhetsområdets utveckling i stort. En god forskningsverksamhet karaktäriseras även av en förmåga att integrera övriga i forskningen och säkerställa att de får ta del av forskningsresultat. I granskningen av de sökande och deras forskningsverksamhet har ingått en bedömning av verksamheterna och deras forskningsprogram, en genomgång av forskarnas CV, forskningsfinansiering, publiceringar samt övrig information relevant för forskning. Granskningarna finns att tillgå i sin helhet i bilaga 7 och 8. Bedömningen är att Universitetssjukhuset i Linköping och Akademiska sjukhuset besitter den bästa förmågan att bedriva forskning på området. Dessa bedöms ha en framgångsrik och välintegrerad forskningsverksamhet. Universitetssjukhuset i Linköping kan anses som mycket framstående i forskningssammanhang och verksamheten bedriver forskning på en hög internationell nivå. Universitetssjukhuset i Linköping har och kommer, utifrån sin mängd specialister inom brännskadeforskning, att förse verksamhetsområdet med en omfattande mängd forskningsprojekt som täcker en mängd frågeställningar, vilka kan bedömas vara av stor betydelse för brännskadevårdens utveckling. Även Akademiska sjukhuset kan anses som mycket framstående vad gäller brännskadeforskning och bedriver, liksom Universitetssjukhuset i Linköping, forskning på en hög internationell nivå. Akademiska sjukhuset och dess unika forskningsfokus på det psykosociala omhändertagandet bedöms vara av betydande vikt för utvecklingen av brännskadevården. 23
Sammanvägd bedömning Socialstyrelsen har i denna utredning fastställt huruvida de tre ansökande landstingen besitter de grundläggande förutsättningarna för att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård, samt rangordnat dessa vad gäller deras förutsättningar att bedriva denna verksamhet. Socialstyrelsen bedömer att de ansökande landstingen besitter grundläggande förutsättningar för att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. Vården som ges kan, ur ett God vård-perspektiv, bedömas som kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik och den kan ges i rimlig tid. De sökande bedöms vidare ha en god beredskap. En god vård kan i de tre ansökande landstingen säkerställas även i händelse av ett oförutsett bortfall av personal, utrustning eller lokaler. En god vård kan även säkerställas i händelse av en katastrof, större olyckor eller en slumpmässig anhopning brännskadade patienter. Vad gäller den rangordning som gjorts i utredningen har Socialstyrelsen bland annat bedömt sjukhusen utifrån deras geografiska placering men också utifrån deras befintliga patientvolymer. I ett perspektiv som beaktar dessa två aspekter bedöms de sökande ha likvärda förutsättningar att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. Bedömningen av sjukhusen utifrån geografisk placering och befintlig patientvolym har därmed inte bidragit till rangordningen mellan dessa. Det som har kunnat bidra till en rangordning av de ansökande landstingen har varit bedömningen av sjukhusen utifrån ett organisatoriskt och forskningsmässigt perspektiv där Socialstyrelsen bedömer att Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping besitter de bästa förutsättningarna att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård. Något som tillskrivits en betydande roll i denna bedömning är det samarbete som i dag finns mellan Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping. Detta bedöms utgöra en god grund utifrån vilket ett fortsatt samarbete kan byggas upp. Socialstyrelsen rekommenderar Rikssjukvårdsnämnden att ge tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård till Uppsala läns landsting, genom Akademiska sjukhuset och till Landstinget i Östergötland, genom Universitetssjukhuset i Linköping. 24
Förslag till beslut Socialstyrelsen rekommenderar Rikssjukvårdsnämnden att ge Uppsala läns landsting, genom Akademiska sjukhuset och Landstinget i Östergötland, genom Universitetssjukhuset i Linköping, tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård så som det definieras i bilaga 1, för perioden 2010-01-01 2014-12-31. 25
Referenser 1. Socialstyrelsen. God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, (2006). 2. British Burn Association; National Burn Care Review, Committee Report, Standard and Strategy for Burn Care (2006). 26
Bilageförteckning Bilaga 1: Definition av behandling av svåra brännskador som rikssjukvård Bilaga 2: Ansökan från Uppsala läns landsting Bilaga 3: Ansökan från Landstinget i Östergötland Bilaga 4: Ansökan från Stockholms läns landsting Bilaga 5: Studie om organisatoriska förutsättningar, Robert Wenglén Bilaga 6: Utlåtande från Norsk anestesiologisk forening Bilaga 7: Utlåtande från professor Naoki Aikawa, forskning Bilaga 8: Utlåtande från professor Mehmet Haberal, forskning 27
Bilaga 1 Behandling av svåra brännskador som rikssjukvård Behandling av svåra brännskador som rikssjukvård utgår från de kriterier som utarbetats av American Burn Association 1. Eftersom denna definition inte strikt beskriver en brännskadas svårighetsgrad finns visst utrymme för bedömning från fall till fall. Delhudsbrännskada som är större än 10 procent av kroppsytan. Brännskada som innefattar ansikte, händer, fötter, genitalia, perineum, eller stora leder. Fullhudsbrännskada oavsett åldersgrupp. Elektrisk skada, inklusive skada orsakad av blixt. Kemisk hudskada. Brännskada i kombination med inhalationsskada. Brännskada hos patient med preexisterande medicinskt tillstånd som kan komplicera handläggningen, förlänga återhämtningen, eller öka mortaliteten. Patienter med brännskada och samtidig annan skada, exempelvis frakturer, där brännskadan utgör den största mortalitetsrisken. Om de andra skadorna utgör ett mer omedelbart livshot, kan patienten initialt stabiliseras på annat akutsjukhus innan den överförs till brännskadeenhet. Brännskada på patient som kräver speciell social, emotionell eller långsiktig rehabilitering. Även annan hudavlossning än den som orsakas av brännskada omfattas av definitionen. 1 American Burn Association; Guidelines for the Operations of Burn Units, Resources for Optimal Care of the Injured Patient: Committee on Trauma, American College of Surgeons, 2006
Utöver ovanstående ska kontakt tas med sjukhus med tillstånd att bedriva behandling av svåra brännskador som rikssjukvård när det gäller barn (< 18 år) med brännskada överstigande fem procent som kommer in till en klinik utan speciell kompetens av barnsjukvård och brännskadevård. De brännskador som av remittent bedöms som gränsfall, det vill säga som ryms inom den givna definitionen men där remiss inte bedöms vara uppenbar, ska alltid diskuteras med sjukhus med tillstånd att bedriva rikssjukvård. Om mottagande sjukhus och sjukhus med tillstånd att bedriva rikssjukvård är oense om var en patient bör behandlas ska detta dokumenteras för uppföljning. När en patient väl har remitterats till ett sjukhus med tillstånd att bedriva rikssjukvård ska patienten vårdas på detta sjukhus, så länge som god vård kräver tillgång till den multiprofessionella och strukturella kompetens som finns på detta sjukhus. Därefter kan patienten vårdas på den enhet som remitterande sjukhus bedömer lämpligast. 2
ANSÖKAN om tillstånd att bedriva rikssjukvård avseende behandling av svåra brännskador Ansökande landsting/sjukvårdshuvudman Landstinget i Uppsala län Kontaktuppgifter Kontaktperson Avtalsdirektör Anders Lindkvist E-post anders.lindkvist@akademiska.se Sjukhus Akademiska sjukhuset Adress Telefon (inkl. riktnr) 018 6113075 Postnr 751 85 Postort Uppsala Rikssjukvård definieras som hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Med landet som upptagningsområde avses att: upptagningsområdet omfattar minst två sjukvårdsregioner utöver den egna en väsentlig andel av patienterna kommer från andra än den egna sjukvårdsregionen Kriterier för att viss verksamhet ska kunna definieras som rikssjukvård är att: sjukdomen/tillståndet är ovanligt diagnosen/behandlingen är komplicerad och kräver speciell kompetens diagnosen/behandlingen medför hög resursförbrukning Socialstyrelsen beslutar vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra rikssjukvård. Detta framgår av 9 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För att få bedriva rikssjukvård krävs tillstånd. Enligt 9 b beslutar Socialstyrelsen, efter ansökan från det landsting som avser att bedriva rikssjukvård, om tillstånd och villkor. Beslut i ärenden om rikssjukvård får inte överklagas. Inom Socialstyrelsen finns en särskild nämnd rikssjukvårdsnämnden vilket framgår av 15 förordningen (2007:1202) med instruktion för Socialstyrelsen. Nämndens uppgift är att fatta beslut om rikssjukvård enligt ovan. Utredningen om att definiera behandling av svåra brännskador som rikssjukvård finns att hämta på www.socialstyrelsen.se/riks 1
Särskild information Ansökan från landstinget i Uppsala län Socialstyrelsen erinrar om följande som framgår av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och vägledningen God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Den tillståndspliktiga rikssjukvården ska finnas tillgänglig i rimlig tid och för patienter från hela landet. Landstinget som erhållit tillstånd ansvarar för detta. Det ska vara säkerställt att god vård kan erbjudas samtliga patienter i rimlig tid, även i det fall en oförutsedd händelse inträffar som orsakar ett bortfall av personal, lokaler eller utrustning. Ledningen av verksamheten ska vara organiserad på ett sådant sätt att den främjar en strukturerad och effektiv samverkan på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Där verksamheten bedrivs ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Ledningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Praktiska anvisningar Denna ansökningsblankett gäller endast för ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård avseende behandling av svåra brännskador. Ansökan ska skickas till Socialstyrelsen, Enheten för rikssjukvård och effektivitetsanalys, 106 30 Stockholm i både pappersform och som e-post: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se. Endast landsting får ansöka om tillstånd att bedriva rikssjukvård. Ansökningsblanketten består av elva frågor. Frågorna ett (1) till och med fem (5) följer fem områden enligt God vård. Området effektiv vård är exkluderat på grund av brist på relevant underlag. Varje fråga består av en upp till fyra indikatorer och lika många minimikrav. Klinikens verksamhet måste uppfylla alla minimikrav i respektive fråga för att bli värderad som godkänd, bra eller utmärkt. Kliniken besvarar frågorna ett (1) till och med fem (5) genom att presentera en beskrivning av egen verksamhet för alla indikatorer och minimikrav för respektive fråga. Klinikens beskrivningar ska vara kortfattade upp till 500 tecken och ska skrivas i gråmarkerade fält inom respektive tabell. Om beskrivningen kräver större utrymme kan kliniken bifoga relevanta dokument i elektronisk form. Kliniken ska alltid bifoga relevanta dokument i elektronisk form när detta begärs enligt minimikrav. Alla bilagor till frågorna ett (1) till och med fem (5) ska namnges med indikators beteckning inklusive respektive nivå; godkänd, bra eller utmärkt och landstingets namn (exempelvis, Bilaga, fråga 2c godkänd, från landstinget Dalarna ). För frågan sex (6) finns det ett svarsutrymme motsvarande en A4-sida. Svaret på frågan kan även skickas in som bilaga och namnges med frågans nummer och landstingets namn (exempelvis, Bilaga, fråga 6, från landstinget Dalarna ). Frågorna sju (7) till och med elva (11) ska besvaras på engelska. Ansökan ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast onsdagen den 15 februari 2009. Inskickad ansökan utgör allmän handling. Till ansökan ska bifogas protokollsutdrag från landstings-/regionstyrelsens alternativt landstings-/regionfullmäktiges sammanträde när ansökan beslutades. Vid frågor om ansökan kontakta utredare Helena Martinger, telefon 075 247 37 80. 2